Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna



Relevanta dokument
JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

14 Internationella uppgifter om jordbruk

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

14 Internationella uppgifter om jordbruk

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Internationell prisjämförelse 2012

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Stockholms besöksnäring. April 2015

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

20 Internationella uppgifter om livsmedel

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Globala Arbetskraftskostnader

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Svensk export och import har ökat

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Södermanlands län år 2018

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Sveriges handel på den inre marknaden

Stockholms besöksnäring. November 2014

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

5b var lägre än beräknat

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

Internationell prisjämförelse 2013

Dator, jämlikhet och könsroller

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Internationell prisjämförelse 2010

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Internationell prisjämförelse 2011

Stockholms besöksnäring

Det livslånga lärandet

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Stockholms besöksnäring. September 2014

Dator, jämlikhet och könsroller

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Transkript:

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne Johansson

Innehåll 1 EUs jordbruk i relation till världsproduktionen... 5 Diagram 1.1 Produktion av vete 2001, 1000 ton... 6 Diagram 1.2 Produktion av korn 2001, 1000 ton... 6 Diagram 1.3 Produktion av potatis 2001, 1000 ton... 7 Diagram 1.4 Produktion av socker 2001, 1000 ton... 7 Diagram 1.5 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton... 8 Diagram 1.6 Produktion av griskött 2001, 1000 ton... 8 Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 2001, 1000 ton... 9 Diagram 1.8 Produktion av fågelkött 2001, 1000 ton... 9 Diagram 1.9 Produktion av komjölk 2001, 1000 ton... 10 2 Jordbruket som del av den totala ekonomin... 11 Diagram 2.1 Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers... 12 Diagram 2.2 Andel förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske... 13 Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 2001, milj euro... 14 Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin 2001... 15 3 Jordbrukets struktur... 17 Diagram 3.1 Jordbruksmark 1999/2000 enligt Eurostat, 1000 ha... 18 Diagram 3.2 Jordbruksmark som andel av total areal 1999/2000 enligt Eurostat... 19 Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1995 och 1999/2000, 1000-tal... 20 Diagram 3.4 Medelareal jordbruksmark per jordbruksföretag 2000, ha... 20 Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek (i ha jordbruksmark) 2000... 21 Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 2000... 22 Diagram 3.7 Antal nötkreatur, 1000-tal... 23 Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur, 1000-tal... 24 Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag 2000... 24 Diagram 3.10 Antal svin, 1000-tal... 25 Diagram 3.11 Antal jordbruksföretag med svin, 1000-tal... 26 Diagram 3.12 Genomsnittligt antal svin per företag 2000... 26 4 Jordbruksväxter... 27 Diagram 4.1 Totala arealer för vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ha... 28 Diagram 4.2 Total skörd av vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ton... 29 Diagram 4.3 Produktion av vete (exkl. durumvete), 1000 ton... 30 Diagram 4.4 Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha... 31 Diagram 4.5 Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 32 Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt 1999-2001, kg/ha... 33 Diagram 4.7 Produktion av korn, 1000 ton... 34 Diagram 4.8 Areal korn 2001, 1000 ha... 35 Diagram 4.9 Produktion av korn, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 36 Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt 1999-2001, kg/ha... 37 1

Diagram 4.11 Produktion av havre, 1000 ton... 38 Diagram 4.12 Areal havre 2001, 1000 ha... 39 Diagram 4.13 Produktion av havre, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 40 Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt 1999-2001, kg/ha... 41 Diagram 4.15 Produktion av potatis, 1000 ton... 42 Diagram 4.16 Areal potatis 2001, 1000 ha... 43 Diagram 4.17 Produktion av potatis, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 44 Diagram 4.18 Hektaravkastning potatis, genomsnitt 1999-2001, kg/ha... 45 Diagram 4.19 Produktion av sockerbetor, 1000 ton... 46 Diagram 4.20 Areal sockerbetor 2001, 1000 ha... 47 Diagram 4.21 Produktion av sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 48 Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, kr/ha... 49 Diagram 4.23 Produktion av raps och rybs, 1000 ton... 50 Diagram 4.24 Areal raps och rybs 2001, 1000 ha... 51 Diagram 4.25 Produktion av raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton... 52 Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, kg/ha... 53 5 Mjölk och kött... 55 Diagram 5.1 Antal mjölkkor, 1000-tal... 56 Diagram 5.2 Mjölkinvägning (komjölk), 1000 ton... 56 Diagram 5.3 Antal mjölkkor, 1000-tal... 57 Diagram 5.4 Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton... 58 Diagram 5.5 Antal nötkreatur, 1000-tal... 59 Diagram 5.6 Produktion av nötkött, 1000 ton... 59 Diagram 5.7 Antal nötkreatur, 1000-tal... 60 Diagram 5.8 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton... 61 Diagram 5.9 Antal svin, 1000-tal... 62 Diagram 5.10 Produktion av griskött, 1000 ton... 62 Diagram 5.11 Antal svin, 1000-tal... 63 Diagram 5.12 Produktion av griskött 2001, 1000 ton... 64 6 Ekonomi... 65 Diagram 6.1 Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro... 66 Diagram 6.2 Fördelning av produktionen 2001... 67 Diagram 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995=100... 68 2

