Naturvärdesinventering inför planerad kraftledning

Naturvärdesinventering inför planerad kraftledning Kopperå, Åre kommun Foto: Barbro Eriksson, Skogsstyrelsen

Uppdragsgivare Jämtkraft Elnät AB Tidpunkt för inventeringen Juli 2014 Inventeringen utförd av Barbro Eriksson Rapporten skriven av Barbro Eriksson, granskad av Anna Stefansson Fotograf Barbro Eriksson Ärendenummer RN100593/U055981

Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Inventeringsområde... 6 1.3. Syfte... 6 2. Metodik... 7 2.1. Kartstudier... 7 2.2. Fältarbete... 7 2.3. Tidpunkt för fältarbete... 8 2.4. Miljöpåverkan... 8 3. Resultat... 9 3.1. Översiktlig beskrivning av området... 9 3.2. Regionens naturgeografi... 10 3.3. Vegetation... 10 3.4. Skogstillstånd... 10 3.5. Delområden med naturvärden... 11 Delområde 1 Mycket höga naturvärden 2,4 ha... 12 Delområde 2 Mycket höga naturvärden 8,4 ha... 13 Delområde 3 Mycket höga naturvärden, fågelskyddsområde 80 ha... 15 Delområde 4 Mycket höga naturvärden 0,16 ha... 16 Delområde 5 höga naturvärden 7,3 ha... 18 Delområde 6 - höga naturvärden 0,6 ha... 19 Delområde 7 Mycket höga naturvärden 1,7 ha... 21 Delområde 8 Höga naturvärden 0,03 ha... 22 3.6. Arter registrerade i Artdatabanken... 23 3.7. Rödlistade arter... 25 3.8. Artskyddsförordningen... 26 3.9. Potential att utveckla höga naturvärden... 27 4. Referenser... 29

Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är en myndighet med uppdragsverksamhet för skogliga frågor som är organisatoriskt placerad under Landsbygdsdepartementet. Vi erbjuder genom vår uppdragsverksamhet, som benämns Skogsstyrelsens produkter och tjänster, ca ett trettiotal tjänster, där även utbildningsverksamhet ingår som en del. En grundförutsättning för vår uppdragsverksamhet är att vi är opartiska och inte drivs av något vinstintresse. Uppdragsverksamheten bedrivs avgränsad från myndigheten och styrs genom en egen avdelning. För mer information, besök oss på webben: www.skogsstyrelsen.se/produkter 4

Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB under juli 2014 genomfört en naturvärdesinventering för planerad 145kV kraftledning från Enafors till Storlien, i Åre kommun. Den planerade kraftledningen följer i huvudsak stambanan. Denna rapport innehåller resultat av naturvärdesinventeringen, bedömningar av påverkan på naturvärdena samt bedömning över vilken potential det finns i området att utveckla höga naturvärden. Vidare förs här ett resonemang kring hur projektet kan komma att påverka arter omfattade av artskyddsförordningen. Det finns ett alternativ (alt.) till sträckning från Enafors till Storlien. Från Storlien finns tre alternativa sträckningar. Alt. 1 går rakt söderut från dammarna och vidare söder om Sandtjärnarna för att sedan vinkla upp mot E14 och väster om Klevsjön. Alt 2 går rakt fram strax söder om husvagnscampingen och vinklar upp mot E14 där den sedan följer parallellt med och väster om E14 upp till strax norr om Klevsjön. Alt 3 är en tillkommande sträckning som följer parallellt med och väster om E14 mellan Alt 1 och Alt 2. Sen finns också ett område mellan Klevsjön och norska gränsen och på båda sidor om E14 som inventerades i sin helhet. Befintlig information om området samlades in via kart- och arkivstudier. Inventeringen i fält utfördes med dokumenterad metodik som bygger på Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering för att kartlägga naturvärden och skogliga data. Uppdraget har fokuserat på att hitta, avgränsa och beskriva områden med naturvärden, samt att beskriva hur företaget kan minska risken för negativ påverkan på naturvärdena vid anläggningen av kraftledningen. Den planerade kraftledningen ligger i huvudsak i fjäll och fjällnära områden med stora myrar och enstaka äldre granskogsområden. Området kring Storlien är också präglat av turism med leder, sevärdheter, fiskevatten mm. Området närmast norska gränsen präglas av gran- och lövskog med stora branter, örtrika bäckdråg samt många kulturlämningar från andra världskriget. Naturvärdesinventeringen visar att det finns åtta delområden med höga naturvärden, där exploatering bör undvikas eller anpassas. Naturvärdena i det inventerade området är främst knutna till äldre granskogar, våtmarker samt vattenmiljöer. Rapporten ger förslag på åtgärder för att minimera påverkan på naturvärdena. För samtliga våtmarker som passeras gäller att körning inte bör företas annat än på tjälad mark för att undvika körskador. Detsamma gäller för passager av vattendrag. Ingen körning får ske i vattendrag. Vid behov bör tekniska hjälpmedel som tillfälliga eller permanenta broar användas. 5

