2012-02-06 Svensk* Fjärrvärme Näringsdepartementet Energienheten Per Högström 103 33 Stockholm Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes ata 31 9 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Per.hogstram@ent6rprig8.ministry.se Org nr: 556280-1430 regimrator^ntemrise^mjnistv^se Remissvar på Promemoria II (inkl kompletterande information): Förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader Sverige, och i viss mån övriga Norden, skiljer sig avsevärt från övriga EU-länder vad gäller uppvärmning av byggnader. Över 90 procent av alla flerbostadshus och över 80 procent av alla lokaler värms med fjärrvärme. Denna fjärrvärme är i det närmsta helt fossilfri och består av framför allt förnybara bränslen och energiresurser som annars går förlorade, t ex avfall och industriell spillvärme. Trots detta är fjärrvärmen nästan helt frånvarande i analysen, vilket är mycket förvånande. Utformningen av byggreglerna, inkl ombyggnadsregler, kommer att ha en mycket stor påverkan på fjärrvärmebranschen. Detta gäller därmed även alla de delar av samhället som är beroende av fjärrvärmen som t ex avfallshantering, elproduktion i kraftvärmeverk, den kommunala ekonomin och hela biobränslesektorn. En utformning av reglerna som styr enbart på köpt energi kommer att innebära en avveckling av fjärrvärmen, till förmån för individuella värmepumpar. En sådan avveckling får mycket stora konsekvenser för energisystemet. Som exempel krävs i ett sådant scenario uppskattningsvis ny eleffekt på ca 14 000 MW tillföras, dvs. ca 50 procent mer än dagens möjliga. Detta anser vi behöver beaktas när regeringen beslutar om utformningen av byggregler och den nationella handlingsplanen för nära-nollenergibyggnader. Redan idag bidrar fjärrvärmen och kraftvärmen med en elproduktion som reducerar priset på el och även bidrar till Sveriges eleffektbalans. Biokraftvärmen står också för en ansenlig del av den förnybara el som produceras idag. Dessutom bidrar fjärrvärmen till att i hög grad utnyttja inhemska bränslen vilket ger försörjningstrygghet och arbetstillfällen, till skillnad från alternativen. Svensk Fjärrvärmes synpunkter i sammanfattning Svensk Fjärrvärme är mycket förvånade över att fjärrvärmen fått en så marginell behandling i promemorian, och att effekterna på energisystemet till följd av reglerna inte utretts eller ens kommenteras. Föreningen är mycket kritisk mot utgångspunkten köpt energi avseende reglerna för energieffektivisering i bebyggelsen. Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målet om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Skrivningar som rör målet om en halverad energianvändning i byggnader bör därför utgå från den
kommande propositionen, och inforas när regeringen gjort tillräckliga analyser för hur detta mål kan uppnås mest kostnadseffektivt. Svensk Fjärrvärme anser att byggnadens nettoenergianvändning bör utgöra utgångspunkten vid utformningen av energihushållningskraven i byggreglerna. Detta skulle innebära att byggreglerna reglerar själva byggnadens energiprestanda, dvs. klimatskalets prestanda, och inte som idag styra mot en viss typ av uppvärmningsform. Svensk Fjärrvärme anser att konsekvenserna för fjärrvärmen är mycket dåligt belysta i promemorian. Konsekvensen av "köpt energi" i byggreglerna är en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer som fjärrvärmen. Till skillnad från krav på nettoenergi och primärenergifaktorer uppfyller inte BBR 2012 och begreppet köpt energi de samhällseffekter och krav på minskningar av primärenergi som gäller enligt den målbild definierad i gällande och förväntade kommande EU-direktiv. Kravet på köpt energi skapar olika villkor för olika uppvärmningsformer tar heller ingen hänsyn till energieffektivitet i ett systemperspektiv. Även dagens byggregler diskriminerar kollektiva uppvärmningsformer och begränsar valfriheten av uppvärmningsslag, ett val som bör baseras på