Tabellbilaga... 69 Tabell 1.1-1.9 Jordbruksproduktionen i världen 2001, 1000 ton... 70 Tabell 2.1-2.4 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse... 71 Tabell 3.1-3.4 Jordbruksmark, dess andel av total areal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk... 72 Tabell 3.5 Antal jordbruksföretag efter storlek (i ha) 1999/2000, 1000-tal... 73 Tabell 3.6 Jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 1999/2000, 1000 ha... 73 Tabell 3.7-3.9 Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkeatur per företag... 74 Tabell 3.10-3.12 Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag... 75 Tabell 4.1-4.2 Arealer och totalskördar 2001 i EU-15... 76 Tabell 4.3-4.6 Areal- och produktionsuppgifter för vete... 77 Tabell 4.7-4.10 Areal- och produktionsuppgifter för korn... 78 Tabell 4.11-4.14 Areal- och produktionsuppgifter för havre... 79 Tabell 4.15-4.18 Areal- och produktionsuppgifter för potatis... 80 Tabell 4.19-4.22 Areal- och produktionsuppgifter för sockerbetor... 81 Tabell 4.23-4.26 Areal- och produktionsuppgifter för raps och rybs... 82 Tabell 5.1-5.2 Mjölkinvägning och antal mjölkkor... 83 Tabell 5.3-5.4 Mjölkinvägning och antal mjölkkor... 84 Tabell 5.5-5.6 Produktion av nötkött och antal nötkreatur... 85 Tabell 5.7-5.8 Produktion av nötkött och antal nötkreatur... 86 Tabell 5.9-5.10 Produktion av griskött och antal svin... 87 Tabell 5.11-5.12 Produktion av griskött och antal svin... 88 Tabell 6.1-6.2 Produktionsvärde till baspris (milj euro) samt fördelning av produktionsvärde inkl direktersättningar 2001... 89 Tabell 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995 = 100... 90 3

1 EUs jordbruk i relation till världsproduktionen De 15 medlemsländerna i EU är sammantaget en stor producent av jordbruksprodukter. Av den totala globala spannmålsproduktionen (i ton räknat) stod EU för ca 10 % år 2001. Som jämförelse hade EU 6 % av den totala folkmängden i världen. De största spannmålsprodukterna i världen är vete, ris och majs som står för nästan 30 % vardera. Korn, havre och råg, där EUs andelar är relativt höga, är ganska små produkter globalt sett, liksom bl.a. sorghum och hirs. Veteproduktionen inom EU utgjorde 16 % av världsproduktionen år 2001, medan andelarna av majs och ris var betydligt lägre. Andelen av kornproduktionen var 34 %. EUs produktion av socker och potatis var mellan 10 och 15 % av världens. För övriga vegetabiliska produkter kan nämnas att EU var världens största producent av vin med närmare 60 % av produktionen 2001 och av olivolja med mer än tre fjärdedelar av produktionen. Unionen hade dock bara drygt 10 % av den globala produktionen av vegetabiliska oljor och fetter sammantaget. För kött var EUs andel av världsproduktionen 2001 totalt sett 15 %. Andelen varierade från mindre än 10 % för får- och getkött till nästan 20 % för griskött. För både nötkött och fågelkött var andelen ca 13 %. När det gäller mjölk producerade EU-länderna ungeför en fjärdedel av världens komjölk men mindre än 5 % av annan mjölk. Bland de tio nytillkommande länderna i EU är Polen, Ungern och Tjeckien de största jordbruksländerna. Av de produkter som jämförs var dessa länders totala andelar högre för vegetabilier än för animalier med 8 % för potatis, 6 resp. 4 % för korn och vete samt 2 % för socker. På animaliesidan var andelarna 2,5 resp. 3,5 % för fågelkött och griskött men bara 1 % för nötkött och andelen får- och getkött var marginell. Andelen av världens folkmängd var en dryg procent. För länder och ländergrupper utanför EU och de till EU kommande länderna var Kina med en dryg femtedel av jordens befolkning år 2001 den största producenten av griskött (närmare hälften), får- och getkött (en fjärdedel) samt potatis (en femtedel). USA var ledande när det gäller fågelkött och nötkött även om Sydamerikas produktion i det senare fallet var nästan lika stor. Sydamerika hade störst produktion av socker (en femtedel), men Indien var det största enskilda producentlandet. Polen och Ukraina är stora potatisproducenter vilket förklarar den höga produktionen i gruppen övriga Europa. 5

Diagram 1.1 Produktion av vete 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 Diagram 1.2 Produktion av korn 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 6

Diagram 1.3 Produktion av potatis 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 Diagram 1.4 Produktion av socker 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 7

Diagram 1.5 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Diagram 1.6 Produktion av griskött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 8

Diagram 1.7 Produktion av får- och getkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Diagram 1.8 Produktion av fågelkött 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 9

Diagram 1.9 Produktion av komjölk 2001, 1000 ton EU-15 Ryssland Övriga Europa USA Övriga Nord- o Centralamerika Sydamerika Afrika Kina Indien Övriga Asien Oceanien 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 10

