Varning alla produkter uppfyller inte säkerhetskraven» sid 3

aktuellt# 3 2 0 0 7 ELINSTALLATÖRER SE UPP! 20 oktober 2007 ny föreskrift för behörighet som elinstallatör.» sid 5 MARKNADSKONTROLL för konsumentens bästa» sid 6 Juleljus Varning alla produkter uppfyller inte säkerhetskraven» sid 3

GD har ordet Tack för mig! att en arbetare vid namn Otto Ferdinand Hallgren, född 1851, varit anställd såsom smörjare vid bruket de senaste 7 à 8 åren; att nästlidne gårdagsafton kl 5.40 kommit bud till berättaren att en olycka inträffat vid masugnen och att han som genast begifvit sig dit ned vid sin ankomst funnit Hallgrens hufvud liggande å jordgolfvet, och den öfriga kroppen söndertrasad i slaggspelet. På fråga säger Spjuth sin åsigt angående orsaken till olyckshändelsen vara att Hallgren, som erhållit löfte om permission så snart han afslutat smörjningen, på grund af brådska antingen snafvat eller halkat och dervid kommit med ena armen uti spelet och blifvit indragen. Hufvudet hade afskilts från kroppen emot en af de stockar på vilka spelet vilar. Texten ovan är hämtad från polisprotokollet från undersökningen om en olycka i Graversfors, Östergötland år 1909. Ruinerna från masugnen hade jag inom synhåll under hela min uppväxt. Otto Ferdinand Hallgren var min farmors far, och jag hörde ofta min farmor berätta om denna hemska kväll. Och kanske det då såddes ett frö till det intresse för säkerhetsfrågor som jag på olika sätt fått förmånen att odla under mitt yrkesverksamma liv. Jag har varit chef för tre myndigheter. VTI (Statens Väg- och Transportforskningsinstitut), där vi sysslade mycket med trafiksäkerhet, och Rådet för arbetslivsforskning, som finansierade forskning och utvecklingsarbete om bland annat arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor. Så på det sättet var det naturligt för mig att tacka ja när jag blev erbjuden jobbet som GD för Elsäkerhetsverket. Det finns de som förvånas över att en icke-tekniker och därtill kvinna skulle kunna leda en så teknisk myndighet. Förvåningen tog sig i början uttryck i mer eller mindre vulgära uppkast per mail. En känsligare själ än jag hade kanske tagit illa vid sig, men jag var ganska trygg i förvissningen om att jag har andra kvaliteter än de rent eltekniska, nämligen chefsegenskaper av typen snabb i analysen och lätt att fatta beslut. Sedan har åren som chef i olika positioner förhoppningsvis också hjälpt mig att slipa av de värsta kantigheterna när det gäller umgänget med medarbetare och kollegor. Så egentligen är det väl nu man står på topp, eller? Och så ska man sluta! Pensioneras! Det låter så gammalt Åren på Elsäkerhetsverket har överträffat alla mina förväntningar. Det har handlat om intressanta frågor framför allt har jag försökt driva standardiseringsfrågorna (hur kan något som låter så tråkigt vara så viktigt och intressant?) och regelförenklingsfrågorna (min strävan är att begå lustmord på Blå Boken innan jag slutar) samt dra in den mänskligafaktor-aspekten mer i vårt säkerhetstänkande. Ett led i de strävandena var den seminarieserie vi drev tillsammans med EIO och Elektrikerförbundet om hälsoeffekter av strömgenomgång under förra året. I alla dessa sammanhang har det varit markant att det är mötena med människorna som dröjt sig kvar längst i minnet. Jag är tacksam över den tid jag fått tillbringa på Elsäkerhetsverket, för de frågor jag fått driva men framför allt för de människor jag mött i arbetet! Nu återstår en till synes oändlig tidsrymd utan ett enda måste i sikte. Jo, några uppdrag blir det väl. Och mycket resor och kultur. Men mest hoppas jag på umgänge med barnbarnen som dock inte behöver höra farmor/mormor berätta om en pappa som halshöggs av en maskin på jobbet. Gunnel Färm GENERALDIREKTÖR A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #3 2007 TEL 0550-851 00 ELSAKERHETSVERKET@ELSAKERHETSVERKET.SE WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Gunnel Färm gunnel.farm@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint

Ljusslingor klarar inte säkerhetskraven Under senhösten ökar handeln inför julen och ljusslingor blir allt populärare. Tyvärr uppfyller inte alla julljusprodukter de säkerhetskrav som ställs. En av de vanligaste missarna som upptäckts i samband med Elsäkerhetsverkets marknadskontroll är att den märketikett som ska sitta på produkten saknas. Ansvaret för att etiketten ska finnas på produkten och inte lossnar är tillverkarens. Den information som ska finnas med på etiketten är: Vilken typ av lampa som är avsedd för produkten. Om en för stark lampa används kan detta leda till direkt brandfara. Om produkten är avsedd för inomhus- eller utomhusbruk. En inomhusslinga har inte den isolering som krävs på en utomhusslinga. Vid låga temperaturen kan isoleringen spricka och risk för elchock (strömgenomgång) uppstå. Obs! Ytterligare ett vanligt fel bland de julljusprodukter som testats av Elsäkerhetsverkets marknadskontroll är dålig kvalité på plastmaterial. Om en ljusslinga inte är utrustad med rätt sorts plast som tål höga temperaturer är det risk för brandfara, säger Martin Gustafsson vid Elsäkerhetsverket. Tips för den som ska köpa ljusprodukter är att: Se efter att märketiketten sitter kvar. Kontrollera att det finns information på etiketten om vilka lampor som ska användas. Kontrollera om det är en inomhus- eller utomhusprodukt. Endast köpa produkter som är CE-märkta och certifieringsmärkta. Läs mer om CE-märkning på www.elsakerhetsverket.se Ljus i juletid Goda råd från svenska brandskyddsföreningen Gör det till en jultradition att varje första advent byta batteri i brandvarnaren så att batteriet är färskt inför julhelgen. Det kanske blir familjens bästa julklapp! Kontrollera att brandvarnaren fungerar genom att trycka på testknappen. Alla hem bör ha minst en brandvarnare per våningsplan. Det är en billig livförsäkring. Lämna inte levande ljus obevakade. En god regel är att den som har tänt ljusen ansvarar för dem och släcker dem. Ställ inga ljus på tv:n! Stearin kan droppa ner och antändas med en snabb och kraftig brand som följd. Byt den gamla mossan i ljusstaken mot icke brännbara dekorationer, till exempel vackra stenar eller snäckor. Då minskar risken för att det ska börja brinna i ljusstaken. Tänd inte tomtebloss i en torr barrande gran. Tänd och släck aldrig ljusstakar och julgransbelysningar med glödlampan. Dra ut stickkontakten istället, men håll i själva kontakten, inte i sladden. Kontrollera att sladden inte är skadad och att produkten i övrigt ser hel ut. Passa samtidigt på att se över alla skarvsladdar och grenuttag. Tänk också på att för barnens skull bör alla vägguttag, skarvsladdar och grenuttag vara petskyddade. Läs mer på www.svbf.se a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 3

säkerhet Att kompressorn är från Danfoss ser du genom att den har en gul märkplåt med Danfoss-symbolen. Risk för brand i äldre kylar och frysar Företaget Danfoss varnar för en ökad brandrisk i startreläer placerade i äldre kylar och frysar. Enligt Danfoss gäller det produkter köpta 1994 eller tidigare och som är utrustade med kompressorer från Danfoss. I ett pressmeddelande erbjuder företaget en reservdel till den som fortfarande äger en kyl eller frys av den här typen. Det är platsmaterialet i de gamla startreläerna som orsakar en ökad gnistbildning. Fenomenet inträffar främst i äldre kylmaskiner som varit utsatta för fukt och varierande temperatur, eller återstartats efter avfrostning. Om du har en kyl eller frys med Danfoss-kompressor som är tillverkad före 1994 eller tidigare och vill ha mer information, kontaktar du Danfoss på www.danfoss.se eller 020-422 423. Du kan se om kompressorn är från Danfoss genom att den i så fall har en gul märkplåt med Danfosssymbolen. Ny olycksfallsstatistik Äntligen är det nypremiär för olycksfallsstatistik på Elsäkerhetsverket hemsida. Sist Elsäkerhetsverket redovisad någon statistik var år 2004 med siffror för 2003. Anledningen till att ingen statistisk har publicerats förrän nu är bland annat att Elsäkerhetsverket har förändrat sina rutiner och metoder för att utreda olyckor. Även sättet att koda olyckorna är nya. Omkodningen medför att statistik före och efter 2005 inte är helt jämförbara. Undantaget är dödsolyckorna där inga förändringar skett avseende kodningen. Dessa olyckor kan därför jämföras över hela den tid som Elsäkerhetsverket fört statistik. När man tittar på siffrorna ser man samma mönster som tidigare år. Det man kan konstatera när det gäller dödsolyckor är att de flesta händer under sommaren. Vidare är det tydligt att av veckans alla dagar är fredagen den mest olycksdrabbade veckodagen. En stor del av elolycksfallen drabbar elyrkesmän. Av dessa olyckor orsakas cirka 80 procent av så kallat genomförandefel vid elarbete. Det vill säga försummad frånskiljning, ingen spänningslöshetskontroll, användning av olämpliga verktyg, ingen avskärmning mot farlig spänning etc. När det gäller de arbetsrelaterade elolyckor som drabbar lekmän, visar det sig att där beror mer än tre av fyra olyckor på ett tekniskt fel som i de flesta fall uppstått under användningen. Sådana fel kan exempelvis vara trasig kapsling eller skadad kabelisolering. Läs den fullständiga statistiken på www.elsakerhetsverket.se text Lars Kilsgård a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 4

