Synpunkter om fågellivet angående Borås Energi och Miljös tillståndsansökan om etablering av vindkraft Vindkraftpark på fastigheterna Kållared 1:10, Borgstena 8:1, Kållared 1:5, Nötegärde 1:1, Ingeshult 1:3, Borås Stad Borgstena Fågelsällskap, 25/2 2013 1
Inledning I och med att Borås Energi och Miljö AB ansöker om tillstånd att anlägga vindkraftverk nordost om Borgstena ser vi det som vår skyldighet att upplysa om den märkvärdiga naturen och dess rika fågelliv som vi omges av, som boende i och kring Borgstena. Vi som bidrar till den här texten är fågelskådare som samarbetar genom Borgstena Fågelsällskap, och framförallt gör observationer i trakterna kring gränsen mellan Herrljungas och Borås kommuner. Vi upplever att mycket viktig information saknas för tillståndsansökan, och hoppas att kunna bidra med mer fakta dels för att hjälpa sakkunniga i förvaltning i deras bedömning av lämpligheten, och förhoppningsvis också komma med mer upplysningar till beslutsfattare så att man inser fördelen med att inte exploatera Borgstenas utmarker. Det finns dessutom en del att anmärka på hur inventeringen av stationära och flyttande fåglar har gått till, eller om det ens har skett riktiga platsstudier utöver det man på förhand har känt till. Vi anser därför att tillståndsprocessen måste stannas upp tills en fullkomlig sträckinventering har gjorts och saknade uppgifter fogas till utredningen, samt att intressanta förmodade fågelförekomster undersöks noggrannare. Fågeldirektivets bilaga 1 och Sveriges rödlista Enligt fågeldirektivet ska vi skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer i Sverige bevaras. Av Sveriges ca 350 arter är 67 stycken listade i fågeldirektivets bilaga 1. Det innebär att särskilda skyddsområden (special protection areas SPA) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i natura 2000-nätverket. Även fåglar som rastar regelbundet ingår i denna bilaga. Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige vid EU-inträdet 1995. Syftet med fågeldirektivet Fågeldirektivet (rådets direktiv 79/409/EEG) omfattar alla vilda fågelarter som förekommer naturligt inom EU:s medlemsländers territorier och gäller för fåglar samt deras ägg, bon och livsmiljöer. Det övergripande syftet enligt artikel 2 är att bibehålla eller återskapa arternas populationer på en nivå som svarar mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov. Det ska ske genom en kombination av åtgärder riktade mot arterna och deras livsmiljöer. Utöver de generella skyddsbestämmelserna gäller att särskilda områden ska pekas ut av EU:s medlemsländer för de arter som listas i bilaga 1 till fågeldirektivet. Av de 67 arter som skyddas av Fågeldirektivets bilaga 1 finns hela (27 st.) dokumenterade i regelbunden utsträckning 2010-2012 i direkt påverkbar anslutning till planerad vindkraftpark i Borgstena. Hela sexton av dessa 27 arter häckar regelbundet i området, övriga elva arter använder de omfattande fågelsträck som på höjden intill dalgången delar sig i mindre sträck. Rödlistade arter 2012 Rödlistor är ett sätt att kartlägga arter som är utrotningshotade, riskerar att bli utrotningshotade eller på något sätt är missgynnade och kan användas som en mätare på drastiska negativa förändringar för en art, antingen i utbredning, eller i faktiskt antal. Metoden används såväl nationellt som internationellt. En rödlista är alltså en förteckning över de arter som löper risk att försvinna från det område som listan avser, till exempel inom ett land. Rödlistan är ett pågående arbete, liksom arbetet med åtgärdsprogrammen för de rödlistade arterna. Naturvårdsverket har fastställt förteckningen "Rödlistade arter i Sverige 2005". 2