2 Jordbruket som del av den totala ekonomin De areella näringarna - jordbruk, skogsbruk och fiske - varierar mycket i betydelse mellan olika nuvarande och tillkommande EU-länder. Antalet sysselsatta i dessa näringar minskade i samtliga länder mellan 1995 och 2001. I genomsnitt för de nuvarande EU-länderna var den årliga minskningen under perioden 3,7 %. Minskningen var störst, 4 % eller mer, i de stora jordbruksländerna Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien samt i Finland och Österrike. Grekland hade 2001 den största andelen sysselsatta i de areella näringarna inom EU, ca 16 % av den totala arbetskraften. Portugal, Irland och även Spanien med sina 7 % låg relativt högt. I övriga EU-länder var andelen 5 % eller lägre. I de tillkommande länderna stod jordbruk, skogsbruk och fiske för en betydligt större andel av sysselsättningen än i flertalet EU-länder, från ungefär 8 % upp till Polens dryga 20 %. Undantagen var Slovenien och Malta med endast ett par procent av arbetskraften i de areella näringarna. Frankrike och Italien var de två EU-länder som år 2001 hade högst bruttoförädlingsvärde 1 inom jordbruket men även i Spanien och Tyskland var det långt högre än i övriga länder. I relation till den totala ekonomin var jordbrukets förädlingsvärdeandel högst i Grekland och Spanien, men även inom övriga Medelhavsländer - Portugal och Italien - samt inom de större livsmedelsexportörerna Irland, Danmark, Frankrike och Nederländerna var andelen större än EU-genomsnittet på 1,7 %. Jordbrukets bruttoförädlingsvärde i de tillkommande länderna var 1998 förhållandevis lågt jämfört med nuvarande EU-länder. Polen och Ungern hade, mätt med bruttoförädlingsvärdet, den största jordbruksproduktionen. Generellt sett betyder jordbruksproduktionen mer i dessa länder än i EU. 1 Bruttoförädlingsvärdet beräknas som totalt produktionsvärde till baspris (dvs. inklusive direktersättningar till produkter) minus kostnaden för insatsvaror och -tjänster. 11

Diagram 2.1 Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2001 0 500 1 000 1 500 2 000 Diagram 2.1c Antal förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske, 1000 pers Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen 1995 2001 Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Anm. Observera att skalan skiljer sig från den i diagrammet ovan. 12

Diagram 2.2 Andel förvärvsarbetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 1995 2001 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 2.2c Andel förvärvsarabetande inom jordbruk, skogsbruk, fiske Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen 1995 2001 Malta Polen Slovakien Slovenien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 13

Diagram 2.3 Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 2001, milj euro Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Diagram 2.3c Jordbrukets bruttoförädlingsvärde 1998, milj euro Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Anm. Observera att skalan skiljer sig från den i diagrammet ovan. 14

Diagram 2.4 Jordbrukets andel av den totala ekonomin 2001 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Diagram 2.4c Jordbrukets andel av den totala ekonomin 1998 Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Summa tio nya 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 15

3 Jordbrukets struktur De största jordbruksarealerna finns i Frankrike, Spanien, Tyskland, Storbritannien och Italien, som tillsammans står för 79 % av EUs utnyttjade jordbruksmark. Dessa länder står för en nästan lika stor andel (78 %) av EUs åkermark, trots att mer än hälften av jordbruksmarken i Storbritannien och Spanien består av betesmark eller odlas med fleråriga grödor (frukt, oliver, vin etc.). De största andelarna betesmark och/eller fleråriga grödor bland övriga länder finns i Irland, i Grekland och i Österrike. Andelen åkermark av jordbruksmarken är högst i de nordiska länderna. I förhållande till landets totala areal är jordbruksarealen i EU-länderna störst i Storbritannien, Irland och Danmark, där den utgjorde mer än 60 % av den totala arealen. Minst är den i Finland och Sverige, ca 7 %. Jordbruksarealen i Polen är storleksmässigt jämförbar med de största EU-länderna. Ungern, som kommer näst i storleksordning bland de tillkommande EU-länderna, har ungefär en tredjedel av Polens areal. Genomsnittligt är jordbruksarealens andel av den totala arealen i de tillkommande EU-länderna högre (52 %) än i de nuvarande (39 %). I alla EU-länder utom Spanien har antalet jordbruksföretag minskat mellan 1995 och 1999/2000. Störst antal företag finns i Italien och Spanien. Hälften av det totala antalet företag inom EU finns i dessa två länder. Sverige, Finland, Belgien, Danmark och Luxemburg har sammanlagt mindre än 5 % av antalet företag. De största företagen, räknat efter arealstorlek, finns i Storbritannien. Medelarealen här var närmare 70 hektar år 1999/2000. Medelarealen i Sverige, 38 hektar, var dubbelt så stor som EU-genomsnittet. De minsta medelarealerna, under 10 hektar, fanns i Grekland, Italien och Portugal. Andelen företag med mindre än 20 hektar jordbruksmark var i dessa länder över 90 %, medan den i Danmark och Luxemburg var under 40 % och i Storbritannien och Irland knappt 45 %. Klart högst andel företag med mer än 100 hektar jordbruksmark hade Storbritannien, 17,5 %. Andelen jordbruksmark som fanns på jordbruksföretag med arealer över 100 hektar var i Storbritannien 69 %, i Sverige 37 %, i Nederländerna och Finland drygt 10 % och i Grekland under 5 %. Antalet nötkreatur är störst i Frankrike, Tyskland och Storbritannien, som tillsammans har drygt 55 % av nötkreaturen i EU. I Sverige finns ungefär 2 %. Antalet företag med nötkreatur har minskat i samtliga länder mellan 1995 och 2000. Antalet nötkreatur per företag är störst i Luxemburg, Storbritannien och Nederländerna - 110, 97 resp. 88 djur i genomsnitt. I Sverige var antalet nötkreatur per företag i genomsnitt 50, något under EUs genomsnitt. Antalet svin är störst i Tyskland men antalet företag med svin är större i både Italien och Spanien än i Tyskland. Antalet svin i Sverige var drygt 1,5 % av EUs totalantal 1999/2000 och antalet svin per företag 350, betydligt mer än genomsnittet inom EU på ca 140 djur. Irland, Nederländerna, Danmark, Belgien och Storbritannien hade mer än 500 svin per företag i genomsnitt. I jämförelse med nuvarande EU-länder har de tillkommande relativt sett fler svin än nötkreatur. Sammanlagt i de tio länderna motsvarar svinantalet 24 % av antalet i EU men nötkreaturen endast ca 13 %. 17