1.1. Bakgrund 1. Inledning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Jämtkraft Elnät AB utfört en naturvärdesinventering av en planerad kraftledningssträcka. Dessutom ingår förslag på åtgärder som kan behövas för att minimera negativ påverkan på naturvärdena. 1.2. Inventeringsområde Den planerade kraftledningen sträcker sig mellan Enafors via Storlien fram till Riksgränsen mot Norge. Jämtkraft Elnät AB planerar att uppföra en 145 kv kraftledning efter sträckningen. Figur 1. Översiktskarta över den planerade kraftledningssträckningen med olika alternativ. Lantmäteriet. 1.3. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att: 6

Identifiera, avgränsa, beskriva och klassa områden med naturvärden som kan påverkas av den planerade kraftledningen bedöma hur naturvärdena påverkas av den planerade kraftledningen göra en bedömning över vilken potential det finns i området att utveckla höga naturvärden föra ett resonemang kring hur kraftledningsprojektet kan komma att påverka arter omfattande artskyddsförordningen Naturvärdesinventeringen kan komma att utgöra ett underlag för den MKB som ska tas fram för kraftledningen. 2. Metodik Denna naturvärdesinventering kombinerar kartstudier med fältinventering. 2.1. Kartstudier För att hitta de ur naturvårdssynpunkt mest intressanta områdena att beskriva och inventera noggrant i fält granskades hela områdesavgränsningen som utreds för kraftledning. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GISbaserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. De tidigare kända värden som kontrollerades särskilt var bl.a. följande: - Nyckelbiotoper och områden med naturvärden - Våtmarker med naturvärden - Sumpskogar - Flora- och faunafynd - Formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker - Områden som planeras få formellt skydd - Natura 2000-områden - Riksintressen för naturvård eller kulturmiljövård 2.2. Fältarbete Fältinventeringen utfördes på barmark av Barbro Eriksson som är en erfaren inventerare med skoglig naturvårdskompetens och kompetens att använda Skogsstyrelsens metod för nyckelbiotopsinventering. Inventeringen har en för 7

landet gemensam metodik i enlighet med Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Med nyckelbiotoper menas skogsområden som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. I inventeringen är det i första hand skogens struktur och element som har betydelse; men även förekomsten av arter kan vara avgörande. Alla områden, inom området 100 m på vardera sidan av den tänkta kraftledningen, som kunde tänkas hysa okända eller ofullständigt registrerade naturvärden fältbesöktes. t.ex. äldre skogar, lövrika skogar och vattennära landmiljöer. Fältinventeringen utfördes översiktligt med en mer noggrann inventering i de områden där naturvärden påträffades. Naturvärdena delades in i delområden med denna klassificering: Mycket högt naturvärde: Omfattar områden där naturvärdet är så högt att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bl.a. nyckelbiotoper, värdekärnor som håller klass för naturreservat (enligt Länsstyrelsens bedömning), klass 1 och 2 våtmarker (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, formellt skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. Högt naturvärde: Områden där naturvärdet är högt och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bl.a. Skogsstyrelsens objekt med naturvärden (enligt Skogsstyrelsens är detta områden som har påtagliga naturvärden och som bedöms komma att utvecklas till nyckelbiotoper), sumpskogar, våtmarker (klass 3, 4 och oklassade våtmarker), övriga värdekärnor som har höga naturvärden men som inte håller klass för naturreservat enligt Länsstyrelsens bedömning. Måttliga naturvärden: Områden där förstärkt hänsyn kan krävas Innefattar områden där förstärkt hänsyn kan krävas, t.ex. i blöta partier. 2.3. Tidpunkt för fältarbete Fältinventeringen utfördes under juli 2014. 2.4. Miljöpåverkan Vid naturvärdesinventering sker miljöpåverkan främst i form av transporter. Inför varje naturvärdesinventering gör Skogsstyrelsen en planering i syfte att minimera transportsträckan genom att i möjligaste mån använda lokalt placerad personal. 8

