KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS VARBERG

KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS VARBERG

INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Ledare... 4 Grundfakta om LBS Varberg... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 5 Lokaler... 6 Funktioner... 6 Finansiering... 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 7 Arbetsformer och pedagogik... 7 Lokaler... 7 Utrustning och läromedel... 8 Schema och skollunch... 8 Arbete med särskilt stöd... 8 Elevhälsa... 9 Elevråd och elevinflytande... 9 Skolledning... 10 Personal... 10 Elever... 10 Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 12 Målsättning, metoder och uppföljning... 12 Nationella kursprov... 12 Betygsuppgifter... 12 Enkäter... 12 2

Dokumentation... 13 Uppföljning och utvärdering... 13 Kvalitetsrapport & arbetsplan... 13 Fokusområden 2014/2015... 15 Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet läsåret 2014/2015... 19 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/2015... 23 Instrumentell kvalitet... 23 Funktionell kvalitet... 26 Upplevd kvalitet.... 28 Beslut... 28 RESULTATBILAGOR... 31 3

LEDARE Efter sommaren 2014 startades en rekryteringsprocess efter en ny rektor. Under processen var Linda Johansson rektor i både Halmstad och Varberg och jag arbetade som ställföreträdande rektor. Eftersom arbetet fungerade väl beslutades att låta mig ta ansvar som biträdande rektor under våren för att sedan ta över ansvaret som rektor till läsåret 2015-2016. Vårterminen startade med en känsla av nystart och en stark satsning på skolutveckling. Att gå från lärare till ställföreträdande rektor har jag upplevt som positivt ur många aspekter. Den största fördelen är att jag vet vilka fantastiska medarbetare jag har och vilka härliga elever som går på skolan. Jag har också som lärare sett på nära håll veta vilka möjligheter och utmaningar som vår verksamhet står inför. Med detta i minnet känner jag stor förhoppning inför nästa läsår då jag kommer att ta över som rektor på heltid. Jag ser hur väl eleverna trivs på skolan och med pedagogerna. I elevutvärderingar som vi gjort och i fritextsvar kan jag läsa saker som Denna skola ÄGER!, Lärarna bryr sig om eleverna och reagerar om någon blir kränkt eller liknande, Man får alltid bra hjälp om man behöver, Älskar skolan och ni har gjort att det blir roligt igen. Det är just detta som gör mitt arbete så stimulerande och betydelsefullt. Allt vi gör på skolan handlar om att finnas till för eleverna, att ständigt utvecklas och förbättras men att också ta vara på det vi vet att vi gör bra. Jag känner mig inte bara redo för ansvaret och leda LBS Varberg mot nya mål, jag känner mig taggad till tänderna. /Johan Lyckaro- Rektor 4

GRUNDFAKTA OM LBS VARBERG HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Det var i Varberg LBS startade år 1993. Sedan 1995 har vi bedrivit gymnasie-utbildningar. Skolan ligger en kort promenad från själva stadskärnan i Varberg och våra lokaler är mycket väl anpassade för skolverksamhet. Skolverksamheten leds av rektor Linda Johansson och biträdande rektor Johan Lyckaro och förverkligas av våra skickliga pedagoger och vårt professionella elevhälsoteam samt vår övriga trevliga personal så som skolvärdinna och vaktmästare. UTBILDNING & ERBJUDANDE LBS Kreativa Gymnasiet Varberg erbjuder idag sex kreativa utbildningar baserade på två nationella program. Samtliga utbildningar är studieförberedande och ger grundläggande högskolebehörighet. Eleverna har också möjlighet att genom individuellt val få särskild högskolebehörighet. De utbildningar vi erbjuder är LBS Media Film/Foto (ESEST), LBS Spelgrafik (ESBIL), LBS Grafisk Design (ESBIL) och LBS Musikproduktion (ESMUS), samtliga på det nationella estetiska programmet, samt LBS Systemutveckling (TEINF) och LBS Spelutveckling (TEDES) på det nationella teknikprogrammet. ELEVER På skolan studerar 147 elever varav 87 på estetiska programmet och 60 på teknikprogrammet. De allra flesta kommer från Varbergs kommun, men vi har även elever från Falkenbergs, Göteborgs och Marks kommuner. Könsfördelningen är i grova drag 60/40 fördel pojkar, och en tydlig skillnad syns mellan de olika programmen. Elevernas socioekonomiska bakgrund varierar, dock har skolan få elever med invandrarbakgrund. PERSONAL Skolan har under läsåret 14/15 tolv pedagoger. Pedagogerna är fördelade på tre ämnes- och programöverskridande lärande team. Vidare finns en rektor, skolvärdinna, vaktmästare, ittekniker, skolsköterska samt specialpedagog på skolan. Till skolan finns även skolläkare, skolpsykolog, kurator samt studie- och yrkesvägledare knutna genom avtal. 5