Diagram 3.1 Jordbruksmark 1999/2000 enligt Eurostat, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Diagram 3.1c Jordbruksmark 2000 enligt FAO, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 18

Diagram 3.2 Jordbruksmark som andel av total areal 1999/2000 enligt Eurostat Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 3.2c Jordbruksmark som andel av total areal 2000 enligt FAO Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien Summa tio nya 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 19

Diagram 3.3 Antal jordbruksföretag 1995 och 1999/2000, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2000 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Diagram 3.4 Medelareal jordbruksmark per jordbruksföretag 2000, ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 20

Diagram 3.5 Andel jordbruksföretag efter storlek (i ha jordbruksmark) 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg 0-19 ha 20-49 ha 50-99 ha 100 - ha Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 20% 40% 60% 80% 100% 21

Diagram 3.6 Andel jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg 0-19 ha 20-49 ha 50-99 ha 100 - ha Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 22

Diagram 3.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Diagram 3.7c Antal nötkreatur, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen 1995 2000 Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 23

Diagram 3.8 Antal jordbruksföretag med nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2000 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Diagram 3.9 Genomsnittligt antal nötkreatur per företag 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 20 40 60 80 100 120 24

Diagram 3.10 Antal svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Diagram 3.10c Antal svin, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen 1995 2000 Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 25

Diagram 3.11 Antal jordbruksföretag med svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2000 0 50 100 150 200 250 300 Diagram 3.12 Genomsnittligt antal svin per företag 2000 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 26

4 Jordbruksväxter Vegetabilieproduktionen inom EU har, för flertalet av de grödor som redovisas här, visserligen varierat kraftigt mellan enskilda år men sedan mitten av 1990-talet har variationerna skett runt en relativt konstant nivå. Sammantaget för de tillkommande länderna kan man ana en viss nedgång av produktionen under samma period. Frankrike hade den största vetearealen 2001 och också den största produktionen. Spanien hade störst areal korn men produktionen var störst i Tyskland. Hektaravkastningen var för vete högst i Irland, Nederländerna och Belgien och för korn i Irland och Belgien. Den svenska avkastningen var för både vete och korn ca 10 % lägre än EU-genomsnittet för perioden 1999-2001. Sverige och Tyskland finns bland de största havreproducenterna, liksom Polen. Tysklands produktion var större än Sveriges men lägre än Polens och Finlands. Produktionen av potatis var större i Polen 1999-2001 än i något av de nuvarande EUländerna. Tyskland hade störst produktion inom EU, ca 50 % större än närmaste land som var Nederländerna. Nederländerna och Belgien hade högst hektaravkastning, närmare 45 000 kg/hektar. Produktionen av sockerbetor var under 1999-2001 störst i Frankrike trots att Tyskland hade större odlad areal. Hektaravkastningen var högst i Frankrike och Belgien och, bland EUländerna, lägst i Finland. För raps och rybs domineras produktionen av Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Även Polen och Tjeckien har en förhållandevis stor produktion. I de sydligare EU-länderna odlas andra oljeväxter. Produktionen av raps och rybs inom EU steg till en toppnivå 1999 men har sedan fallit tillbaka. Hektaravkastningen i de tillkommande EU-länderna var genomgående lägre än genomsnittet för de nuvarande EU-länderna. 27

Diagram 4.1 Totala arealer för vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ha Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Diagram 4.1c Totala arealer för vissa grödor 2001 i tio blivande EU-länder, 1000 ha Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 28

Diagram 4.2 Total skörd av vissa grödor 2001 i EU-15, 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 Diagram 4.2c Total skörd av vissa grödor 2001 i tio blivande EU-länder, 1000 ton Vete (exkl durum) Råg Korn Havre o blandsäd Majs Potatis Sockerbetor Raps o rybs 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 29

Diagram 4.3 Produktion av vete (exkl. durumvete), 1000 ton 120 000 100 000 80 000 60 000 EU-15 10 nya 40 000 20 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 30

Diagram 4.4 Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 Diagram 4.4c Areal vete (exkl. durumvete) 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 31

Diagram 4.5 Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 Diagram 4.5c Produktion av vete (exkl. durum), genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 32

Diagram 4.6 Hektaravkastning vete, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 Diagram 4.6c Hektaravkastning vete, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 33

Diagram 4.7 Produktion av korn, 1000 ton 60 000 50 000 40 000 30 000 EU-15 10 nya 20 000 10 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 34

Diagram 4.8 Areal korn 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Diagram 4.8c Areal korn 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 35

Diagram 4.9 Produktion av korn, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Diagram 4.9c Produktion av korn, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 36

Diagram 4.10 Hektaravkastning korn, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Diagram 4.10c Hektaravkastning korn, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 37

Diagram 4.11 Produktion av havre, 1000 ton 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 EU-15 10 nya 3 000 2 000 1 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 38

Diagram 4.12 Areal havre 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 Diagram 4.12c Areal havre 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 39