Transportslag och bränsleslag övervägs i syfte att minimera förbrukningen av fossila bränslen. 3. Resultat 3.1. Översiktlig beskrivning av området Området där kraftledningen ska dras fram är inom fjällnära område och fjäll. Mestadels rör det sig om fjällmark och myrmark på i huvudsak privata marker. Från Enafors till Storlien är det måttligt kuperat, medan det blir kraftigt kuperat inom ett område med tjärnar till norska gränsen inom det så kallade Stora Helvetet. Bild 1. Stora områden för den planerade kraftledningen är fjällnära och går över fjällhedar 9

. Bild 2. Stora områden för den planerade kraftledningen går även över fjällmyrar. 3.2. Regionens naturgeografi Området ligger inom den naturgeografiska regionen Västjämtlands höglägesskogar. Nästan hela regionen ligger över 400 m över havet. Klimatet är lokalmaritimt med svala somrar och förhållandevis milda snörika vintrar. Berggrunden är varierande men består till stor del av basiska bergarter som kalkhaltiga skiffrar, kalkfyllit, amfibolit och kalksten. Gran är det dominerande trädslaget. 3.3. Vegetation Skogsmarkens vegetation är till övervägande del frisk blåbärsristyp med inslag av frisk högörtstyp. Våtmarkernas vegetation består huvudsakligen av vitmossa, starrar och en del orkidéer. 3.4. Skogstillstånd Skogen i det inventerade området ägs mestadels av privata skogsägare. Den lilla del skog som berörs består till största delen av äldre granskog. Några bestånd med lärk påträffades i Enaforsområdet. Där har endast husbehovshuggning förekommit (blädskog). Området kring Snasastugan präglas av igenväxande odlingar där lövskogar nu dominerar, främst björk. 10

Längre västerut mot norska gränsen finns stora områden med tallmyrar och tallsumpskogar med gamla träd. Tillsammans med vattenfall och kanjoner bildade de en skön naturupplevelse. Inom området Stora Helvetet från norska gränsen och någon kilometer österut rann flera örtrika bäckdråg med granskog. Här var det också mycket kuperat. 3.5. Delområden med naturvärden De delområden där naturvärden påträffades markeras på kartan nedan. Bild 3. Översiktskarta över delområden med höga naturvärden. Nedan följer en beskrivning av delområdenas naturvärden, en bedömning av hur naturvärdena påverkas av den planerade kraftledningsetableringen samt åtgärdsförslag på hur påverkan på naturvärdena kan minimeras. Naturvärdena klassificeras som mycket höga eller höga. 11

Delområde 1 Mycket höga naturvärden 2,4 ha Bild 4. Karta delområde 1. Bild 5. Lappticka, Amylocystis lapponica Delområde 1 är ett nyckelbiotopklassat område i fjällnära terräng. Gammal granskog på blåbärsris- mark med inslag av örter som torta Lactuca alpina. Naturvärde som består av flerskiktat granbestånd med några 170-åriga granar. Bitvis ligger här en del lågor av gran i olika nedbrytningsstadier samt naturliga högstubbar. På en av granlågorna hittades den rödlistade svampen lappticka Amylocystis lapponica. Även den rödlistade svampen granticka Phellinus chrysoloma hittades på högstubbe av gran. Ganska allmänt förekommande på granarna var den rödlistade hänglavsarten garnlav Alectoria sarmentosa, vilket 12

