2006-06-29 Dnr: 2005/701 2006:12 Arbetslöshetskassornas handläggning av ärenden rörande personer med anställning i företag som hyr ut arbetskraft
2
Rapporten har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond och Ulrika Rydberg. Ansvarig chef har varit Magdalena Sinander. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3
4
Innehåll 1. Sammanfattning... 7 1.1 Slutsatser... 7 1.2 Rekommendationer till arbetslöshetskassorna... 8 2. Uppdraget... 10 2.1 Bakgrund... 10 2.2 Syfte... 11 2.3 Mål... 11 3. Kartläggning och granskning av arbetslöshetskassornas regeltillämpning... 12 3.1 Kartläggning... 12 3.1.1 Enkät... 12 3.1.2 Antalet ärenden... 12 3.1.3 Komplicerade ärenden... 12 3.1.4 Metodanvisning... 12 3.1.5 Återkommande uppdrag... 12 3.1.6 Neka erbjudet arbete och egen uppsägning. 13 3.1.7 Ersättning trots arbete i uthyrningsföretag... 14 3.1.8 Information om regler... 15 3.2 Granskning av tio arbetslöshetskassor... 15 3.2.1 Urval av arbetslöshetskassor... 15 3.2.2 Antalet ärenden... 16 3.2.3 Bristande utredning... 16 3.2.4 Återkommande uppdrag... 18 3.2.5 Egen uppsägning... 18 3.2.6 Information om regler... 18 5
6
1. Sammanfattning 1.1 Slutsatser Vid granskningen har det framkommit att ca hälften av arbetslöshetskassorna anser att ärenden rörande personer som är anställda i uthyrningsföretag är komplicerade att utreda. Svårigheten ligger i att få vetskap om det aktuella företaget är ett uthyrningsföretag och att särskilja entreprenadverksamhet och uthyrningsverksamhet. Ett nytt arbetsgivarintyg skall börja användas under 2006 och på detta finns utrymme för arbetsgivaren att fylla i om arbetstagaren varit anställd för att hyras ut. Denna förändring kommer troligen att underlätta arbetslöshetskassornas hantering i denna del. Arbetslöshetskassornas bedömning av huruvida ett uppdrag skall anses som återkommande varierar. Vissa har tolkat begreppet så att ersättningsrätten skall stoppas först efter det andra uppdraget i uthyrningsföretaget, om det av handlingarna framgår att den sökande har blivit erbjuden ett tredje uppdrag och tackat ja. Andra anser att ersättningsrätten skall stoppas helt efter det tredje uppdraget. En del arbetslöshetskassor tillämpar också en tidsgräns på mellan tre till sex månader efter vilken uppdrag inte längre bedöms som återkommande. I regelverket finns ingenting som säger hur lång tid det skall ha förflutit mellan uppdragen för att de inte skall betraktas som återkommande. Kammarrätten i Stockholm har ansett att två anställningar kan vara tillräckligt för att uppdragen skall anses vara återkommande. 1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) ståndpunkt är dock att en sökande inte har rätt till ersättning så länge denne står till företagets förfogande för återkommande uppdrag. Arbetslöshetskassorna måste därför utreda redan efter första uppdraget om den sökande fortfarande står till företagets förfogande för återkommande uppdrag. Prövningen måste göras i varje enskilt fall och tidsgränser kan endast användas som riktmärke. Granskningen har visat att många arbetslöshetskassor betalar ut ersättning trots information om att den sökande har tackat ja till fortsatt anställning i uthyrningsföretaget. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 22 juni 2005 anfört att den språkliga innebörden av ordet återkommande torde vara att två anställningar i princip är tillräckligt. Kammarrätten ansåg dock att det måste finnas 1 Ang. Kammarrättens dom, se nästa stycke. 7