Diagram 4.13 Produktion av havre, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Diagram 4.13c Produktion av havre, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 40

Diagram 4.14 Hektaravkastning havre, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Diagram 4.14c Hektaravkastning havre, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 41

Diagram 4.15 Produktion av potatis, 1000 ton 60 000 50 000 40 000 30 000 EU-15 10 nya 20 000 10 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 42

Diagram 4.16 Areal potatis 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 50 100 150 200 250 300 Diagram 4.16c Areal potatis 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 50 100 150 200 250 300 43

Diagram 4.17 Produktion av potatis, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Diagram 4.17c Produktion av potatis, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 44

Diagram 4.18 Hektaravkastning potatis, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 Diagram 4.18c Hektaravkastning potatis, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 45

Diagram 4.19 Produktion av sockerbetor, 1000 ton 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 EU-15 10 nya 40 000 20 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 46

Diagram 4.20 Areal sockerbetor 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Diagram 4.20c Areal sockerbetor 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 47

Diagram 4.21 Produktion av sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Diagram 4.21c Produktion av sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 48

Diagram 4.22 Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, kr/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 Diagram 4.22c Hektaravkastning sockerbetor, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 49

Diagram 4.23 Produktion av raps och rybs, 1000 ton 12 000 10 000 8 000 6 000 EU-15 10 nya 4 000 2 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 50

Diagram 4.24 Areal raps och rybs 2001, 1000 ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Diagram 4.24c Areal raps och rybs 2001, 1000 ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 51

Diagram 4.25 Produktion av raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 Diagram 4.25c Produktion av raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 52

Diagram 4.26 Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Diagram 4.26c Hektaravkastning raps och rybs, genomsnitt 1999-2001, kg/ha Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 53

5 Mjölk och kött Mjölkinvägningen inom EU har varit i stort sett konstant sedan mitten av 1990-talet. Eftersom den genomsnittliga avkastningen per ko har ökat har antalet mjölkkor totalt inom EU minskat stadigt. Även i varje enskilt land har antalet mjölkkor minskat mellan 1995 och 2002. Totalt fanns inom EU strax under 20 milj kor som producerade ca 115 milj ton mjölk 2002. I södra Europa, men även Frankrike, produceras även mjölk från andra djur, främst får och getter. Efter en minskning sedan mitten av 1990-talet uppgick antalet nötkreatur till drygt 78 milj år 2002. I absoluta tal var minskningen störst i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Även produktionen av nötkött minskade. Endast i Spanien, Grekland och Portugal ökade antalet nötkreatur mellan 1995 och 2002. Antalet svin har i motsats till antalet nötkreatur ökat något mellan 1995 och 2002. Grisköttsproduktionen har också ökat även om en viss tillbakagång skedde 2001. Utvecklingen av antalet svin skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Stora ökningar i Spanien, Tyskland och Danmark motvägdes av stora minskningar i Nederländerna och Storbritannien i samband med svinpest och mul- och klövsjuka. 55

Diagram 5.1 Antal mjölkkor, 1000-tal 25 000 20 000 15 000 10 000 EU-15 EU-12 10 nya 5 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 5.2 Mjölkinvägning (komjölk), 1000 ton 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 EU-15 EU-12 10 nya 40 000 20 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 56

Diagram 5.3 Antal mjölkkor, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2002 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Diagram 5.3c Antal mjölkkor, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 1995 2002 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 57

Diagram 5.4 Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Diagram 5.4c Mjölkinvägning 2001 (komjölk), 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 58

Diagram 5.5 Antal nötkreatur, 1000-tal 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 EU-15 EU-12 10 nya 20 000 10 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 5.6 Produktion av nötkött, 1000 ton 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 EU-15 EU-12 3 000 2 000 1 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 59

Diagram 5.7 Antal nötkreatur, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2002 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Diagram 5.7c Antal nötkreatur, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 1995 2002 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 60

Diagram 5.8 Produktion av nötkött 2001, 1000 ton Belgien-Lux. Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 Diagram 5.8c Produktion av nötkött 2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 61

Diagram 5.9 Antal svin, 1000-tal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 EU-15 EU-12 10 nya 40 000 20 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 5.10 Produktion av griskött, 1000 ton 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 EU-15 EU-12 6 000 4 000 2 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 62

Diagram 5.11 Antal svin, 1000-tal Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 1995 2002 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Diagram 5.11c Antal svin, 1000-tal Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 1995 2002 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 63

Diagram 5.12 Produktion av griskött 2001, 1000 ton Belgien-Lux. Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Diagram 5.12c Produktion av griskött 2001, 1000 ton Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 1 000 2 000 3 000 4 000 64