Listan grupperar arter i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende: 1. Försvunnen (RE) 2. Akut hotad (CR) 3. Starkt hotad (EN) 4. Sårbar (VU) 5. Missgynnad (NT) 6. Livskraftig (LC). Arter i denna kategori rödlistas inte. Att det finns rödlistade arter är ett viktigt kriterium vid beslut om skydd för naturområden. Naturvårdsverket har också utarbetat åtgärdsprogram för akut hotade, starkt hotade och sårbara arter. Av de 91 fågelarter på rödlistan i Sverige finns 20 av dessa dokumenterade i regelbunden utsträckning 2010-2012 i direkt påverkbar anslutning till planerad vindkraftpark i Borgstena. Nio av dessa 20 arter häckar regelbundet i området, övriga elva arter använder det omfattade fågelsträck som på höjden intill dalgången delar sig i mindre sträck. Av dessa 20 arter är: Fyra stycken (VU) Sårbara - Pilgrimsfalk sträckande - Myrspov sträckande - Storspov sträckande - Bivråk regelbundet häckande Övriga sexton arter är klassade (NT) Nära hotad Flyttfågelsträck I Sträckfåglar i Västra Götaland beskriver Örnborg & Kyrkander flyttsträcket genom Borgstena som att det inte höjer sig markant sett till individantal från vad som observerats på flera andra lokaler inom kommunen, men betydelsen av det och vad som jämförs med redovisas inte. Samtidigt ifrågasätts betydelsen av information om fågelsträcks omfattning på ett förvirrande sätt: Vad kan betraktas som ett stort sträck och i förhållande till vad? Svaret på det borde rimligen vara att storleken avgörs i förhållande till antalet individer i andra observerade flyttsträck. På uppdrag av Borås stad har Västergötlands ornitologiska förening identifierat att ett betydande flyttfågelsträck går rakt igenom planerad vindkraftpark i Borgstena. Enligt kartan (sidan 5) kan utläsas att höjderna norr om Borgstena utgör ett centrum utifrån vilket fågelsträck skiljs åt i mindre sträck i olika riktningar, både söderut och norrgående. I Örnborg & Kyrkanders fågelutredning (2011) till MKB har inventeringar endast gjorts till ett begränsat område i Borås stad, men har helt uteslutit den delen av Herrljunga kommun, som också berörs av projektet. Enligt kartor i sammanställningen av data (2012) ser fågelsträcken obetydliga ut, och ser ut att skingras helt vid kommungränsen till Herrljunga. Det har förstås att göra med att rapporteringar om observationer (till artportalen) saknas. Örnborg & Kyrkander (2012) menar att planerade vindkraftverk i Borgstena ligger på behörigt avstånd från ledlinjen som går genom Viskadalen. Det stämmer inte. Även om det är ledlinjen 3
som flyttstråken förhåller sig till, så innebär det inte att de avviker från åsarna vid Nossans dalgång där vindkraftverk planeras. Västergötlands Ornitologiska Förening (2009) styrker det i sin tvååriga kartläggning, och lokala fågelskådare kan vittna om det samma. Påståendet att inga åtråvärda rastplatser antas erbjudas i området för planerad vindkraftpark räcker inte som information för att fåglar ska bedömas löpa mindre risk att förolyckas i och med sträckandet, om inte de attraktiva lokalerna som finns i den direkta närheten av området samtidigt nämns (Örnborg & Kyrkander, 2012). Sjöfåglar observeras årligen i Sågdammen i Stålarp och Mollasjön vid flyttsträck.(muntlig information,torbjörn Sandberg och Henrik Molin). Trots begäran från miljöförvaltningen om en fördjupad fågelinventering från BEM, tillför knappast den mer uppgifter om sträckande fågel än den tidigare förstudien (VgOF 2009), utan ger snarare ett intryck av betydelselösa trakter för fågelliv. Det finns ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna från VgOF varför man istället borde fråga sig varför Örnborgs material är så knapphändigt. Det är förståeligt att den är så bristfällig med tanke på de få inventeringstillfällena, de få undersökta platserna och att kompletteringen inte innehåller någon naturinventering, trots begäran. Sträckfåglar i Västra Götaland är enbart uppgifter tagna från Artportalen (Örnborg & Kyrkander, 2012). Bristen på rapporteringar av flyttfågelsträcket i avsnittet mellan Borgstena och Falköping får enligt kartan det att framstå som att fågelfrekvensen är oansenlig, och att fåglarnas flykt tar tvärt stopp vid Herrljungagränsen. Relevansen med kartor där observationstätheten varierar eller data saknas helt kan ifrågasättas, då de snarare visar på att det bor mycket människor i Göteborg än var fåglarna befinner sig. Borås stads miljöförvaltning har efterfrågat studier och inventeringar på aktuell plats från Borås Energi och Miljö, som visar på att fågelsträckandet inte påverkas negativt, och inte med hjälp av schablonmässiga uträkningar. I mkb anser man att vårsträcket har inventerats, men det är hämtat enbart från artportalen, och kallas för