Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Läsår 2012/13

Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Läsår 2012/13 Nibbleskolan Verksamhetsformer: Grundskola Rektor: Annechatrin Brandén Datum: 20130628 Mall reviderad april 2013 1

Vad säger eleverna?...11 Åtgärder för att avhjälpa påtalade brister enligt Skolinspektionens beslut efter tillsyn av:...17 Nibbleskolan...17 Trygghet, studiero och en god miljö...18 Förutsättningar Elevantal och personaltäthet (siffror kan hämtas via rektorsassistenterna) Förskoleklass 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal elever inskrivna i 47 48 41 54 55 förskoleklass, SCB 15/10 Antal årsarbetare förskoleklass 2 2,71 2,5 3,5 3,5 Antal elever per årsarbetare i förskoleklass 23,5 17,71 16,40 15,43 18,33 2

Grundskola 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal elever i SCB 15/10 198 279 258 269 258 Antal årsarbetare 22 28,5 27,1 27,2 19,2 Antal lärare per 100 elever 11,1 10,2 10,5 10,1 13,44 Särskilda faktorer som påverkat verksamheten under läsåret Rektors sammanfattning av läsåret 2012/2013 Under läsåret har skolan arbetat språkutvecklande. Det har inneburit att varje lärare har fått grunden i en forskningsbaserad bok, diskuterat i arbetslagen och sedan omsatt sina nya kunskaper i undervisningen. De allra flesta av lärarna uppger att de har förändrat sin undervisning, blivit mer medvetna om hur viktigt språket är och att det har genomslagskraft i varje ämne. Utvärderingarna visar att eleverna har utvecklat sitt språk. De skriver längre och mer omfattande texter. Eleverna har blivit mer medvetna och uttrycker sig än mer än tidigare, vilket de själva uppger i sina självvärderingar. I detta arbete har lärarna fått en djupare förståelse för språket och hur viktig läs och skrivinlärningen är för varje elev. Skolan fick kritik av Skolinspektionen bl a när det gäller IUP/skriftliga omdömen och elevinflytande. Detta kommer vi att arbeta vidare med under nästa läsår. Under våren kom många nyanlända barn till skolan. Det påverkade lärarnas förutsättningar i klasserna nämnvärt. Kunskaper Läskunnighet 2010/11 2011/12 2012/13 Totalt antal barn år 1 Andel (%) Totalt antal barn år 1 Andel (%) som nådde Totalt antal barn år 1 39 som nådde målen 42 målen 51 Andel (%) som nådde målen Antal flickor:24 100% Antal flickor: 25 100% Antal flickor: 26 93 Antal pojkar:15 87% Antal pojkar:17 94% Antal pojkar: 25 96 Iakttagelser och slutsatser Områden för fördjupade analyser på enhetsnivå 3

Dessa elever har fått en bra grogrund från förskoleklassen då de arbetat utifrån Bornholmsmodellen. Många av barnen kunde redan läsa i förskoleklassen och flera var på väg att knäcka läskoden. Under året har åk 1 lärarna läst 2 böcker som bygger på en vetenskaplig grund och är inriktad på läs och skrivundervisning. I samband med det har de fått handledning och diskuterat innehållet i litteraturen samt praktiskt provat i undervisningen. Det har bidragit till att lärare har fått en fördjupad förståelse, nya undervisningsmetoder och möjlighet till att ändra i sin undervisning. Ju mer vi har fokuserat på läs och skrivinlärningen, ju mer har vi insett hur viktigt det är. Vi kommer fortsättningsvis att läsa samma litteratur och de nya åk1 lärarna till hösten kommer att få handledning av resurslärare. Vi ser att detta är nödvändigt; att läsa och prova praktiskt de teoretiska kunskaperna i undervisningen. Detta i kombination med pedagogiska diskussioner i arbetslaget ger djupare insikter. Det stimulerar lärarnas undervisning och ger förhoppningsvis en djupare förståelse för barns läs och skrivutveckling. I lärarnas egna självvärderingar har de fått djupare förståelse för läs och skrivinlärningen och insett hur viktig processen är. Nationella prov år 3 (våren 2013) Matematik A B C D E F G Antal som klarat F:21 P:29 F:16 P:24 F:20 P:27 F:21 P:29 F:20 P:27 F:18 P:28 F: 18 P:25 delprovet utifrån totala antalet: Flickor: 26 Pojkar: 29 % av totala antalet P/F %av totala antalet elever 91% 73% 85% 91% 85% 84% 78% 81 % 100% 62% 83% 77% 93% 81% 100% 77% 93% 69% 97% 69% 86% 4