Ny behörighetsföreskrift ELSÄK 2007:2 Från och med den 20 oktober 2007 gäller en ny föreskrift, ELSÄK-FS 2007:2, för behörighet som elinstallatör. Föreskriften innehåller flera förändringar. För dig som har behörighet eller tänker ansöka om behörighet gäller följande: De allmänna råden har genomgående tagits bort. Skälet är att de råd som fanns tidigare inte svarade upp till de krav som ställs ifråga om innehållet i råden. Ansökan om behörighet ska i fortsättningen ske på en blankett som tillhandahålls av Elsäkerhetsverket. Det går bara att ansöka om en behörighet åt gången. Det innebär att du själv måste fylla i vilken behörighet du tänker ansöka om. Skälet till förändringen är att effektivisera handläggningen så att handläggningstiderna blir kortare. Praktikintyg ska nu utfärdas på en särskild blankett som finns att hämta på Elsäkerhetsverkets hemsida. Du kan också få sådana blanketter hemskickade. Tänk på att dina praktikintyg måste utfärdas av en elinstallatör som haft överinseende över dig. Med det menas att du måste ha varit anställd i samma företag som elinstallatören alternativt varit anställd hos elinstallatören. Skälet till förändringen är att klargöra att praktintygen har stor betydelse vid prövningen av en ansökan och att det därför är viktigt att intygandet sker av någon som vet vilken erfarenhet du har skaffat dig under praktiktiden. En behörighet gäller i fortsättningen till det år innehavaren fyller 67. Därefter kan behörigheten förlängas med fem år i taget. Vissa regler som rör installation och besiktning av anläggningar har tagits bort. Skälet är att de inte handlar om krav som hänger samman med behörighetsprövning eller krav på behörighet utan istället handlar om krav som ställs på en innehavare eller nätägare. Har du genomgått utbildning i elinstallationsarbete i ett annat EES-land än Sverige kan du precis som tidigare ansöka om att få dina kvalifikationer erkända i Sverige. Möjligheten att ansöka om behörighet med stöd av en utbildning som genomförts i ett land utanför EES tas bort. Har du en sådan utbildning måste du i fortsättningen komplettera den genom att först genomgå en vidareutbildning i Sverige. Föreskriften kostar 40 kronor exklusive frakt och beställs på Elsäkerhetsverkets hemsida. Det går även att läsa föreskriften i PDF-format gratis på www.elsakerhetsverket.se text CARINA LARSSON a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 5

Produktsäkerhet för konsumentens bästa Varje år köper Elsäkerhetsverket in ett par hundra elprodukter som sedan skickas vidare till ett oberoende testlaboratorium. Efter en månad brukar testresultaten vara klara och en bedömning genomförs. I genomsnitt får cirka hundra elprodukter försäljningsförbud om året, det vill säga en tredjedel av alla som köps in. Elsäkerhetsverkets uppgift i stort är att bevara och upprätthålla den höga elsäkerhet som redan finns i Sverige. Detta sker genom föreskrifter, behörigheter till elyrkesmän, tillsyn av elanläggningar, marknadskontroll och information via exempelvis publikationer och webbplats. Marknadskontrollen faller under enheten Produktsäkerhet där det idag arbetar sex personer. Målet med marknadskontrollen är att hitta och få bort farliga elprodukter från marknaden. Urvalet görs genom stickkontroller och tips från allmänheten som fungerar som extra kontrollanter för oss. Det tycker vi är bra och vi uppmanar folk att höra av sig till oss om man misstänker att en elprodukt kan vara farlig, säger Mikael Schmidt, enhetschef vid Produktsäkerhet. När en handläggare är ute och inhandlar elprodukter meddelas alltid butiksinnehavaren att varan köps in i syftet att testas för elsäkerhet. Oftast när vi är ute på fältet och berättar att vi kommer från Elsäkerhetsverket och vad marknadskontrollen handlar om så är de vi möter väldigt förstående. Det handlar ju även om deras säkerhet samtidigt som de inte vill sälja produkter vidare som kan utsätta någon annan för fara, säger Martin Gustafsson, handläggare vid Produktsäkerhet. När en elprodukt fått försäljningsförbud informeras den som har det högsta ansvaret för produkten i Sverige. Detta är oftast tillverkaren eller importören. Varje utfärdat försäljningsförbud publiceras också på verkets webbplats (www. elsakerhetsverket.se) för information till både allmänheten och elbranschen. I de flesta fall publiceras också en bild på den aktuella produkten. Ett vanligt säkerhetskrav som inte uppfylls är att det saknas en märketikett och CE-märkning. Detta leder inte automatiskt till försäljningsförbud men det blir en anmärkning. Ansvaret för att elprodukter är utrustade med märketikett och CEmärkning är tillverkarens. Men att en produkt är säker är inte bara tillverkarens ansvar utan det är också ditt ansvar som konsument likväl som importörens och återförsäljarens. Detta är det inte alla som tänker på, säger Martin. På en märketikett ska det exempelvis gå att hitta information om tillverkare, modellbeteckning, spänning, ström och effekt. Detta kan variera mellan olika produkter och exakt vad som ska finnas står i respektive standard som går att hitta på SIS Förlag (www.sis.se). text & foto Sandra Pettersson a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 6

