Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Relevanta dokument
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Vad är skogsstrategin? Dialog

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Asp - vacker & värdefull

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

NATURVÄRDESINVENTERING

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Vad kan svampar berätta om skyddsvärd bok och ekskog?

Version 1. Naturvärdesinventering Svartviksstrand, Upplands Bro

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

Översiktlig naturvärdesinventering av naturområden i Möllstorp

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Bilaga 3 Naturinventering

TILLSTÅNDET I SKOGEN. rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar 9

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Naturvärdesinventering

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

20% Naturvårdsareal. 5% ekoparker, 10% naturvårdsskogar 85% produktionsskogar. 20% 5% ha. 20% 10 % ha 20% 9% ha 20%

Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Preliminär naturvärdesinventering

Rödlistade arter i Skåne

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

NATURVÄRDESINVENTERING

Naturvärdesinventering på fastigheten Tullinge 16:121 i Botkyrka kommun

Naturvärden på Enö 2015

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

2 ALLMÄN BESKRIVNING

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018

Naturvärdesinventering

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

RAPPORT. Översiktlig naturvärdesinventering Midskog UPPDRAGSNUMMER OCH SVENSKA KRAFTNÄT - JÄMTKRAFT SUNDSVALL MILJÖ

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Anmälan (complaint) avseende FSC-certifierat skogsbruk

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP


Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Torparskogen

Äger du ett gammalt träd?

Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E

Hur går det för skogens fåglar?

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

INNEHÅLL OM KOMET. 3 Om Komet 5 Kometområden 6 Arbetssätt. 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer.

Bevarandeplan Natura 2000

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen

Häckfågelinventering vid Galtryggen våren Nina Rees

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Haparanda

Transkript:

Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Sammanfattning Miljöhänsyn relevant för 850 av ca 1500 bedömda arter Med miljöhänsyn kan 90 % klara en slutavverkning Detaljhänsyn kan klara 30% av arterna på beståndsnivå Hänsynsytor kan klara 50-95% av arterna på beståndsnivå Hänsynens storlek och kvalitet avgörande Biotoper med många rödlistade och direktivsarter kan pekas ut Miljöhänsyn ett komplement till områdesskydd Artfynd vassare kvitto på förekomst än potentiella strukturer och habitat Landskapsperspektivet avgörande, men enskilda bestånd viktiga

Övergripande frågeställning Betydelser av miljöhänsyn för prioriterad biologisk mångfald Enklare lagtext/instruktioner helst med bättre resultat

Uppdrag... gör vad som är möjligt Utredningen avgränsad till hänsynens betydelse för lokal överlevnad av arter efter avverkning i hygges- och ungskogsfasen, samt potentiellt överlevnad även under den anlagda produktionsskogens äldre fas

Specifika frågor 1 1. Vilka rödlistade arter och direktivsarter som finns i ett bestånd före en slutavverkning kan utnyttja miljöhänsyn förutsatt att den lämnas där arterna finns? 2 Bidrar miljöhänsynen till att arter kan överleva under hela ungskogsfasen (0 30 år) och även under den anlagda skogens äldre fas (30 100 år)?

Specifika frågor 2 3. Vilken betydelse miljöhänsynen storlek: -detaljhänsyn -hänsynsytor i tre storlekar (0,01, 0,1 ha och 0,5 ha). 4. I vilka biotoper förekommer dessa arter förekommer? En hjälp till SKS för utpekande av hänsynskrävande biotoper.

Studien baseras på ett urval skogslevande rödlistade och direktivsarter ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Ingen bedömning ca 15 000 rödlistbedömda 2131 i Rödlistan

Ett urval arter från rödlistan där generell hänsyn gör mest nytta Dessa arter togs bort -- arter som inte har sin huvudsakliga förekomst i skog -- nationelt försvunna arter (RE) -- arter med kunskapsbrist (DD) -- arter med mycket liten population (klassade på D-kriteriet) - (utom fåglar) N A Kraftigt minskande population B C Litet utbredningsområde och minskning, fragmentering eller kraftig fluktuation Liten population och minskning N Tid D Mycket liten population N Tid

Studien baseras på ett utval skogslevande rödlistade och direktivsarter ca 30 000 skogslevande arter i Sverige 2131 i Rödlistan Ingen bedömning ca 15 000 rödlistbedömda Dessutom bedömdes ca 200 habitat- och direktivsarter 340 våtmarks- och limniska r-l arter Bortsortering av arter som inte klarar miljöhänsyn eller hänsynsrelevanta Dessa ca 1200 r-l arter bedömdes ca 850 r-l arter ingick i analysen

Kan arter överleva på miljöhänsyn av olika storlek? Avverkning och hela ungskogserioden (0-30 år), och fortsatt under skogens äldre fas (30-100 år) Tregradig skala: 0 - klarar det inte 1 - klarar men minskar i mängd 2 klarar det utan att minska i mängd Förutsätter att arten finns i hänsynen Detaljhänsyn Hänsynsytor av olika storlekar Enstaka träd, högstubbar 100 m 2 10 * 10 m 1000 m 2 30 * 30 m 5000 m 2 70 * 70 m

Antal arter Med miljöhänsyn kan 90 % av urvalet arter klara en slutavverkning 900 Antal bedömda arter 600 300 0 klarar sig inte utan hänsyn klarar sig utan hänsyn, men sämre indifferenta till hänsyn

Artantal hos olika artgrupper som kan utnyttja miljöhänsyn av olika storlek 375 300 225 150 75 Antal bedömda arter detaljhänsyn hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.1 ha hänsynsyta 0.5 ha 0