indikerar på lång kontinuitet i beståndet. Biotopen kan med fördel lämnas till fri utveckling för att främja skyddsvärda svampar, lavar och mossor. Naturvärdesbedömning: De höga naturvärdena enligt ovanstående beskrivning kommer att påverkas av om en kraftledningsgata skulle placeras där. Naturvärdena förstörs eftersom skogen då måste avverkas. För att bevara och gynna naturvärdena bör objektet med naturvärden undantas från exploatering och lämnas orört. Åtgärdsförslag: Placera inte kraftledningen inom nyckelbiotopen. Objektet omges av myr och närmast väster om den finns en fritidshustomt. Delområde 2 Mycket höga naturvärden 8,4 ha Bild 6. Karta delområde 2. 13

Bild 7. Harticka, Inonotus leporinus, på gammal högstubbe. Bild 8. Gränsticka, Phellinus nigrolimitatus, på mossig gammal låga. Delområde 2 består av nyckelbiotopklassad granskog. Området består av granar, några riktigt gamla ca 200 år, med inslag av björk. Frisk blåbärsristyp med inslag av högört som torta Lacturca alpina. Beståndet är flerskiktat och har lågor i olika 14

nedbrytningsstadier. På en av dessa hittades den rödlistade svampen gränsticka Phellinus nigrolimitatus. De växer på gamla, mossiga lågor med lång kontinuitet. På gamla högstubbar växte svampen harticka, Inonotus leporinus. Också den rödlistad. Garnlav Alectoria sarmentosa förekom tämligen allmänt inom biotopen. Ett område med lång träd- och lågakontinuitet. Området omges av myrmark och i södra hörnet ligger en tjärn som gränsar mot området. En befintlig kraftledning ligger också längs områdets södra sida. Naturvärdesbedömning: De ovan beskrivna höga naturvärdena kommer att påverkas av eventuell placering av en kraftledning. Naturvärdena spolieras om skogen avverkas. För att bevara och gynna naturvärdena bör objektet med naturvärden undantas från exploatering och lämnas orört. Åtgärdsförslag: Placera inte kraftledningsgata och kraftledningsstolpar inom eller i nära anslutning till objektet med naturvärden. Förläggning av ny kraftledning bör ske söder/väster om befintlig kraftledning. Delområde 3 Mycket höga naturvärden, fågelskyddsområde 80 ha Bild 9. Karta över fågelskyddsområde, delområde 3. Gröna gränslinjer. I delområde 3 finns ett av Länsstyrelsen inrättat fågelskyddsområde. Området består av fjällmyr och småtjärnar inom vilket en stor andel vadare förekommer såsom smalnäbbad simsnäppa, småspov, ljungpipare, fjällpipare och rödbena. Småtjärnarna frekventeras av silvertärna, bergand, skrattmås, vigg och knipa. Blåhake och lappsparv finns i fjällbjörkskogen och videsnåren. Övriga fågelarter 15

av intresse är blå kärrhök, kungsörn, fjällvråk, jorduggla, skedand, sjöorre, alfågel, myrsnäppa, svartsnäppa, mosnäppa, kärrsnäppa, dubbelbeckasin, ringtrast och rödstrupig piplärka. Beträdnadsförbud råder mellan 1 maj 31 juli. Naturvärdesbedömning: Ett naturskyddat område med rikt fågelliv som inte får störas med exploatering. Åtgärdsförslag: Ingen exploatering av området. Den inritade kraftledningslinjen på kartan ser ut att tangera och beröra området då 100 m från linjen skulle inventeras enligt uppdragsbeskrivningen. Förslagsvis flyttar man kraftledningsgatan längre norr om området. Likaså områdets västra kant ser ut att beröras av kraftledningsgata som det är ritat på kartan. Även här bör ledningsgatan flyttas längre västerut så att fågelskyddområdet inte berörs. Delområde 4 Mycket höga naturvärden 0,16 ha Bild 10. Garnlav Alectoria sarmentosa 16