utrymme att beakta även andra omständigheter såsom att lång tid har förflutit mellan de två anställningarna eller att den sökande haft ett annat arbete däremellan. Den sökande är skyldig att anmäla förändringar, såsom erhållet arbete, till sin arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassan är skyldig att utreda huruvida den sökande har rätt till ersättning innan ersättningen betalas ut. Arbetslöshetskassan kan härvid t ex begära in anställningsavtal från den sökande för att utesluta att denne har fått arbete i ett uthyrningsföretag. Alla arbetslöshetskassor begär dock inte in anställningsbevis, även om de fått indikation på att den sökande har fått arbete. I många fall händer det även att arbetslöshetskassan fått in underlag i form av anställningsbevis, varav framgår att den sökande har arbete i uthyrningsföretag, men trots denna information stoppas inte alltid utbetalningen av ersättningen, som därmed utgår felaktigt. De arbetslöshetskassor som har som rutin att begära in anställningsbevis dröjer många gånger med att begära detta. Denna fördröjning kan leda till att ersättning felaktigt betalas ut under tid som den sökande har deltidsarbete i uthyrningsföretag. En arbetslöshetskassa som inser att ersättning utgått felaktigt måste utreda för att avgöra om den sökande skall bli återbetalningsskyldig. En del arbetslöshetskassor avstår dock helt från att utreda huruvida den sökande skall bli återbetalningsskyldig för den felaktigt utbetalade ersättningen. Arbetslöshetskassornas bedömning av om en sökande skall avstängas från ersättning när denne lämnat sin anställning i uthyrningsföretaget varierar. Vissa arbetslöshetskassor beslutar att stänga av den sökande från ersättning medan andra inte alls utreder om avstängning skall ske. IAF anser att arbetslöshetskassorna skall utreda huruvida den sökande har haft ett giltigt skäl att sluta sitt arbete på egen begäran. 1.2 Rekommendationer till arbetslöshetskassorna För att undvika att ersättning utgår felaktigt bör arbetslöshetskassorna se över sina rutiner enligt nedan. Arbetslöshetskassorna skall redan efter första uppdraget utreda om den sökande fortfarande står till företa 8
gets förfogande för återkommande uppdrag. Om så är fallet är den sökande inte att betrakta som arbetslös. Det är lämpligt att arbetslöshetskassorna redan på ett tidigt stadium, t ex då de mottar kassakort, anställningsbevis eller arbetsgivarintyg, informerar de sökande om vilka regler som gäller vid arbete i uthyrningsföretag. Detta för att förhindra att de sökande söker ersättning under tid de har arbete i uthyrningsföretag och mellan återkommande uppdrag. Skulle ersättning trots detta utbetalas felaktigt kan de sökande därmed inte hävda att de inte kände till vilka regler som gäller. Denna rutin blir troligen också arbetsbesparande för arbetslöshetskassorna genom att de inte behöver ta beslut om avslag på ersättningsansökningar och återkrav i samma omfattning. I arbetslöshetskassornas handläggarstöd och utbetalningssystem, OAS, borde det finnas möjlighet att lägga in uppgifter om huruvida de sökande arbetar i uthyrningsföretag. Ärendena kan på detta sätt identifieras och arbetslöshetskassorna kan bevaka om den sökande arbetar eller tidigare har arbetat i uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassorna har ett samarbete som består i att ta fram ett nytt ärendehanteringssystem, ÄGA (Ärendehantering gemensamt för a-kassorna). ÄGA beräknas tas i drift i mars 2007. Som IAF har uppfattat det är tanken att alla arbetslöshetskassor skall kunna söka på ärendetyper i ÄGA, såsom t ex uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassorna bör se över sina rutiner avseende hur anställningsbevis begärs in då den sökande börjar deklarera arbete på sina kassakort. Detta eftersom ersättning felaktigt kan komma att utbetalas om anställningsbevis inte snabbt inkommer till arbetslöshetskassan i samband med att anställning i uthyrningsföretag påbörjas. Arbetslöshetskassorna bör se över sina rutiner avseende hur anställningsbevis hanteras så att intygen inte blir liggande utan åtgärd. 9