Ej deltagit 5 5 5 5 5 5 5 Svenska A B C D E F G H Antal som klarat F:21 P:28 F:21 P:25 F:18 P:20 F:20 P:25 F:21 P:27 F:18 P:19 F:20 P:19 F:17 P:23 delprovet utifrån totala antalet: Flickor: 26 Pojkar: 29 % av totala antalet P/F %av totala antalet elever 89% 84% 69% 82% 87% 67% 71% 73% 81% 97% 81% 86% 69% 69% 77% 86% 81% 93% 69% 66% 77% 66% 65% 79% Ej deltagit 6 6 6 6 6 6 6 6 Iakttagelser och slutsatser Matematikdelen gick bra för de allra flesta av eleverna. Vi ser att pojkarna gjorde ett bättre resultat bland flickorna. När vi analyserat stödbehovet bland eleverna ser vi att flickor har fått mer stöd i matematik än pojkarna. Specialpedagog och lärare upplever att flickor behöver mer hjälp i matematiken än pojkar och att matematiken är svårare för flickorna. Eleverna gjorde ett sämre resultat i proven i svenska. Många elever klarade inte av att skriva berättelse, som innebar en sammanfattande text med början och avslut. Detta till trots att vi under året fokuserat på språkutvecklande arbetssätt så gav det inte ett bättre resultat. Det finns fler faktorer som påverkat detta: 1. Dessa lärare har inte fått handledning i läs och skrivförståelse av resurslärare. Och de har inte läst den grundläggande boken för läs och skriv som används i handledningen. Vilket får som följd att lärarnas kompetens i Områden för fördjupade analyser på enhetsnivå Specialpedagogen upptäckte under läsåret att många elever på lågstadiet inte förstod likhetstecknets betydelse samt en del andra grundäggande kunskaper i matematiken. Vår slutsats av detta är att vi kommer lägga ett stort fokus på att varje elev ska ha de grundläggande kunskaperna i matematik i de tidiga åren. Resultaten visar att det vi har startat med, sedan 2 läsår tillbaka, handledning och läsa forskningsbaserad litteratur om läs och skrivinlärning är nödvändigt och viktigt. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet till att utveckla sin läsförståelse, utveckla ordkunskaperna och literacy. Därtill och som beskrivs längre fram i redovisningen, att arbeta språkutvecklande är en nödvändighet i dagens läge. Vi har sett att eleverna har ett begränsat språk och de saknar ordkunskap. Detta krävs för att kunna skriva en berättelse eller förstå den text man 5

läs och skriv är avhängt till deras utbildning (om de fick utbildning inom läs och skriv eller ej) och erfarenheter genom åren. 2. Hur har lärarens undervisning varit i svenska? Vad har man fokuserat på? Lärare uppger att de arbetat utifrån kursplanerna men på vilket sätt och hur har undervisningen nått fram till eleven? 3. En klass hade simundervisning under delar av svensktimmarna, vilket fick som följd att många svensklektioner försvann och som hade varit nödvändiga för eleverna. 4. En av klasserna har bytt lärare många gånger och så även detta år. Har det påverkat deras svenskakunskaper? Ja, på ett sådant sätt är att varje lärare har arbetat på sitt sätt och det har inte blivit en röd tråd för eleverna. Kan det påverka deras läs och skrivförståelse? 5. De olika läsgrupper som lärarna haft under läsåret hur har det påverkat barnens läsutveckling och framförallt deras läsförståelse och literacy? Lärarens undervisning i läsförståelse påverkar elevernas läsförståelse av olika slags texter. läser. Vi behöver fortsätta vårt arbeta med språkutveckling. Ämnet svenska får inte kollidera med andra aktiviteter utan måste prioriteras för elevernas kunskapsutveckling eftersom ämnet genomsyrar alla övriga ämnen. Utifrån våra iakttagelser ser vi att vi behöver lära barnen tidigt att skriva texter och utveckla deras språk. Texter är ju olika och består av olika genrer och det gäller för eleverna att få en förståelse för hur texter är uppbyggda och att utveckla deras ordförråd. Vi behöver uppmuntra föräldrarna att läsa och samtala mer med sina barn för att utveckla barnens språk. Här är språket inget hinder utan det kan även ske på modersmålet. Rektors analys av kunskapsresultat år 1-3 Analys och bedömning av resultat i ämnen och år Det har skett en förändring mellan hösten och vårens bedömningar. I åk 1 har kunskapsresultaten sänkts i några ämnen. Åk 2 ligger kvar på samma resultat förutom utveckling i svenska. Åk 3 har resultaten höjts i matematik, engelska, idrott och NO. I svenska har resultatet sänkts från 68 % till 61 % vilket grundar sig Förbättringsområden Se ovan under nationella proven. 6

