Arbetsmiljön i våra klassrum

GYMNASIEARBETSRAPPORT Läsåret 2013/2014 Arbetsmiljön i våra klassrum Gruppmedlemmar: Lisa Candell, NA11B Manne Ölfvingsson, NA11B Karim Lahrach, NA11B Lärare: Medbedömare: Josefin Kvarnström Viveka Sparring Nygren

Abstract We chose to work with the working environment in the school classrooms based on the factors carbon dioxide, oxygen and temperature. We also wanted to find out how temperature and the amount of oxygen and carbon dioxide affect the human body. According to the National Agency, the environment in the classroom is important for students to perform as good as possible. As we thought, the Work Environment Authority has published laws, rules and recommendations regarding temperature and the amount of oxygen and carbon dioxide in the classrooms. We measured the temperature and the concentration of carbon dioxide and oxygen in different classrooms to see if the recommendations are followed. To find out how these factors affect the human body we used the internet and medical dictionaries. We found out that the environment in our classrooms was good, at least during the winter, but it could be improved. Keywords: working environment; temperature; carbon dioxide; oxygen.

Innehåll Inledning... 4 Syfte och frågeställningar... 4 Metod... 5 Källkritik... 5 Resultat... 7 Vad finns det för miljöregler för arbetsmiljön i klassrum och följs dessa?... 7 Hur bra är arbetsmiljön i våra klassrum utifrån syremängd, koldioxidmängd och temperatur?... 8 Hur påverkas vi av dessa faktorer?... 11 Syre och koldioxid... 11 Varför blir vi trötta när luften är dålig?... 11 Diskussion... 13 Slutsatser... 15 Källor... 16

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 4 Inledning Efter 30 min lektion är många elever trötta och okoncentrerade. Vad kan det bero på? Är man trött efter att ha koncentrerat sig för länge, är läraren tråkig, eller har det med luften att göra? En frekvent förekommande teori är att luften tar slut och koldioxidhalten blir för hög, men vad beror det egentligen på? Vi har valt att arbeta med detta ämne eftersom vi elever anser att arbetsmiljön i klassrummen är viktig för elevers lärande. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att bedöma arbetsmiljön i klassrummen på skolan utifrån faktorerna koldioxidmängd, syremängd och temperatur. Enligt skolverket är miljön i klassrummet viktig för att eleverna ska prestera så bra som möjligt, och arbetsmiljöverket har publicerat lagar, regler och rekommendationer angående temperatur samt mängden syre och koldioxid i inomhusluften. Frågeställningarna är; Hur bra är arbetsmiljön i våra klassrum utifrån 3 aspekter, syremängd, koldioxidmängd och temperatur? Hur påverkas vi av dessa faktorer? Vad finns det för miljöregler för arbetsmiljön i klassrum och följs dessa?

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 5 Metod Arbetsmiljön undersöktes i 3 olika klassrum i olika byggnader på Berzeliusskolan. Ett klassrum i H-huset, ett i D-huset och ett i T-huset. Klassrum valdes ut i olika byggnader eftersom byggnaderna är byggda vid olika tillfällen, de är olika utformade och har inte exakt samma ventilationssystem. (Mattias Dahlgren, Rektor på Berzeliusskolans gymnasium, 2014). Vissa salar är renoverade/förbättrade och därför förväntades mätvärdena variera. För att mäta syre- och koldioxidmängd samt temperatur i klassummen användes en labquest. En labquest är en mätvärdesinsamlare som olika mätinstrument kan kopplas till, till exempel en termometer. Labquesten registrerar de värden som mätinstrumentet visar och sammanställer sedan dessa i en graf som visas på labquestens pekskärm. Man kan själv ställa in under hur lång tid en mätning ska pågå, även hur ofta labquesten ska registrera värden från mätinstrumenten. Under de mätningar som gjordes placerades labquesten på en bänk i klassrummet. Värden på syre, koldioxid och temperatur registrerades 6 gånger/minut under en period på 40-45 min. Diagrammen som ritades upp på labquesten sparades på ett USB för att sedan kunna visas i programmet Logger Pro 3. Koldioxidhalten beror till