Antal arter Antal arter som bedöms klara ungskogsfasen (0-30 år) med olika miljöhänsynsnivå 900 Antal bedömda arter 600 överlever bra 300 0 utan miljöhänsyn detaljhänsyn hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.1 ha hänsynsyta 0.5 ha

Antal arter Antal vedlevande arter vid olika miljöhänsyn från olika artgrupper i ungskog 400 Antal bedömda arter 300 200 övriga svampar skalbaggar 100 0 detaljhänsyn hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.1 ha hänsynsyta 0.5 ha

Antal arter Antal arter som bedöms klara skogens äldre fas (30-100 år) med olika miljöhänsynsnivåer vid avverkning 900 600 Antal bedömda arter överlever bra 300 0 utan miljöhänsyn detaljhänsyn hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.1 ha hänsynsyta 0.5 ha

Tre skalbaggsexempel Svartoxe (EN) Klarar inte modern skogsskötsel Grön aspvedbock (NT) Björkpraktbagge (NT) 0 + ++ ++ ++ 0 0 0 + +

Tre svampar Slöjröksvamp (VU) Ekticka (NT) 0 0 0 + ++ violgubbe (NT) 0 ++ ++ ++ ++ 0 0 + + ++

Två lavexempel Kolflarnlav (NT) Garnlav (NT) 0 + ++ ++ ++ 0 0 + + ++

Två mossexempel ungskog Vedtrappmossa (NT) Grön sköldmossa (LC, direktivsart 0 + ++ ++ ++ 0 0 0 + +

Tre kärlväxter Stor låsbräken (EN), direktivsart Guckusko (LC, direktivart) Knärot (NT) + + ++ ++ ++ 0 0 + ++ ++

Tre fåglar = ungskog = skogens äldre fas Spillkråka(LC, direktivsart) Domherre (LC, direktivsart) 0 0 0 0 + 0 0 0 + + Duvhök(LC), direktivsart + + + + + + + + + + 0 0 0 + + 0 0 + + ++

hävdad skog våtmarker lövskog barrskog Biotoper med många bedömda arter Låg- och högörtbarrskog Sandbarrskog Kalkbarrskog Åsgranskog Hällmarksskog Ädellövskog Bok- och ekskog Lövbränna Aspmiljö Gransumpskog Lövsumpskog Alsump- och alskog Betad skog Ek- och hassellund Löväng Lövträdsrika skogsbryn Bergbrant, sprickdal, rasbrant, ravin Brandfält 0 100 200 300 400 500 Antal arter

Utnyttjande av detaljhänsyn/ hänsynsytor i olika miljöer Bergbrant, sprickdal, rasbrant, ravin (267) detaljhänsyn Låg- och högörtbarrskog (377) hänsynsyta 0.01 ha hänsynsyta 0.5 ha Sandbarrskog (165) Kalkbarrskog (136) Åsgranskog (91) Hällmarksskog (90) Ädellövskog (266) Bok- och ekskog (181) Lövbränna (75) Aspmiljö (54) Gransumpskog (108) Lövsumpskog (87) Alsump- och alskog (80) Betad skog (241) Ek- och hassellund (234) Löväng (193) Lövträdsrika skogsbryn (69) Brandfält (47) 0% 50% 100% Andel arter som kan utnyttja detaljhänsyn och som tillkommer med hänsynsytor

Utnyttjande av levande träd död ved och mark i olika miljöer levande träd död ved mark /övrigt Låg- och högörtbarrskog (377) Sandbarrskog (165) Kalkbarrskog (136) Åsgranskog (91) Hällmarksskog (90) Ädellövskog (266) Bok- och ekskog (181) Lövbränna (75) Aspmiljö (54) Gransumpskog (108) Lövsumpskog (87) Alsump- och alskog (80) Betad skog (241) Ek- och hassellund (234) Löväng (193) Lövträdsrika skogsbryn (69) Bergbrant, sprickdal, rasbrant, ravin (267) Brandfält (47) 0% 25% 50% 75% 100% Andelen arter som utnyttjar levande träd, död ved och mark/övrigt

Sammanfattning Miljöhänsyn relevant för 850 av ca 1500 bedömda arter Med miljöhänsyn kan 90 % klara en slutavverkning Detaljhänsyn kan klara 30% av arterna på beståndsnivå Hänsynsytor kan klara 50-95% av arterna på beståndsnivå Hänsynens storlek och kvalitet avgörande Biotoper med många rödlistade och direktivsarter kan pekas ut Miljöhänsyn ett komplement till områdesskydd Artfynd vassare kvitto på förekomst än potentiella strukturer och habitat Landskapsperspektivet avgörande, men enskilda bestånd viktiga

Illustration: Martin Holmer

Sammanfattning Miljöhänsyn relevant för 850 av ca 1500 bedömda arter Med miljöhänsyn kan 90 % klara en slutavverkning Detaljhänsyn kan klara 30% av arterna på beståndsnivå Hänsynsytor kan klara 50-95% av arterna på beståndsnivå Hänsynens storlek och kvalitet avgörande Biotoper med många rödlistade och direktivsarter kan pekas ut Miljöhänsyn ett komplement till områdesskydd Artfynd vassare kvitto på förekomst än potentiella strukturer och habitat Landskapsperspektivet avgörande, men enskilda bestånd viktiga Uttrycket att miljöhänsyn gynnar naturvärden tveksamt