vårsträcksinventering. Anlitad biolog har själv aldrig stått på plats för att studera förekomsten vid norrgående sträck. Vitsen med en sådan studie borde vara att tillföra ytterligare information till tidigare gjorda inventering av VgOF. Istället hänvisas framför allt till Lars E Anderssons observationer (från Artportalen), som visserligen är rik på information, men har inte alls haft ambitionen att studeras med fokus på omfattning av vårsträck. En teoretisk uträkning i samma material sägs inkludera tidigare inventering av VgOF, men då enbart i syfte att uppskatta antal förolyckade fåglar (Örnborg & Kyrkander, 2011). Många fåglar flyttar om nätterna och det finns flera goda skäl till det. Fåglar spar tid genom att flytta på natten, eftersom de främst söker föda på dagen. Risken att de ska angripas av rovfåglar är mindre under natten, särskilt när det gäller mindre fåglar. Många fåglar tar hjälp av stjärnorna för att orientera sig, och det kan ge en ytterligare anledning att flytta på natten. Det är heller inte osannolikt att de kallare nätterna hjälper fåglar att reglera sin kroppstemperatur (Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland, 2011). Med hjälp av radarmätningar kan man se att fåglar på natten sträcker på högre höjd än på dagen. I en studie från Kalmar sund visar det sig att 28 % av småfåglarna under första hälften av natten flög på en höjd under 200 meter (vilket nästan omfattar samma andel sett till höjden på aktuella kraftverk). Under andra hälften av natten passerades samma luftrum i medeltal av 39 % av de förbipasserande småfåglarna. Risken antas minska i och med den tilltagna höjden, men samtidigt öka i och med sämre sikt för de lågflygande fåglarna, särskilt i dimma. I stort sett samtliga av alla sjöfåglar flyger på en höjd att de riskerar att kolidera med vindkraftverk som är 180 meter höga. Det skiljer i medeltal något beroende på om det är höst-eller vårsträck men påverkar ändå inte utsattheten (Naturvårdsverket, 2011). Visserligen tar många sjöfåglar (t.ex. änder) högre höjd över landområden vilket betyder att forskningen inte kan överföras till aktuellt kraftverksområde när det gäller alla arter. Vi saknar i studierna av fågellivet som har gjorts på uppdrag av BEM den möjliga effekten på sträckande fåglar som flera samverkande vindkraftparker kan tänkas ha. Det borde tas hänsyn 4
till både befintliga och planerade kraftverk som antingen hamnar i följd längs med ett fågelstråk eller tillsammans skapar barriärer. Kartan nedanför visar hur flyttfågelsträck påverkas av eventuell vindkraftpark (markerad med cirkel). Termikytor finns i parkområdet samt Lantmossen i närheten. Fågelintressen att ha hänsyn till vid etablering av vindkraftverk - Fågelytor (lila) - Termikytor (blå) - Fågelstråk norr (gul) - Fågelstråk söder (orange) Källa: Karta tillhörande Sträckstudier Borås 2008-2009, Västergötlands Ornitologiska Förening. 5
Generellt olämpliga miljöer för Vindkraft Tack vare den forskning som hittills utförts är det uppenbart att det finns en del områden som är direkt olämpliga för vindkraftsetableringar ur fågelsynpunkt. Generellt sett bör vindkraft inte etableras i följande typer av områden (BirdLife International, 2005; SOF, 2009): 1) områden med hög fågeltäthet under någon del av året, antingen under häckning, flyttning (främst rastplatser) eller övervintring. Det kan t.ex. vara våtmarker, strandängar eller fågelskär. 2) flyttfågelstråk där stora mängder fåglar passerar vår och/eller höst, särskilt om det innefattar termikflyttande rovfåglar. Detta inkluderar ledlinjer i landskapet som höjdryggar eller uddar och öar i sjöar och hav, samt landkorridorer mellan större vatten. 3) områden där sällsynta eller särskilt skyddsvärda arter förekommer mer än tillfälligt, både under häckning, flyttning och övervintring. Detta gäller speciellt större, hotade rovfåglar, 4) vid klippbranter och höjdryggar där större rovfåglar, t.ex. havsörn, kungsörn och fjällvråk utnyttjar uppvindarna som bildas. 