6 Ekonomi EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Även i de tillkommande länderna beräknas EAA enligt metoder som fastställts av Eurostat. Såväl datakvalitet som beräkningsmetoder kan dock skilja sig mellan olika länder och Eurostats rekommendation är att man inte ska jämföra absoluta nivåer, framför allt när det gäller resultatmåtten. Enligt EAA hade Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien de största produktionsvärdena 2001 och tillsammans stod dessa fyra länder för tre fjärdedelar av EUs produktionsvärde till baspris (dvs. inklusive direktersättningar till produkter). Bland de tillkommande länderna stod Polen 2001 för hälften av det sammanlagda produktionsvärdet till baspris, som i sin tur motsvarade ca 10 % av EUs. Totalt inom EU utgjorde intäkterna från vegetabilier 2001 drygt 45 % och från animalier ca 40 %. Direktersättningarna svarade för närmare 15 % av intäkterna. Irland hade lägst andel från vegetabilieprodukter och högst från animalieprodukter, 18 resp. 61 %, medan Grekland hade en av de högsta andelarna från vegetabilier och den lägsta från animalieprodukter, 55 rexp. 23 %. De högsta andelarna direktstöd av de totala intäkterna hade Finland och Österrike, 39 resp. 26 %. Även i Grekland, Irland och Luxemburg låg andelarna över 20 %. I Sverige var andelen något under 20 %. Sammantaget i de tillkommande länderna var intäkterna från vegetabilier och animalier ungefär lika stora. Variationerna var stora mellan olika länder, men i de stora jordbruksländerna (Polen, Ungern och Tjeckien med totalt ca 80 % av produktionsvärdet) var fördelningen mellan vegetabilier och animalier mycket jämn. Den andel av intäkterna som utgjordes av direktersättningar var under 5 % för länderna sammantaget. Indikator A - index för jordbrukssektorns reala faktorinkomst per årsverke - är det mått på inkomstutvecklingen som Eurostat använder vid jämförelser mellan olika länder. Med faktorinkomst menas totala intäkter minus kostnader för insatsvaror, tjänster och avskrivningar. Sammantaget för EU visar indikator A en svagt stigande trend mellan 1995 och 2002. I Sverige har variationen varit något större men indikator A har legat relativt nära EU-genomsnittet. 65

Diagram 6.1 Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 Diagram 6.1c Produktionsvärde till baspris 2001, milj euro Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Malta Polen Slovakien Slovenien 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 66

Diagram 6.2 Fördelning av produktionsvärdet 2001 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Summa EU-15 Vegetabilier Animalier Direktstöd 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 6.2c Fördelning av produktionsvärdet 2001 Cypern Tjeckien Estland Ungern Lettland Litauen Vegetabilier Animalier Direktstöd Malta Polen Slovakien Slovenien 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 67

Diagram 6.3 Real faktorinkomst per årsverke (indikator A), index 1995=100 160 140 120 100 80 60 40 Danmark Tyskland Irland Nederländerna Finland Sverige Storbritannien EU-15 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Diagram 6.3 (forts) 160 140 120 100 80 60 40 Belgien Grekland Spanien Frankrike Italien Luxemburg Österrike Portugal EU-15 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 68

Tabellbilaga 69

Tabell 1.1-1.9 Jordbruksproduktionen i världen 2001, 1000 ton Vete Korn Potatis Socker Nötkött Griskött Får- och getkött Fågelkött Mjölk EU-15 92 227 48 319 45 545 15 812 7 344 17 583 1 025 9 053 122 090 Ryssland 46 982 19 500 34 965 1 748 1 872 1 498 133 884 32 600 Övriga Europa 63 174 24 821 57 078 5 785 2 300 5 903 249 2 609 56 212 USA 53 262 5 430 19 862 7 171 11 983 8 691 103 16 813 74 980 Övriga Nord- och Centralamerika 23 854 11 610 6 495 13 362 3 269 3 140 105 4 060 21 534 Sydamerika 21 312 1 273 13 851 27 312 11 583 3 115 333 10 109 45 931 Afrika 18 106 3 439 14 223 9 562 4 113 729 1 893 3 068 20 098 Kina 93 876 2 893 64 596 9 445 5 130 42 976 2 930 12 866 10 601 Indien 69 681 1 431 22 143 20 480 1 463 595 699 1 251 34 400 Övriga Asien 82 794 16 699 31 332 17 677 4 461 6 582 2 697 9 546 51 524 Oceanien 25 218 8 719 1 753 4 526 2 692 478 1 291 788 24 105 Summa världen 590 486 144 134 311 843 132 880 56 210 91 290 11 458 71 047 494 075 Källa: FAO 70

Tabell 2.1-2.4 Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Antal sysselsatta Andel av total Bruttoförädlingsvärde inom jordbruk sysselsättning inom jordbruk 1995 2001 1995 2001 2001 Andel Belgien 91 77 2,2% 1,8% 2 864 1,1% Danmark 134 111 4,6% 3,8% 4 141 2,3% Tyskland 1 284 1 013 3,2% 2,5% 19 618 0,9% Grekland 872 775 19,7% 16,8% 8 768 6,7% Spanien 1 573 1 293 9,4% 7,4% 23 656 3,6% Frankrike 1 109 899 4,3% 3,3% 32 205 2,2% Irland 173 163 12,1% 10,2% 2 823 2,5% Italien 1 694 1 352 6,8% 5,3% 29 153 2,4% Luxemburg 5 4 2,9% 2,2% 126 0,6% Nederländerna 281 248 3,9% 3,4% 9 443 2,2% Österrike 234 191 6,3% 5,1% 2 732 1,3% Portugal 747 650 15,1% 12,7% 3 154 2,6% Finland 177 143 6,8% 5,5% 1 289 0,9% Sverige 178 151 3,7% 3,2% 1 512 0,6% Storbritannien 580 537 2,0% 1,8% 10 815 0,7% Summa EU-15 9 132 7 607 5,3% 4,3% 152 299 1,7% Källa: FAO (sysselsättning) och Eurostat (bruttoförädlingsvärde) Tabell 2.1c-2.4c Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt jordbrukets ekonomiska betydelse Antal sysselsatta Andel av total Bruttoförädlingsvärde inom jordbruk sysselsättning inom jordbruk 1995 2001 1995 2001 1998 Andel Cypern 39 33 10,8% 8,6% 316 3,9% Tjeckien 537 472 9,6% 8,2% 930 1,8% Estland 104 87 12,8% 11,3% 175 3,7% Ungern 610 510 12,8% 10,7% 2 212 5,3% Lettland 189 159 13,7% 12,0% 175 3,2% Litauen 290 237 15,1% 12,3% 476 4,9% Malta 3 2 2,1% 1,4% 83 2,7% Polen 4 758 4 331 24,4% 21,7% 5 178 3,7% Slovakien 296 268 10,4% 9,0% 483 2,5% Slovenien 34 20 3,3% 2,0% 489 2,8% 6 860 6 119 17,9% 15,7% 10 518 3,5% Källa: FAO (sysselsättning) och Eurostat (bruttoförädlingsvärde) 71

