THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson

Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat 6 Slutsatser 7 Referenser 8 Bilaga 1 Karta 9 Bilaga 2 Beräknad sötvattentillrinning 10 Bilaga 3 Använda salthaltsmätvärden 13 Bilaga 4 Beräknat vattenutbyte (månadsmedelvärden) 15 THALASSOS C o m p u t a t i o n s Linneavägen 7 S-437 31 Lindome Tel: 031-990818 Mail: Jonny.Svensson@hem.utfors.se 2

Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Sammanfattning Valdemarsviks kommun önskar få en översiktlig värdering av vattentransporten från Valdemarsviks hamn och vidare utåt i viken genom tvärsnitt vid Grännäs och vid Krogsmåla (se karta i bilaga 1). Vattenutbytet över dessa tvärsnitt kan beräknas med hjälp av existerande salthaltsmätningar i och utanför Valdemarsviken samt med beräknad sötvattentillrinning i Vammarsmålaån och Fifallaån. Det tar minst en månad innan vattnet i Valdemarsvikens ytlager förnyas genom vattenutbyte med Östersjön. En salthaltsmätning och ett beräknat månadsmedelvärde av sötvattentillrinningen ger således underlag för en beräkning av vattenflödets månadsmedelvärde över de två tvärsnitten. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1-19 m 3 /s med de största värdena under vår eller höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten 1-62 m 3 /s med de största värdena under vår eller vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den begränsade tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Bakgrund Valdemarsviks kommun utreder för närvarande förekomsten, spridningen av och risken med föroreningar, främst krom men även kvicksilver m.m. i Valdemarsvikens sediment. Höga föroreningshalter förekommer framför allt i den inre delen av viken, fram till Grännäs, se bilaga 1. Som ett komplement till de undersökningar som genomförs inom ramen för utredningen önskar kommunen få en översiktlig värdering av vattentransporten från hamnen och vidare utåt i viken. Önskvärt är att få en översiktlig beräkning av vattenomsättningen över två snitt, ett vid Grännäs och ett vid Krogsmåla vid vikens mynning, se bilaga 1. Länsstyrelsen har under många år låtit utföra provtagningar av bl.a. salthalt en gång varannan månad på två stationer inne i Valdemarsviken samt stationer i havet utanför. Dessa salthaltsdata kan användas för en översiktlig beräkning av vattenomsättningen. Metodik Om en vik med sötvattentillrinning i sin innersta del har ett mycket begränsat vattenutbyte med det utanför liggande, salta havet blir salthalten låg i viken. Om 3