5) i natur- och urskogsliknande områden med gamla boträd som i framtiden kan tänkas hysa häckande rovfåglar som kräver stora träd eller ytterst sällsynta arter som är beroende av gammal skog, t.ex. vitryggig hackspett. Detta främst för att undvika habitatsförlust. I Borgstena-området uppfylls 2, 3 och 4 av dessa fem punkter som olämplig miljö för Vindkraft. Här nedanför följer en del av utdrag ur Borås kommuns sträckinventering för vindbruksplan gjord av Vgof (2008): - Ett av Borås Kommuns huvudsträck, Ingeshult/Borgstena. - Ingeshult ligger öster om Borgstena samhälle och rakt norr om Lassesjöarna och den stora Lantmossen. Den förhärskande sträckriktningen över lokalen, som verkar vara något av en flygledsdelare, är SSV-NNÖ respektive SSÖ-NNV. Termik bildas vid Ingeshult och vidare SV ut över åsarna mot Borgstena. Över dessa höjdryggar ligger ofta både rovfåglar, tranor och skrattmåsar och skruvar under flyttningen. Över 150 ormvråkar samt närmare 400 gäss noterades över höjderna vid Kållared. Vidare bildas god termik över ytorna vid Lantmossen, vilken utnyttjas av tranor och rovfåglar, framförallt vid nordsträcket. Tjäderlekslokaler har identifierats i området mellan Ingeshult och Borgstena. - Årligen häckande rovfåglar som t.ex. bivråk, duvhök, ormvråk, lärkfalk, sparvuggla och kattuggla. - Dokumenterat betydande termikområde för rovfågel och rovfågelsträck. - Häckningsplats för sexton arter från Fågeldirektivet och nio arter från Rödlistan 26/11-2012. 6
Jämförelse mellan möjliga boplatser och observationer av födosökande smålom Smålom har observerats flera gånger under flera års tid då de sökt efter föda inom sina revir, i både Kållared och Ingeshult. Om man utgår från var observationerna har gjorts borde dess boplats inte ligga mycket längre än 4-5 km därifrån med tanke på att smålom sällan fiskar längre bort än 8-9 km, och att man samtidigt måste ta hänsyn till var goda fiskevatten inom räckhåll finns (Eriksson, 2007). Enligt den kompletterande sammanställningen som BEM har låtit göra, kan man läsa att smålommen inte häckar i det planerade verksamhetsområdet, och att inget tyder på att det genomkorsas av smålommens flykt under häckningstid (Örnborg & Kyrkander, 2012). Vi ifrågasätter hur den slutsatsen kan dras när allt tyder på motsatsen. På kartan är markerat varenda mindre vattendrag med blå punkt varav några har förutsättningar att hysa boplats, och observation med röd punkt (en eller flera, rapporterade till Artportalen). De blåa linjerna visar ungefärlig riktning som smålommen har flugit vid födosökande under häckningstid (observationer av Lars E Andersson). Den svarta cirkeln markerar området för planerad vindkraftpark. 7
Bivråk Rovfåglar hör till den grupp fåglar som anses särskilt känsliga/hotade av vindkraftverk. Bivråken bedöms i likhet med kungsörnen vara en art som löper ökad risk att kollidera. Bivråken är listad i Fågeldirektivets bilaga 1 och Artskyddsförordningen samt upptagen i Sveriges rödlista som (VU) Sårbar. Förekomsten av bivråk i Borgstena är anmärkningsvärd med upp till två stycken årliga häckningsrevir och exempelvis 37 stycken sträckande hösten 2010. Den planerade vindkraftparken antas inkräkta på båda bivråksreviren och riskera att hota deras möjlighet till häckning eller överlevnad. Konstaterad häckning (bo med hörda ungar) har skett 2010 och 2011, och 2012 har inventering och dokumenterade observationer gjorts som styrker återkommande årlig häckning i minst ett av reviren. Boplats och konstaterad häckning ligger endast ca 1 km från närmaste vindkraftverk, och den övriga parkens placering på höjderna vid dalgången förstör områden som i reviren bedöms som särskilt viktiga. Enligt vår bedömning är planerad vindkraft park inte förenlig med bivråkens fortlevnad i området. Bivråken häckar i skogsmark, gärna tät skog med inslag av lövträd, men behöver också luckor i skogen. Därför trivs fåglarna i områden med insprängda betesmarker och vattendrag. Reviren kan vara relativt stora, och i England har fåglarna konstaterats flyga 7-8 km för att söka föda under häckningstiden, men majoriteten av födosökandet sker naturligtvis på betydligt kortare avstånd från boet (Roberts m.fl. 1999). Födan består till stor del av getingars och humlors larver, men under försommaren livnär sig de gamla fåglarna även på fågelungar och grodor. Arten flyttar till tropiska Västafrika i augusti och september för att återkomma till Sverige från