pris, miljöprestanda m.m. Svensk Fjärrvärme kräver därför att elenergi i byggreglerna snarast ska räknas upp med en faktor på 2,5 i förhållande till annan energi för uppvärmning, kylning och ventilation. Svensk Fjärrvärme stöder Energimyndighetens yttrande om att skyndsamt se över systemgränsen i byggreglerna. Nuvarande byggregler är inte teknikneutrala, särkskilt avseende fjärrvärme och biobränsle. Införandet av en faktor för elvärme avhjälper delvis bristerna och bör göras snarast. Kommande översyn kan sedan avhjälpa återstående brister. Svensk Fjärrvärme anser att det behövs en långsiktighet i utformningen av spelreglerna för energieffektiv bebyggelse. För marknadernas aktörer, såsom fjärrvärmen, handlar det om stora investeringar i infrastruktur och produktion. Det finns många bra skäl till att vårt samhälle ska energieffektiviseras men miljönyttan i form av minskad klimatpåverkan eller minskat utnyttjande av resurser i Sveriges byggnadsbestånd, småhus undantaget, blir lågt om besparingen räknas som antal köpta kwh. Detta måste beaktas när lämpliga kravnivåer utreds samhällsekonomiskt. Svensk Fjärrvärme har i princip inget att erinra mot vilken nivå som slutligen väljs, så länge som reglerna är konkurrens- och teknikneutrala samt främjar ett hållbart samhälle. Dagens byggregler uppfyller inte dessa krav. Slå inte fast huvudstrategin för målet om en halverad energianvändning i bebyggelsen i denna proposition Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målen om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Energieffektivisering måste ses ur ett systemperspektiv och påverkas av omfattande parallell nationell och EU-lagstiftning. Exempelvis förhandlas för närvarande ett förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv som innehåller förslag till en mängd olika åtgärder och målsättningar kring energieffektivisering i bebyggelsen. Svensk Fjärrvärme anser att kommande energihushållningskrav måste beakta dessa ytterligare åtgärder och efterfrågar en tydligare koppling till både EU:s och Sveriges nationella Sida 2 av 9
handlingsplan för energieffektivisering. I detta sammanhang blir byggreglerna endast ett av de styrmedel som påverkar energianvändningen i bebyggelsen och i samhället i Samhällsekonomiskt bör det vara mer effektivt att uppnå den önskade energieffektiviseringen med hjälp av fjärrvärme som använder, mestadels inhemska, resurser som annars skulle gå förlorade för uppvärmning. Det bör även vara mer effektivt att utnyttja bränslen för att producera både el och värme samtidigt i kraftvärmen, jämfört med att använda el för uppvärmning, så länge som inte all el kan produceras med hjälp av flödande energiresurser som vind, sol och vatten. Nu styr byggreglerna ensidigt mot individuella tekniklösningar istället för att vara konkurrensneutrala mellan bra uppvärmningslösningar såsom fjärrvärme, värmepumpar och biopannor. En högeffektiv individuell värmepump är en effektiv uppvärmningsform i områden eller byggnader dit fjärrvärmen inte når samtidigt som den fungerar som "prispressare" på värmemarknaden Regeringen bör istället ta vara på den möjlighet som finns i Sverige i och med de utbyggda fjärrvärmenäten. Att uppnå energieffektivisering som leder till verkligt minskad användning av energiresurser, genom att premiera även effektivisering även i tillförselledet. Det är Svensk Fjärrvärmes bedömning att 50 % minskad energianvändning i bebyggelsen kan uppnås på ett kostnadseffektivt sätt om man tar tillvara möjligheterna som finns i fjärrvärmen. Men då behöver regelverken utformas för att stödja detta och inte motverka det Promemorian tar inte heller upp konsekvenser för värmemarknadspolitikens mål med att stimulera till konkurrens och högre effektivitet på värmemarknaden. Konsekvenser för fjärrvärmebranschen Svensk Fjärrvärme anser att konsekvenserna för fjärrvärmen är mycket dåligt belysta i promemorian. Konsekvensen av "köpt