DOSERINGSRÅD MERIT 5000



Relevanta dokument
Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB

Betong med lägre klimatpåverkan

Nyheter i nya SS

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

SVENSK STANDARD SS

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

Betong Användning av EN i Sverige

Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare



BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Standarder/nya regler

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Betong och armeringsteknik

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

SVENSK STANDARD SS :2014


Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag

Fundamenter bliver sejlet ud til Tunø Knob Fotografi 1996 Flemming Hagensen. epladsen/m53.

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

EXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp

Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram

SVENSK STANDARD SS :2015

Lars Hässler, Golder-ELU Peder Thorsager, Ramböll Carl-Olof Söder, Sweco Upprättad av Granskad av Godkänd av

Ackrediteringens omfattning

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

SVENSK STANDARD SS :2014

Nyheter inom betongforskningen

Beständiga konstruktioner

snabbare lättare enastående

Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T

Försäljning. Leveransbestämmelser. Produktspecifikation. Prisberäkningsexempel. Hardox och Weldox. Övrigt stål

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Construction. R4 Korrosionsskyddande reparationsbruk för bärande konstruktioner. Produktbeskrivning. Produktdata

CERTIFIERAD BRUKSBESKRIVNINGSPROV AV TILLSATSMEDEL XYPEX ADMIX C-1000 NF FÖR BETONG

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast


Nyheter inom betongområdet!

EXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

Europa standarder gäller!

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Teknisk Handbok. Text under denna rubrik i SS-EN 1342 gäller med följande tillägg.

Fuktmätning i högpresterande

En studie om konstruktörer kan minska klimatpåverkan av koldioxid från betong via kravspecifikation

Energiaskor i betongrelaterade tillämpningar - Normer, praxis och erfarenheter

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Bestämning av vattens korrosiva egenskaper

Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv

Förslag till principer för utformning av förstärkningssystem.... Lars Rosengren

RESTPRODUKTER I BYGGMATERIAL

Lars Lundström Box Järfälla. Provning av impregneringsmedel för betong enligt Bro 2002 (1 bilaga)

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Erfarenheter från besiktningåret 2011 Fabriksbetong

Sulfat- och svavelsyraangrepp på prefabricerade betongrör i VA-miljö

Metoder för att framställa en miljövänligare betong

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

SVENSK STANDARD SS :2005

Utvärdering av SikaAer Solid Luftporbildare i betong

Tekniskt faktablad StoCrete TV 304

Prestandadeklaration för byggprodukten StoCrete TF 200

13 års studier visar gör brobetong mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

ASR problematik i Sverige

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

Monofill - för solidifiering av farligt avfall

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BILAGA. till. Kommissionens genomförandeförordning

Prestandadeklaration för byggprodukten StoPox IHS BV

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Prestandadeklaration för byggprodukten StoPox TEP MultiTop

Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Transkript:

DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6. på tillsatsmaterial av typ samt kraven i SS-EN 15167-1 uppfylls. (se även Produktspecifikation och P-märkning, godkännandebevis 1112/87 samt CE-märkning certifikat Nr 0402-CPD-301802). Vid produktion av betongsammansättningar där Merit 5000 används, som tillsatsmaterial, skall kraven enligt SS-EN 206-1/ SS 13 70 03 uppfyllas och påvisas med förundersökningar. En sammanställning av tidigare utförda undersökningar på Merit 5000 finns på sidan 7 i denna skrift. Ett arbete i CEN/TC 104/ WG 15 pågår rörande SS-EN 15167-1 Mald granulerad masugnslagg för användning i betong, bruk och injekteringsbruk där bl a gränsen för effektivitetsfaktorn för slagg prövas och ett eventuellt införande av olika klasser på GGBS utreds. Beroende på utfallet av detta arbete kan delar av SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 som berör GGBS komma att påverkas. 1 Dokument-id: 108327