vattenutbytet helt stryps blir viken en sötvattensjö. Ju större vattenutbytet med det salta havet är ju högre blir salthalten i viken. Om vattenutbytet är mycket stort i förhållande till sötvattentillrinningen blir salthalten i viken nästan densamma som i havet. När man känner salthalten i viken, eller mera exakt salthaltens variationer i ett ytlager och ett bottenlager i viken samt sötvattentillrinningen kan man beräkna vattenutbytet i vikens mynning. Det spelar ingen roll för en sådan beräkning vilka processer som orsakar vattenutbytet (vindfriktion, vattenståndsändringar etc.). Känner man bara till salthaltsvariationerna och sötvattentillrinningen får man en beräknad vattenomsättning som innefattar alla vattenutbytesmekanismer. Metoden förutsätter att salthaltsvariationerna i viken är relativt långsamma och att man mäter salthalten och tillrinningen tillräckligt tätt i tiden. I Valdemarsviken förutsätter vi ett vattenutbyte som huvudsakligen varierar med årstiderna (hårda vindar på hösten, stor tillrinning på våren). Då räcker mätfrekvensen 1 mätning varannan månad för att ge en översiktlig beräknad vattenomsättning. Mätningen av salthalt måste vara exakt eftersom det endast finns en liten salthaltsskillnad mellan viken och Östersjön. Mätnoggrannheten i de utförda salthaltsmätningarna är dålig. Man brukar kunna ange uppmätt salthalt i psu med två decimaler. I Vattenvårdsförbundets rapporter anges salthalten med endast en decimal. Tillfälliga strömningssituationer och rena mätfel orsakar en relativt stor osäkerhet i beräkningarna av vattenutbyte. Det faktum att det finns mätningar under lång tid, 1994-2002, att tillgå gör dock att beräkningsresultatet dels avspeglar olika års varierande vattenföring, dels minskar mätfelens inverkan på medelvärdet. Teori. En vik med färskvattentillförseln Q f, antas vara förbunden med Havet genom en kort kanal. Vattenvolymen och saltinnehållet i viken är konstanta under en viss tid (månad). Vi inför beteckningarna Q 1 och Q 2 för utflöde resp. inflöde. Motsvarande salthalter betecknas S 1 och S 2. Konservering av volym och salt ger: Q 1 =Q f + Q 2 (1) Q 1 S 1 = Q 2 S 2 (2) Dessa två samband brukar kallas Knudsens ekvationer. Om (1) sätts in i (2) får man: ( Q f + Q 2 )S 1 = Q 2 S 2 Q 2 = Q f S 1 /(S 2 S 1 ); Q1 kan då också beräknas genom ekvation (1) Q 1 = Q f S 2 /(S 2 S 1 ) S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i inre Valdemarsviken i station Va3. S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va4. Vattenutbytet över snittet vid Grännäs kan beräknas. 4

Om S1 betecknar det utflödande ytvattnets salthalt, uppmätt i station Va4 och S2 betecknar det inflödande vattnets salthalt, vilken mäts i station Va10 i Ålösundet kan vattenutbytet över snittet vid Krogsmåla beräknas. Om vattenflödet i Krogsmålaströmmen antas vara av storleksordningen 10 m 3 /s kan man räkna ut att vattnet i de övre 10 metrarna i Valdemarsviken innanför Krogsmåla (volymen ungefär 27*10 6 m 3 ) förnyas på 31 dygn. Salthalten i Valdemarsvikens ytvatten varierar alltså relativt långsamt. En salthaltsmätning, eller en vattenflödesberäkning enl. ovan, kan antas representera den månad då mätningen gjordes. En mätning dagen efter eller veckan efter skulle med stor sannolikhet ge nästan samma salthalt. Tabell 1. Provtagningsplatser och djup. Använt provt.djup Ytvatten Använt provt.djup Djupvatten Campingplatsen, Va3 0.5 m 17-27 m V. Krogsmåla, Va4 0.5 m 18-35 m Ålösundet, Va10 0.5 m 25-29 m Salthaltsvärdena i Inre Valdemarsviken visar ofta ett språngskikt (språng i salthalt) på nivån 6-10 m. I Yttre Valdemarsviken ligger ett språngskikt vanligen på en nivå mellan 5 och 15 m. På stationen Ålösundet är salthalten ofta densamma från ytan och ner till 25 m men om språngskikt förekommer ligger det på nivån 5-15 m. Salthalten i Valdemarsviken skissas i följande figur där man också kan avläsa djupet på vägen från Ålösundet in till Valdemarsviks hamn. 0 Krogsmåla Grännäs 15 Ålö 30 Figur 1. Bottentopografi längs en linje från Ålö till Valdemarsviks hamn. Salthaltsmätningarna visar sex delvolymer med olika salthalter. Delvolymerna skiljs åt av dels språngskikt dels tröskel (Krogsmåla) eller förträngning (öster om Grännäs). Sötvattentillrinningen via Vammarsmålaån och Fifallaån, som båda mynnar i inre delen av Valdemarsviken, har beräknats med SMHIs PULS-modell. Det saknas direkta vattenföringsmätningar i åarna men via regnmätningar och markbeskaffenhet inom avrinningsområdet kan t.ex. månadsmedelvärde av avrinningen beräknas för åren 1994-2002. 5