energi" i byggreglerna är en diskriminering av kollektiva uppvärmningsformer som fjärrvärmen. Fjärrvärmebranschen har idag en mycket viktig samhällsroll avseende ett hållbart energisystem. Fjärrvärmen är en avgörande aktör avseende energiåtervinning ur avfall, rester från skogsindustrin, restvärme från den konkurrensutsatta basindustrin samt som stor eleffektleverantör, även vintertid, från kraftvärmen. Innan man genomför en förändring av regelverket måste konsekvenserna det får för samhället att fjärrvärmens konkurrenskraft kraftigt försämras utredas. Risken är överhängande att fjärrvärmebolag kommer att sättas på obestånd på grund av utformningen av dessa myndighetsregler. Konsekvensen blir kraftigt ökad elanvändning för uppvärmning om upp till ca 27 TWh om värmepumpar används i stället och minskad elproduktion från kraftvärmen om upp till ca 10 TWh. Det är i dag svårt att se vilka miljöanpassade energikällor som utifrån dagens förutsättningar skulle kunna förse oss med dessa elbehov. Svensk Fjärrvärme är dock inte motståndare till skärpta nivåer om dessa kan visas vara samhällsekonomiskt effektiva och utformas konkurrensneutralt. Svensk Fjärrvärmes synpunkter nedan följer huvudrubrikerna i utskickad promemoria. Sida 3 av 9
2 Nationell handlingsplan för nära nollenergibyggnader De samlade målen om energieffektivisering bör beaktas Tidigare riksdagsbeslut om de samlade energieffektiviseringsmålen följs inte i promemorians förslag. Svensk Fjärrvärme anser att det i beredningen av denna promemoria inte gjorts tillräckliga analyser för att ta ställning till en strategi för hur målet om effektivare energianvändning i bebyggelsen till 2050 ska nås. Skrivningar som rör målet om en halverad energianvändning i byggnader bör därför utgå från den kommande propositionen, och införas när regeringen gjort tillräckliga analyser för hur detta mål kan uppnås mest kostnadseffektivt. Regeringens målformulering för energipolitiska åtgärder i Boverkets regleringsbrev innehåller ett krav om att "En god hushållning med energi i bebyggelsen och särskilt minskad användning av el för uppvärmning av bostäder och lokaler ska främjas". Förslagen i promemorian motverkar denna målsättning. I samband med att Riksdagen 2006 fastställde det aktuella målet om en halverad energianvändning i bebyggelsen uttalades att målet regelbundet kommer att följas upp och prövas mot bakgrund av dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och kostnader för såväl den offentliga sektorn som enskilda. Det uttalades att den slutliga miljöeffekten av en effektiviserad slutanvändning av energi är olika för olika energibärare och primärenergikällor. Den verkliga miljöeffekten i ett helhetsperspektiv kan inte beskrivas med ett förenklat mått som t.ex. antalet kilowattimmar som passerar genom byggnaden. Skillnaden exempelvis i utsläpp av klimatpåverkande ämnen är betydande mellan el, fossila bränslen, biobränslen och spillvärme eller lokal solvärme. Mot denna bakgrund ansåg regeringen att viktningsfaktorer för de olika formerna av energi som har inbesparats skall användas vid uppföljningen av målet. I alliansregeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi (prop. 2008/09:163) lades en handlingsplan för energieffektivisering fast. Regeringen uttalade att ett effektivt utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. Energieffektivisering bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimat och miljö och en tryggare energiförsörjning. Olika energikällor och energibärare har i det sammanhanget olika betydelse. Besparing av en kilowattimme el från kolkondenskraft måste värderas högre än besparing av en kilowattimme fjärrvärme från industriell spillvärme eller från en solfångare." (sid. 55, prop. 2009/10:163). Svensk Fjärrvärme konstaterar att regeringen ännu inte har fullföljt den uttalade inriktningen att värdera energibesparingar från el och fjärrvärme utifrån dess primära