2 Effektivitetsfaktor k för slagg Definition enligt 3.2 Symboler: vct ekv definieras som: kvoten vatten/(cement + Σ(k i * tillsatsmaterial i)) C ekv definieras som: mängden (cement + Σ(k i * tillsatsmaterial i)) Anm: Effektivitetfaktorer för andra tillsatsmaterial utöver slagg tas inte upp i detta dokument. SS 13 70 03:2008 utgåva 4 föreskriver följande i punkt 5.2.5.2.4 Effektivitetsfaktorn k för slagg som överensstämmer med SS-EN 15167-1 Effektivitetsfaktorn k för beräkning av vct ekv för slagg enligt SS-EN 15167 enligt 5.1.6 vid användning tillsammans med cement CEM i betong får sättas till högst 0,6. Ett k-värde på 0,8 får tillämpas för en viss granulerad masugnsslagg och ett visst cement om samtliga följande villkor är uppfyllda: - Aktivitetsindex vid 28 dygn bestämd enligt metoden i SS-EN 15167, med referenscementet utbytt mot aktuellt cement, uppgår till minst 80 %. - Denna provning utförs med en frekvens och utvärdering av överensstämmelse som motsvarar vad som gäller för provning av aktivitetsindex enligt SS-EN 15167-1 respektive SS-EN 15167-2, med tillåten avvikelse för enskilt provresultat 5 %-enheter under kravvärdet. - Provtagning, provning och utvärdering utförs under tredjepartskontroll. Största mängd slagg tillsammans med CEM som får räknas med ska uppfylla villkoret: slagg/cement 1,0 räknat per vikt. ANM. nformation om betongens hållfasthetsutveckling för bestämning av härdningstid behandlas i SS-EN 206-1, avsnitt 7.2. Vid användning av slagg tillsammans med cement CEM kan ovanstående värde på faktorn k användas för bestämning av vct ekv och C ekv för mängd tillsatt slagg per mängd cementklinker upp till 1,0 x 1,05. Härvid används lägsta cementklinkerhalten för cementtypen i fråga. Om större mängd slagg används får denna inte medräknas. 2 Dokument-id: 108327

3 Sammansättning av betong SS 13 70 03:2008 utgåva 4 föreskriver under punkt 5.3 Krav m a p exponeringsklasser, följande avseende tillsatsmaterial: Delar av 5.3.2: Användning av tillsatsmaterial tillsammans med CEM och CEM Vid användning av tillsatsmaterial tillsammans med cement av typerna CEM och CEM skall den totala mängden av resp. tillsatsmaterial av typ, inklusive det som ev. ingår som en komponent i cementet, per mängd cementklinker inte överstiga 1,05 gånger det värde som anges i tabell 5.3.2a för tillsatsmaterialet i fråga i respektive exponeringsklass. Utdrag ur tabell 5.3.2a m a p slagg som tillsatsmaterial av typ finns på nästa sida. 3 Dokument-id: 108327