mitten av maj till början av juni. De svenska och finska bestånden av bivråk har minskat markant under de senaste årtionden (BirdLife International, 2004). Bivråken förekommer i stora delar av mellersta Sverige men är mycket svårinventerad där skogen är tät. Det finns därmed stora brister i kunskapen om var bivråken häckar och säkra häckningar med bofynd är ovanliga. Likt många andra rovfåglar, utnyttjar bivråken termik och är därmed känslig för kollisioner med vindkraftverk. Den största risken råkar antagligen bivråkarna ut för under spelflykten tidigt på våren när de störtdyker och tumlar runt i luften, och kanske inte är så uppmärksamma på omgivningen (Bright m.fl. 2009). På grund av kunskapsbrist om flyghöjden hos arten när den födosöker samt att det är en sällsynt häckfågel klassificerar Bright m.fl. (2009) området 3 km runt boet som mycket känsligt medan det övriga området innanför 5 km radie anges som medelkänsligt. Sveriges Ornitologiska Förening föreslår en skyddszon på minst 1 km från områden där arten regelbundet häckar (SOF, 2009), men det kan anses som otillräckligt på grund av fåglarnas spelflykt och störningskänslighet. Den nationella rödlisteklassificeringen motiverar en större skyddszon och de 3 km Bright m.fl (2009) föreslår borde anses mer lämpligt. 8
Kartan visar noterade bivråksrevir i Borgstena som möts i området där vindkraftparken planeras. Kraftverk är markerade med punkter. Det gröna markerade området visar ett ungefärligt område med 3 km radie, som enligt Bright m.fl.(2009) är mycket känsligt för störning. Sannolikt används flera alternativa boplatser och de observationsmaterial som finns visar tydligt att området kring parken (dalgångens höjder) är det huvudsakliga område som används av bivråkarna. Av de observationer av spelflykt som har dokumenterats i reviret närmast Borgstena under 2010-2012, är samtliga från parkens direkta närområde. Pilgrimsfalk Pilgrimsfalken är upptagen i Artskyddsförordningens bilaga 1, samt omfattas av ett åtgärdsprogram och står på Sveriges rödlista som (VU) Sårbar. Pilgrimsfalken ses idag endast som sträckande i aktuellt område även om en mycket gammal häckningsplats fanns 3,5 km norr om planerad park. Under höststräck har man under de tre senaste åren på ett mycket begränsat antal räkningstillfällen från räkningsplats Ingeshult/Borgstena dokumenterat totalt sjutton stycken sträckande pilgrimsfalkar fördelade på: 2010-5 st. 2011-5 st. 2012-7 st. Jämför man dessa antal med andra sträcklokaler i trakterna verkar detta sträck bestå av ett högt antal pilgrimsfalkar. 9
Myrspov Myrspoven är upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och står på Sveriges rödlista som (VU) Sårbar. Den är likt pilgrimsfalken endast sträckande i området kring planerat parkområde. Mellan år 2000 fram till idag sträcker mellan ett par enstaka fåglar upp till 30-40 stycken per år. Storspov Storspov är rödlistad med klass (VU) Sårbar. Storspovarna finns endast sträckande i området och varierar årligen mellan ett tiotal uppemot 60 stycken. Närmaste häckningslokal finns ca två mil från planerad park. Röd Glada Röd glada finns med i Fågeldirektivets bilaga 1. Den nämns i BEMs ansökan med enstaka observationer. Sex stycken observationer finns i anslutning till planerat parkområde. Vi ser att observationerna sker återkommande både som sträckande, men även en tydlig ökning i antalet rapporter av stationära fåglar i häckningstid samt födosökande. Det verkar vara en tendens att arten söker sig närmare Borgstena från området Falköping/Ulricehamn där häckningar sker närmare och närmare Borås Kommun. Tjäderspelplatser I VgOFs rapport från 2008 framtaget till Borås Kommun, nämns spelplats för tjäder i anslutning till planerad park vid Ingeshult. Spel och observationer har vid upprepade tillfällen gjorts även vid Kållareds mosse. Föryngringar har dokumenterats vid Abborrasjön. Övriga arter som häckar eller sträcker i betydande antal i påverkbar anslutning till parken och som återfinns i Rödlistan och/eller i Fågeldirektivets bilaga 1, samtliga under klass (NT) 2011- småfåglar/trastfåglar 13912 st. 2011- kråkfåglar 6212 st. 2011- vråkar/hökar 299 st. 2009- måsar/vadare 2894 st. 2011- falkar 61 st. 2011- kärrhökar 28 st. 2010- svanar/gäss/änder 868 st. 2011- tranor 2103 st. Sångsvan - sträckande/rastande. Sädgås sträckande Fiskgjuse - årlig häckning vid Lassesjö. Observationer i häckningstid (Ingeshult). Ev. kan Sandsken utgöra nytt revir/boplats, störst antal dokumenterat i höststräck (9 stycken). Kungsörn/havsörn - sträcker årligen. 10