stor del på hur många elever som befinner sig i klassrummet samt hur stort klassrummet är. Därför togs närvaro på lektionerna för se hur många elever som befann sig i klassrummet under mätningen (Clausen, Larsen och Ryssing, 2009). Fler mätningar gjordes i varje klassrum för att få ett så exakt resultat som möjligt. Alla diagram redovisas inte i rapporten eftersom de mätningar som gjordes visade i princip samma värden. Ett representativt diagram från varje klassrum valdes ut och publicerades som resultat i rapporten. Eftersom varken arbetsmiljölagen eller skolverkets regler i tryckt form fanns till förfogande användes istället internet som informationskälla. Informationen fanns genom sökmotorn Google där sökningsorden var bland annat; arbetsmiljö och arbetsmiljöverket. För att förstå hur kroppen reagerar på syre, koldioxid och temperatur ansågs bästa alternativet vara att söka information i läroboken Biologi 2 samt fysiologilitteratur som fanns tillgänglig i skolans bibliotek. Även uppslagsverket Medikon som är ett medicinskt lexikon användes. Källkritik http://arbetsmiljoverket.se Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har i uppdrag från riksdag och regering att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs. Arbetsmiljöverkets hemsida är till för att presentera och informera om arbetsmiljölagen (AML). Informationen vi fått från arbetsmiljöverket har vi inte funnit på andra ställen på internet men eftersom AML finns tryckt har vi ingen anledning att tro att arbetsmiljölagen skulle ändrats bara för att den är publicerad på internet. Information om annat än exakta lagar, så som rekommendationer och annan fakta anser vi inte skulle publicerats på en statlig hemsida om den inte var korrekt och det fanns bakomliggande korrekta studier. Därför anser vi källan trovärdig. http://fof.se Forskning och framsteg är en populärvetenskaplig tidskrift som skriver om astronomi och fysik, miljö och ekologi, energi och teknik, medicin och psykologi, djur och natur, historia och arkeologi, filosofi och etik, språk och kognition, kultur och idédebatt, samhällsvetenskap och ekonomi. Tidningen skriver på sin hemsida att de undviker lösa spekulationer och psuedovetenskap.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 6 Tidningen har publicerats i över 50 år och redaktionen har nära kontakt med svenska forskarvärlden. Tidningen ägs av en stiftelse utan vinstsyfte. Därför anser vi källan trovärdig. Medikon (2008, Chefsredaktör Jörgen Malmquist) Medikon är ett tryckt medicinskt lexikon med flera olika författare. Författarna är svenska experter inom allmän medicin, odontologi, öron-, näs- och halssjukdomar, kardiologi, klinisk farmakologi, internmedicin och barn- och ungdomspsykiatri. Syftet med uppslagsverket är att informera om Sjukdomar, skador, behandling, och diagnostisering. Eftersom uppslagsverket har flera olika författare med lång utbildning och stor kunskap inom ämnet anser vi källan trovärdig. http://va.se/downloads/kolla_klimatet_i_klassrummet-rapport.pdf Källans syfte är att informera barn om hur koldioxid påverkar människan. Rapporten är framtagen av Danmarks Tekniska universitet, och därmed anser vi källan trovärdig.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 7 Resultat Vad finns det för miljöregler för arbetsmiljön i klassrum och följs dessa? Oftast är det bara rekommendationer från arbetsmiljöverket och inte några lagar (Arbetsmiljöverket, 2009). Koncentrationen av koldioxid är ett enkelt mått på hur bra ventilationen fungerar i ett klassrum beroende på hur bra många personer som vistas i lokalen. Man mäter luftens halt av koldioxid i ppm (parts per million) (Clausen, Larsen och Ryssing Menå 2009). Enligt Danmarks tekniska universitet är halten av koldioxid i luften utomhus oftast runt 385 ppm. Inomhus är den ofta högre, här kan koncentrationen av koldioxid variera mellan 500-2500 ppm men i vissa fall kan den nå så högt upp som 5000 ppm. I ett klassrum bör inte koncentrationen överstiga 1000 ppm för att man ska uppleva luften som bra. Det är även 1000 ppm som är arbetsmiljöverkets rekommendationer (Arbetsmiljöverket 2009). Temperaturen i ett klassrum är något som har väldigt stor betydelse för hur vi mår. Temperaturen stiger oftast under en lektion när människor befinner sig där och elektriska apparater är på, exempelvis lampor och datorer. Mellan årstiderna kan temperaturerna inomhus variera. Under vintern rekommenderas temperaturen inomhus vara mellan 20-24 grader (Arbetsmiljöverket 2009). Enligt Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling kan man få symptom som trötthet och en ökad hjärtfrekvens om syrehalten ligger mellan 15-17 procent i volym. På arbetsplatser och i klassrum bör det vara mellan 20-22 volymprocent. Mätningarna i klassrummen visar att i de allra flesta fall följs rekommendationerna, men ibland är värdena för höga. Till exempel är koldioxidhalten något som ibland överskrids, syrehalten ligger hela tiden inom de rekommenderade ramarna.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 8 Hur bra är arbetsmiljön i våra klassrum utifrån 3 aspekter, syremängd, koldioxidmängd och temperatur? Denna mätning gjordes i klassrummet T416, kl 10.10 och det befann sig 22 personer i klassrummet. Koldioxidhalten i klassrummet är ungefär 1250 ppm vilket är en aning över det rekommenderade värdet. Detta kan bero på att mätinstrumenten placerades för nära personerna i klassrummet. Syremängden i klassrummet varierar mellan 20.75 % upp till 20.90 % vilket är inom rekommendationerna. Temperaturen stiger från ca 19.5 C till ca 20 C vilket också är inom rekommendationerna.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 9 Denna mätning gjordes ca kl 11.00 i klassrummet D221 som ligger i D-huset. Det befann sig ca 26-30 personer i lokalen. Temperaturen ligger stadigt kring 20-21 C. Koldioxidhalten stiger från 700 ppm till ca 900 ppm. Syrevärdet sjunker från ca 21% till 20.7%. Alla värden ligger inom rekommendationerna.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 10 Denna mätning är gjord ca kl 11.00 i klassrummet H420. Ca 26 personer befann sig i klassrummet. Temperaturen i klassrummet ligger hela tiden på en bra nivå. Koldioxiden ligger till en början väldigt högt, en trolig felkälla är att när man ställer in mätinstrumenten så står man och andas ut mycket koldioxid precis vid instrumentet. Det blir sedan en dipp följt av en stadig ökning genom resten av lektionen. Syrevärdena är bra genom hela lektionen. Alla värdena ligger inom rekommendationerna.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 11 Hur påverkas vi av dessa faktorer? Syre och koldioxid Transporten av syre och koldioxid sker via blodet. Koldioxid transporteras i blodet bundet till äggviteämnen, syret transporteras i blodet bundet till hemoglobinet. Blodets förmåga att transportera koldioxid är väldigt hög medan blodets förmåga att transportera syre begränsad till koncentrationen av hemoglobin och mängden blod som hjärtat pumpar ut till kroppens organ (Malmquist, 2008). När blodet passerar genom lungorna sker ett gasutbyte. Blodet lämnar ifrån sig koldioxid och andra restprodukter som bildats vid ämnesomsättningen i alla celler, och tar istället upp syre som finns i lungorna. Det syrerika blodet pumpas sedan ut i kroppen och försörjer alla celler med syre (Lindström, 2005). Om halten koldioxid i kroppen är för hög blir blodet surt. Halten koldioxid och surhetsgraden mäts konstant i vätskan som finns i hjärnans hålrum. Vid ökning, kan till exempel ske vid ökat kroppsarbete, stimuleras andningscentrum och andningsfrekvensen ökar. Det finns även receptorer i halspulsådern som ständigt registrerar koldioxidhalten. Om koldioxidhalten är för hög ökar blodtrycket så att mer blod når lungorna. I lungorna lämnar blodet ifrån sig koldioxiden (Lindström 2005). Brist på syre och för hög halt koldioxid i blodet medför allvarliga störningar i de flesta cell- och organfunktioner (Malmquist 2008). För mycket koldioxid kan ge oss huvudvärk, yrsel och illamående (Lindström, 2005). Temperatur Enligt arbetsmiljöverket har människan hög känslighet för temperatur. Värme är en fysisk belastning som bland annat innebär merarbete för