Utdrag ur SS 13 70 03, utgåva 4: Tabell 5.3.2a - Gränsvärden och krav för betongsammansättningar med avseende på beständighet i olika exponeringsklasser. Kravelement Exponeringsklasser ngen risk Korrosion föranledd av karbonatisering Korrosion föranledd av klorider Angrepp av frysning/upptining Kemiskt angrepp för korrosion eller angrepp Från havsvatten Andra än från havsvatten X 0 XC 1 5) XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4 XA 1 XA 2 XA 3 Högsta vct ekv - 0,90 0,60 0,55 0,55 0,45 0,45 0,40 0,45 0,45 0,40 0,60 0,45 0,55 0,45 0,50 0,45 0,40 Lägsta bindemedelshalt 7) Cekv kg/m 3 - - 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 Cement enligt SS- EN 197-1 som är beprövade i respektive exponeringsklass /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A /B /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /A-D /A-V /A-LL /A-M /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /A-D /A-V /A-LL /A-M /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A-S /B-S 9) /A-V /B-V 9) /A-LL /A-M 10) /B-M 8,9,10) /A-S /A-V /A-LL /A-M 10) /A-S /B-S /A-D /A-V /B-V /A-LL /A-M /B-M 8) /A /B 3) 2) Hållfasthetsklass 32,5 32,5 32,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 42,5 Största Silikastoft 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,06 0,06 0,11 0,11 2) mängd tillsatsmaterial Flygaska 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,50 9) 0,25 0,50 0,50 1) per Slagg 2,30 1,50 1,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,50 9) 0,25 2,30 0,50 1) mängd 4), 6) Total CEM 2,30 1,50 1,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,25 0,50 0,50 0,50 9) 0,25 2,30 0,50 Frostresistent ballast - - - - - - - - - - - ja ja ja ja - - - Provning av betongs frostresistens Lägsta lufthalt eller provning av frostresistens - - - - - - - - - - - - - - ja - - - - - - - - - - - - - - - ja ja - - - - 1) Tillsats av 150-400 % slagg till ett icke sulfatresistent 5) Konstruktion skall utföras i minst hållfasthetklass C12/15 respektive LC12/13 CEM kan användas för att uppnå ett sulfatresistent bindemedel 6) Största mängd som får tillsättas 2) Bestäms i varje enskilt fall 7) Angivet lägsta C ekv utgör gräns för att erhålla en homogen betong. Erforderlig C ekv styrs av krav beträffande vct ekv. 3) Sulfatresistenta cement enligt SS 13 42 04 8) Max 20 % LL (Kalksten) 4) Vid användning av andra cementtyper, se 5.3.2 9) Högsta vctekv 0,45 vid ständigt hög fuktbelastning, t ex delar av vattenkraftanl. (ANM. punkt 4 på föregående sida i denna sammanställning) 10) Max 5% D (Silikastoft) 4 Dokument-id: 108327

3 Cementtyper och deras sammansättning Beprövade cementtyper i Sverige enligt EN 197-1:2004/2000 bilaga NA är som följer: Tabell NA1 - Beprövade cementtyper. Sammansättning, viktsprocent 1) Cementtyp Benämning Beteckning Huvudbeståndsdelar Mindre beståndsdelar Klinker K Slagg S Silikastoft D 2) Flygaska V Kalksten LL Portland- CEM 95-100 cement Portland-slagg- CEM /A-S 80-94 6-20 Cement CEM /B-S 65-79 21-35 Portland-silikastoftcement CEM /A-D 90-94 6-10 Portland-flygaskacement CEM /A-V CEM /B-V 80-94 65-79 6-20 21-35 Portland-kalkstencement CEM /A-LL 80-94 6-20 Portland-kompositcement CEM /A-M CEM /B-M 80-94 65-79 6-20 21-35 Slaggcement CEM /A CEM /B 35-64 20-34 35-65 66-80 1) Tabellens värden gäller i relation till summa av huvud- och mindre beståndsdelar. 2) Andelen silikastoft är begränsad till högst 10 %. 3) portland-kompositcement CEM /A-M och CEM /B-M skall huvudbeståndsdelarna vid sidan av klinker anges i cementets beteckning, se exempel i avsnitt 8 EN 197-1. ANM. Tabell NA1 ovan är ett utdrag ur tabell 1 i EN 197-1, utan någon förändring av där givna uppgifter. De fetmarkerade värdena i tabellen ovan är de som används vid beräkningar av tillåten mängd slagg i förhållande till förekommande cementklinker i exemplen nedan. 5 Dokument-id: 108327