2. Uppdraget 2.1 Bakgrund I början av 1990-talet avgjorde Försäkringsdomstolen (FÖD) ett antal mål angående rätten till arbetslöshetsersättning för personer som anlitats av ett företag för att hyras ut. Domstolen fann därvid att en person som vid återkommande tillfällen anlitas av ett personaluthyrningsföretag skall anses som tillsvidareanställd i företaget i den omfattning som motsvarar personens arbetsutbud så länge personen har återkommande uppdrag. Detta skulle enligt domstolen gälla oavsett hur anställningsavtalet i det enskilda fallet är utformat. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) uppmärksammade i mitten av 1990-talet, att arbetslöshetskassorna tillämpade reglerna avseende rätten till ersättning för arbetstagare anställda i uthyrningsföretag olika. Detta föranledde ett meddelande till arbetslöshetskassorna (nr 5/1996). Häri intog AMS ståndpunkten att anställda i uthyrningsföretag inte kunde vara ersättningsberättigade eftersom de stod till arbetsgivarens förfogande motsvarande sitt arbetsutbud även för den tid de inte var uthyrda. I förtydligande syfte gavs ännu ett meddelande ut, nr 5/2001, till arbetslöshetskassorna med anledning av vissa svårigheter beträffande tolkningen av tidigare meddelande. AMS inställning hade inte förändrats. I IAF Informerar, som motsvarar AMS meddelanden, har IAF under 2004 skrivit två meddelanden rörande uthyrningsföretag, nr 2/2004 och nr 4/2004. Av meddelandena framgår att IAF bedömt rättsläget på samma sätt som AMS. IAF har dock gjort ett förtydligande vad gäller personer som är tillsvidareanställda i ett uthyrningsföretag och har lön under de perioder då företaget inte kan erbjuda sysselsättning. Vid uppsägning från en sådan anställning bör arbetslöshetsersättning kunna utgå. Nämnda situation förutsätter dels att personen inte står till uthyrningsföretagets förfogande och dels att uppsägningen skett i enlighet med lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och gällande kollektivavtal. Den praxis som har utvecklats på området har lett till kollektivavtal på både tjänstemanna- och LO-området, innehållande krav på att anställda skall uppbära garantilön även under tid de inte är uthyrda. 10
2.2 Syfte IAF beslutade, bl a med anledning av diskussioner i IAFs insynsråd, att kartlägga arbetslöshetskassornas handläggning av ersättningsärenden för personer som har anställning i företag som hyr ut arbetskraft. Syftet med uppdraget har varit att undersöka om arbetslöshetskassorna tillämpar reglerna avseende denna typ av ärenden på ett korrekt och likformig sätt. 2.3 Mål Målet med uppdraget har varit att medverka till att arbetslöshetskassorna tillämpar reglerna på ett korrekt och likformigt sätt. 11
3. Kartläggning och granskning av arbetslöshetskassornas regeltillämpning 3.1 Kartläggning 3.1.1 Enkät I juni 2005 sändes en enkät ut till samtliga 37 arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna har i enkäten bl a fått svara på frågor om hur de hanterar ersättningsärenden rörande personer med anställning i företag som hyr ut arbetskraft. Samtliga arbetslöshetskassor har besvarat enkäten. 3.1.2 Antalet ärenden Förekomsten av antalet ärenden av den nu aktuella typen varierar mycket mellan arbetslöshetskassorna. Några arbetslöshetskassor uppgav att denna ärendetyp inte förekommer över huvud taget, andra uppgav att de har flera hundra ärenden per år. Många arbetslöshetskassor uppgav att de inte har någon uppfattning om hur många ärenden av den nu aktuella typen arbetslöshetskassan har. En förklaring till detta kan vara att det inte är möjligt att i OAS söka fram ärenden som rör uthyrningsverksamhet. 3.1.3 Komplicerade ärenden Ca hälften av arbetslöshetskassorna har svarat att de anser att ärenden av den nu aktuella typen är komplicerade att utreda. Svårigheten ligger i att få kännedom om huruvida det aktuella företaget är ett uthyrningsföretag och att särskilja entreprenadverksamhet och uthyrningsverksamhet. 