hjärtat (Arbetsmiljöverket 2009). Hög temperatur i kombination med tungt arbete kan därför bli skadligt för kroppen. I en varm omgivning ökar kroppens värmeavgivning för att värmebalansen ska stabiliseras. Kroppens ytliga blodkärl vidgas och blodflödet till huden ökar. Svett är också ett sätt för kroppen att stabilisera värmenivån (Arbetsmiljöverket 2009). Eftersom värme påverkar både kroppen och sinnet påverkas även arbetsförmågan av hög temperatur. Kroppens arbetstakt sänks för att minska kroppens värmeproduktion, uppmärksamhet och omdöme försämras och även humöret påverkas (Arbetsmiljöverket 2009). Vid mindre fysiskt krävande arbete, så som kontorsarbete och andra stillasittande uppgifter, är risken att drabbas av hälsoeffekter av allvarligare typ, till exempel värmeslag, väldigt liten. Hög temperatur kan leda till obehag så som hudrodnad, huvudvärk och illamående. Hur man reagerar på värme är väldigt individuellt, men personer med hjärtkärlsjukdomar, kraftig övervikt eller njurbesvär är mer värmekänsliga än andra (Arbetsmiljöverket 2009). Varför blir vi trötta när luften är dålig? När människor sitter samlade i ett stängt rum förändras luftkvalitén på mer än ett sätt. Syre förbrukas, koldioxid andas ut, vi människor utsöndrar lukter och temperaturen stiger (Sandström, 2013). Enligt Dag Linnarson, professor i baromedicin på karolinska institutet, är det varken syrehalten eller koldioxiden som gör oss trötta. Den normala syrehalten i luften är ca 21 % och den minskning med några tiondelsprocent som sker i ett klassrum påverkar inte människan märkbart. Om ventilationen i lokalen är dålig kan halten koldioxid öka betydligt och bör inte överskrida 0.1 % (Sandström 2010). Om en frisk person ska uppleva symptom måste halten koldioxid överstiga 1.5 % vilket är ytterst osannolikt att den skulle göra i ett vanligt klassrum (Sandström 2010). Dan Norbäcks, docent i arbets- och miljömedicin, studie visar att om temperaturen överstiger 22 grader

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 12 och koldioxidhalten överstiger 0.1 % ökar symptom som irritation i ögon, huvudvärk och trötthet. Temperaturen verkar vara den faktor som påverkar mest. Enligt Norbäck kan våra sinnen antagligen uppfatta när koldioxidhalten ökar, och tillsammans med lukter som utsöndras av andra människor i rummet märker vi snabbt om luften försämras. Enligt sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt beror den försämrade koncentrationsförmågan och sömnighet på att vi blir trötta av att koncentrera oss länge, samtidigt som kroppen inte aktiveras. Han tror att sömnbrist är en av orsakerna.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 13 Diskussion Hur bra är arbetsmiljön i våra klassrum utifrån 3 aspekter, syremängd, koldioxidmängd och temperatur? I klassrummet D221 var mängden koldioxid, syre och temperatur inom rekommendationerna. På ett av diagrammen för detta klassrum var halten koldioxid väldigt hög precis i början av lektionen. Vi tror att det beror på att när personen som sätter igång mätningen står vid mätinstrumenten så blir koldioxidhalten betydligt högre eftersom personen andas ut koldioxid nära mätinstrumentet. Det finns rekommendationer på att mätinstrumentet för koldioxid ska vara 2 m från närmaste person för att värdet ska stämma. Detta kom till vår kännedom när vi började söka fakta om de andra frågeställningarna, och därför följde vi inte dessa rekommendationer när vi gjorde mätningarna. I klassrummet T416 ligger värdet för koldioxid en aning över rekommendationerna. Vi tror att detta beror på att mätinstrumentet placerades för nära människor under mätningen i klassrummet. Syremängden och temperaturen i klassrummet höll sig inom ramarna. I klassrummet H420 är koldioxidhalten på 1100 ppm är en aning högre än vad man rekommenderar. Det rekommenderade värdet är 1000 ppm är dock bara en rekommendation och man mår inte fysiskt dåligt av en sådan liten ökning. Syremängden i klassrummet ligger inom rekommendationerna. Vi har gjort mellan 2 och 3 mätningar i alla klassrum, men endast valt att ta med 1 mätning från varje