Bild 11. Karta över delområde 4. Delområde 4 består av nyckelbiotopklassad granskog vid en tjärn. I området som är mycket glest växer 200-åriga granar och granar med rödlistade arten garnlav, Alectoria samentosa. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området exploateras. Åtgärdsförslag: Ingen exploatering och avverkning i området. 17

Delområde 5 höga naturvärden 7,3 ha Bild 12. Tallbiotop. Bild 13. Karta över delområde 5. 18

Delområde 5 har myrtallar i hög ålder 200 år. Området är blandat med torrbackar och myrområden. På myrområdena finns enstaka torrakor av tall (s k silvertall) samt orkidén ängsnyckel Dactylorhiza incanata. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området avverkas. Åtgärdsförslag: Utsättning av kraftledningsstolpar är möjligt då det är ganska glest, men hela natursceneriet skulle bli kraftigt försämrat med en kraftledning genom området. Delområde 6 - höga naturvärden 0,6 ha Bild 14. Örtrikt bäckdråg. 19

Bild 15. Karta över delområde 6. Bäckravin med örtrikt bäckdråg med nordisk stormhatt Aconitum septentrialis och torta Lacturca alpina på marken längs bäcken. På granarna växer hänglaven garnlav, Alectoria sarmentosa. En fuktig miljö där speciellt fuktälskande arter har möjlighet att utvecklas. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området runt bäcken avverkas. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske får ingen körning i bäcken ske. Tillfällig eller permanent broövergång bör byggas. 20

Delområde 7 Mycket höga naturvärden 1,7 ha Bild 16. Violettgrå tagellav, Bryoria nadvornikiana Bild 17. Karta över delområde 7. Delområde 7 utgörs av ett örtrikt bäckdråg i ravin. Överst i bäcken rinner ett vattenfall. Det är hög luftfuktighet i området närmast bäcken och speciellt kring vattenfallet där det bildas forsdimma. På marken växer högörterna nordisk stormhatt Aconitum septentrialis och torta Lacturca alpina. Allmänt rikligt med garnlav Alectoria sarmentosa på granarna längs bäcken. Den rödlistade arten violettgrå tagellav, Bryoria nadvornikiana, påträffades på gran. 21

Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan spolieras om området runt bäcken avverkas. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske får ingen körning i bäcken ske. Tillfällig eller permanent broövergång bör byggas. Delområde 8 Höga naturvärden 0,03 ha Bild 18. Kalkkrusmossa, Tortella tortuosa 22

Bild 19. Karta över delområde 8. Delområde 8 består av två lodbranter med sipprande vatten. Här återfanns bland annat kalkkrusmossa, Tortella toruosa. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden enligt ovan bibehålls om beskuggning bibehålls. Åtgärdsförslag: Om avverkning för kraftledningsetablering ska ske är det viktigt att bibehålla skuggning av träden nedanför branten. 3.6. Arter registrerade i Artdatabanken Förutom ovanstående naturvärden finns registrerat enstaka arter i artdatabanken vilka redovisas på egen karta med röda fyrkanter. Det är två fynd av svampen torvhjorttryffel markerad med A på kartan, ett fynd av kärlväxten skarptandad daggkåpa och ett fynd av mossan vedflikmossa som är markerade med B resp. C på kartan. Dessa arter har inte hittats i denna inventering utan finns registrerade i vårt kartmaterial. 23

Bild 20 och 21. Karta över registrerade arter i Artportalen Torvhjorttryffel, Elaphomyces leveillei En rödlistad svamp, som växer i bl a fjällbjörkskog och barr- och blandskog med björk och bildar mykorrhiza med björk. Arten försvinner troligen vid en avverkning. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som NT (Near threatend). Åtgärdsförslag: Ingen avverkning i området för fyndet. Skarptandad daggkåpa, Alchemilla oxyodonta Rödlistad kärlväxt som i Jämtland växer i fjällbjörkskog och granskog. Utdikning, överdämning, bebyggelse, vägomläggning och andra ingrepp kan spoliera lokala bestånd. Arten har hittats i Hälsingland, Medelpad och Jämtland samt Tröndelag i Norge. Arten är endemisk i detta område. 24

Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som EN (Endangered) och hänsyn bör tas till växtplatsen. Åtgärdsförslag: Ingen avverkning eller körning i området för fyndet. Vedflikmossa, Lophozia longiflora Rödlistad mossart som växer i granskog. Den växer på grov barrved, framförallt granved i sluten skog. Arten tål inte exponering utan måste ha skugga och död ved för att överleva. Naturvärdesbedömning: Höga naturvärden, rödlistad som NT (Near threatend). Åtgärdsförslag: Ingen avverkning. För att överleva en slutavverkning krävs att ett betydande antal träd lämnas kvar som kan skugga och upprätthålla hög luftfuktighet samt att tillräckligt med död ved lämnas kvar i området. 3.7. Rödlistade arter Naturvärdesinventeringen har inte fokuserat på att leta efter specifika artgrupper eller rödlistade arter, men för att få en överskådlig bild av vilka rödlistade arter som påträffades vid fältinventeringen anges de i tabellen nedan. Rödlistade arter är arter som står på den så kallade rödlistan, som redovisar de arter som riskerar att dö ut från ett område, t.ex. ett land. ArtDatabanken tar fram Sveriges rödlista på uppdrag från Naturvårdsverket. Rödlistans kategorier är: - Nationellt utdöd (Regionally Extinct RE) - Akut hotad (Critically Endangered CR) - Starkt hotad (Endangered EN) - Sårbar (Vulnerable VU) - Nära hotad (Near Threatened NT) Tabell. Påträffade rödlistade arter Art Vetenskapligt namn Rödlistekategori Frekvens Ej bedömd Enstaka/sparsam Plats 25

Kärlväxte r Allmän/riklig Spår eller ej säkerställd förekomst Ängsnyckl ar Jungfru Marie nycklar Skarptand ad daggkåpa Svampar Gränsticka Lappticka Harticka Torvhjortt ryffel Lavar Garnlav Violettgrå tagellav Mossor Kalkkrusmossa Vedflikmo ssa Dactylorhiza incarnata Dactylorhiza maculata Alchemilla oxyodonta Phellinus nigrolimitatus Amylocystis lapponica Inonotus leporinus Elaphomyces leveillei Alectoria sarmentosa Bryoria nadvornikiana Tortella tortuosa Lophozia longiflora Fridlyst Fridlyst EN Starkt hotad NT nära hotad VU Sårbar NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad NT Nära hotad Ej bedömd Ej bedömd Ej bedömd Enstaka/sparsam Delområde 2 Enstaka/sparsam Delområde 1 Enstaka/sparsam Delområde 2 Ej bedömd Tämligen Delområde 1, allmän 2,4, 6 och 7 Enstaka sparsam Delområde 7 Enstaka sparsam Delområde 8 Ej bedömd 3.8. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, t.ex. kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Inventeringsområdet är vidsträckt och har delområden som kan vara lämpliga biotoper för arter som omfattas av artskyddsförordningen, t.ex. myrar med förekomst av orkidéer, nyckelbiotoper med förekomst av vedsvampar, mossor och lavar och ett mosaikartat landskap som kan passa för fåglar. 26