LOKALER LBS Kreativa Gymnasiet Varbergs lokaler ligger en kort promenad från stadens centrum. Inom ca 1500 kvadratmeter ryms kemisal, teorisalar, musikstudio, musiksal, filmstudio, fotostudio, aula, lobby, kök, serveringsyta, kontor, mötesrum, bibliotek, grupprum samt förrådsutrymmen och arkiv. Förutom en teorisal belägen en halvtrappa upp samt källarens förrådsutrymmen och arkiv en trappa ner är hela skolan belägen på markplan och är handikappanpassade. De ljusa och fräscha lokalerna genomgick omfattande renovering under läsåret 10/11 med resultat att de är väl anpassade och håller hög standard. Kemisalen installerades under läsåret 13/14. FUNKTIONER Verksamhetens EHT (Elevhälsoteam) är organiserat i två grupper. Basgruppen träffas regelbundet varje vecka och består av rektor på 100%, specialpedagog på 50% och skolsköterska på 40%. Den större och fullständiga gruppen, som förutom basgruppens medlemmar även innefattar skolpsykolog, skolläkare, studie- och yrkesvägledare samt kurator träffas på avstämningsmöte en gång per termin. Utöver det sker kontakt utifrån verksamhetens behov löpande under läsåret. Skollunch tillhandahålls av en entreprenör genom catering varje skoldag. Servering sker av skolans egen skolvärdinna på plats i skolans serveringsyta. Studie- och yrkesvägledning erbjuds dels i form av klassgemensamma informationstillfällen och dels genom enskild vägledning flera gånger per termin. FINANSIERING Skolans verksamhet finansieras via kommunalt fastställda bidrag per elev. I enlighet med skollagen 15 kap 17 är utbildningen helt kostnadsfri. Undervisning, läromedel och skollunch på skolan är avgiftsfria. Skolan ser även till att alla typer av aktiviteter är avgiftsfria. Dock förväntas eleverna stå för antecknings- och skrivmateriel själva, även det i enlighet med skollagen. 6

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK LBS Kreativa Gymnasiet Varberg bedriver skolverksamhet med kvalitét och kreativitet som ledningsord. Skolan präglas av ett nära samarbete och en nära kontakt mellan elever och lärare, men även mellan elever och skolledning. Som huvudansvarig för det pedagogiska utvecklingsarbetet är det rektor som skapar förutsättningar för, styr och stöttar pedagogerna i detta. Lärarna på skolan är indelade i pedagogiska teamen arbetar ämnes- och programöverskridande i kollegialt handledning med att förverkliga de mål som beslutats gemensamt med rektor, att regelbundet och i utvecklingssyfte lyfta och analysera verksamhetsrelevanta frågor kring formativ bedömning och didaktik. Teamen leds av förstelärare med syfte att diskutera, genomföra och utvärdera de fokusområden som beslutats gemensamt i arbetsplanen och att föra vidare innehållet i professionssatsningarna som huvudmannen ansvarar för. Skolan arbetar utifrån den didaktik vi gemensamt utvecklat och som bygger på gemensamt arbetssätt i ämnesöverskridande samarbeten. Metodiken är problembaserad och fokuserad på uppdraget i Lgy11, ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav samt respektive programs examensmål. Pedagogiken utgår från individanpassning och skapar möjligheter för eleven att lyckas genom att didaktiken baseras på formativ bedömning. Utgångspunkten för vår utbildning och undervisning är en stark tro och höga förväntningar på att alla kan lyckas. I enlighet med uppdraget att varje elevindivid ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar har skolan schemalagt 80 minuter utvecklingstid varje vecka. Detta är en resurs under vilken samtliga lärare finns tillgängliga och samtliga elever uppmanas att delta genom att fokusera på det ämne de för tillfället har mest behov, intresse eller utvecklingspotential för. Under läsåret 2014/15 deltog två förstelärare på skolan tillsammans med biträdande rektor en huvudmannasatsning på utbildning i kollegialt lärande och ledarskap vid Göteborgs Universitet, kallad Leda, Lära, Lag. Under pedagogisk utvecklingstid diskuterades resultatet av utbildningen för att lokalt driva detta vidare i arbetslagen. LOKALER Skolans lokaler är, efter omfattande renovering och ombyggnation under läsåret 10/11, samt efter ytterligare anpassning för att vara inkluderande för alla, mycket väl anpassade för skolverksamhet. Arkitekturen är genomtänkt och tilltalande och ytorna är anpassade efter de krav som gäller för skolmiljö. 7

UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL Vi har utbildningar som kräver uppdaterad utrustning och rektor ser till att investeringar görs löpande för att möta behovet av tekniskt intresserade elever och krav i ämnesplanerna. Varje elev har en laptop anpassad utifrån utbildningens behov och krav. Detsamma gäller all pedagogisk personal. Samtliga klassrum är utrustade med såväl projektor som ljudsystem. Även en satsning på läromedel inom böcker och skolbibliotek görs under läsåret. Inlästa läromedel samt digitalt läs- och skrivstöd finns och utöver detta finns även genom abonnemang tillgång till GR Utbildnings utbud av digitala läromedel. Under läsåret görs en pedagogisk satsning på den gemensamma plattformen OneDrive från Microsoft. Kommunikation och inlämningar i olika ämnen görs via levande dokument där både lärare och elever kan kommentera och diskutera progressionen. Skolbiblioteket har sedan läsåret 13/14 genomgått omfattande omstrukturering gällande katalogisering och utlåning. Det är skolans egna elever på systemutvecklingsutbildningen som genom projekt skapat detta. Biblioteket innehåller förutom läromedel främst skönlitteratur på svenska och engelska, men även facklitteratur inom utbildningarnas område samt tidskrifter. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Årets schema bygger på undervisningspass om 80 minuter med gemensamma start- och sluttider. För att gynna kreativitet och kvalitét i utbildningarnas profil- och inriktningsämnen ligger dessa kurser, i de fall som gynnas av detta, som dubbelpass, med rast emellan. De gemensamma start- och sluttiderna innebär att skolans samtliga elever och pedagoger har raster och lunch samtidigt, och ofta gemensamt. Detta upplägg har under tidigare läsår visat sig gynna såväl skolans organisation som den psykosociala skolmiljön. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Skolans specialpedagog har tillsammans med rektor ansvar för utredningar av elevers behov. Han har också en samlad bild av elevernas individuella behov genom överlämningar och utredningar från andra instanser. Specialpedagogen ska också finnas som stöd och handledare till mentor vid upprättande av åtgärdsprogram. Undervisande lärare ska anpassa undervisningen till varje elevindivids enskilda förutsättningar så att samtliga elever har samma möjligheter att nå målen. Om en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås har samtlig personal en 8