resursanvändning när krav på energieffektivisering i bebyggelsen ställs upp. I våra nordiska grannländer Finland, Danmark och Norge har energikraven en sådan utgångspunkt. I Danmark och Norge anges i energikraven för bebyggelsen exempelvis att en faktor 2,5 ska användas för elvärme. Svensk Fjärrvärme anser att det är angeläget att en harmonisering av formuleringen av energikraven görs utifrån hur de ställts upp i våra nordiska grannländer som har liknande förutsättningar som i Sverige. En harmoniserad Nordisk marknad kommer att reducera byggkostnaderna. Svensk Fjärrvärme ifrågasätter också varför utgångspunkt tas i endast målet för energieffektivisering i bebyggelsen och inte utifrån de övriga fastställda Sida 4 av 9
energieffektiviseringsmålen. Riksdagen fastställde 2009 ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020, dvs. den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser ska minskas med 20 procent. Riksdagen har också fastställt ett mål enligt det s.k. energitjänstedirektivet om att energibesparingen till 2016 är minst 9 procent av den genomsnittliga årliga slutliga energianvändningen 2001-2005.1 den proposition där dessa energieffektiviseringsmål lades fast uttalades att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader ska ses som det egentliga syftet med energieffektivisering. Utgångspunkten i formuleringen av det övergripande energieffektiviseringsmålet till 2020 är att det ska omfatta samtliga samhällssektorer och inkludera effektiviseringar i varje steg av energitillförseln inkluderande omvandling/förädling, distribution och slutlig användning. Svensk Fjärrvärme anser att detta har tappats bort i den nu aktuella promemorian och anser att en direkt koppling till det övergripande energieffektiviseringsmålet bör göras. Svensk Fjärrvärme efterfrågar också en tydligare koppling av den föreslagna strategin till övriga åtgärder i både Sveriges och EU:s handlingsplaner för energieffektivisering. Konkurrensneutrala byggregler En harmonisering i Norden avseende både NNE och byggregler anser vi önskvärd för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet både för byggbranschen och för energibranschen. Svensk Fjärrvärme anser att elenergi i byggreglerna snarast ska räknas upp med en faktor på 2,5 i förhållande till annan energi för uppvärmning, kylning och ventilation. Vidare bör det inte vara någon skillnad för hur energin ska räknas om en värmepump, solcell, solpanel eller annan energianläggning finns på byggnaden eller på en byggnad som har samma ägare, jämfört med om den finns någon annanstans. Svensk Fjärrvärme anser att en utgångspunkt för framtida byggregler bör vara den byggnadens nettoenergianvändning. En faktor på elvärme på 2,5 finns redan i byggreglerna i våra grannländer Norge och Danmark. Finland inför primärenergifaktorer i byggreglerna i år. En harmonisering i Norden är fördelaktig ur många aspekter. Om faktorn 2,5 för el införs i byggreglerna blir de enligt vår uppfattning rimligt konkurrens- och teknikneutrala och styr på ett korrektare sätt mot ett hållbart samhälle. Även Energimyndigheten har konstaterat att byggreglerna i dag inte är teknikneutrala och att detta bör ses över och sannolikt ändras. De anser att en faktor på minst 2 mellan elvärmda byggnader och övriga minskar dessa problem. T ex solenergi, värmepumpar, biopannor mm behandlas olika beroende på om dessa finns i byggnaden eller försörjer ett fjärrvärmenät. En faktor på el finns redan i byggreglerna avseende kyla. Denna faktor har vad vi vet fungerat bra. Det kan konstateras att det på flera ställen i promemorian framgår att möjligheterna är större avseende hårdare krav än idag på elvärmda byggnader jämfört med icke elvärmda. Detta borgar också för att faktorn 2,5 på el både är rimlig och möjlig. När faktorn 2,5 införs blir reglerna dessutom enklare genom att den nuvarande gränsdragningen mellan vilka byggnader som är elvärmda eller ej då inte längre behövs. Idag finns problem med denna gräns vid installation av frånluftsvärmepumpar genom att byggnaden i många fall då inte klassas som elvärmd. Det blir genom detta Sida 5 av 9