Tabell 3.1-3.4 Jordbruksmark, dess andel av total areal, antal jordbruk och medelareal per jordbruk Jordbruksmark 1999/2000 Antal jordbruk Medelareal 1000 ha Andel 1995 1999/2000 1999/2000 Belgien 1 394 45,7% 71 62 23 Danmark 2 645 61,4% 69 58 46 Tyskland 17 152 48,0% 567 472 36 Grekland 3 583 27,2% 802 817 4 Spanien 26 158 51,7% 1 278 1 287 20 Frankrike 27 856 50,5% 735 664 42 Irland 4 444 63,2% 153 142 31 Italien 13 069 43,4% 2 482 2 152 6 Luxemburg 128 49,4% 3 3 45 Nederländerna 2 028 48,8% 113 102 20 Österrike 3 388 40,4% 222 200 17 Portugal 3 863 42,0% 451 416 9 Finland 2 219 6,6% 101 81 27 Sverige 3 073 6,8% 89 81 38 Storbritannien 15 799 65,0% 235 233 68 Summa EU-15 126 799 39,1% 7 370 6 769 19 Källa: Eurostat Tabell 3.1c-3.2c Jordbruksmark och dess andel av total areal Jordbruksmark 2000 1000 ha Andel Cypern 147 15,9% Tjeckien 4 279 54,3% Estland 1 433 31,8% Ungern 5 854 62,9% Lettland 2 485 38,5% Litauen 3 489 53,5% Malta 9 28,1% Polen 18 413 57,0% Slovakien 2 441 49,8% Slovenien 518 25,6% 39 068 52,2% Källa: FAO 72

Tabell 3.5 Antal jordbruksföretag efter storlek (i ha) 1999/2000, 1000-tal 0-19 ha 20-49 ha 50-99 ha 100 - ha Totalt Belgien 36 17 6 1 60 Danmark 23 17 12 6 58 Tyskland 277 114 54 24 470 Grekland 783 24 3 1 811 Spanien 1 046 114 51 49 1 260 Frankrike 314 138 122 79 653 Irland 63 55 20 5 142 Italien 2 029 83 24 13 2 149 Luxemburg 1 1 1 0 3 Nederländerna 64 28 7 1 100 Österrike 153 35 6 3 197 Portugal 390 13 4 6 413 Finland 39 30 9 2 81 Sverige 39 22 13 6 80 Storbritannien 99 48 37 39 222 Summa EU-15 5 356 738 369 234 6 698 Källa: Eurostat Tabell 3.6 Jordbruksmark efter företagsstorlek (i ha) 1999/2000, 1000 ha 0-19 ha 20-49 ha 50-99 ha 100 - ha Totalt Belgien 245 540 420 189 1 394 Danmark 242 561 809 1 032 2 645 Tyskland 2 115 3 708 3 739 7 590 17 152 Grekland 2 509 693 217 165 3 583 Spanien 4 772 3 555 3 584 14 248 26 158 Frankrike 1 826 4 666 8 662 12 702 27 856 Irland 664 1 763 1 308 709 4 444 Italien 5 758 2 513 1 633 3 165 13 069 Luxemburg 6 19 65 38 128 Nederländerna 434 901 466 227 2 028 Österrike 1 100 1 046 394 849 3 388 Portugal 1 144 396 288 2 035 3 863 Finland 406 964 617 233 2 219 Sverige 369 702 876 1 127 3 073 Storbritannien 713 1 585 2 612 10 888 15 799 Summa EU-15 22 302 23 612 25 687 55 197 126 797 Källa: Eurostat 73

Tabell 3.7-3.9 Antal nötkreatur, antal företag med nötkreatur och genomsnittligt antal nötkeatur per företag Antal nötkreatur per Antal nötkreatur Antal företag företag 1995 2000 1995 2000 1995 2000 Belgien 3 256 3 042 47 38 69 79 Danmark 2 090 1 887 30 24 69 78 Tyskland 15 731 14 896 287 238 55 63 Grekland 520 652 40 28 13 23 Spanien 5 275 6 347 225 188 23 34 Frankrike 20 758 20 259 345 282 60 72 Irland 6 992 7 036 138 124 51 57 Italien 7 417 6 229 252 173 29 36 Luxemburg 214 208 2 2 100 110 Nederländerna 4 654 4 206 56 48 83 88 Österrike 2 324 2 151 116 101 20 21 Portugal 1 405 1 415 147 102 10 14 Finland 1 141 1 057 44 30 26 35 Sverige 1 771 1 713 42 34 42 50 Storbritannien 11 583 11 091 133 115 87 97 Summa EU-15 85 132 82 187 1 903 1 528 45 54 Anm. År 2000 kan avse 1999 eller 2000 eftersom strukturundersökningen fick göras ettdera av åren Källa: Eurostat Tabell 3.7c Antal nötkreatur Antal nötkreatur 1995 2000 Cypern 68 54 Tjeckien 1 989 1 582 Estland 370 253 Ungern 928 805 Lettland 537 367 Litauen 1 065 748 Malta : : Polen 7 193 5 723 Slovakien 929 646 Slovenien 496 494 13 576 10 672 Källa: Eurostat 74