på nationella provens resultat. Stödinsatser Vi ser att vi har gett pojkar mer stöd i olika ämnen än flickorna. Framför allt i läsningen. Vi har satt in mest stöd bland åk 3, 20,3 tim/vecka. Där den största delen bestått av stöd i matematiken. Med tanke på att resultatet i svenska var så lågt måste vi ha bättre fördelning av stöd mellan ämnena. Det finns 8 pågående åtgärdsprogram bland 3:orna. Till nästa läsår måste vi ha bättre koll på fördelningen av stöd mellan ämnen. Därtill att vi i årskurs 1 har nogsam koll på hur eleverna utvecklas i sin läs och skrivinlärning. Vi ser att eleverna behöver läsa varje dag. Det innebär inte att det är läraren som behöver sitta ner och lyssna utan 2 kan läsa för varandra. Vi ser att där eleverna har läst dagligen ger bra resultat. Brist på träning ger sämre läsning. Därtill är det mycket viktigt att läraren avsätter tid för genomgång av alla ljuden och det är ett långsiktigt arbete. Forskare menar att man ska tänka upp till 2 år för genomgång av alla ljuden. Vi behöver arbeta mer med att befästa elevernas kunskaper i matematik mer än vad vi har gjort idag. Därtill behöver vi prata mer matematik och problematisera för att få en ökad förståelse för matematikens beståndsdelar. Detta gäller oavsett genus. Rektors analys av kunskapsresultat år 4-5 Analys och bedömning av resultat i ämnen och år Kunskapsresultatet i svenska har ökat sedan höstterminen och det tack vare det goda arbetet som skett i klasserna som har sin grund i arbete med språkutveckling. Både lärare och elever vittnar om hur de ser en positiv förändring i svenskämnet och elevernas kunskapsutveckling. Under året har åk 4 haft läsgrupper och konkreta skrivuppgifter som har utvecklat elevernas skrivande. Eleverna såg själva hur deras skrivande utvecklades, längre och mer omfattande texter, utökat ordförråd, fler adjektiv osv. Detta bekräftas också i lärarnas bedömning av eleverna, trots att kraven är högre och svenskämnet Förbättringsområden Detta arbete kommer att fortsätta i åk 5. I svenskämnet har vi haft läsgrupper och gett stöd som vi ser ger resultat. Läsgrupperna behöver vara flera ggr/vecka för att ge resultat. Den största utmaningen är att öka literacyn bland eleverna; att sätta sina egna kunskaper och erfarenheter till den text jag läser. Själva lästräningen, tekniskt, är viktig men läsförståelsen och literacyn är mer viktig. Detta behöver klargöras bland alla lärare. Lästräning är mer till för att öka läsningen bland eleverna och detta är en del av skolans kompensatoriska uppgift. Vi ser i vår analys att vi bör ha detta från och med åk 3 och att 7