Blå kärrhök - sträckande. Brun kärrhök - observationer finns vid Mollasjön 2012 ej häckning, även sträckande. Fjällvråk sträckande. Trana - häckningsplatser i Stommen, Kållared och Ingeshult. Sträckande 2011 med 2103 individer. Ljungpipare - häckar på Lantmossen. Grönbena- häckar på Lantmossen. Gråtrut - sträckande. Silltrut sträckande Pärluggla - konstaterad häckning på Lantmossen. Sparvuggla - Ev. häckning i Kållared och Stommen flera boplatser, samt observationer över hela området. Tornseglare - konstaterad häckning i Stålarp samt kållared 1:11. Mindre hackspett - häckar i Mollaryd (två boplatser), samt flera observationer från hela området. Spillkråka häckning i Ingeshult. Göktyta - konstaterad häckning i Stålarp. Sånglärka - häckar i Ingeshult/sträckande. Backsvala - häckar i Grustaget där vägdragning kan ha negativ inverkan. Mindre flugsnappare - häckar i Stora Mollungens bokskog. Nötkråka - häckningsplatser i Ingeshult och Stommen endast ett hundratal meter från ett av verken. Uppgifter på angivna observationer i sträck och antal Sträckningsantal kommer endast från höststräck 1 juli - 30 november från uppgifter på Artportalen och baseras på sträckräkning under de senaste fem åren, främst av en och samma rapportör och plats. Sannolikt är att antalen är betydligt högre då endast en observationsplats inte täcker upp hela sträckområdet, samt bevakningen av sträcket görs på begränsad tid i dagsljus. Exempelvis har antalet bevakade timmar 2011 varit 158 av 1500 möjliga om vi räknar att medeltiden för dygnets ljusa timmar är tio för perioden. Alltså är sträcket på denna observationsplats endast bevakad drygt 10 % av tillgänglig tid under perioden 1 juli-30 november 2011. Sett till hur få bevakade timmar är kan man se att antalet observerade fåglar är anmärkningsvärt högt. Övriga Fåglar I rapportområdet finns lokaler som innehåller ett stort antal häckningar och observationer av flertalet arter. Årligen ligger snittet för inrapporterade arter över 100 st och mellan 2000 och 2013 ligger totalt antal rapporterade arter i området på 153 st. Magnus Johansson, talesperson för Borgstena Fågelsällskap, 25/2 2013. 11
Uppgiftslämnare och referenser: Uppgifter från medlemmar i Borgstena Fågelsällskap. Uppgifter hämtade från Artportalen (http://www.artportalen.se/). Pettersson, J. (2011). Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark, Rapport 6413. Naturvårdsverket, Stockholm. Västergötlands Ornitologiska Förening, 7 oktober 2011. Yttrande gällande samråd enligt Miljöbalken angående planerad vindkraftanläggning på fastigheterna Borgstena 8:1, Borgstena - Ingeshult 1:3, Borgstena Ingeshult 1:4, Borgstena Ingeshult 2:1, Kållared 1:5, Kållared 1:10, Nötegärde 1:1 och Stockared 1:1 i Borås Stad. Västergötlands Ornitologiska Förening (2009). Rapport sträckstudier Borås 2008-2009. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB (2012). Sträckfåglar i Västra Götaland, preliminär sammanställning av data från Artportalen under perioden 2000 2011. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB (2011). Fåglar och naturmiljön i Borgstena, Borås kommun, i relation till planeradenvindkraftverk vid Kållared Ingeshult. Rapport 2011:22. Falköping. Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland (2011). Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Rapport 2011:05; 2011:17. SOF (2009). Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. SOF, Mörbylånga, sid 6. ÖRN-72 (2010; 2011; 2012). Kungsörnen. BirdLife International (2005). Position Statement on Wind Farms and Birds. BirdLife, Cambridge, s 5. Roberts, S. J., Lewis, M. S. & Williams, I. T. (1999). Breeding European Honey Buzzards in Britain. British Birds 92, s 326-345. Bright, J. A., Langston, R. H. W. & Anthony, S. (2009). Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England. RSPB Research Report 35, s 167. 12
13