För att minska påverkan på sådana arter bör extra hänsyn tas i sådana områden, t.ex. genom att körning på myrar och fuktig mark endast sker på väl tjälad mark, att nyckelbiotoper lämnas orörda och genom att naturvårdshänsyn sparas vid avverkning. Det är viktigt att planera alla åtgärder på ett sådant sätt att populationen av känsliga arter, t.ex. orkidéer, inte minskar. Sammantaget så är området ett ganska representativt område för denna del av västra Jämtland. Enstaka störningar i detta inventeringsområde betyder inte i sig att en population hotas, utan det är den sammantagna effekten av många störningar i en populations utbredningsområde som har betydelse på populationsnivå. Därför är det viktigt att för varje art fundera på hur livskraftig arten är både inom det aktuella området som exploateras för kraftledningen och hur det ser ut i närområdet, samt att genom en god planering av naturvårdshänsynen minska eventuella negativa effekter på de arter som finns i området. 3.9. Potential att utveckla höga naturvärden I området finns äldre skog som bär få spår av mänsklig aktivitet och som är naturskogsartad. Dessa områden har redan i dagsläget en del befintliga naturvärden och har i framtiden stor potential att utveckla naturvärden. För att utveckla de naturvärden som är knutna till naturskog bör dessa områden lämnas orörda till fri utveckling. I skog som idag har lägre naturvärden finns också potential att utveckla naturvärden. Aktiva åtgärder för att utveckla naturvärden i områden som berörs av avverkning och exploatering kan vara att lämna högstubbar som är ett viktigt substrat för insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Det är också viktigt att spara lövträd, i synnerhet sälg och asp, som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Äldre naturvärdesträd av alla arter och stående och liggande död ved bör lämnas till förmån för insekter, fåglar, lavar, mossor och svampar. Området präglas också av våtmarker, sumpskog, vattendrag och tjärnar. Dessa områden är viktiga komponenter i områdets ekosystem och naturvärdena gynnas av att de hydrologiska förhållandena bevaras så intakta som möjligt. I möjligaste mån bör de lämnas orörda, eftersom de är känsliga för åtgärder som påverkar deras hydrologi, t.ex. körning och grävning. Vid behov av åtgärder i dessa områden bör en noggrann planering göras av sakkunnig person. För att bevara hydrologin intakt kan följande allmänna råd lämnas: 1. Funktionella skyddszoner lämnas Med skyddszon avses det område, som har stor inverkan på vattenmiljön, och som bidrar till att minimera negativa effekter på vattenmiljön. Det kan vara en trädbevuxen zon som lämnas kvar i samband med avverkning, eller en zon där 27

körning med maskiner undviks. Vid alla åtgärder i skogen bör en funktionell skyddszon mot vattenmiljöer eftersträvas. Utformningen av denna zon varierar med vattendragets värde och känslighet, och omgivande ståndortsfaktorer (topografi, markfuktighet, jordart). 2. Vattenmiljöer beaktas i hela skogslandskapet och att en bedömning av åtgärder i skogen sker i ett avrinningsområdesperspektiv Åtgärder kan påverka vattenmiljöer både uppströms och nedströms det specifika objekt som ska bedömas. 3. Särskilt stor hänsyn tas till vattenmiljöer med höga värden Höga värden kan betingas av ett särskilt art- och individrikt växt- och djurliv eller förekomst av rödlistade arter, vattenmiljöer för rekreation och vattenmiljöer med höga kulturmiljövärden. Vid åtgärder i direkt anslutning till dessa miljöer bör vid behov sakkunnig person på Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen kontaktas. 4. Naturliga hydrologiska förhållanden eftersträvas Markavvattningsåtgärder kan påverka hydrologin och därför bör hänsyn tas till påverkan på naturmiljön. 5. Farliga ämnen hanteras med stor försiktighet med tanke på vattenmiljöer 6. Störning av vattenmiljöer eller marken nära vattenmiljöer minimeras eller undviks helt Körning i och i anslutning till källområden, vattendrag och sjöars grundområden bör undvikas. Vägar planeras och anläggs med hänsyn till vattenmiljöernas naturvärden. Särskild försiktighet bör iakttas vid utströmningsområden, branta sluttningar och i områden med finkorniga jordarter. 28

4. Referenser ArtDatabankens Artportal - www.artportalen.se ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. ArtDatabanken, SLU. Länsstyrelsens GIS-tjänster Skogens Pärlor och Skogens Källa - www.skogsstyrelsen.se Sveriges geologiska undersökning, SGU - www.sgu.se Gärdenfors, U. (Ed.). 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU. Löfroth, M. 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2011: Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper: Skogar 9010-91F0. Naturvårdsverket 2008: Arter och naturtyper i habitatdirektivet tillståndet i Sverige 2007. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Nordiska ministerrådet (1984), Naturgeografisk regionindelning av Norden, Liber distribution. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998.510. Skogsstyrelsen 2013: Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen, 2001: Skogsbilvägar, Skogsstyrelsen, Rapport 81. 29