mer omfattande i åk 4 klarar samma antal elever kunskapskraven. Åk 5 har under året haft som tema Fantasy där varje elev har producerat en bok. I det temat har lärarna undervisat språkutvecklande och det har gett resultat även här bland eleverna. Lärare och elever uppger att de såg en stor förändring i elevernas utveckling inom svenskaämnet. upplevelseläsning bör vara en del i lästräningen. Vidare ser vi att eleverna behöver läsa varje dag. Det innebär inte att det är läraren som behöver sitta ner och lyssna utan 2 kan läsa för varandra. Vi ser att där eleverna har läst dagligen ger bra resultat. Brist på träning ger sämre läsning. 88 % av flickorna i åk 5 klarar kunskapskraven i svenska jämfört med 68 % av pojkarna. Lärare uppger att i samband med boksamtal med eleverna pratar man känslor. Forskare uppger att pojkar inte vill under mellanstadietiden prata om känslor. Frågan uppstår: påverkar det resultatet i svenska? Där svenskan är i mångt och mycket att uttrycka känslor, skriva om dem och beskriva hur det känns i olika texter. Pedagogiken kanske gynnar flickorna mera i svenskämnet än pojkarna? Under läsåret 2011/2012 var det 94 % av eleverna som klarade kunskapskraven i matematik och baserat på nationella proven. Siffran sjunker dramatiskt i åk 4 till 77 %. Utifrån ett genusperspektiv kan man se skillnad mellan pojkar och flickor i matematiken. I åk 4 och i ämnet matematik är det 71 % av flickorna som klarar målen och 80 % av pojkarna. Vad beror detta på? Vi har sett i våra analyser att flickor i dessa åldrar har svårare för matematiken och att de i högstadiet hämtar hem och når bättre resultat. I åk 5 är 88 % av flickorna som klarar målen i matematik och 76 % av pojkarna. Jämfört med året innan har resultatet försämrats. År 2011/2012 var det 93 % av flickorna som nådde målen i matematik i åk 4. 73 % av pojkarna klarade matematiken i åk 4. Anledningarna till detta kan vara flera. Vi har sett att fler flickor har fått mer hjälp i matematiken än pojkarna. Vi ser att flickorna behöver mer hjälp där pojkarna klarar av ämnet bättre. Fortsatt arbete krävs och riktat stöd till de elever som behöver det. 8

Stödinsatser gavs mer till pojkar (10 st) än till flickor (3 st). Stödinsatser Särskilt stöd gavs mest i svenskämnet och till största delen till pojkarna (7 st) och flickor (1st). 5 elever fick särskilt stöd i matematik under läsåret. 13 elever har haft åtgärdsprogram under läsåret i svenska eller matematik. Vi har konstaterat sedan tidigare att vi har gett stödinsatser mer till pojkar än till flickor och som visar sig sedan i resultaten där färre flickor når kunskapsmålen i matematik. De flesta elever som får stöd är svenskfödda elever. Övriga elever får stöd av SVA-lärarna. Endast ett fåtal icke svenskfödda elever har fått stöd av speciallärare. Anledningen till detta är att SVAämnet kombineras med särskilt stöd då det är svårt att avgöra om eleven har särskilda behov eller om det beror på bristande kunskaper i ämnet. Därtill om eleven är nyanländ är det svårt att kartlägga elevens behov. Detta kan göras efter en längre tid när man ser hur eleven utvecklas och på vilket sätt eleven lär. Vi behöver bli än mer noggranna med att det stöd eleven får ska ge det önskade resultatet. Elever ska inte få stöd av slentrian utan när stöd ges ska det vara adekvat utifrån den problemställning som finns. Vi måste inse att svenska som andraspråk inte är ett stödämne utan ett eget ämne som övriga ämnen. Om eleven behöver särskilt stöd ska det ges av klassläraren, specialpedagog eller resurslärare. Rektors analys av undervisningen år 1-5 Analys av undervisningen för de aktuella elevgrupperna Vi har under året arbetat språkutvecklande i undervisningen. Som grund för detta arbetssätt har lärarna läst 2 böcker; Fokus på språket Skolverket och Att undervisa i läsförståelse alt. Greppa Språket. Litteraturen har diskuterats i arbetslagen och nya idéer och en större medvetenhet om språkets betydelse har inspirerat lärare till att förändra i sin undervisning. Flera lärare vittnar om Förbättringsområden Vi kommer fortsätta med språkutvecklande arbetssätt under läsåret. Vi har tagit ett första steg och nu behöver vi fördjupa detta. Ytterligare ett steg i detta är att arbeta med genrepedagogik. Förskollärarna behöver också inkluderas i detta arbete då de i förskoleklassen grundar språket och läsandet. Tanken är att få till en röd tråd från förskolklass till åk 5. 9