Resultat I bilaga 2 visas de av SMHI beräknade månadsmedelvärdena för sötvattenflöde i Vammarsmålaån och Fifallaån. I bilaga 3 tabelleras de här använda mätta salthalterna. Exempel på beräknade månadsmedelvärde för vattenomsättningen för vissa enstaka månader. 99-08 0.051 m 3 /s 6.5 psu 6.4 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.5 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 3.3 m 3 /s. Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir ungefär densamma 3.4 m 3 /s. Vattenföringen i åarna var mycket låg under både juni, juli och augusti 1999 vilket bidrog till denna låga beräknade vattenomsättning i augusti. 98-04 1.03 m 3 /s 6.0 psu 5.9 psu 6.6 psu 6.5 psu 6.6 psu 6.7 psu Den beräknade vattenföringen utåt vid Grännäs blir med förutsättningarna ovan 61.9 m 3 /s. Detta är det högsta beräknade månadsmedelvärdet för vattenföring. 6

Vattenföringen genom Krogsmålaströmmen blir lägre; 11.3 m 3 /s. Det kan tyckas märkligt att vattenföringen utåt vid Grännäs är flera gånger större än i Krogsmålaströmmen. Förklaringen är att vattnet i det relativt breda och djupa tvärsnittet vid Grännäs går utåt vid ytan men inåt vid botten. I Krogsmålaströmmen stryps denna tvålagerström av det ringa djupet i snittet. Under sådant vattenutbyte blir vattenegenskaperna nästan identiska i inre och yttre Valdemarsviken men de kan skilja sig från egenskaperna i havet. Liknande höga vattenföringar vid Grännäs, men relativt sett lägre i Krogsmålaströmmen beräknas för 2002-02 (Grännäs=38.4 m 3 /s, Krogsmåla=4.5 m 3 /s) samt för 2002-12 (Grännäs=30.1 m 3 /s, Krogsmåla=15.5 m 3 /s) Den högsta säkra beräknade månadsvattenföringen i Krogsmålaströmmen (19.0 m 3 /s) beräknas tillsammans med en lika hög månadsvattenföring vid Grännäs (18.8 m 3 /s) och inträffar 97-04. Vissa månaders beräkningar spolieras av att den uppmätta ytsalthalten i stationerna Va3 och Va4 är exakt densamma. Värdet (S 2 -S 1 ) blir noll och beräkningen går inte att genomföra. De på detta sätt missade situationerna bör innehålla relativt höga vattenomsättningar. Om värdet (S 2 -S 1 ) är negativt kan man skylla på mätfel eller tillfälligheter. De negativa vattenutbyten som blir resultatet saknar mening och har uteslutits ur den följande resultatsammanställningen. Beräkningarna resulterar i 6 till 9 månadsvärden för vattenutbyte för månaderna feb., april, juni, aug., okt. och dec. I tabell 2 ges medelvärden uträknade ur dessa 6 till 9 olika månadsmedelvärden. I bilaga 4 redovisas alla de beräknade månadsmedelvärdena av vattentransport. Tabell 2. Medelvärde av vattenföring i de två tvärsnitten under åren 1994-2002 Tvärsnitt februari april juni augusti oktober december Grännäs 8.8 m 3 /s 17.3 m 3 /s 3.8 m 3 /s 3.8 m 3 /s 4.4 m 3 /s 6.7 m 3 /s Krogsmåla 6.1 m 3 /s 10.1 m 3 /s 7.8 m 3 /s 3.9 m 3 /s 6.6 m 3 /s 7.4 m 3 /s Sammantaget beräknas medelvärdet av vattenflöde utåt vid Grännäs för samtliga månader till 7.4 m 3 /s. För Krogsmålaströmmen är medelvärdet 7.0 m 3 /s. Vattenutbytet mellan djupvattnet och ytvattnet i den inre delen av Valdemarsviken är avgörande för bedömningar av om föroreningar vid botten kan sprida sig uppåt till ytvattnet. Den vattenmängd (månadsmedelvärde) som rinner in till bottenvattnet från öster i Valdemarsviken måste av kontinuitetsskäl fortsätta upp till ytvattnet. Något förenklat kan man säga att de medelflöden som presenteras i tabell 2, Grännäs, är ett minimivärde på vattenflödet från det undre till det övre lagret i inre Valdemarsviken. Slutsatser Månadsmedelvärden för perioden 1994-2002 av vattenutbytet i Valdemarsviken har beräknats med hjälp av uppmätta salthalter i tre mätstationer samt beräknad 7

