RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion



Relevanta dokument
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Meteorologi. Läran om vädret

Global Positioning System GPS i funktion

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

GMES vår vaktpost i rymden

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31

Klimat, vad är det egentligen?

Sårbara platser. Sårbara platser

EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

En strategi för svensk rymdverksamhet

Feministiskt Initiativ

Min bok om Rymden. Börja läsa

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

ZA5212. Flash Eurobarometer 272 (Space Activities of the European Union) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5790. Flash Eurobarometer 355 (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Forskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Global Positioning System GPS

Min bok om hållbar utveckling

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Välkommen till Tarzanstigen i Sundsvall. En fysisk, lokalhistorisk och naturgeografisk äventyrs- och upplevelsestig

Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Rymdstyrelsens strategi för forskning och innovation

Projektets förlopp.. Vägar till hållbar svensk nötköttsproduktion Projekt på Alnarp. Hållbar utveckling består av tre delar: Metod.

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Klimatarbetet i praktiken

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

MSB:s arbete med naturolyckor

Omvärldsutvecklingen Politiska styrningar Totalförsvar. Vi behöver ert stöd!

Rymdstyrelsens strategi med fokus på

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Rymdstyrelsens strategi

Bevissäkring från rymden

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Dnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007

GPS. Robin Rikberg februari 2009

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Förteckning över utgivna Bevingat

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Regeringens skrivelse 2017/18:259

Uppdaterade översvämningskarteringar Riskreducering och Resiliens Copernicus

Rapport. Industriell utveckling och struktur 2015 Bilaga 1 Statistik Bilaga 2 Sändlista

Industriell utveckling och struktur 2016 Bilaga 1 Statistik Bilaga 2 Sändlista

En strategi för svensk rymdverksamhet sammandrag

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA

Introduktion till GNSS

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Försäkring i förändrat klimat

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista

Bli klok på himlen och stjärnorna

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Besöksstatistik Krisinformation.se december 2014 och år 2014

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Svensk författningssamling

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Så här fortsätter Greppa Näringen

Frossa en brännhet klimatfars

Rapport. 18-årsundersökning MSB

Industriell utveckling och struktur 2014 Bilaga 1 Statistik Bilaga 2 Sändlista

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Transkript:

RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMDENS TILLÄMPNINGAR

VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering Miljö och klimat Räddningsarbete Ger också innovationer

VETENSKAP Vi människor är av naturen nyfikna och söker svaren på: Hur uppstod universum, vad består det av och hur ser dess framtida öde ut? Hur bildades vårt eget planetsystem och hur länge kommer det finnas? Påverkas jordens klimat av fluktuationer på solen? Hur uppstod liv på jorden och hur har det utvecklats? Finns det liv på andra platser än jorden och om det gör det hur kan vi upptäcka det? Hur påverkas människan och olika material av tyngdlöshet? Hur är rymdväder samt solvindens interaktion med jorden och andra planeters

MYNDIGHETER Jordbruksverket Satelliter hjälper till att hålla koll på vattennivåer och luftfuktighet, mäter åkerarealer, uppskattar jordbruksproduktionen och kan varna för olika typer av angrepp. Skogsvårdsstyrelsen Satelliter hjälper till att övervaka våra skogar, beräkna hur mycket skog det finns i Sverige, och hjälper till att kartlägga skador som uppstår efter stormar och orkaner. Fiskeriverket Satelliter hjälper till att övervaka fiskeaktiviteten och på så sätt skapa bättre möjligheter att utforma ett uthålligt fiske. Naturvårdsverket Satelliter hjälper till att övervaka vattenkvaliteten i våra sjöar och varna för algblomningen i våra hav. Polisen Satelliter hjälper till att övervaka och kartlägga otillåtna muddringar.

VÄDERPROGNOSER SMHI använder dagligen satellitdata för att göra väderprognoser Temperatur och fuktighet Bilder Vågmönster och våghöjd Havsvattennivå EUMETSAT har till uppgift att leverera satellitdata till prognoser och klimatforskning och driver därför satellitprogram som övervakar väder och klimat, t.ex Meteosat.

KOMMUNIKATION Satelliter ger säkrare nyhetsflöden genom direktsänd TV på plats Satelliter ger oss möjlighet att nås via telefon var vi än befinner oss på jorden, vilket ger trygghet Satelliter erbjuder lyssnare möjlighet att ta emot radio på sitt eget språk oavsett var i världen lyssnaren befinner sig Satelliter levererar bredband till platser där andra lösningar är opraktiska eller obefintliga Satelliter gör det t.ex. möjligt för bankautomaten att kontrollera att den som vill ta ut pengar verkligen har pengar på sitt konto

NAVIGERING Det finns en mängd olika operationella globala satellitnavigationssystem som ger mycket exakt positioneringstjänst via mottagare på jorden GPS, GLONASS, Kompass Galileo, under civil europeisk kontroll Ger dessutom många andra nyttor Personliga tjänster i mobiler Fordonsnavigering (tåg, båtar, taxi, lastbilar) Godslokalisering Effektiv planering av kombitransporter Möjlighet att styra trafikflöden vid stopp och olyckor Hjälp vid utryckningar Lantmäteri Satelliter levererar bredband till platser där andra lösningar är opraktiska eller obefintliga

MILJÖ OCK KLIMAT Satelliter ger en opartisk bil av miljötillståndet Satelliter fyller en viktig funktion för att hålla oss informerade om luftföroreningar och andra utsläpp Satellitbilderna kan också tas överallt på jorden, oberoende av terräng Satellitdata ger bra informationsunderlag när politiska beslut om den globala miljön skall fattas Satelliterna kontrollerar efterlevnaden av internationella överenskommelser inom miljöpolitiken Copernicus - Observationssystem för global miljöövervakning och säkerhet

RÄDDNINGSARBETE Vid jordbävningar, översvämningar, orkaner och andra naturkatastrofer ger satelliter Kontinuerliga bilder d.v.s kartläggning av jordytan och dess förändringar Möjlighet för räddningstjänsten att planera, optimera och fördela insatser Satelliter har varit till stor nytta vid t.ex. Biståndsarbete vid Afrikas horn UNHCR Stormen Gudrun 2005 Vulkanutbrottet på Island 2010 Jordbävningen i Japan 2011 Sökning av det malaysiska flygplanet som störtade i våras Skogsbranden i Västmanland i år UNHCR kartläggning och planering vid kris

RYMDTEKNIK GER INNOVATIONER Rymdtekniken har också gett upphov till ny teknik, t.ex: Tåliga material, t.ex Aerocoat och Gore-Tex Vibrationsdämpning i bilar Trådlös kommunikation (Blutooth) Känselteknik hos robotar Mätning av stråldoser inne i kroppen Telemedicin vård på distans Hållbarare mat