anmälningsskyldighet till rektor. I denna orosanmälan ska det framgå vad oron grundar sig i, vilka åtgärder och extra anpassningar som vidtagits på pedagognivå och hur dessa fallit ut samt kompletteras med samlad information om elevens tidigare situation. Utifrån detta underlag bedömer rektor tillsammans med specialpedagog om en utredning ska tillsättas. I många fall bedöms att en handlingsplan ska upprättas för eleven. Vid en eventuell utredning genomförs denna av specialpedagogen och med den som underlag beslutar rektor om huruvida ett åtgärdsprogram ska upprättas. Om så är det mentor som tillsammans med elev, omyndig elevs målsman samt pedagogisk personal upprättar ett sådant. Specialpedagogen finns med som stöd i processen. Rektor tar sedan ställning kring huruvida de åtgärder som angetts är relevanta, inkluderande, fokuserade på verksamhetens anpassning till elevens situation och behov samt genomförbara inom ramen för verksamhetens undervisning. När åtgärdsprogrammet är godkänt av samtliga parter, samt rektor, presenteras det i sin helhet till all berörd pedagogisk personal och fungerar sedan styrande för undervisningen. ELEVHÄLSA Elevhälsan på LBS Kreativa Gymnasiet Varberg består av rektor på 100%, specialpedagog på 50% och skolsköterska på 40%, vilka finns på plats i verksamheten samt skolläkare, skolpsykolog, kurator och studie- och yrkesvägledare på konsulttjänster, vilka kontaktas utifrån verksamhetens behov. Rektor, specialpedagog och skolsköterska träffas 90 minuter varje vecka för att gå igenom nya anmälningar, pågående utredningar och följa upp åtgärdsprogram. En gång per termin träffas hela elevhälsoteamet. Elevhälsan arbetar också utifrån LBS Standard för elevhälsa gällande förebyggande arbete. I år har det förebyggande arbetet bland annat varit ett mentorsstöd utifrån fiktiva elevcase där rutiner och strukturer för stöd har diskuterats. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Undervisande lärare planerar sina kursers undervisning gemensamt med eleverna. Hur detta ter sig kan se olika ut beroende på kursernas utformning och elevernas önskemål, men gemensamt för all undervisning på skolan gäller att eleverna har fått vara delaktiga i dess utformning och planering. LBS Kreativa Gymnasiet Varberg har en elevkår där alla klasser utom en finns representerade. Den klassen som valt att inte finnas representerad i elevkåren har genom demokratiskt beslut själva valt detta. De är dock genom nära samarbete med en annan klass ändå delaktiga i skolans demokratiska process. Elevkåren träffas varannan vecka och behandlar frågor av varierad karaktär. Bland annat ansvarar de för skolans julavslutning, och ett egeninitierat halloweenfirande, de är delaktiga i skolans arbete med Likabehandling och Värdegrund, de 9

är delansvariga i att på ett demokratiskt sätt se över och uppdatera skolcaféets försäljningsutbud, de är en del av skolans matråd och givetvis är de sina klassers röster och ambassadörer gentemot rektor och skolans organisation. SKOLLEDNING LBS Kreativa Gymnasiet Varbergs ledningsansvar bars av en rektor och en biträdande rektor på halvtid under tiden en rekryteringsprocess påbörjades under hösten 2014 vilka arbetar nära och gemensamt med sina medarbetare för att förverkliga de mål som finns för verksamheten. Under de veckovisa mötena förmedlar rektor information kring verksamheten och dess mål, leder kollegialt lärande och öppnar för kvalitétsfokuserande och utvecklande diskussioner. Rektor genomför regelbundet undersökningar bland medarbetarna i form av webbenkäter och enskilda samtal i syfte att dels få lokalt förankrat material att lyfta fram vid diskussioner, dels utvärdera verksamhetens arbete och dels göra dem delaktiga i verksamhetens process och kvalitativa utvecklingsarbete. Det senare då de genom dessa forum blir delaktiga i planerandet av exempelvis fortbildande studiedagar. PERSONAL På skolan arbetar tolv lärare. Av de tolv lärarna på skolan är sju lärare behöriga och legitimerade, en behörig men väntar på legitimation, tre stycken är under behörighetsgivande utbildning och en avser påbörja behörighetsgivande utbildning under hösten 2015. Samtlig personal deltar givetvis i det utvecklings-, kvalitets- och fortbildningsarbete som bedrivs inom skolverksamheten under läsåren. På skolan arbetar, utöver rektor och lärare, en specialpedagog, en skolsköterska, en skolvärdinna, en vaktmästare samt en lokalvårdare på entreprenad. Specialpedagogen har tidigare arbetat som lärare på skolan och kompletterat sin utbildning med en specialpedagogsexamen. Vaktmästarens och skolvärdinnans tjänst är ett samarbete med arbetsförmedlingen för att få människor tillbaka ut i arbetslivet. Även dessa är en del av skolvardagens gemenskap och har på olika sätt nära samarbete med rektor och pedagogisk personal, samt goda, trygghetsskapande relationer till eleverna. ELEVER Under läsåret 2014/2015 går 147 elever på LBS Kreativa Gymnasiet Varberg fördelade på sex inriktningar inom två nationella program. Könsfördelningen är ojämn med ca 1/4 flickor och 3/4 pojkar. Den allra största delen flickor går på inriktningen LBS Media Film/Foto medan den största andelen pojkar återfinns på Teknikprogrammet, vilket också är det program med 10

flest elever totalt på skolan. För Musikproduktion och Speldesign gäller att flickor utgör ca 1/5 respektive 1/6 av den totala elevgruppen på inriktningarna. Årskursmässigt återfinns störst andel flickor i år 3, färst i år 2 och i år 1 ökade andelen flickor igen. Bland eleverna finns samtliga sociodemografiska grupper representerade, även om andelen elever med invandrarbakgrund är mycket låg. 11

BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat elevenkät (Markör) som bland annat mäter nöjdhet, skolenkäter och undervisningsutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation 12

till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport. Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier på LBS hemsida och på skolans sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnar också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom skolans resultat i relation till verksamhetens mål. Mot slutet av våren ägnas två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom; enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 13

14

FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 Fokusområde 1: FORMATIV BEDÖMNING Fokusområdets bakgrund & motiv: Då kollegiet nu efter ett läsår, läsåret 2013-2014, med formativ bedömning som gemensam satsning sett positiva resultat vill man fortsätta utveckla och förädla arbetet med detta i den pedagogiska verksamheten. Fokus på nästa läsår ska ligga på att skapa strukturer kring återkoppling. Bland annat innebär det att arbeta fram kurs- och bedömningsmatriser samt att förankra ett tänk hos elever och vårdnadshavare som utgår från mål och centralt innehåll och inte skol-uppgifter att beta av. Mål och syfte: Målet för läsåret 14/15 var att öka andelen nöjda elever i undervisnings-utvärderingen under rubriken Ansvar och inflytande (LÅ1314: 79%, 80%) och Drivkraft, själv-förtroende och sammanhang (LÅ1314: 85%, 85%, 80%, 78%, 81%,82%). Målet för läsåret 15/16 är att öka andelen elever med gymnasieexamen från 83% (LÅ14/15) till minst 90%. Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att leven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. (LGY 11: Kunskaper kap 2.1) Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. (LGY 11: Bedömning och betyg kap 2.5) Metod och genomförande: 15

Fokusområdet har behandlats under studiedagar i uppstarten av läsåret och som en stående punkt under den pedagogiska utvecklingstiden en gång i veckan. Metoder har testats och följts upp med klassrumsbesök för att sedan diskuteras och analyseras i de lärande teamen. Uppföljning & utvärdering: Regelbundna uppföljningar av undervisningsutvärderingarna har gjorts under läsåret samt att dessa har utvärderats av kollegiet under seminarium vid läsårets slut. Resultat: Den genomsnittliga betygspoängen sjönk något under läsåret jämfört med resultatet från läsåret 13/14. (12,97/13,9) Dock svarar eleverna på undervisningsutvärderingarna att de upplever förbättringar av lärarnas insatser kring ansvar och drivkrafter under frågorna "Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete" och "Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig". (LÅ1314: 79%, 85%, LÅ1415: 81%, 86%). Slutsatser: Insatserna kring formativ bedömning har gett resultat på elevernas nöjdhet vilket innebär att vi kommer att fortsätta satsningen på återkoppling under läsåret 15/16. Vårt mål är att den genomsnittliga betygspoängen kommer att öka som en följd av detta. 16

Fokusområde 2: KOLLEGIALT LÄRANDE LEARNING STUDIES Fokusområdets bakgrund & motiv: Det är rektors, och kollegiets, övertygelse att en verksamhet som ska stå för lärande och kunskapsutveckling själv också måste vara lärande. Ingen är bäst på allt, men många tillsammans blir bra på mycket. Inom kollegiet finns många goda exempel som förtjänar att lyftas fram och som verksamheten skulle vinna mycket på om fler följde. Med utgångspunkt i elevindividernas olika behov, och med syfte att verksamheten ska kunna tillgodose samtliga behov och få alla elever att nå målen är detta fokusområde högst centralt i skolans systematiska kvalitetsarbete. Mål och syfte: Målet för läsåret 14/15 var att: Öka elevernas nöjdhet av undervisningen. Detta kan mätas i NKI (Nöjd Kund Index) under rubriken Upplevd Kvalitet gällande undervisningen. (Resultat LÅ1314: 70%) Läroplanskoppling: Likvärdig utbildning i läroplanen: Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna tillägna sig och utveckla kunskaper. (Lgy11, kap 1. Metod och genomförande: Lärande Team: För att skapa ett lärande forum bildades tre team bestående av tre till fyra pedagoger som träffades en gång i veckan under den pedagogiska utvecklingstiden. Under vårterminen arbetade teamen med klassrumsbesök och videofilmning av undervisningssituationer för att gemensamt analysera interaktion med elever. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp genom sammanställning av resultat från elevenkäten och undervisningsutvärderingar samt vid seminarium vid läsårets slut. 17

Resultat: Vid läsårsslut kunde konstateras att den totala nöjdheten gällande undervisningsindex hade ökat från 70 LÅ13/14 till 79 LÅ14/15 (se diagram 16 i resultatbilagan). Slutsatser: Strukturen med de lärande teamen startades på vårterminen och är fortfarande under uppbyggnad och utveckling. Inledningsvis handlade arbetet om att skapa rutiner och utrymme för kollegiala samtal utifrån klassrumsbesök och egen videofilmning av undervisningssituationer. Skolans avsikt är att jobba långsiktigt med kollegialt lärande vilket innebär att teamen fortsätter sitt utvecklingsarbete under nästa läsår. Fortsättningsvis är tanken att hitta samarbetsmöjligheter i ämnesövergripande projekt och gemensamma arbetssätt med fokus på mentorskap och återkoppling till elever. 18

UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET LÄSÅRET 2014/2015 Under läsåret 14/15 har en pedagog påtagit sig rollen som LoV-samordnare. Tillsammans med biträdande rektor och elevhälsoteamet bildar de en LoV-grupp. Under hösten upptar kartläggning en stor del av arbetet. Under november-januari intensifieras arbetet, eftersom nytt plandokument ska tas fram vid varje nytt årsskifte. Främjande åtgärder förläggs huvudsakligen till höstterminen och motverkande åtgärder mestadels till vårterminen. Skolans förebyggande och motverkande arbete ska ske i samråd mellan elever och personal på skolan. Elevkåren har varit delaktiga i förebyggande arbete på skolan. Bland annat har temadagar kring Halloween och Alla Hjärtans Dag ordnats för att stärka gemenskapen på skolan och öka engagemang och delaktighet i frågor som rör LoV-arbetet. Beskrivning av insats: Upprättande av en särskild LoV-grupp Typ av insats samt syfte och mål: Ett mål under 2014 var att öka elevdelaktigheten i LoV-arbetet. I LoV-enkäten 2014 framkom det även att en del elever önskade vara mer delaktiga i skolans LoV-arbete. För att möta denna önskan involverades elevkåren i LoV-arbetet. Elevkåren är numer ett forum där LoV-frågor lyfts och genom elevkåren har eleverna bl.a. möjlighet att föra fram sina förslag när det gäller utformandet av temadagar. Målet är att öka elevernas engagemang och delaktighet i skolans lika och värdegrundsarbete. Utvärdering: Arbetet med att öka elevdelaktigheten fortskrider under 2015. Utvärderas i samband med 2015 års LoV-enkät. Beskrivning av insats: Återkoppling till personal av elevenkätens resultat Typ av insats samt syfte och mål: Insatsen är både motverkande och förebyggande. Tanken att ge personalen återkoppling på elevenkätens resultat är att ge tillfälle till reflektion och diskussion, vilket kan utmynna i att personal agerar annorlunda i framtiden. Elevenkäten ger även insikt om hur väl det dagliga värdegrundsarbetet fungerar i praktiken, vilket hjälper oss att identifiera vad som kan förbättras och utvecklas. Utvärdering: Vi gick igenom statistiken fråga för fråga och diskuterade frisvaren. Eleverna skrev inte många kommentarer vilket i vissa avseenden försvårade analysen. Vi 19

enades om att till nästa LoV-enkät uppmuntra eleverna att skriva fler kommentarer, oavsett om det gäller positiva eller negativa omdömen. Vi enades om att diskutera resultatet med eleverna och på så sätt få in fler kommentarer i samband med roadshowen som hölls under v. 45-47. Resultatet från LoV-enkäten visade att eleverna kände sig tryggare i år än under föregående år. Skolans vision handlar dock inte om att få höga procentsatser på den årliga LoV-enkäten utan om att alla elever ska känna sin trygga i skolan. Detta var vi noga med att poängtera under diskussionens gång, även om detta års resultat pekar i rätt riktning. 12% av eleverna angav att de önskade att vara mer delaktiga i det dagliga LoV-arbetet. För att möta detta enades vi om att elevkåren ska bli en del av LoV-arbetet. LoV-samordnaren för en regelbunden dialog med elevkåren om frågor som faller under LoV-arbetet. Beskrivning av insats: Diskuterat resultatet av LoV-enkäten med eleverna (Roadshow) Typ av insats samt syfte och mål: Roadshowen som gick ut på att gå runt i klasserna och diskutera L.o.V-enkätens resultat genomfördes under v. 45 47 och omfattade samtliga klasser. Insatsen är både motverkande och förebyggande. Det motverkande ligger i att elever som upplever sig kränkta och illa behandlade uppmanas att göra anmälan till personal så att incidentrapport kan upprättas och åtgärder vidtas. Det förebyggande ligger i att eleverna ges möjlighet att kommentera resultatet och ge sina synpunkter på hur LoV-arbetet fortskrider. På så sätt får vi större kännedom om vad som behöver förbättras för att skolan ska nå sin vision. Roadshowen är också ett led i att öka elevdelaktigheten i LoV-arbetet. Målet är att eleverna ska uppleva att skolan värdesätter både deras svar i LoV-enkäten och deras kommentarer under roadshowen. Det är även av yttersta vikt att elevernas kommentarer hörsammas för att de ska känna förtroende för skolans värdegrundsarbete, vilket är en del av skolans vision (se punkt 2). Utvärdering: Under roadshowen framkom det värdefulla synpunkter och kommentarer (fler än i enkäten) på LoV-enkätens resultat. Eleverna efterfrågade större klarhet i vem man kan vända sig till om man har förslag eller idéer som rör allt som faller under LoV-arbetet. I samband med det informerades eleverna om elevrådets kommande roll som forum för LoVfrågor. I elevenkäten skrev även en elev att hen upplevde att en lärare hade uttalat sig nedsättande mot hen när hen inte kunde svaret på en fråga som läraren ställde. I samband med roadshowen hölls en allmän diskussion med eleverna om tänkbara scenarion då lärare kan uppfattas som kränkande. Eleverna lyfte bl.a. fram att lärare bör tänka på hur de uttrycker sig när en elev inte kan ett svar och inte kommentera eller uttala sig om ens elevs 20