mycket lätt för dessa byggnader att uppfylla kravnivåerna och klimatskalet kan därmed byggas billigare och sämre. Införande av en faktor 2,5 på el är även framfört i den hemställan som Svensk Fjärrvärme ställt till bostadsminister Stefan Attefall i januari 2012, se bilaga. Kravnivå för nära-nollenergibyggnader När en faktor på 2,5 införts i energihushållningskraven kan enligt Svensk Fjärrvärme nivån på energihushållningskraven i BBR sättas på en samhällsekonomiskt lämplig nivå. Svensk Fjärrvärme anser att en framtida kravnivå för nära-nollenergibyggnader och byggregler bör genomföras med utgångspunkt i ett utvidgat systemperspektiv som omfattar de samlade samhällsekonomiska, resursmässiga och klimatrelaterade konsekvenserna av berörda regelverk. Så länge det finns en felaktig avvägning mellan krav på el- och övrig uppvärmning blir kravnivån inte samhällsekonomiskt kostnadseffektiv. Det finns många skäl att byggnader ska vara energieffektiva. Miniminivån i BBR är en "framtidssäkring/riskminimering" av samhället som bör baseras på den av regeringen bedömda energiprisutvecklingen och långsiktigt rimliga räntenivån. Samtidigt måste miljönyttan räknats in i de samhällsekonomiska kalkylerna. Detta är inte gjort i denna promemoria, vilket även Naturvårdsverket kritiserat. Miljönyttan kan i många fall vara stor men vid energieffektivisering av fjärrvärmevärmda byggnader erhålls till exempel en mycket blygsam reducering av klimatutsläppen, i många fjärrvärmenät är reduceringen obefintlig. Detta på grund av att fjärrvärmen i Sverige produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen eller av energiflöden som annars skulle gå förlorade. De förnybara och återvunna energiresurserna kan dock räcka längre vid en god utformning av styrmedel för energieffektivisering. I de nät som har kraftvärme produceras el som till största delen ersätter fossil elproduktion utanför landets gränser. Likaledes är fjärrvärmen i Sverige redan idag mycket resurseffektiv med mycket låga primärenergifaktorer. Under 2010 producerades 60 TWh fjärrvärme med 17,4 TWh använda primära energiresurser. Energislagens olika miljöegenskaper, inte bara antalet köpta kwh, ska beaktas enligt Energipropositionen 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi. Miljönyttan med energieffektiviseringar i bebyggelsen bör vägas samhällsekonomiskt mot möjliga effektiviseringar i transportoch industrisektorerna, vilka idag använder avsevärt högre andel fossila bränslen. Avseende lokaler bör kravnivåerna anpassas till typen av lokal. Möjligheterna till kostnadseffektiva effektiviseringsåtgärder är mycket skilda för exempelvis kontor, sjukhus respektive idrottsanläggningar. Primärenergifaktorer Svensk Fjärrvärme stöder förslaget att tills vidare använda de viktningsfaktorer som togs fram i delbetänkandet till Energieffektiviseringsutredningen till indikatorer m.m. När det gäller uppföljning av målet om en halverad energianvändning bör istället verkliga värden på primär energianvändning användas, både för el och fjärrvärme för att ta hänsyn till det förändrade energisystemet och uppmuntra val av energikällor som är resurseffektiva. Det är numera möjligt att enkelt följa upp miljöpåverkan av sin energianvändning, inklusive hur mycket energiresurser som tagits i anspråk för att värma sitt hus. Svensk Sida 6 av 9
