Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken



Relevanta dokument
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Nacka kommuns marina kustområde:

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.

I vindarnas och vågornas rike

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad


Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Marin dykinventering 2009

Svenska Björn SE

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Rapport 2012:26. Åby

Reningsverk Bydalen - Geologi

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Sjökabelförläggning i Varsnäsfjärden, Ornö

Kävlingeåns vattenråd

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Rovdjursinventering på Luongastunturi i Norrbottens län 2010

Sonargranskning av NordBalt sträckning i svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon

Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden

Ny Järnvägsgata och rondell i Tändsticksområdet

Bevarandeplan för Natura område

Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Marin basinventering i Fjärdlångs och Huvudskärs Natura 2000 områden

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

Rapport marin inventering av Malmö havsområde Rapport Marin inventering av Malmös havsområde

Sammanställt genom fältbesök samt kartstudier HYDROGEOLOGISK STUDIE AV OMRÅDE VID HUMMELVIK, GRYT, VALDEMARSVIKS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015

Anneröd 2:3 Raä 1009

Marin dykinventering 2009

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Transektinventering av marina bottnar Manual för applikationen MarTrans

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Marinarkeologisk granskning av sonardata Strömstads och Tanums kommuner Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2012: 48.

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde Trelleborgs kommun

Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen R 2012:2. ISBN nr:

Spillningsinventering av älg i Västra Götalands län

Geoteknisk förstudie av fastigheten Repet 4, Södertälje

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Brista i Norrsunda socken

Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde

Restaurering Ramsan 2017

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

ÖRTUGLANDET 1 STOCKHOLM

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer vid Klints bank. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:1

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr:

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

På besök i fårhagen. Arkeologisk utredning, etapp 2

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö


Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens

Ökända grund. Vinnare i tävlingen ökända grund

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

En utredning i Habborsby

Bromma kyrka. Schaktkontroll vid. Arkeologisk förundersökning, schaktkontroll vid Bromma kyrka, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Transkript:

AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 -

Inledning Denna inventering utfördes av AquaBiota Water Research på uppdrag av Naturvårdsverket. Den genomfördes 6 augusti 2008 som en del av den nationella utsjöbanksinventeringen. Inventeringen utfördes huvudsakligen med släpvideokamera, vilket kompletterades med dyktransekter till stöd för tolkningen av videofilmerna. Metod En släpvideokamera drogs efter SGU:s forskningsfartyg Ocean Surveyer i ca 2 knops fart. Två videokameror användes, vilka satt fastmonterade på ett stativ. Den ena kameran pekade nedåt medan den andra pekade snett framåt. En ansvarig inventerare förde videokameran på olika avstånd från botten för att få både närbilder av botten och översiktsbilder som täcker en större yta. Transekterna lades ut för att täcka in olika djupintervall men koncentrerades till grundare delar. Inventeringslinjer lades över de båda grundens grundaste delar i olika vädersträck. Videofilmen tolkades översiktligt direkt i fält. Därefter gjordes en grundlig tolkning av videofilmerna på lab. Videotransekt 3 (Svalan) viker på södra delen av från en rak linje och bildar en ögla tillbaka mot norr igen. Detta beror på att grövre material siktades på båtens ekolod i området och en bedömning gjordes att detta område skulle tas med i transekten. Även transekt 7 (Svalan) lades till under inventeringen eftersom SGU:s sidescansonar stråk där visade på förekomsten av grövre substrat. Dessa utvikningar togs med för att söka arter knutna till hårda substrat i området, där detta eventuellt förekommer. Vid eventuell modellering eller annan bearbetning av insamlade data bör detta tas i beaktande då de inte är representativa transekter för området. Dyktransekter gjordes inom samma transektspår som videokameran kördes för att verifiera informationen på videofilmen. En dyktransekt gjordes på Falkens grund och två på Svalans grund. Då nästintill hela det filmade området bestod av sand med avsaknad av makrovegetation gjordes ett av dyken inom ett område där grövre sediment lokalierats med hjälp av båtens ekolod och tidigare sidescan-sonar stråk över området. Data från dykundersökningen matades in i MarTrans och levererades till datavärden Mats Blomqvist. Innan leverans genomgick data en kvalitetskontroll genom att utskrifter från MarTrans kontrollästes gentemot primärprotokollen. Dessutom användes alla inbyggda kontrollfunktioner i applikationen. Resultatet av videoundersökningen levererades som excelfil till samma datavärd. Resultat Resultatet från videotransekter och dyktransekter beskrivs sammanfattande under rubriken Översiktlig beskrivning av grunden. För en översikt över undersökta områdens läge se karta 1. För en mer detaljerad bild över dyktransekternas och videotransekternas läge se karta 2-3 över respektive grund. Bilaga 1-3 visar resultatet av dykinventeringen per dyktransekt. 1