Tabell 3.10-3.12 Antal svin, antal företag med svin och genomsnittligt antal svin per företag Antal svin Antal företag Antal svin per företag 1995 2000 1995 2000 1995 2000 Belgien 7 241 7 369 13 10 560 720 Danmark 11 084 11 626 21 15 517 751 Tyskland 24 298 26 101 206 141 118 185 Grekland 848 970 34 36 25 27 Spanien 12 700 22 015 210 181 61 122 Frankrike 14 162 14 870 90 60 157 250 Irland 1 501 1 722 2 1 615 1 345 Italien 8 061 8 603 279 187 29 46 Luxemburg 73 86 0 0 173 239 Nederländerna 14 397 13 567 22 16 643 826 Österrike 3 695 3 426 106 82 35 42 Portugal 2 368 2 418 162 133 15 18 Finland 1 400 1 296 8 4 187 296 Sverige 2 313 2 115 11 6 217 351 Storbritannien 7 823 6 443 13 11 594 576 Summa EU-15 111 963 122 626 1 179 885 95 139 Anm. År 2000 kan avse 1999 eller 2000 eftersom strukturundersökningen fick göras ettdera av åren Källa: Eurostat Tabell 3.10c Antal svin Antal svin 1995 2000 Cypern 374 414 Tjeckien 4 016 3 594 Estland 449 300 Ungern 5 032 4 834 Lettland 553 394 Litauen 1 270 868 Malta 55 : Polen 20 343 16 992 Slovakien 2 076 1 488 Slovenien 592 604 34 759 29 487 Källa: Eurostat 75

Tabell 4.1-4.2 Arealer och totalskördar 2001 i EU-15 Total Total areal skörd 1000 ha 1000 ton Vete (exkl durum) 13 008 83 272 Råg 1 217 6 257 Korn 10 744 48 126 Havre o blandsäd 2 118 6 667 Majs 4 528 40 495 Potatis 1 253 44 576 Sockerbetor 1 857 102 256 Raps o rybs 2 987 8 860 Källa: Eurostat Tabell 4.1c-4.2c Arealer och totalskördar 2001 i tio blivande EU-länder Total Total areal skörd 1000 ha 1000 ton Vete (exkl durum) 5 787 22 515 Råg 2 319 5 630 Korn 2 779 8 647 Havre o blandsäd 2 310 5 995 Majs 1 715 10 502 Potatis 1 504 24 050 Sockerbetor 538 20 640 Raps o rybs 1 075 2 603 Källa: Eurostat 76

Tabell 4.3-4.6 Areal- och produktionsuppgifter för vete Areal, 1000 ha Totalskörd, 1000 ton Avkastning, kg per hektar 2001 1999 2000 2001 1999 2000 2001 Belgien 181 1 528 1 688 1 457 8 445 7 918 8 050 Danmark 634 4 471 4 693 4 664 7 008 7 582 7 356 Tyskland 2 893 19 551 21 578 22 814 7 551 7 289 7 887 Grekland 171 621 408 401 2 986 2 550 2 353 Spanien 1 320 4 555 5 416 3 182 2 798 3 607 2 411 Frankrike 4 463 35 395 35 668 30 233 7 412 7 264 6 775 Irland 85 597 737 769 8 775 9 458 9 058 Italien 625 3 228 3 117 2 789 4 638 4 732 4 462 Luxemburg 10 46 61 54 5 948 5 577 5 498 Nederländerna 123 851 1 143 991 8 331 8 360 8 028 Österrike 276 1 318 1 269 1 462 5 477 4 564 5 303 Portugal 50 238 182 51 1 630 2 086 1 019 Finland 145 254 538 489 2 159 3 606 3 381 Sverige 399 1 659 2 400 2 345 6 023 5 982 5 883 Storbritannien 1 635 14 860 16 694 11 570 8 050 8 007 7 077 Summa EU-15 13 008 89 173 95 594 83 272 6 596 6 708 6 402 Källa: Eurostat Tabell 4.3c-4.6c Areal- och produktionsuppgifter för vete Areal, 1000 ha Totalskörd, 1000 ton Avkastning, kg per hektar 2001 1999 2000 2001 1999 2000 2001 Cypern 0............ Tjeckien 923 4 028 4 084 4 476 4 646 4 209 4 848 Estland 60 88 147 133 1 337 2 131 2 232 Ungern 1 192 2 604 3 648 5 148 3 597 3 613 4 319 Lettland 167 352 427 452 2 410 2 703 2 708 Litauen 338 871 1 238 1 076 2 610 3 341 3 186 Malta 0 9 10.. 3 676 4 013.. Polen 2 627 9 051 8 503 9 283 3 504 3 227 3 534 Slovakien 441 1 173 1 244 1 766 4 020 3 093 4 005 Slovenien 39.. 163 181.. 4 249 4 604 Källa: Eurostat 77