att de har insett hur torftigt språk deras elever har. Att många elever inte förstår vardagliga begrepp och instruktioner som sedan påverkar deras lärande och kunskapsutveckling. Lärare berättar att, genom att de arbetar språkutvecklande har de på ett konkret sätt hur eleverna har utvecklats språkmässigt och som visar sig ibland annat deras sätt att skriva berättelser. I åk 5 har temat under året varit Fantasyskrivning, där alla elever skrivit en bok om 11 kapitel. Eleverna såg själva hur de utvecklats för varje kapitel, blivit mer medvetna om hur man skriver, utökat ordförråd, grammatiskt och beskrivande. Alla elever på skolan fick skriva en text i oktober månad för att i maj månad skriva en ny text som jämförelse. De allra flesta eleverna utvecklades markant i sitt skrivande och i ordförrådet. I lärarnas egna självvärderingar framkommer det att de gjort insikter under läsåret och som fått dem att ändra i sin undervisning. De allra flesta av lärarna ansåg att det varit ett mycket stimulerande år. Flera av lärarna har haft undervisning i sina ämnen de är utbildade för. Många är nöjda med detta då de kan släppa andra ämnen och fokusera på sitt ämne. Lärare uppger också att det blir mer effektivt och att de kan gå djupare i ämnet. Ur elevernas perspektiv har de fått lära känna lärarna i arbetslaget och fått varierad undervisning. Organisatoriska förändringar gjordes under läsåret och som påverkar eleverna och lärarnas arbete. Skolan tog emot många elever under vårterminen 2013, och ett flertal av dessa hade inte någon skolgång sedan tidigare. Detta påverkade flera klasser i antal och i förändrade arbetssätt. När en nyanländ elev kommer får de en inskolningsassistent. Efter en viss tid får eleven studiehandledning. Vi har sett att det krävs att studiehandledaren har en utbildning, lägst gymnasienivå, för att kunna ge bra studiehandledning. Därtill att handledaren är trygg och har ett utvecklat modersmål. Vi behöver utbilda studiehandledarna för att öka deras kunskaper om svenska skolan och läroplanen mm. 10

Stödinsatser Lärarna i åk 1 har fått handledning och läst forskningsbaserade böcker om läs och skrivinlärning. Handledning har getts av resursläraren på skolan som specialiserat sig på läs och skrivinlärning. Detta arbeta kommer att fortsätta och det finns en tanke att förskollärarna kommer att delta från och med nästa läsår. Vad säger eleverna? SKL:s sju frågor om elevernas syn på skolan och undervisningen Följande s.k. kvalitetsindikatorer är framtagna av Sveriges kommuner och landsting för nationella jämförelser. Enkäten besvarades anonymt av årskurs 5 och 8 i maj 2013. Frågor Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Besvaras i % (för åk 5 eller F P F P F P F P F P 8) 1/ Jag känner mig trygg i 39% 78% 61% 22% skolan 2/ Skolarbetet gör mig så 17% 26% 75% 48% 5% 15% 3% 7% Vet ej 11

nyfiken att jag får lust att lära mig mer 3/ Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 4/ Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 5/ Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 6/ Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 7/ Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 43% 42% 50% 46% 12% 7% 43% 36% 50% 52% 10% 2% 7% 65% 80% 35% 19% 38% 52% 50% 28% 12% 17% 3% 60% 47% 35% 35% 5% 18% Resultat av Skolinspektionens enkät elever i årskurs 5 I jämförelse med förra årets enkät har resultatet minskat. Det som står ut i resultatet är att elevgruppen och då framför allt pojkarna, 15 % av dem, upplever att skolarbetet är inte tillräckligt stimulerande så att de får lust till att lära. Sammanlagt är det 30 % av eleverna som upplever att skolarbetet gör dem nyfikna så att de får lust att lära. Det visar att lärarna måste förändra sin undervisning och metod. Fångar vi upp elevernas intressen och i den kontext de lever i, i undervisningen? På vilket sätt tar vi tillvara på elevernas erfarenheter och det som bidrar till deras nyfikenhet? Vi behöver utveckla vår undervisning till att eleverna har mer inflytande på undervisningen och som Skolinspektionen också påpekade. Har elever mer inflytande på undervisningen upplever de också att de kan påverka och förhoppningsvis upplever de då även att undervisningen blir mer stimulerande. 12 % av pojkarna anser att lärarna inte tar hänsyn till elevernas åsikter, vilket innebär att dessa elever upplever att deras åsikter inte har någon genomslagskraft bland lärarna. 10% av pojkarna upplevde att det inte visste vad de skulle kunna för att nå målen och ytterligare 2 % att det stämde inte alls. Detta är allvarligt då vi har arbetat med att kommunicera målen och kunskapskraven till eleverna. När det gäller att få stöd och hjälp upplevde 80 % pojkarna att det stämde helt och hållet i jämförelse med 65% av flickorna. Detta bekräftar det vi har sett i vår egen analys av stöd till elever; att vi har gett mer stöd till pojkarna än till flickorna. Detta behöver vi bli mer medvetna om i planeringen av stödåtgärder så att flickorna inte upplever att de inte får lika mycket stöd som pojkarna. 12