betyg när andra närvarar. Vad som framkom ur diskussionen återkopplades till personalgruppen. Beskrivning av insats: Temadagar, föreläsningar, studiedagar och andra aktiviteter. Typ av insats samt syfte och mål: Under året som gått har skolan anordnat följande aktiviteter med anknytning till LoV-arbetet; Temadag och lärarfortbildningsdag i EXPO regi om främlingsfientlighet och rasism, temadag om HBTQ-frågor, Temadag i samband med förintelsens minnesdag och besökt Fryshusets teaterföreställning Hatets röst om extremism. Insatserna var främjande och syftade till att öka elevernas kännedom om dessa valda teman och främja värderingar om människors lika värde. Under HT2014 anordnades även en studiedag som handlade om särskilt stöd. Under förmiddagen hölls en föreläsning av en representant från Specialpedagogiska Myndigheten (SPSM) som under eftermiddagen följdes det upp med en diskussion om hur skolan utveckla det dagliga arbetet i klassrummet när det gäller särskilt stöd. Dagen var relevant i fortbildningssyfte och knyter an till skollag, diskrimineringsgrunder och till vad som framkom av 2013 års roadshow. Utvärdering: Gensvaret hos eleverna på temadagarna har överlag varit positivt och fler liknande temadagar kommer hållas under 2015. Elevkåren kommer få då en större roll när det gäller att bestämma temadagarnas innehåll. Något som måste ses över framöver gäller förintelsens minnesdag. I enkäten som genomfördes efter förintelsens minnesdag angav eleverna i årskurs 3 att upplägget var för likt föregående års temadag. De efterfrågade större variation. Ettorna tyckte i större utsträckning att upplägget var bra. Sammanfattande kommentarer Insatserna verkar ha gett gott resultat och gensvaret från eleverna har överlag varit positivt. När det gäller temadagar och dylikt bör vi se över innehållet så att variationen blir större, vilket en del elever har efterfrågat. Vid sidan om ovanstående insatser har skolans personal och elevkåren anordnat teambuildingdagar där syftet har varit att stärka gemenskapen på skolan. Under våren och hösten har det anordnats en fotbollsturnering, en aktivitetsdag, halloweenfirande och en julpysseldag. I huvudsak har ambitionerna som sattes upp i 2014 års plandokument infriats. Vi har anordnat temadagar, teambuildingsdagar, utvärderat LoV-arbetet, skapat en LoV-grupp (elevkåren) 21

och antagit nya ordning- och trivselsregler. Det har däremot inte gjorts några LoVauskultationer under VT2014 och början av HT2014. 22

SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 Skolan har tagit viktiga steg i riktning mot kollegialt lärande. Satsningar inför nästa läsår på aktionsforskning tillsammans med Göteborgs Universitet kan ge goda förutsättningar att utveckla den egna praktiken på skolan. Under nästa läsår kommer ytterligare tre pedagoger att nå sin behörighet och rektor kommer att påbörja sin rektorsutbildning under hösten vid Göteborgs Universitet. Det sammanlagt skapar stora möjligheter för systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk skolutveckling. Vi ser resultat som utmärker LBS Varberg från snittet på LBS. Arbetet med likabehandlingoch värdegrund har gett gott utfall i elevenkäter. Tryggheten är 99% (se diagram 14 i resultatbilagan) vilket är betyg på det arbete som personal på skolan utfört under flera läsår tillsammans med eleverna. Rekommendationsgraden bland eleverna uppgår till 87% jämfört med snittet inom LBS på 78%. Tillsammans med en trivselgrad på 89% jämfört med 85% på LBS så ger det bilden att eleverna på skolan har goda förutsättningar för kvalitativ kunskapsutveckling (se diagram 17 i resultatbilagan). INSTRUMENTELL KVALITET Undervisning Insatser inom formativ bedömning och kollegialt lärande har gett positiva resultat på elevernas svar i elev-undersökningen. På samtliga frågor som rör undervisningen visar vi på positiva resultat jämfört med föregående läsår. På frågan om "Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer" ökar vi 16% till 79% nöjdhet. Eleverna svarar att de till 73% är nöjda med "Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet" jämfört med 62% för läsåret 13/14. På frågan om "Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig" är nöjdheten 86% jämfört med 79% föregående läsår och på den sista frågan om "Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna fö ratt nå de olika betygen" är nöjdheten 82% jämfört med 75% för läsåret 13/14 (se diagram 16 i resultatbilagan). Eleverna visar också i sina svar att de inte upplever att de får den återkoppling av lärarna som de önskar. Detta är något som kommer att lyftas i utvecklingsarbetet till nästa läsår. Trygghet och studiero 23

Vi har elever som behandlar varandra med respekt och personal som ansvarar för att alla ska bli behandlade med respekt. Utvärderingarna av undervisningen och arbetet med likabehandling- och värdegrund som våra elever gör ger oss bilden av att eleverna är trygga och litar på att lärarna ingriper om någon skulle utsättas för kränkningar. 99% anger att de känner sig trygga i skolan, 98% vet vart de ska vända sig om de upplever att de själva eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan och 97% har förtroende för att skolan tar tag i situationen om kränkningar skulle förekomma (se diagram 14 i resultatbilagan) I elevernas enkätsvar kan vi se att 25% upplever att de inte tycker att får arbetsro (se diagram 15 i resultatbilagan). Detta är något vi kommer att följa upp med undersökningar under uppstarten av nästa läsår men även som ett fokusområde. En analys som lärarna gör är att en del av skolan lokaler har varit uthyrda under vårterminen vilket resulterat i att vissa grupper har fått flytta runt mellan olika salar och det har varit svårt att hitta grupprum. Förhoppningen är att vi åter har skolan alla lokaler i anspråk till nästa läsår. Likvärdig bedömning Under läsåret har skolan genomfört 192 nationella prov i engelska 5, engelska 6, matematik 1b, matematik 2c, matematik 3c, svenska som andraspråk 1, svenska 1 och svenska 3. Skolan har deltagit i sambedömningar av nationella prov i svenska, engelska och matematik. Satsningen har varit positiv och utfallet har varit att bedömningen har överensstämt med lärarnas på skolan. Totalt sett på skolan ligger överensstämmelsen mellan betyg på nationellt prov och kursbetyg på 57% jämfört med 51% läsåret 13/14 (se tabell 2 i resultatbilagan). Analysen visar att detta beror på att de nationella proven inte täcker alla delar av det centrala innehållet och att eleverna presterar bättre i undervisningen där ett formativt arbetssätt kan användas för bedömning. Klagomål Skolan hade ett klagomål under läsåret 2014/15. Klagomålet rapporterades av vårdnadshavare och gällde skolans hantering av stödinsatser för en elev. Ärendet behandlades skyndsamt av huvudman och rektor på skolan. Åtgärderna som bestämdes genomfördes och alla parter var nöjda med utfallet. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Skolan har under läsåret 14/15 upprättat tre stycken åtgärdsprogram. Analyser visar att det finns ett behov att samsyn kring extra anpassningar samt att det skapas utrymme för kollegial handledning i hur extra anpassningar ska dokumenteras för att kunna dela positiva exempel och undvika att olika lärare tvingas utarbeta egna system för dessa. Detta är något som kommer att ingå i arbetsplanen för läsåret 15/16. 24