klassrum i rapporten. Anledningen till detta var att vi ville få ett så korrekt mätvärde som möjligt från alla klassrum. Fler mätningar ökar chansen till detta då man har olika resultat att jämföra med varandra. Om mätvärdena från 2 eller 3 olika mättillfällen stämmer överrens kan vi utgå från att mätvärdet är ganska korrekt. Temperaturen är generellt sätt högre i H-huset. Detta kan bero på att klassrummet är mindre i förhållande till antalet personer som vistas i klassrummet. Temperaturen beror till största delen på hur många personer som vistas i rummet, hur bra luftkonditioneringen är, temperatur utomhus samt om solen lyser in i klassrummet. Eftersom mätningarna gjordes sent på hösten/vintern så var temperaturen utomhus betydligt lägre än vad den är t ex. i Maj. Detta bidrar mycket till resultatet.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 14 Hur påverkas vi av detta? Både elever och lärare har påpekat den dåliga miljön i H-huset. Många av klassrummen är väldigt varma och luften känns dålig, många får ont i huvudet och blir sega. Vi trodde tidigare att det berodde på att koldioxidhalten i klassrummen blir för hög. Biverkningar som kan uppstå när koldioxidhalten blir för hög är till exempel yrsel och huvudvärk, och det var dessa symtom elever och lärare upplevde när de vistades i klassrummen Vår efterforskning visar dock att vi inte påverkas av den lilla ökningen som sker när vi vistas i ett klassrum under en lektion på ca 50 min. Däremot påverkas vi av temperaturökningen samt lukter och partiklar som vi människor utsöndrar. Under hösten och vinterhalvåret är det betydligt behagligare i H-huset och resultatet på våra mätningar var ganska väntat. Om vi istället hade gjort mätningarna i maj och början av juni tror vi att resultatet hade varit väldigt annorlunda. Temperaturen hade förmodligen varit betydligt högre, och detta bidrar enligt studier till att fler lukter och ämnen utsöndras av oss människor vilket bidrar till en sämre arbetsmiljö.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 15 Slutsatser Hur bra är arbetsmiljön i våra klassrum utifrån 3 aspekter, syremängd, koldioxidmängd och temperatur? Arbetsmiljön är oftast bra på Berzeliusskolan och värdena håller sig ofta inom de rekommenderade ramarna. Koldioxidhalterna i H-huset är högre än i de andra klassrummen vi mätte, vilket var väntat. Hur påverkas vi av dessa faktorer? Kroppen är känslig för höga temperaturer och man påverkas rent fysiskt, men även humöret påverkas. För att kroppen ska reagera på för hög koldioxidhalt i luften måste mängden koldioxid överstiga 1.5 % vilket är väldigt osannolikt att den gör i ett klassrum. Om halten är för hög ökar kroppens andningsfrekvens. Man kan även få yrsel och bli illamående. Vad finns det för miljöregler för arbetsmiljön i klassrum och följs dessa? Arbetsmiljöverket har rekommendationer och lagar på hur höga halter av koldioxid och syre det får vara i luften, även vilken temperatur som är det mest behagliga. Efter våra mätningar kan vi dra slutsatsen; i de flesta fall uppfyller man kraven och håller sig inom de rekommenderade ramarna. Det finns dock, som nämnt, undantag.

BERZELIUSSKOLAN GYMNASIEARBETSRAPPORT 16 Källor Uppslagsverk Medikon (2008) Bertmarks Förlag. Andning, s. 48-52 Elektroniska källor Anna Sandström, 2010. Tar luften slut? http://fof.se/tidning/2010/2/tar-luften-slut [ 2013-12-12] Arbetsmiljöverket, Hur värme påverkar. http://www.av.se/teman/temperatur_klimat/varme/paverkan/?aspxautodetectcookiesupport=1 [2013-12-04] Arbetsmiljöverket, Varför blir det varmt inomhus? http://www.av.se/teman/temperatur_klimat/varme/varmtinomhus/ [2013-12-04] Danmarks Tekniska Universitet (Clausen, G, Larsen E M och Ryssing Menå,H.2009) Kolla klimatet i klassrummet http://v-a.se/downloads/kolla_klimatet_i_klassrummet-rapport.pdf [2014-01-12] Arbetsmiljöverket 1993, Arbetarskyddsstyrelsens författarsamling. http://www.av.se/dokument/afs/afs1993_03.pdf [2014-01-12] Lindström, G. 2005. Luftvägar och lungor http://www.1177.se/ostergotland/tema/kroppen/cirkulation-och-andning/luftvagar-och-lungor/ [2013-11-07]