Elsäkerhetsverket samarbetar i många projekt och kommittéer, både nationellt och internationellt, för att öka elsäkerheten i Sverige. NSS Nordiska komittén för samordning av elektriska säkerhetsfrågor är ett av dessa forum där frågor inom elområdet lyfts upp för diskussion. Allt varmvatten på Island kommer direkt från de varma undervattenskällorna. Vattnet håller en temperatur på cirka 100 º C när det når marknivå. God arbetsmarknad för elektriker på Island NSS för elområdet har olika undergrupper, bland annat för verksledning, produktsäkerhet, statistik och information. Medlemsländerna träffas årligen för att utbyta erfarenheter och jämföra verksamhet. Målet är att på ett tidigt stadium kunna identifiera problem så att åtgärder kan sättas in så snabbt som möjligt. Det kan handla om exempelvis en ökning av elolyckor eller farliga produkter. Samarbetet sker mellan myndigheter från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Grönland, Åland, Norge och Sverige. I år var Island och Neytendastofa värd för ett NSS-möte Neytendastofa kan jämföras med vårt svenska Konsumentverk men de har fler uppdrag kring konsumenters säkerhet, både generellt och kring elsäkerhet. Vid Neytendastofa är det Sikkerhetsavdelingen som arbetar med frågor som rör elsäkerhet. Vi arbetar med frågor som rör elinstallationer, högspänningsanläggningar, behörigheter och marknadskontroll, säger Tryggvi Axelsson, direktör i Neytendastofa. Till skillnad från Sverige, där inspektörer inom tillsyn och produktsäkerhet arbetar som anställda vid Elsäkerhetsverket, tar Neytendastofa in tredje part för att lösa dessa inspektionsuppgifter på fältet. Neytendastofa arbetar istället med administration och tillsyn av att gällande regelverk följs. Rapporter från de ackrediterade inspektörerna tas om hand och följs upp. Planläggning av marknadskontroll är också en del av verksamheten och även där arbetar Neytendastofa med ackrediterade inspektörer.» text forts sidan 8 a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 7