Fjärrvärme tillsammans med de stora kundorganisationerna på fastighetssidan (SABO, Sveriges Fastighetsägare, HSB, Riksbyggen och Hyresgästerna) inom ramen för den så kallade Värmemarknadskommittén kommit överens om hur klimatpåverkan och resurseffektivitet ska beräknas för fjärrvärme i ett bokföringsperspektiv. I vår överenskommelse finns primärenergifaktorer för alla bränslen och energibärare och en metod för hur en fastighetsägare kan baserat på dessa, beräkna sin miljöpåverkan. Dessa och nuvarande kan lämpligen användas som ingångsvärden när en formell standard ska tas fram av SIS. Mer om denna metod gå att läsa på vår hemsida http://wvvvv.svensktlarrvantie.se/fianvarme/miliqkumat/miliovarderin fj arryarme/sa-har-varderar-vi-fi arrvanne/ Fastighetsägare har idag goda förutsättningar för att välja miljövänlig el eller fjärrvärme. Det kan inte vara samhällsekonomiskt rationellt att alla ska göra egna investeringar i småskaliga värmeproduktionsanläggningar och egna byggnader, när samma effekt kan uppnås till långt lägre kostnader i el eller fjärrvärmeproduktion. 2.1 Främjandeåtgärder för kunskap och effektivt genomförande Definition av nära nollenergibyggnader När definitionen av nära nollenergibyggnader ska utarbetas vill Svensk Fjärrvärme vara med i ett tidigt skede. Fjärrvärmen kommer att påverkas stort av kommande definition. Att fjärrvärmen utelämnas helt i denna promemoria är förvånande och uppseendeväckande då merparten av uppvärmningen i Sverige är fjärrvärme. Med en bra definition och rätt satta systemgränser kan goda styreffekter erhållas som minskar miljöpåverkan totalt sett i samhället. Svensk Fjärrvärme stöder Energimyndighetens förslag att skyndsamt utreda eventuella förändrade systemgränser och energikrav i byggreglerna i god tid innan nästa planerade revision 2015. Detta motsäger inte att en faktor för 2,5 på el införs omedelbart i nuvarande byggregler, vilken då rättar upp de största skevheterna i byggreglerna. Ytterligare ett område att utveckla är att dagens byggregler inte alls tar hänsyn till byggnadens totala energianvändning. En hög förbrukning av hushålls- eller verksamhetsel gör att energihushållningskraven i BBR lättare uppnås. En SIS-standard för klassning av hushålls- och verksamhetsel är i princip klar. Utformningen av byggreglerna försvårar även för inkoppling av vissa vitvaror, t ex disk- och tvättmaskiner, på värme/varmvattensystemet. Om maskinerna använder direkte! för uppvärmningen av vattnet står hyresgästen för energin och den räknas då inte in i byggnadens förbrukning. Dagens byggregler har även för svaga incitament till att reducera effektbehovet. Miljö- och kostnadsmässigt är det ofta viktigare att reducera effektbehovet än energibehovet. Dessa problemställningar bör tas med i utredningen om byggreglernas systemgräns. Främjandeåtgärder Svensk Fjärrvärme föreslår att tabellen med främjandeåtgärder kompletteras med "Projekt för resurseffektiv energiförsörjning till nära nollenergibyggnader" Nära nollenergibyggnader kommer att ge nya möjligheter avseende försörjningssystemen. Det kan till exempel vara lågtemperatur-fjärrvärme med lägre förluster och möjlighet till att tillvara ta spillenergi från källor med lägre temperaturnivåer. Fjärrvärmen kan också bli en möjliggörare för så kallade plushus Sida 7 av 9
som har överskott av energi vissa delar av året, men även solvärme och lagring av energi från flödande energikällor som inte alltid levererar el och värme samtidigt som den behövs. Svensk Fjärrvärme föreslår att ett flertal demoprojekt avseende både nybyggnation och ombyggnation genomförs med fokus på att kostnadseffektivt minska behovet av primära energiresurser. Det finns många möjligheter vid både ny- och ombyggnation att både minska energianvändningen i absoluta tal men även möjliggöra att en större andel av behovet försörjs med resurssnål teknik. Exempel på detta är FTX-system istället för frånluftsvärmepumpar samt disk- och tvättmaskiner och torktumlare som värms med husets tappvarmvatten eller värmesystem istället för med direktel. Ett flertal aktörer har påpekat vikten av ökade FoU-satsningar och demonstrationsprojekt avseende energieffektivare bebyggelse. Detta är något som även Svensk Fjärrvärme ställer sig bakom. 