Karta 1. Översiktskarta för undersökningsområdet. Svalans och Falkens grund utmärkta genom videotransekternas sträckning samt djupkurvan för 20 meter. 2

Svalan 7 Svalan 3, södra Falken 4 Falken 6 Falken 5 Falken 6 Karta 2. Svalans grund. Detaljerad bild över dyktransekternas läge och videotransekternas sträckning. ID för dyktransekterna är utmärkt liksom namnet på videoinventeringens deltransekter. 3

Karta 3. Falkens grund. Detaljerad bild över dyktransekternas läge och videotransekternas sträckning. ID för dyktransekterna är utmärkt liksom namnet på videoinventeringens deltransekter. 4

Karta 4. Olika alternativ för avgränsning av grunden som naturtypen sublittorala sandbankar. Kartan visar djupkurvorna för 20 respektive 30 meter. 5

Översiktlig beskrivning av grunden Falken och Svalans grund består av sandbankar på mellan ca 10-20 meters djup. Ca 5km 2 av grundens yta ligger inom djupspannet 10-15 meter medan största delen, ca 19 km2, ligger inom spannet 15-20 meter. Under inventeringen hittades inget grundare parti än 10 meters djup även om det enligt sjökorten ska finnas små partier på 7 och 9 meters djup. Omkringliggande områden sträcker sig mellan 20-40 meters djup. Se tabell 1 för en sammanställning av arean för olika djupintervall. Både Svalans och Falkens grund domineras av kal vågmönstrad sandbotten (bild 1). På de största djupen är vågmönstren otydligare, mängden förmultnande organiskt material större och pungräkor (Mysidacea) är rikligt förekommande. Pungräkor förekommer även sporadiskt uppe i vattenmassan och vid några tillfällen i täta stim. I grundare områden, ca 10-15 meters djup, förekommer inget löst organiskt material. I dessa områden är vågmönstren skarpare och livstecken är ovanliga. Block och sten är överlag ovanligt Bild 1. Karakteristisk sandbotten på Svalan och Falkens grund. 6 förekommande. På Svalans grund observeras ett mindre parti med block och sten med hjälp av båtens ekolod, varpå partiet videofilmas. I detta område har strömmar runt liggande block och sten eroderat bort finare material och skapat kraterliknande gropar i ett styvt substrat som tolkas som glaciallera (bild 2). Bild 2. Ett mindre parti med block och glaciallera. Sammanlagt sågs 3-4 fiskarter: Simpor (Cottidae), tånglake (Zoarces viviparus) och sandstubb (Pomatoschistus minutus, CF). Det går inte att med säkerhet bestämma simporna på artnivå men det är troligtvis fråga om hornsimpa (Triglopsis quadricornis) och eventuellt rötsimpa (Myoxocephalus scorpius). Även andra mer pelagiska fiskar kan förekomma då fiskar ibland ses simma iväg eller snabbt förbi videokameran. Dessa är dock svåra att identifiera. Där block och sten förekommer kan en skorpa av brunhudar (Pseudolithoderma sp.) observeras samt en tunn film av kiselalger (Bacillariophyta) anas. I enstaka fall kan en kort päls av eventuellt fintrådiga brunalger (Phaeophyceae) eller grönalger (Chlorophyceae) anas. Det är dock omöjligt att avgöra arttillhörighet utifrån videofilmerna. I dyktransekterna, som ger en mer detaljerad bild av mindre ytor sågs