sötvattentillrinning. Mätnoggrannheten i salthaltsmätningarna är dålig, vilket medför relativt stor osäkerhet i beräkningen av vattenutbyte. Det utåtgående vattenflödets månadsmedelvärde i Krogsmålaströmmen har beräknats till 1 m 3 /s (feb. -95, feb 97) upp till 19 m 3 /s (april 97) med de största värdena under vår och höst. Medeltransporten för hela året beräknades till 7 m 3 /s. I tvärsnittet vid Grännäs var den beräknade transporten från 1 m 3 /s upp till 62 m 3 /s (april 98) med de största värdena under vår och vinter. Medeltransporten för hela året beräknades till något över 7 m 3 /s. Vattenutbytet mellan yttre och inre Valdemarsviken är alltså större än vattenutbytet mellan Valdemarsviken och Östersjön beroende på den betydligt mindre tvärsnittsarean i Krogsmålaströmmen, se tabell 2 och bilaga 4. Referenser Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Årsredovisningar 1993 till 2002. 8

Bilaga 1. Karta över Valdemarsviken Gräns vid Grännäs Gräns vid Krogsmåla 9

Bilaga 2. VATTENFÖRING BERÄKNAD av SMHI MED PULS-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m3/s År Månad Vammarsmålaån Fifallaån 1993 1 0,356 0,0842 1993 2 0,477 0,113 1993 3 0,374 0,0871 1993 4 0,248 0,0581 1993 5 0,0610 0,0142 1993 6 0,0419 0,0097 1993 7 0,0593 0,0127 1993 8 0,0969 0,0215 1993 9 0,467 0,107 1993 10 0,380 0,0879 1993 11 0,213 0,0494 1993 12 0,479 0,111 1994 1 0,825 0,187 1994 2 0,174 0,0414 1994 3 1,13 0,270 1994 4 0,561 0,133 1994 5 0,0901 0,0210 1994 6 0,104 0,0231 1994 7 0,0421 0,0100 1994 8 0,0326 0,0077 1994 9 0,454 0,106 1994 10 0,285 0,0664 1994 11 0,247 0,0573 1994 12 0,435 0,102 1995 1 0,557 0,144 1995 2 0,742 0,164 1995 3 0,499 0,118 1995 4 0,665 0,157 1995 5 0,417 0,0960 1995 6 0,299 0,0671 1995 7 0,0914 0,0205 1995 8 0,0398 0,0094 1995 9 0,0500 0,0113 1995 10 0,0622 0,0143 1995 11 0,225 0,0515 1995 12 0,120 0,0277 1996 1 0,0591 0,0126 1996 2 0,0736 0,0220 1996 3 0,106 0,0238 1996 4 0,420 0,0966 1996 5 0,279 0,0631 1996 6 0,0905 0,0201 1996 7 0,408 0,0930 1996 8 0,0671 0,0152 1996 9 0,0807 0,0181 1996 10 0,0523 0,0122 1996 11 0,214 0,0493 1996 12 0,309 0,0714 1997 1 0,379 0,0856 1997 2 0,464 0,111 1997 3 0,214 0,0503 10