Elen på Island kom under 2005 från: Typ Energi Procent Effekt Procent [GWh] [%] [MW] [%] Vattenkraft 7.015 80,81 1.160 76,96 Geotermal (varma källor) 1.658 19,10 232 15,40 Bränsle 8 0,09 115 7,64 Total 8.681 100,00 1.507 100,00» forts från sidan 7 Den isländska regeringens strategi har under flera år varit att minska antalet statsanställda till förmån för en ökad privatisering. Detta gör den offentliga sektorn mindre och mer ekonomisk effektiv. Våra fasta kostnader är mindre och vi kan anpassa tillsynen efter ett reellt behov. Vi kan göra mindre eller mer, beroende på marknadssituationen. Neytendastofa har ändå full insyn och de kunskaper som krävs för att ge mandat till tredje part, fortsätter Tryggvi Axelsson. När det gäller produktsäkerhet är Island lika angelägen som Sverige att det endast ska finnas elsäkra produkter på marknaden. Då Island också är en del av den inre marknaden i Europa är planläggningen av marknadskontrollen och uppföljning av densamma viktig. Neytendastofas webbplats är väl uppbyggd och riktar sig både till allmänhet och fackmän. Som medborgare kan du anmäla brister direkt på webben, anonymt eller via ett eget konto. Meningen är att detta system ska byggas ut till att omfatta även arbete som utförs av elinstallatörer. I och med denna tjänst får myndigheterna på elektronisk väg nödvändiga uppgifter som elinstallatören är skyldig att lämna till Neytendastofa. Arbetsmarknaden för elinstallatörer och elektriker på Island är gynnsam och idag finns det cirka 500 auktoriserade elinstallatörer och flera tusen elektriker. Expansionen på Island är stor och ekonomin är god. Byggboomen har tagit fart på allvar och överallt byggs det, både bostäder och industrilokaler. Behovet av arbetskraft från utlandet är stor och även inom elbranschen förekommer det att man tar in arbetskraft från andra länder, främst från Polen. Den ökade arbetskraftsinvandring ställer högre krav på oss som myndighet att se till att inte kvaliteten på elarbeten och elinstallationer blir sämre, menar Tryggvi. text Ann-Charlotte Carlqvist foto Sandra Pettersson & johann isberg Fotnot Du finner Neytendastofas webbplats på www.neytendastofa.is Fakta I Neytendastofa ingår, förutom en avdelning som jobbar med Elsäkerhet, även Metrologienhet som sysslar med mät- och vågutrustning samt en konsumentretsenhet som motsvarar Konsumentverket och Konsumentombudsman i Sverige. a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 8

NOTERAR Invigning av nya lokalerna i Kristinehamn Fredagen den 18 januari inviger näringsminister Maud Olofsson Elsäkerhetsverkets nya lokaler i Kristinehamn. Även Landshövdingen i Värmland, Eva Eriksson deltar vid det högtidliga tillfället. Under hösten har det pågått ett febrilt arbete med att rusta upp de tjugotalet nya kontorsarbetsplatserna i centrala Kristinehamn. Kontoret kommer att byggas ut ytterligare fram till 2010, då de tre tillsynsdistrikten flyttas till Kristinehamn. Obs! Vi finns numer vid Södra Torget 3. Brev skickas till: Elsäkerhetsverket, Box 4, 681 21 Kristinehamn. Nytt telefonnummer till växeln är 0550-851 00, fax 0550-170 57. Nya medarbetare Ann-Charlotte Carlqvist Elsäkerhetsverkets nya informationschef. Tidigare har hon arbetat som informationsansvarig i Hammarö kommun. Ingvar Svensson nyanställd inspektör på södra tillsynsdistriktet. Närmast kommer han från Sunnerbogymnasiet i Ljungby där han jobbat som yrkeslärare. Anette Rolf ny administratör på avdelningen behörighet. Närmast kommer hon från Pliktverket. Elin Cederholm nu vår nya kvalificerade handläggare. Hon jobbade tidigare vid Försäkringskassan. a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7

Kommunstyrelsens ordförande i Kristinehamn, Åke Thörnesjö, är gästkrönikör i detta nummer av Aktuellt välkommen till kristinehamn I början av december gick flyttlasset för Elsäkerhetsverket från Stockholm till Kristinehamn. Detta är något som vi i kommunen har sett fram emot sedan beslutet togs för ungefär två år sedan. Som före detta officer, med lång erfarenhet av diverse omlokaliseringar, har jag full förståelse för att inte alla har varit odelat positiv till beslutet att flytta Elsäkerhetsverket. Det är naturligtvis lättare för den som befinner sig på vinnarsidan att acceptera ett sådant beslut. För Kristinehamns kommun innebar nedläggningen av Kristinehamns garnison sommaren 2005, ett tapp på cirka 600 arbetstillfällen. Genom regeringens stöd och kraftfulla åtgärder från en enig kommunledning har vi hittills kunnat bibehålla vår invånarnivå. Vi har heller inte fått någon stor ökning av arbetslösheten. Från kommunens sida har vi försökt göra allt för att underlätta de olika myndigheternas omlokalisering. Bland annat genom studiebesök och inflyttarservice. Till varje myndighet har vi också haft utpekade samverkanspersoner. Genom aktivt arbete har vi försökt hjälpa myndigheterna (Elsäkerhetsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Räddningsverket) att få ändamålsenliga lokaler och arbetsplatser. Det är min och alla Kristinehamnares varma och uppriktiga förhoppning att Elsäkerhetsverkets omlokalisering till vår kommun ska bli lyckosam för såväl myndigheten som för den enskilde medarbetaren. Än en gång, varmt välkomna till Kristinehamn! Åke Thörnesjö Kommunstyrelsens ordförande a k t u e l l t # 3 d e c e m b e r 2 0 0 7 10