Enkätresultatet behöver vi diskutera mer djupgående i kollegiet. Skolan fick kritik av Skolinspektionen i bl a elevinflytande. Enkäten visar att det finns flera pojkar som upplever att lärarna inte tar hänsyn till deras åsikter. Vi behöver arbeta och utveckla detta mer på skolan. 13

Djupgående analys Uppföljning och utvärdering av verksamheten på enhetsnivå utifrån läroplanens övergripande mål och riktlinjer Grundskola Område Konkretiserat mål Resultat Bedömning Åtgärder och tidplan Skolans värdegrund och Vi hör och vi ser att Detta är ett vardagligt uppdrag eleverna refererar till arbete som kontinuerligt Kapitel 1 diskussioner. måste fortgå. Vi har arbetat med att konkret omsätta värdegrunden i vardagen. Dels är det ett vardagligt arbete men det gäller också att sätta fokus på förhållningssätt; dvs utmana elevernas tänkande. Detta gjorde vi under en dag där vi delade in alla elever i mindre grupper och utmanade deras värderingar. Vi såg film (UR:s filmer) och diskuterade hur skulle man kunna lösa det på bästa sätt? Vi hade olika case där eleverna fick diskutera och möta sina egna värderingar. SKL:s enkät visar att alla elever i åk 5 upplever att de ä trygga i skolan. Fritidsenkäten som också tar upp samma fråga visar att även de yngre eleverna upplever att de är trygga i skolan. De enskilda satsningarna kommer att fortsätta då vi ser att det ger positiva effekter. Vi har kommit överens om en förmiddag/termin då vi fokuserar på värdegrundsarbete. Detta gäller hela skolan. Kommer att ske fortlöpande. 14

Område Konkretiserat mål Resultat Bedömning Åtgärder och tidplan Kunskaper Fortsatt arbete inom Läsåret 2013/2014 Kapitel 2.2 området. Vi har under året fokuserat på arbeta språkutvecklande. Se i texterna och analyserna ovan. Grunden har varit forskningsbaserad litteratur som har behandlats och diskuterats i arbetslagen. Ett mycket gott resultat. Både lärare och elever uppger att de ser en utveckling i språket. Lärare uppger i sina självvärderingar att de har förändrat sin undervisning när det har blivit mer medvetna om språket och dess betydelse och genomslag i alla ämnen. Formativa bedömningar och entreprenöriellt lärande, ha varit årets fokus på den gemensamma kompetensutvecklingen bland alla lärare i kommunen. Lärarna har fått kunskap om formativa bedömningar och entreprenöriella lärandet. Successivt implementeras det i det dagliga arbetet. Fortsatt arbete inom området. Läsåret 2013/2014 15

Område Konkretiserat mål Resultat Bedömning Åtgärder och tidplan Ansvar och inflytande Kapitel 2.3 Lärarna har arbetat under läsåret med att utveckla elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande. Eleverna har utvecklats och blivit mer medvetna om skolarbetet och sitt eget ansvar i detta. Skolan fick kritik av Skolinspektionen gällande elevers inflytande som behöver utvecklas. Arbetet med elevers inflytande i undervisningen kommer att starta upp läsåret 2013/2014. 16