Interngranskning Under vårterminen genomförde huvudmannen en interngranskning av verksamheten utifrån skolinspektionens underlag för tillsyn. Resultatet visade att skolan övergripande styrkor är: Eleverna trivs på sin skola och med sina lärare. Relationen mellan lärare och elever är mycket god och det är en lugn och trygg atmosfär. Skolan har en fungerande verksamhet för att upptäcka, utreda och upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogen framstår som en viktig resurs för såväl elever som undervisande lärare. Det pedagogiska ledarskapet är väl synligt på skolan och såväl elever som lärare uttrycker att de har stort förtroende för sin rektor. Personalen på skolan är engagerad och har en positiv inställning till elevernas och skolans utveckling. Granskningen visar också på följande utvecklingsområden: Delaktighet i och synliggörande av det systematiska kvalitetsarbetet (elever, personal och elevhälsa). Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Rutiner kring betygsättning och rutiner för prövning samt för hur betygskatalogen ska föras. Ökad lärarbehörighet. Skolbibliotekets utformning och användning inom den pedagogiska verksamheten. Inför planeringen av läsåret 2015-2016 planeras insatser från elevhälsan i form av fiktiva elevcase där mentorerna tillsammans får diskutera vilka insatser som bör göras enligt gällande rutiner och strukturer. Extra anpassningar diskuteras och hur dessa ska dokumenteras. Detta är en förebyggande insats som förhoppningsvis ska ge resultat i kunskap om de rutiner vi har samt ett stöd för mentorer. Lärarbehörighet Alla de tre lärare som inte är behöriga är två i behörighetsgivande utbildning (VAL)och en planerar att påbörja densamma under läsåret 15/16. Det ger oss i dagsläget en lärarbehörighet på 75%, till jul kommer siffran att vara 83%, till nästa sommar 91% och inom två år 100%. 25

FUNKTIONELL KVALITET Kunskaper Andelen elever som uppfyller kraven för gymnasieexamen landade på 83% jämfört med 91% för läsåret 13/14 (se diagram 1 i resultatbilagan). På LBS Media och LBS Musikproduktion var andelen 100% som fick gymnasieexamen men på LBS Systemutveckling endast 43%. På LBS Speldesign var siffran 83% och för LBS Spelutveckling 88%. Under höstterminen påbörjades en riktad insats i Svenska 3 där extra tid avsattes med undervisande lärare och specialpedagog för att få eleverna att nå målen. Flera elever blev hjälpta av insatsen men inte alla. Inför uppstarten av läsåret 15/16 planeras insatser i form av kollegial handledning och ett tydligare och mer strukturerat återkopplingsarbete för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i Svenska 3. Detsamma gäller matematikundervisningen där förutom ovanstående insatser även en satsning via skolverkets matematiklyft kommer att drivas på skolan. Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever blev 13,0. För LBS Media var poängen 14.9, för LBS Musikproduktion 14,5, för LBS Speldesign 12,5, för LBS Spelutveckling 12,0 och för LBS Systemutveckling 11,0 (se diagram 4 i resultatbilagan). Andelen minst godkända betyg totalt sett ligger på exakt samma nivå som läsåret 13/14. Av alla betygen som sattes är 92% A-E och 8% betyget F (se diagram 8 i resultatbilagan). Betyg & bedömning Läroplanskoppling Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. (LGY11 kap 2.5 Bedömning och betyg) Arbetet med att få eleverna att ta större ansvar för sitt lärande har gett resultat i skolans mätningar. I undervisningsutvärderingar på frågan om läraren underlättar för eleven att planera och ta ansvar för sitt skolarbete svarar 81% att så är fallet med motsvarande siffror på 79% föregående läsår (se fråga 1 i diagram 18 i resultatbilagan). Arbetet är inte färdigt här utan kommer även att inbegripas i nästa läsårs fokusområde om återkoppling. Normer & värden 26