1997 4 0,160 0,0371 1997 5 0,273 0,0624 1997 6 0,0798 0,0178 1997 7 0,0844 0,0190 1997 8 0,0703 0,0161 1997 9 0,0335 0,0079 1997 10 0,0866 0,0196 1997 11 0,363 0,0853 1997 12 0,768 0,182 1998 1 0,809 0,191 1998 2 1,04 0,246 1998 3 0,667 0,158 1998 4 0,833 0,198 1998 5 0,542 0,129 1998 6 0,203 0,0461 1998 7 0,147 0,0330 1998 8 0,323 0,0733 1998 9 0,515 0,118 1998 10 0,302 0,0693 1998 11 0,234 0,0540 1998 12 0,589 0,135 1999 1 0,729 0,172 1999 2 0,475 0,113 1999 3 0,978 0,230 1999 4 0,649 0,153 1999 5 0,242 0,0559 1999 6 0,0904 0,0204 1999 7 0,0415 0,0097 1999 8 0,0281 0,0065 1999 9 0,0252 0,0058 1999 10 0,0330 0,0076 1999 11 0,0324 0,0074 1999 12 0,251 0,0575 2000 1 0,196 0,0455 2000 2 0,205 0,0479 2000 3 0,175 0,0409 2000 4 0,367 0,0859 2000 5 0,0589 0,0139 2000 6 0,0472 0,0109 2000 7 0,340 0,0773 2000 8 0,221 0,0507 2000 9 0,185 0,0423 2000 10 0,600 0,139 2000 11 1,52 0,359 2000 12 1,14 0,273 2001 1 1,05 0,250 2001 2 0,529 0,125 2001 3 0,845 0,199 2001 4 0,845 0,201 2001 5 0,285 0,0667 2001 6 0,0710 0,0162 2001 7 0,0443 0,0103 2001 8 0,0349 0,0080 2001 9 0,221 0,0504 2001 10 0,222 0,0515 2001 11 0,215 0,0501 2001 12 0,152 0,0355 2002 1 0,557 0,129 2002 2 0,964 0,226 2002 3 0,577 0,137 2002 4 0,108 0,0257 11

2002 5 0,325 0,0751 2002 6 0,267 0,0607 2002 7 0,304 0,0694 2002 8 0,0613 0,0143 2002 9 0,0289 0,0068 2002 10 0,0629 0,0142 2002 11 0,406 0,0949 2002 12 0,193 0,0456 12