3.1.4 Metodanvisning Åtta arbetslöshetskassor uppgav att de har en intern metodanvisning. Av de arbetslöshetskassor som svarat att de inte har någon metodanvisning uppgav åtta arbetslöshetskassor att de följer AMSs och IAFs riktlinjer. Två arbetslöshetskassor uppgav att de följer Arbetslöshetskassornas Samorganisations (SO) rekommendation om uthyrningsföretag. 3.1.5 Återkommande uppdrag Kartläggningen visade att arbetslöshetskassorna gör olika bedömningar av om ett uppdrag skall ses som återkommande. Sju arbetslöshetskassor uppgav att de beslutar 12
om att stoppa ersättningsrätten helt efter det andra uppdraget i uthyrningsföretaget, om det av handlingarna framgår att den sökande har blivit erbjuden ett tredje uppdrag och tackat ja till detta. Två arbetslöshetskassor uppgav att de stoppar ersättningsrätten helt efter det tredje uppdraget. En arbetslöshetskassa uppgav att den beviljar ersättning efter att uppdrag slutförts utan att utreda huruvida den sökande fortfarande står till företagets förfogande. Fem arbetslöshetskassor tillämpar en tidsgräns på tre månader efter vilken uppdrag inte längre bedöms som återkommande. Den sökande riskerar således inte att förlora ersättningsrätten om denne tar arbete i samma uthyrningsföretag och det har förflutit minst tre månader sedan förra uppdraget. En arbetslöshetskassa uppgav att den i motsvarande situation tillämpar en tidsgräns på sex månader. I regelverket finns ingenting som säger hur lång tid som skall ha förflutit mellan uppdragen för att de inte skall betraktas som återkommande. Av AMSs och IAFs meddelanden framgår däremot att den sökande inte har rätt till ersättning så länge denne står till företagets förfogande för återkommande uppdrag. Kammarrätten i Stockholm har i dom den 22 juni 2005, mål nr 7372-03, anfört att den språkliga innebörden av ordet återkommande torde vara att två anställningar i princip är tillräckligt. Kammarrätten ansåg dock att det måste finnas utrymme att beakta även andra omständigheter såsom att lång tid har förflutit mellan de två anställningarna eller att den sökande haft ett annat arbete däremellan. Kammarrätten fann i detta fall att den sökande inte hade rätt till ersättning, då knappt en månad förflutit mellan den första och andra anställningen som båda var tidsbegränsade. Den sökande hade enligt Kammarrättens uppfattning återkommande anlitats för uthyrning av samma företag. Arbetslöshetskassan hade dessutom informerat den sökande efter den första anställningen om att han inte var berättigad till ersättning om han på nytt tog anställning hos samma företag. 3.1.6 Neka erbjudet arbete och egen uppsägning Sju arbetslöshetskassor uppgav att de anser att de sökande kan neka att anta erbjudet arbete i uthyrningsföretag utan att riskera sanktion, för det fall att uthyrningsföretaget inte kan erbjuda heltidsarbete. Åtta arbetslöshetskassor svarade att de sökande kan säga upp sig från 13
arbetet utan att riskera sanktion om de har en lön som understiger dagpenningen med tio procent. 3.1.7 Ersättning trots arbete i uthyrningsföretag En arbetslöshetskassa uppger i sin metodanvisning att den bortser från särreglerna för uthyrningsföretag om den sökande har en tillsvidareanställning och företaget har kollektivavtal. Sådana anställningar skall enligt arbetslöshetskassan inte ingå i bedömningen av om den sökande haft korta upprepade anställningar på samma uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassans anvisning ger uttryck för att den ger de sökande rätt till ersättning mellan olika anställningar, så länge företaget har tecknat ett kollektivavtal. En arbetslöshetskassa kan dock inte generellt avstå från att tillämpa reglerna för uthyrningsföretag p g a att det finns ett kollektivavtal. En arbetslöshetskassa måste i varje ärende utreda om det är ett kollektivavtal avseende uthyrningsföretag som det aktuella företaget tillämpar 2. En annan arbetslöshetskassa uppger i sin metodanvisning att en sökande som ansöker om ersättning jämsides med deltidsarbete hos ett uthyrningsföretag är berättigad till ersättning om denne har en anställning med fastställd arbetstid. IAF anser att fyllnadsersättning aldrig kan utgå vid deltidsanställning i uthyrningsföretag. 