Åtgärder för att avhjälpa påtalade brister enligt Skolinspektionens beslut efter tillsyn av: Nibbleskolan Typ av beslut Vad ska åtgärdas Föreläggande Se till att utformningen av inflytandet anges i planeringen av verksamheten och att skolan har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad Skolans planerade insatser - kortsiktigt Under läsåret 2013-2014 har kommunen köpt in utbildning för alla lärare i kommunen. I denna utbildning ingår det handledning i att skriva pedagogiska planeringar, utveckla IUP och skriftliga omdömen. Skolans planerade insatser - långsiktigt I framtiden kommer varje pedagogisk planering innehålla elevernas medverkan inom det planerade arbetsområdet. Eleverna ska ha inflytande på arbetsformer, arbetssätt och undervisningens innehåll. Ansvarig och tidplan framåt Rektor Samtalsledare Lärare Läsåret 13/14 Föreläggande Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem I framtagandet av de pedagogiska planeringarna kommer eleverna ges inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Detta sker utifrån ålder och mognad. Se ovan Rektor Samtalsledare Lärare Läsåret 13/14 17

Trygghet, studiero och en god miljö Typ av beslut Föreläggande Föreläggande Vad ska åtgärdas Se till att beslut om disciplinära åtgärder fattas i enlighet med författningarnas krav Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp Skolans planerade insatser - kortsiktigt Tack vare Skolinspektionens bedömning och granskning av ärendet har lärdomar dragits. Under våren har en ny plan framtagits. Elever, föräldrar och personal har haft inflytande och medverkat till innehållet. I planen framkommer det tydligt vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Skolans planerade insatser - långsiktigt Då ärendet fortfarande är öppet hos skolinspektionen sker inga insatser. Varje år kommer planen att revideras och följas upp. Elever, föräldrar och personal kommer fortsättningsvis ha inflytande över planen. Ansvarig och tidplan framåt Rektor Rektor Trygghetsteam Föräldraråd Elevråd Redan åtgärdat Revidering varje år 18

Bedömning och betygssättning Typ av beslut Föreläggande Vad ska åtgärdas Se till att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt Skolans planerade insatser - kortsiktigt I den utbildning som kommunen köpt in kommer varje lärare arbeta med att utveckla IUP-skrivandet. Därmed kommer det att bli tydligare skrivning av insatserna som eleverna behöver för att nå kunskapskraven. Skolans planerade insatser - långsiktigt Det är viktigt att kontinuerligt samtala om språket och hur vi skriver i IUP. Det behövs för att varje lärare kontinuerligt utvecklas i sitt skrivande. Ansvarig och tidplan framåt Rektor Läsåret 2013/2014 19

Personalkompetens Typ av beslut Föreläggande Föreläggande Vad ska åtgärdas Se till att de lärare som används har utbildning för den undervisning de ska bedriva Se till att endast lärare som uppfyller skollagens kriterier är anställda utan tidsbegräsning Skolans planerade insatser - kortsiktigt Utifrån varje lärares lärarlegitimation organiserar vi undervisningen på skolan. Skolan har tagit första steg i detta. I arbetslagen fördelar lärarna ämnen dem emellan baserade på deras behörigheter. Vi anställer endast behöriga lärare och utgår ifrån deras behörighet och vad vi behöver i organisationen. Skolans planerade insatser - långsiktigt Varje lärare ska undervisa i de ämnen de har behörighet i. Skolan ska ha lärare med lärarlegitimation. Ansvarig och tidplan framåt Rektor Lagledare 2013 och framåt. Rektor 2013 och framgent Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Typ av beslut Föreläggande Vad ska åtgärdas Se till att det för eleverna finns elevhälsa som omfattar psykologiska insatser Skolans planerade insatser - kortsiktigt Kommunen har anställd skolpsykolog och som medverkar i psykologiska insatser och gör utredningar. Skolans planerade insatser - långsiktigt Ansvarig och tidplan framåt FC 2013 och framgent 20

Särskilt stöd Typ av beslut Anmärkning Vad ska åtgärdas Se till att rektorn säkerställer att åtgärdsprogrammen anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas Skolans planerade insatser - kortsiktigt Ansvariga rektorer skriver ett tillägg till åtgärdsprogrammen som anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolans planerade insatser - långsiktigt Varje åtgärdsprogram följs upp och utvärderas kontinuerligt. Ansvarig och tidplan framåt Rektor Redan åtgärdat. Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Typ av beslut Anmärkning Vad ska åtgärdas Det är inte säkerställt att alla elever inom skolenheten endast har en rektor Skolans planerade insatser - kortsiktigt Från hösten 2013 kommer varje elev på skolan ha en rektor. Skolans planerade insatser - långsiktigt Skolan kommer att ha en rektor för varje elev. Ansvarig och tidplan framåt Förvaltningschef Redan åtgärdat. 21