Bilaga 3. Salthalter uppmätta genom Länsstyrelsen och som använts vid beräkningarna Campingpl. Va3 17-27m V.Krogsmål Va4 18-35m Ålösundet Va10 25-29m Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Salinitet Datum ytan botten Datum ytan botten Datum ytan botten 1993-06-11 6,8 6,9 1993-06-11 6,8 7,3 1993-06-11 6,7 6,7 1993-08-09 6,82 7,39 1993-08-09 7 7,43 1993-08-09 6,87 6,83 1993-10-13 3,78 6,76 1993-10-13 6,09 6,83 1993-10-12 6,22 6,26 1994-02-15 5,7 6,3 1994-02-15 5,6 6,7 1994-02-15 6,4 6,5 1994-04-14 4,56 6,28 1994-04-14 5,72 6,71 1994-04-14 6,76 6,8 1994-06-17 6,35 6,69 1994-06-17 6,62 7 1994-06-17 6,76 6,87 1994-08-08 6,8 6,6 1994-08-08 6,7 6,7 1994-08-08 6,9 6,9 1994-10-11 5,8 6,2 1994-10-11 5,8 6,3 1994-10-11 6,6 6,7 1994-12-12 5,8 5,7 1994-12-12 6,4 6,7 1994-12-12 7,1 7,2 1995-02-10 3,4 6,1 1995-02-10 0,63 6,9 1995-02-10 6,2 7,2 1995-04-14 6,3 6,8 1995-04-14 6,7 6,9 1995-04-14 7,1 7,1 1995-06-15 4,6 6,3 1995-06-15 6,2 6,7 1995-06-15 6,5 6,4 1995-08-11 6,5 6,8 1995-08-11 6,6 6,9 1995-08-11 6,6 6,6 1995-10-13 7,1 7,2 1995-10-13 7 6 1995-10-13 7,1 7,7 1995-12-12 6,8 6,9 1995-12-12 6,7 7 1995-12-12 7 7 1996-02-28 4 6,8 1996-02-28 6,7 6,8 1996-02-28 6,6 6,7 1996-04-24 5,4 6,8 1996-04-24 5,6 6,8 1996-04-23 6,2 6,6 1996-06-18 6 6,7 1996-06-18 6,8 6,7 1996-06-18 6,2 6,7 1996-08-22 6,1 6,5 1996-08-30 6,3 6,6 1996-08-30 6,4 6,4 1996-10-29 6,3 6,7 1996-10-29 6,5 6,7 1996-10-29 6,8 7,1 1996-12-09 5,5 6,8 1996-12-09 6,1 6,8 1996-12-09 6,9 7 1997-02-21 1,99 7,1 1997-02-21 1,99 7,2 1997-03-06 7,4 7,8 1997-04-04 7 7,1 1997-04-04 7,1 7,1 1997-04-04 7,2 7,2 1997-06-25 6,6 7 1997-06-25 6,8 7,1 1997-06-25 6,6 6,8 1997-08-25 6,6 7 1997-08-25 6,5 7,1 1997-08-25 6,3 7 1997-10-19 6,9 6,9 1997-10-19 6,9 7,1 1997-10-19 6,4 6,9 1997-12-03 6,1 6,9 1997-12-03 6,1 7 1997-12-03 6,7 6,8 1998-02-19 5,4 6,5 1998-02-19 5,9 6,9 1998-02-19 6,5 6,6 1998-04-20 5,9 6,5 1998-04-20 6 6,7 1998-04-20 6,6 6,6 1998-06-24 6,2 6,4 1998-06-24 6,2 6,5 1998-06-24 6,4 6,3 1998-08-13 6,2 6,4 1998-08-13 6,4 6,6 1998-08-12 6,6 6,9 1998-10-24 5,2 6,6 1998-10-24 5,6 6,6 1998-10-24 6,7 7,8 1998-12-03 1,99 6,7 1998-12-03 6,6 6,9 1998-12-02 6,8 6,8 1999-02-17 1,2 6,7 1999-02-17 6 6,9 1999-02-27 6,7 6,7 1999-04-19 5,6 6,6 1999-04-19 4,9 6,8 1999-04-19 6,4 6,6 1999-06-14 6 6,4 1999-06-14 6,2 6,7 1999-06-14 6,3 6,6 1999-08-08 6,4 6,5 1999-08-08 6,5 6,5 1999-08-08 6,6 6,6 1999-10-19 6,6 6,6 1999-10-19 6,6 6,6 1999-10-19 6,8 6,9 1999-12-22 6,7 6,8 1999-12-22 6,7 6,8 1999-12-22 7,1 7,2 2000-02-08 6,6 6,9 2000-02-23 6,9 7 2000-02-23 7,1 7,1 2000-04-16 6,1 6,1 2000-04-16 6,7 6,9 2000-04-16 6,9 6,9 2000-06-20 6,8 6,8 2000-06-20 6,8 6,8 2000-06-20 6,9 7 2000-08-27 6,3 6,8 2000-08-27 6,3 6,8 2000-08-27 6,3 6,7 2000-10-18 3,8 6,7 2000-10-18 4,6 6,8 2000-10-18 6,3 6,4 13