3 Två arbetslöshetskassor har uppgett att de tillämpar SOs rekommendation. IAF tolkar detta som att det är SOs utredning Det ska vara möjligt att få arbetslöshetsersättning mellan anställningar i bemanningsföretag som dessa arbetslöshetskassor tillämpar. Av utredningen framgår bl a att 4 SO anser att det skall vara möjligt att erhålla ersättning som utfyllnad vid deltidsanställning med fastställd anställningstid. Om den anställde har ett avtal där han eller hon står till arbetsgivarens förfogande på heltid bör däremot ingen arbetslöshetsersättning beviljas. SO anser vidare att en person som arbetat på ett bemanningsföretag är att anse som arbetslös när anställningen 2 IAF har av granskningen inte kunnat konstatera huruvida aktuell arbetslöshetskassa tillämpar sin metodanvisning ordagrant eller om denna i varje ärende utreder om företaget i fråga tillämpar ett kollektivavtal avseende uthyrningsföretag. 3 IAF informerar 4/2004. 4 Se SOs utredning s. 48 och 52. 14
är avslutad. Anställningen bör kunna ses som avslutad även om arbetstagaren har ställt sig positiv till att få arbetserbjudanden från arbetsgivaren i framtiden eller träffat en överenskommelse med arbetsgivaren om en framtida anställning. SO anser också att det bör vara tillåtet med arbetslöshetsersättning mellan anställningarna på samma sätt som det är tillåtet med ersättning mellan visstidsanställningar inom andra branscher. IAFs uppfattning är att fyllnadsersättning aldrig kan utgå vid deltidsanställning i uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassorna måste redan efter första uppdraget utreda om den sökande fortfarande står till företagets förfogande för nya uppdrag. Om så skulle vara fallet är den sökande inte att betrakta som arbetslös. 3.1.8 Information om regler Hur arbetslöshetskassorna informerar de sökande om de regler som gäller vid arbete i uthyrningsföretag varierar mellan arbetslöshetskassorna. Vissa arbetslöshetskassor informerar redan under den sökandes första uppdrag i ett uthyrningsföretag, andra informerar först efter att anställningen avslutats och den sökande söker ersättning. Det förekommer även att det kan dröja till efter andra eller tredje uppdraget hos ett företag innan information lämnas. 3.2 Granskning av tio arbetslöshetskassor 3.2.1 Urval av arbetslöshetskassor Av de svar arbetslöshetskassorna lämnade på den enkät som IAF skickade till samtliga arbetslöshetskassor under juni 2005, framgick förekomsten av antalet ärenden rörande uthyrningsföretag på arbetslöshetskassorna. IAF beslutade att genomföra en granskning av tio arbetslöshetskassors handläggning och beslut i ersättningsärenden rörande personer med anställning i uthyrningsföretag. Urvalet av arbetslöshetskassor grundade sig på förekomsten av uthyrningsföretag inom arbetslöshetskassornas verksamhetsområden och vad som i övrigt framkommit av kartläggningen. De arbetslöshetskassor som valdes ut var Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, Handelsanställdas Arbetslöshetskassa, HTFs Arbetslöshetskassa, Hotell- och Restauranganställdas Arbetslöshetskassa, Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskassa, SIFs Arbetslöshetskassa, Metallarbetarnas Arbetslöshetskassa, SEKOs Arbetslöshetskassa, STs Arbetslöshetskassa och 15