I skolan arbetar pedagoger med grundläggande demokratiska värderingar, och alla människors lika värde. Vilket blir tydligt när 88% av eleverna svarar att de tycker att lärarna är måna om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på (se diagram 18 i resultatbilagan). Skolan elevkår har gjort ett fantastiskt arbete med att skapa sammanhållning på skolan. De har hållit i aktiviteter kring Halloween och Alla Hjärtans Dag med syfte att skapa broar mellan klasser och årskurser. Arbetsliv och samhälle Flera olika projekt och studiebesök har genomförts för att samverka med högskolor, arbetsliv och samhället i övrigt. Till exempel har återigen LBS Game Awards genomförts där både verksamheter inom högre studier samt arbetslivet deltagit för att bedöma och ge råd till bidragande spelprojekt. Vi har också genomfört studiebesök till Fotoskolan i Göteborg, en yrkeshögskola. Efter genomförda aktiviteter förändras också elevernas resultat i enkäterna där 81% på vårterminen jämfört med 77% på höstterminen tycker att lärarna gör det tydligt varför kurserna är viktiga delar av elevernas utbildning och hur de skulle kunna ha användning för sina kunskaper i sitt framtida arbetsliv och vidare studier (se fråga 3 i diagram 18 i resultatbilagan). Studie- och yrkesvägledaren har bidragit till elevernas kunskaper om vad det finns för möjligheter till framtida arbetsliv och vidare studier och hennes Drop-Intider har använts flitigt under läsåret. Elevernas ansvar och inflytande Resultat från undervisningsutvärderingar visar på ökad nöjdhet när det handlar om att lärarna underlättar för eleverna att planera sina studier och ta ansvar för sitt skolarbete (vårterminen 2014 79%, vårterminen 2015 81%). Nöjdheten ökar också i frågan om att lärarna visar intresse för vad eleverna har för förkunskaper och förväntningar på kurserna och uppmuntrar eleverna att vara med och bestämma hur de ska arbeta (vårterminen 2014 80%, vårterminen 2015 84%). En elev uttrycker sig så här: Att elever får vara med och utforma kursen samt ge förslag till projekt är väldigt positivt. (se fråga 2 i diagram 18 i resultatbilagan) En satsning på den gemensamma plattformen för lärande, OneDrive, kommer att innebära en ökad tydlighet för eleverna när det kommer till att kunna följa sin egen kunskapsutveckling. 27

UPPLEVD KVALITET. Skolan utmärker sig både i förhållande till föregående läsår samt till snittet för LBS när det handlar om nöjdhet. Den generella nöjdheten i vår elevenkäten uppgår till 80 som ett Nöjdkundidex (NKI) för LÅ 14/15 vilket är en höjning med 3 från föregående LÅ. Motsvarande siffror för snittet inom LBS är 71 respektive 70. Även rekommendationsgraden är högre än snittet för LBS med 87% kontra 78%. Trivselgraden går ner något i förhållande till läsåret 13/14 med siffrorna 89% för LÅ14/15 och 92% för LÅ13/14. Det är dock höga siffror och jämförelsevis är snittet för LBS LÅ14/15 85%. Detta kan vi koppla till elevernas svar om minskad arbetsro under året (se diagram 17 i resultatbilagan) BESLUT Arbetet med att stärka tryggheten och gemenskapen på skolan har fungerat väl. Eleverna upplever en större trygghet och nöjdhet än föregående läsår. Resultaten visar också på utvecklingsbehov och nedan nämnda fokusområden hoppas vi ska kunna driva skolan i rätt riktning. Fokusområde 1 LÅ15/16: Återkoppling Fokusområdets bakgrund & motiv: Analyserna av resultaten av årets undervisningsutvärderingar och elevenkäter visar ett behov av att arbeta tydligare med återkoppling och med ett gemensamt och likvärdigt arbetssätt. Läroplanskoppling: Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna. Läraren ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. (LGY11 kap 2.5 Bedömning och betyg) Mål för fokusområdet: Målet är att samtliga elever ska öka sin nöjdhet i undervisningsutvärderingarna under påståendet att mina lärare informerar mig om det går i skolarbetet samt att synliggöra lärandet genom t.ex. återkoppling och bedömning för lärande. 28

Metoder: För att nå målen kommer vi att arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt till bedömningsmatriser samt jobba med återkoppling inom aktionsforskningsarbetet på skolan. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar av undervisningsutvärderingarna under läsåret. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet kommer att göras i samband med de utvärderingsseminarier som görs på skolan i juni 2016. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. Fokusområde 2 LÅ15/16: Gemensam struktur för Kollegialt Lärande Fokusområdets bakgrund & motiv: Analyserna av resultaten årets medarbetarundersökning visar på ett behov av gemensamt arbetssätt för att sänka den arbetsrelaterade stressen. Ett gemensamt arbetssätt skulle förhoppningsvis också generera positiva effekter för eleverna i form av tydligare arbete med återkoppling och bedömning. Läroplanskoppling: Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (LGY11 kap 2.1 kunskaper) Mål för fokusområdet: Målet är att samtliga i personalen ska uppleva att de kan använda sig av sina kollegor som resurser för att förbättra och utveckla sin undervisning. Metoder: För att nå målen kommer vi att organisera arbetet i tre stycken Lärande Team under ledning av rektor och förstelärare. Skolans två förstelärare kommer även att delta i en huvudmannasatsning på aktionsforskning tillsammans med Göteborgs Universitet. 29

Uppföljning & utvärdering: Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar av betygsprognoser under läsåret. Rektor kommer också månadsvis att stämma av upplägget. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet kommer att göras i samband med de utvärderingsseminarier som görs på skolan i juni 2016. Redovisning: Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016-års kvalitetsrapport. 30

RESULTATBILAGA Kvalitetsrapport 2014/2015 [LBS Varberg]

Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 95% 93% 87,4% 88,2% 83% 91% 91% 91% 91% 83% 88% 80,0% 70,0% 67% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2014* 2014 2015 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES TE Skolan totalt LBS totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10. På skolnivå och huvudmannanivå anges rikssnittet för högskoleförberedande program

Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per studieväg) 100% 100% 100% 100% 100% 90% 83% 88% 91% 92% 80% 79% 70% 67% 71% 60% 50% 40% 43% 2013/2014 2014/2015 30% 20% 10% 0% ESBIL ESEST ESMUS TEDES TEINF Skolan totalt