2.2 Rollen för förnybar energi i nära-nollenergibyggnader Svensk Fjärrvärme håller inte med om att nuvarande byggregler har tillräckligt fördelaktiga villkor för värmesystem som drivs med energi från förnybara källor. I många aspekter motverkar eller stöder inte tillräckligt dagens byggregler förnybarhet. Sverige har kommit längre än något annat land i världen avseende tillvaratagande av energiresurser som annars skulle gå förlorade. Detta är även en väsentlig del av lösningen avseende resurseffektivitet, vilket flaggskeppsinitiativet "Ett resurseffektivt Europa" ska främja. Genom att bara se till förnybart så styrs utvecklingen mot att främja t ex prima biobränslen eller högvärdig vind- eller vattenkraft före den återanvändning av energi som idag görs via fjärrvärmen. Energimyndigheten har påpekat detta i sin utredning som återges i promemorian. Ett exempel är även att solvärme på byggnaden inte behöver räknas in i energikraven men väl om solvärmen levereras via ett fjärrvärmenät. Byggreglerna främjar, som tidigare påpekats, att högvärdig el används före t ex värme från biobränslen, avfall eller industriell spillvärme. Svensk Fjärrvärme vill även uppmärksamma artikel 14:4 i Förnybartdirektivet om att i byggregler och byggnormer införa åtgärder om att öka andelen förnybar energi, där fjärrvärme och fjärrkyla särskilt lyfts fram. I den miljövärdering av fjärrvärme, som Svensk Fjärrvärme och kundorganisationerna inom Värmemarknadskommittén tagit fram, finns miljödata för i stort sett samtliga fjärrvärmenät i landet. Detta ger relevant underlag avseende bland annat förnybarhet. Svensk Fjärrvärme håller med om att andra styrmedel än byggreglerna är ännu mera lämpade för främjande av förnybar eller återvunnen energi men byggreglerna får däremot inte vara en motverkande kraft, vilket delvis är fallet idag. Energimyndigheten har i sin uppföljning av förnybartdirektivet i november 2011 angett att andelen förnybar energi sektorn för värme och kyla är ungefär 65%, för el ca 56% och för transporter ungefär 7-8% (det senare värdet med dubbelräkning av drivmedel från prioriterade råvaror). Detta innebär att en ensidig effektivisering av fjärrvärme motverkar uppfyllandet av det bindande målet om andel förnybar energi till Sida 8 av 9
2.3 Kontrollstation och etappmål till 2015 Svensk Fjärrvärme är tveksamma till promemorians bedömning om att väsentligt mer energieffektiva byggnader troligen medför betydande miljövinster, om man i detta avseende menar främst klimatpåverkan och resurseffektivitet. Svensk Fjärrvärme är för energieffektivisering men den måste göras med ett utvidgat systemperspektiv. Olika tillförselsystem har olika miljöegenskaper. Detta måste i en korrekt analys även vägas mot en ökad miljöpåverkan och ett ökat resursbehov anseende byggmaterial och montage. Det bör även beaktas, men inte tas som skäl, att en reducerat energibehov i bebyggelsen troligen minskar andelen förnybar energi totalt sett i Sverige då övriga sektorer är mycket mera fossilberoende och därmed får större relativ inverkan. Svensk Fjärrvärme är mycket förvånade över att vårt och Svensk Energis remissvar, som bifogas detta remissvar, om de reviderade byggreglerna inte nämns någonstans i denna promemoria. Där framgår att båda organisationerna är överens om att det är lämpligt att införa en faktor på 2,5 för el i nybyggnadsreglerna. Sverige har en särställning i Europa med en redan idag mycket bra energitillförsel till våra byggnader. Sveriges kunnande avseende fjärrvärme, som koldioxidsnål och resurseffekt teknik, borde på olika sätt kunna erbjudas andra länder. Det gäller både teknik- och konsultexport men i högre utsträckning även forsknings- och utvecklingssamarbeten kring den hållbara staden eller regionen. Ulrika Jardfelt ^ 4- VD Svensk Fjärrvärme Bilaga 1. Hemställan daterad den 10 januari 2012 Bilaga 2 Svensk Fjärrvärmes och Svensk Energis gemensamma remissvar till förslag till revidering av kapitel 9 i Byggreglerna 14 januari 2011 Sida 9 av 9