samma mönster som i videotransekterna, vilket innebär sandigt substrat och få djureller algarter. Ett enstaka exemplar av grönalgen getraggsalg (Cladophora aegagropila) observeras på en sten på ca 11 meters djup. Skorv (Saduria entomon) observeras i dyktransekterna på båda grunden och bedöms vara vanlig i hela området. På videofilmen observeras rikligt med spår efter grävande skorv på båda grunden men främst på Svalans grund. På ett block på svalans grund observeras märlkräftor (Amhipoda). Många av iakttagelserna ovan är från hårt substrat och man måste hålla i minnet att detta är ett högst ovanligt förekommande substrat i det undersökta området. I samband med de kommande analyserna kan denna översiktliga beskrivning kompletteras med en kvantitativ beskrivning av olika bottentypers utbredning. Avgränsning av grundområdet En förfinad avgränsning av Falkens och Svalans grundområde har gjorts baserat på djupinformation från Sjöfartsverket. Djupkurvor för 20 meter respektive 30 meter har tagits fram. Dessa kan användas för avgränsning av grundområdena som Natura 2000 naturtypen sublittorala sandbankar. Se Karta 4 för de olika djupkurvornas läge. I kartans norra del har 30-meterskurvan skurits utmed gränsen för djupunderlaget från Sjöfartsverket. För information om gränserna för 15 respektive 10 meters djup se karta 2 och 3 över respektive grund. Arbetet utfördes av Anna Engdahl (projektledare) Antonia Sandman (videoinventering i fält) Maria Asplund (dykinventering i fält) Martin Gullström (dykinventering i fält) Karl Florén (dykledare i fält) Josefin Sagerman (tolkning av videofilmer). Tabell 1. Arean för olika djupintervall sett över de båda grunden. Djupintervall Area km2 0-10 0,025 10-20 24,2 10-15 4,93 15-20 19,29 20-30 60,86 7

Bilaga 1 Lokal bet S1 Lokal namn Svaland grund 1 Havsområde Del av Bottenvikens utsjövatten Datum 06/08/2008 Exponeringsgrad Exposed Siktdjup (m) 7 Inventerare Maria Asplund Startpunkt (WGS 84) Dykare Martin Gullström Latitud 65.09795 Kompassriktning 360 Longitud 22.61989 Transektbredd 8 Avsnitt Startdjup 16.9 16.9 16.1 Slutdjup 16.9 16.1 16.1 Startavstånd 0 10 42 Slutavstånd 10 42 48 Substrat Häll Block 1 Sten 1 10 Grus 10 Sand 99 99 80 Mjukbotten Övrigt Övrigt Lösdrivande alger mm 1 Sedimentpålagring 1 1 1 Arter Pseudolithoderma 1 Mysidae n123=1 8

Bilaga 2 Lokal bet S2 Lokal namn Svalans grund 2 Havsområde Del av Bottenvikens utsjövatten Datum 06/08/2008 Exponeringsgrad Exposed Siktdjup (m) 7 Inventerare Maria Asplund Startpunkt (WGS 84) Dykare Martin Gullström Latitud 65.08719 Kompassriktning 50 Longitud 22.63533 Transektbredd 8 Avsnitt Startdjup 11.1 11.1 Slutdjup 11.1 11.5 Startavstånd 0 11 Slutavstånd 11 50 Substrat Häll Block Sten Grus Sand 100 100 Mjukbotten Övrigt Arter Saduria entomon n=2 9

Bilaga 3 Lokal bet F1 Lokal namn Falkens grund Havsområde Del av Bottenvikens utsjövatten Datum 06/08/2008 Exponeringsgrad Exposed Siktdjup (m) 8 Inventerare Maria Asplund Startpunkt (WGS 84) Dykare Martin Gullström Latitud 65.0116 Kompassriktning 350 Longitud 22.6763 Transektbredd 8 Avsnitt Startdjup 11.3 11.3 11.1 10.7 10.7 Slutdjup 11.3 11.1 10.7 10.7 10.5 Startavstånd 0 10 14 24 32 Slutavstånd 10 14 24 32 50 Substrat Häll Block Sten 1 1 1 1 1 Grus Sand 99 99 99 99 99 Mjukbotten Övrigt Övrigt Sedimentpålagring 2 2 2 2 2 Arter Pseudolithoderma 1 1 Cladophora aegagropila 1 Saduria entomon n=1 n=1 10