Transportarbetarnas Arbetslöshetskassa. Dessa arbetslöshetskassor anmodades att till granskningen ta fram samtliga ärenden rörande uthyrningsverksamhet där beslut fattats mellan den 1 juni 2005 och den 31 september 2005. Som en första inledande granskning genomfördes en förstudie av tio omprövningsärenden hos Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa. 3.2.2 Antalet ärenden Som framgår ovan har IAF till arbetslöshetskassorna ställt frågan om hur många ärenden rörande uthyrningsföretag som arbetslöshetskassorna uppskattar att de får in per år. Några arbetslöshetskassor uppgav att denna ärendetyp inte förekommer över huvud taget, andra uppgav att de har flera hundra ärenden per år. Trots att vissa arbetslöshetskassor har uppgett att de har ett stort antal ärenden per år har dock endast ett fåtal tagits fram till IAFs granskning. Hos tre arbetslöshetskassor har endast fem ärenden på vardera arbetslöshetskassa kunnat granskas, vilket är ett för litet underlag för att kunna bedöma hur arbetslöshetskassan generellt handlägger ärenden av den nu aktuella typen. 3.2.3 Bristande utredning För att en arbetslöshetskassa skall kunna tillämpa de speciella regler som gäller vid arbete i uthyrningsföretag måste arbetslöshetskassan få en indikation på att den sökande har en anställning i sådant företag. Den sökande är skyldig att lämna sanningsenliga uppgifter till sin arbetslöshetskassa om det sker förändringar, t ex att arbete erhållits. Detta kan t ex ske genom att arbetsgivarintyg, anställningsavtal, kassakort eller att en ändringsblankett lämnas, av vilka framgår att den sökande har fått ett arbete. Arbetslöshetskassan är skyldig att utreda huruvida den sökande har rätt till ersättning innan ersättningen betalas ut och måste således i dessa fall kunna utesluta att den sökande har fått arbete i ett uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassan kan härvid t ex begära in anställningsavtal från den sökande. IAFs granskning har visat att inte alla arbetslöshetskassor alltid begär in anställningsbevis när de får indikation på att den sökande har fått arbete. Arbetslöshetskassorna har genom denna hantering fattat beslut på ett ofullständigt underlag. 16
Granskningen har också visat att det i många fall händer att arbetslöshetskassan fått in underlag i form av anställningsbevis av vilket det framgår att den sökande har arbete i uthyrningsföretag. Trots denna information stoppar inte arbetslöshetskassan utbetalningen av ersättningen, som därmed utgår felaktigt. En annan situation som granskningen visat är att det förekommer att den sökande inkommit med ett arbetsgivarintyg till arbetslöshetskassan av vilket framgår att den sökande har tackat ja till fortsatt arbete i uthyrningsföretaget. Den sökande har alltså återkommande uppdrag i företaget och arbetslöshetskassan skall härvid besluta om att stoppa utbetalningen av ersättningen. Granskningen har dock visat att många arbetslöshetskassor betalar ut ersättning trots att arbetslöshetskassan fått information om det återkommande arbetet. I de fall där anställningsbevis begärts in har detta inte skett i direkt anslutning till att arbetet påbörjats och den sökande börjat deklarera arbete på sina kassakort. Granskningen har visat att arbetslöshetskassorna många gånger begär in anställningsbevis långt efter att den sökande börjat ansöka om ersättning, t o m långt efter att arbetet avslutats. Arbetslöshetskassorna bestämmer själva i OAS när påminnelse om att kräva in arbetsgivarintyg skall ske. Arbetslöshetskassornas långa handläggningstider för att begära in underlag för beslut, och i många fall bristande utredningar, leder till att ersättning felaktigt kan komma att betalas ut under tid som den sökande har deltidsarbete i uthyrningsföretag. Granskningen visade att nio arbetslöshetskassor