BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIENÄMDENS PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE INLEDNING Kommunen har ett nationellt uppdrag att arbeta utifrån de styrdokument som finns för respektive verksamhet. Sammantaget handlar kvaliteten i skolan om verksamhetens förutsättningar, hur det pedagogiska arbetet genomförs utifrån rådande lagstiftning samt med vilken måluppfyllelse uppdraget resulterar i. Det innebär att vi vet var vi är och vart vi ska, och en stor del av arbetet handlar om att arbeta med hur vi tar oss dit. Det är av stort värde att ha en tydlig målbild att styra mot. Det är också viktigt att varje ledare styr sin verksamhet i den riktningen. Nyckelbegrepp är strategi, långsiktighet, medvetna val, uthållighet och tålamod. Andra viktiga begrepp är tydlighet, trovärdighet och gemensamt synsätt. Ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser är en nödvändig förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Man kan likna det med att göra en resa, alla måste vara överens om när, vart och hur man ska åka, annars kommer man att hamna på olika ställen och en och annan kommer att bli ganska besviken över att ha kommit fel. Kvalitet är ingen slump, det är resultatet av ett gediget och långvarigt arbete och det måste vara väl förankrat i verksamheten. Det handlar om att följa upp, förstå och förbättra, i en ständig och utvecklande process. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg TELEFON 08-706 80 00 BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne www.sundbyberg.se
Kvalitetsarbetets grunder Mål Genomföra Planera Analysera Följa upp Ny planering Åtgärda Identifiering av behov Sundbyberg där staden är som bäst STYRDOKUMENTENS KRAV HUVUDMANNANIVÅ Huvudmannen ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process. Analys och värdering av verksamheternas resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för nya beslut om åtgärder för förbättring. Ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. 1 Mot den bakgrunden är det viktigt att identifiera vad som ska följas upp och därefter skapa en modell där kvalitetssystemets struktur framgår. Strukturen utgör förutsättningarna för kvalitetsarbetet och ligger till grund för övrig planering. Den planeringen innebär att tillvägagångssätt, val av rutiner och angreppsätt byggs upp för att på bästa sätt svara upp mot de förväntade krav på kvalitetsarbetet och de förbättrade resultat som allt arbete ska leda till. Den modell som presenteras i denna plan presenterar en struktur med innehåll och processer som ska styra och leda kvalitetsarbetet. Planen innehåller också vad som är identifierat som väsentliga områden för fritidshemmet, grundskolan (inklusive förskoleklass), särskolan och gymnasieskolan. Varje verksamhet har sin plan där modellen är densamma men det som är identifierat som väsentliga områden skiljer sig åt. Planen för fritidshemmet utgår från att fritidshemmet innehållsmässigt och tidsmässigt ska komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskola. De övriga tar sin utgångspunkt i det som är relevant för varje skolform. Redovisning och resultat av olika delar presenteras i det sammanhang, där det är mest relevant för verksamheterna samt där det krävs som underlag för nya beslut. 1 Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet del 1.
ENHETSNIVÅ Rektor har ett särskilt specificerat nationellt uppdrag via skollag och läroplan med bland annat ett dokumenterat, kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med samma innehåll som för huvudmannen. Därtill är det rimligt att följande krav från huvudmannen ingår i redogörelse från skolan: skolans arbete med värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer hur medverkan av lärare, övrig personal, barn och vårdnadshavare möjliggörs den systematiska och kontinuerliga planering, uppföljning och utveckling av utbildningen, information om resultat och måluppfyllelse, analys av förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder.
MÅL/RESULTAT TIDSPLAN INSATSER UPPFÖLJNING DELRESULTAT UTVÄRDERING ANALYS BESLUT EV. NYA MÅL LÄROPLAN Gruppstorlek Gruppsammansättning Personalutbildning FRITIDSHEM
Skolplikten Elevernas frånvaro Utomlandsbarnen KUNSKAP/BEDÖMNING LUS Skriftliga omdömen Elever "riskerar att inte nå målen" Nationella ämnesprov Betyg Skriftliga bedömningar ATTITYDUNDERSÖKNING Kunskap och utveckling Normer och värden Elevinflytande Samverkan Nöjdhet + NKI Modersmålsmålsundervisning Studiehandledning Klasstorlek Gruppsammansättning Lärartäthet Lärarbehörighet Lärarlegitimation MÅL/RESULTAT TIDSPLAN INSATSER UPPFÖLJNING DELRESULTAT UTVÄRDERING ANALYS BESLUT EV. NYA MÅL GRUNDSKOLAN
Mottangande Skolplikten Elevernas frånvaro MÅL/RESULTAT TIDSPLAN INSATSER UPPFÖLJNING DELRESULTAT UTVÄRDERING ANALYS BESLUT EV. NYA MÅL KUNSKAP/BEDÖMNING LUS IUP och omdöme Intyg Studieomdöme Betyg Modersmålsmålsundervisning Klasstorlek Gruppsammansättning Lärartäthet Pedagogtäthet Lärarlegitimation Lärarbehörighet GRUNDSÄRSKOLAN
Ansvar upp till 20 år Elevernas frånvaro KUNSKAP/BEDÖMNING Skriftliga omdömen Elever "riskerar att inte nå målen" Individuella studieplaner Nationella kursprov Betyg Betygsvärde Fullföljd utbildning Högskolebehörighet ATTITYDUNDERSÖKNING Normer och värden Kunskap Elevinflytande Nöjdhet Modersmålsmålsundervisning Klasstorlek Lärartäthet Lärarlegitimation Lärarbehörighet MÅL/RESULTAT TIDSPLAN INSATSER UPPFÖLJNING DELRESULTAT UTVÄRDERING ANALYS BESLUT EV. NYA MÅL GYMNASIESKOLAN
Mottagande och antagande Ansvar upp till 20 år Elevernas frånvaro MÅL/RESULTAT TIDSPLAN INSATSER UPPFÖLJNING DELRESULTAT UTVÄRDERING ANALYS BESLUT EV. NYA MÅL KUNSKAP/BEDÖMNING Individuella studieplaner Betyg Betygsvärde Fullföljd utbildning Modersmålsmålsundervisning Klasstorlek Lärartäthet Lärarlegitimation Lärarbehörighet GYMNASIESÄRSKOLAN