4 Exempel Med ovanstående gränsvärden kan maxgränser för tillsats av Merit 5000 i olika betongsammansättningar beräknas. Här följer två exempel: Exempel 1: 1 m 3 betong för exponeringsklass XC 2 med lägsta tillåtna C ekv, Standard Portlandcement (CEM ) och maximal inblandning av Merit 5000 ska tillverkas. Tabell 5.3.2a ger att: vct ekv-max = 0,60 C ekv-min = 200 kg slagg max = 1,5*cem vikt Enligt punkt 5.2.5.2.4 kan effektivitetsfaktorn: k sättas till 0,8 då kravet på minst 80% för 28 dygns aktivitetindex uppfylls med CEM. ---------------------------------------------------------------------------- C ekv-min = 200 = cem vikt +k*slagg max =cem vikt +0,8*1,5*cem vikt = =2,2*cem vikt cem vikt = 200/2,2 = 90,9 kg slagg max = 90,9*1,5 = 136,4 kg vct ekv-max = 0,60 = vatten/(cem vikt +k*slagg beräkn ) villkoret: slagg/cement 1,0 slagg beräkn-max = cem vikt = 90,9 kg 0,60 = vatten/(90,9+0,8*90,9) vatten = 0,60*1,8*90,9 = 98,2 kg Maximalt vatten-bindemedelstal (VBT) blir enligt ovan: VBT max = vatten/( slagg max +cem vikt) = 98,2/227,3 = 0,43 6 Dokument-id: 108327

Exempel 2: 1 m 3 betong för exponeringsklass XC 2 med lägsta tillåtna C ekv, Byggcement Standard PK (CEM /A-LL) och maximal inblandning av Merit 5000 ska tillverkas. Tabell 5.3.2a och anvisningarna under punkt 4 ger att: vct ekv-max = 0,60 C ekv-min = 200 kg slagg max = 1,5*cem klinkervikt-min Tabellen i avsnitt 5 ovan ger att för CEM /A-LL: cem klinkervikt-min = 80% av cem vikt Sista stycket i avsnitt 2 rörande användning av CEM ger dock förhållandet cementklinker min x slagg = 1,0 x 1,05: Det vill säga: slagg max = 1,05*1,5*0,8*cem vikt = 1,26*cem vikt Enligt punkt 5.2.5.2.4 kan effektivitetsfaktorn sättas till k 0,6 Dock får endast den mängd slagg, som motsvarar tillsatt mängd cementklinker enligt lägsta angivna klinkerhalt för cementtypen x 1,05, medräknas enligt samma punkt. Dvs slagg beräkn = cem klinkervikt-min *1,05= 0,84*cem vikt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - C ekv-min = 200 = cem vikt +k*slagg beräkn = cem vikt +0,6*0,84*cem vikt = =1,504*cem vikt cem vikt = 200/1,504 = 133 kg slagg max =1,05* 1,5*0,8*133 = 167,6 kg vct ekv-max = 0,60 = vatten/(cem vikt +k*slagg beräkn ) = = vatten/(133+0,6*0,84*133) vatten = 0,60*200 = 120 kg Vatten-bindemedelstal VBT blir enligt ovanstående 0,40. ANM: Observera att exemplen ovan beskriver gränsvärden för olika blandningsförhållanden av Merit 5000 i betong. 7 Dokument-id: 108327

5 Undersökningar med Merit 5000 i betong Nedan följer en lista på rapporter av olika undersökningar som utförts på betong med tillsats av Merit 5000: CB 93024 Provning av alkalisilikareaktivitet och tryckhållfasthet för betong med Merit 5000 från SSAB Merox AB CB 94048 Sulfatbeständighet för bruksprismor inehållande Merit 5000 CB 96029 Prov med Merit och Anläggningscement i betong CB 96083 Krympning och spräckhållfasthet hos betong med Merit och Anläggningscement CB 96092 Beständighet hos betong med slaggcement innehållande Merit 5000 CB 97049 Kontroll av frostbeständighet och hållfasthet hos betong med 60% Slite Std P och 40% Merit 5000 som bindemedel 8 Dokument-id: 108327

Mer information om Merit 5000 finns i följande dokument: Säkerhetsdatablad Produktspecifikation P-märkning, godkännandebevis nr: 1112/87 CE-märkning, certifikat nr: 0402-CPD-301802 Hanteringsråd Provningsrapporter Tala med vår försäljningsavdelning om något av ovanstående dokument är av intresse. SSAB Merox AB SE-613 80 Oxelösund tel 046 (0)155-25 44 00 fax 046 (0)155-25 52 21 9 Dokument-id: 108327