felaktigt har betalat ut ersättning vid deltidsarbete i uthyrningsföretag. Då en arbetslöshetskassa inser att ersättning utgått felaktigt måste den utreda om den sökande är återbetalningsskyldig. Granskningen visade att vissa arbetslöshetskassor helt avstår från att utreda huruvida den sökande skall bli återbetalningsskyldig för den felaktigt utbetalade ersättningen. Andra arbetslöshetskassor fattar beslut om att efterge skulden p g a att de anser att den sökande varit i god tro eftersom denne inte fått information om vilka regler som gäller för ersättning i samband med arbete i uthyrningsföretag. Om en arbetslöshetskassa väljer att inte utreda de ärenden där ersättning utgått felaktigt, kan den inte heller fatta beslut om huruvida den sökande skall bli återbetal 17
ningsskyldig eller inte. I de fall då en arbetslöshetskassa efterger återkravet skall motsvarande summa i vissa fall betalas tillbaka till staten av arbetslöshetskassan. 3.2.4 Återkommande uppdrag Granskningen visade att arbetslöshetskassorna gör olika bedömningar av huruvida ett uppdrag skall ses som återkommande. Precis som kartläggningen visat så beslutar vissa arbetslöshetskassor om att stoppa ersättningsrätten helt efter andra uppdraget i uthyrningsföretaget om det av handlingarna framgår att den sökande har blivit erbjuden ett tredje uppdrag och tackat ja. Andra arbetslöshetskassor stoppar ersättningsrätten helt efter tredje uppdraget eller beviljar ersättning efter att uppdrag slutförts utan att utreda huruvida den sökande fortfarande står till företagets förfogande. Som framgår av kapitel 3.1.5 har Kammarrätten i Stockholm anfört att den språkliga innebörden av ordet återkommande torde vara att två anställningar i princip är tillräckligt. 3.2.5 Egen uppsägning Av granskningen har framkommit att arbetslöshetskassorna har olika rutiner avseende de ärenden där den sökande lämnat sin anställning i ett uthyrningsföretag på egen begäran. Vissa arbetslöshetskassor beslutar att avstänga den sökande från ersättning, medan andra inte alls utreder om avstängning skall ske. Dessa arbetslöshetskassor anser alltså att det faktum, att det rör sig om anställning vid uthyrningsföretag, i sig är ett godtagbart skäl för att lämna arbetet. IAF anser att arbetslöshetskassorna skall utreda huruvida den sökande har haft ett giltigt skäl att sluta sitt arbete på egen begäran. Det måste härvid föreligga starka skäl, t ex att lönen inte betalats ut eller att arbetet är olämpligt av hälsoskäl. Enbart det förhållande att anställning finns i ett uthyrningsföretag utgör i sig inget giltigt skäl. 3.2.6 Information om regler Det finns inget krav på att arbetslöshetskassorna skall informera de sökande om vilka regler som gäller vid arbete i uthyrningsföretag i de fall där arbetslöshetskassorna inte får en direkt förfrågan. Granskningen har också visat att inte alla arbetslöshetskassor informerar de sökande om vilka regler som gäller, trots att arbetslöshetskassorna har vetskap om att dessa har arbete i ett uthyrningsföretag. Arbetslöshetskassorna dröjer även med att skicka 18
ut informationen tills att ett andra uppdrag i samma uthyrningsföretag avslutats. Om ersättning betalats ut mellan uppdragen kan den sökande bli återbetalningsskyldig om denna inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Arbetslöshetskassorna synes dock benägna att efterge återkravet då dessa anser den sökande vara i god tro eftersom den sökande inte haft vetskap om vilka regler som gäller vid arbete i uthyrningsföretag. Granskningen har visat att i de fall där arbetslöshetskassan har lämnat informationsbrev har den sökande i mindre grad varit benägen att söka ersättning vid senare tillfälle. Det kan därför vara lämpligt att arbetslöshetskassorna på ett tidigt stadium lämnar information till de sökande. 19