2000-12-06 2,3 6,5 2000-12-06 5,4 6,8 2000-12-06 6,2 6,6 2001-02-19 3 6,2 2001-04-03 4,9 6,6 2001-03-14 6 6,5 2001-04-26 3,4 6,1 2001-04-26 5,8 6,5 2001-04-26 6,3 6,3 2001-06-13 5,8 6,1 2001-06-13 5,9 6,2 2001-06-13 6,2 6,7 2001-08-06 6 5,8 2001-08-06 6 5,9 2001-08-06 6,1 6,4 2001-10-16 5,8 6,1 2001-10-16 6 6,3 2001-10-16 6,2 6,4 2001-12-10 3 6,2 2001-12-10 6,3 6,4 2001-12-10 6,7 6,7 2002-02-13 5,5 6,4 2002-02-13 5,6 6,4 2002-02-13 6,6 6,9 2002-04-15 6,3 6,5 2002-04-15 6,3 6,6 2002-04-15 6,6 6,7 2002-06-11 5,7 6,5 2002-06-11 6,4 6,5 2002-06-11 6,4 6,4 2002-08-08 5,7 6,5 2002-08-08 6,3 6,5 2002-08-08 6,2 6,6 2002-10-23 6,3 6,3 2002-10-23 6,4 6,5 2002-10-23 6,2 6,2 2002-12-11 5,9 6,2 2002-12-11 6 6,2 2002-12-11 6,2 6,2 14

Bilaga 4. Beräknat vattenflöde utåt vid Grännäs och i Krogsmålaströmmen. Beteckningen*,* eller #DIV/0 innebär att flödet inte kunde beräknas. Beräknat vattenflöde är ett medelvärde för ungefär en månad före provtagningen. Provt.datum Grännäs Krogsmåla 1993-06-11 #DIV/0! *,* 1993-08-09 2,8 *,* 1993-10-13 1,5 27,5 1994-02-15 *,* 8,1 1994-04-14 6,9 9,1 1994-06-17 3,1 6,1 1994-08-08 *,* 1,8 1994-10-11 #DIV/0! 4,6 1994-12-12 3,2 3,1 1995-02-10 *,* 0,8 1995-04-14 10,3 11,0 1995-06-15 1,4 7,9 1995-08-11 7,4 #DIV/0! 1995-10-13 *,* 4,4 1995-12-12 *,* 6,5 1996-02-28 0,2 *,* 1996-04-24 14,5 5,3 1996-06-18 0,9 *,* 1996-08-22 2,6 5,3 1996-10-29 2,1 1,5 1996-12-09 2,7 2,3 1997-02-21 #DIV/0! 0,8 1997-04-04 18,8 19,0 1997-06-25 3,3 *,* 1997-08-25 *,* *,* 1997-10-19 #DIV/0! *,* 1997-12-03 #DIV/0! 5,0 1998-02-19 15,2 13,9 1998-04-20 61,9 11,3 1998-06-24 #DIV/0! 8,0 1998-08-13 5,8 5,9 1998-10-24 5,2 2,3 1998-12-03 0,4 9,8 1999-02-17 0,7 5,6 1999-04-19 *,* 3,4 1999-06-14 9,2 18,8 1999-08-08 3,3 3,4 1999-10-19 #DIV/0! 1,4 1999-12-22 #DIV/0! 5,5 2000-02-08 5,6 8,6 2000-04-16 5,1 15,6 2000-06-20 #DIV/0! 4,0 2000-08-27 #DIV/0! #DIV/0! 2000-10-18 4,2 2,7 15

2000-12-06 3,3 14,6 2001-02-19 1,7 3,6 2001-04-26 2,5 13,2 2001-06-13 5,1 1,8 2001-08-06 #DIV/0! 3,3 2001-10-16 8,2 8,5 2001-12-10 0,5 4,4 2002-02-13 38,4 4,5 2002-04-15 #DIV/0! 2,9 2002-06-11 3,7 #DIV/0! 2002-08-08 0,8 *,* 2002-10-23 4,9 *,* 2002-12-11 30,1 15,5 16