Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta djurbilden. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år INNAN SPELET BÖRJAR Alla 45 korten blandas. Man delar ut ett kort till varje spelare, som han/hon lägger på bordet med bildsidan nedåt. Kortet visar vilket djur spelaren ska börja samla på. Innan spelet börjar ska ni se till att alla har olika djur! Resten av korten sprids på bordet med bildsidan nedåt. SPELETS GÅNG Den yngsta spelaren får börja. Han/hon tar ett kort från bordet och vänder på det så att alla ser. Kortet passar antingen ihop med djuret som spelaren samlar på eller inte. OM KORTET INTE PASSAR: Kortet läggs tillbaka på bordet med bildsidan nedåt på samma ställe varifrån spelaren tog det. Turen går till nästa spelare. OM KORTET PASSAR: Spelaren får ta kortet och lägga det tillsammans med det djur han/hon samlar på. Spelaren får fortsätta att ta upp ett nytt kort från bordet. NÄR DJURET ÄR FÄRDIGT: Spelaren visar den kompletta serien och snurrar på snurran. Snurran visar hur många poäng spelaren får skriva ner i sitt poängblock. Den kompletta serien läggs åt sidan och är inte med i spelet. Sedan går turen medurs till nästa spelare. För att få mer poäng, måste man samla på flera serier. Spelaren väljer ett kort från bordet som han/hon nu ska samla på. Om spelaren plockar upp ett kort som hör till en annan spelares serie, måste han/hon lägga tillbaka det och ta ett nytt kort. Det gäller att noggrannt följa var på bordet korten placeras! Vinnaren: Spelaren som först har fått 13 poäng vinner spelet. VARIATION Spelet börjar likadant: Varje spelare tar ett kort från bordet. I fortsättningen tar alla upp två kort per gång. Endast om de båda korten passar i serien, får han/hon behålla dem och snurra på snurran för att få poäng. Alla andra regler som beskrivits ovan gäller även i detta spel. Spel 2 Fem vilda kort / Åldersrekommendation: Från 6 år INNAN SPELET BÖRJAR Man delar ut fem kort till varje spelare. Spelarna håller korten i handen så att ingen kan se vilka kort man har. Resten av korten läggs i en hög på bordet med bildsidan nedåt. SPELETS GÅNG Den yngsta spelaren får börja. Spelaren börjar med att titta om hans/hennes kort bildar ett komplett djur. OM KORTEN INTE BILDAR ETT KOMPLETT DJUR, HAR SPELAREN TVÅ ALTERNATIV:
Sivu 2/7 1) Han/hon kan lägga ett av sina kort underst i högen och ta ett nytt från högen. 2) Han/hon kan byta ett kort med en valfri spelare. Kom ihåg att du inte vet i förväg vilket kort du kommer att få! När spelaren bytt ut ett kort går turen till nästa spelare. OM KORTEN BILDAR ETT KOMPLETT DJUR: Spelaren placerar den färdiga serien framför sig, snurrar på snurran och skriver ner sina poäng. Den kompletta serien läggs åt sidan och är inte med i spelet. Sedan går turen till nästa spelare. För att kunna få mera poäng måste spelaren samla på flera serier. Spelaren tar tre nya kort från högen. Dessa ersätter de kort som spelaren lade på bordet. Sedan är det nästa spelares tur. VINNARE Spelaren som först har fått 13 poäng vinner spelet. Om ingen av spelarna har fått 13 poäng då korten i högen tar slut, vinner den som har flest poäng! Spel 3 Ett poängspel Åldersrekommendation: Från 6 år Målet med spelet är att samla på bildserier genom att snurra på snurran och byta kort med andra spelare. INNAN SPELET BÖRJAR Alla 45 korten blandas och man delar ut ett kort till varje spelare. Spelarna lägger sina kort på bordet med bildsidan nedåt. Bilden på kortet anger det första djuret som spelaren ska samla på. Innan spelet börjar ska ni se till att alla har olika djur på korten. Resten av korten läggs i en hög på bordet med bildsidan nedåt. SPELETS GÅNG Den yngsta spelaren får börja med att snurra på snurran. Spelarna ska följa symbolerna på den yttre ringen på snurran för att veta vad de ska göra. Byt ett kort med en valfri spelare Ge ett kort till en valfri spelare. Ta ett kort från högen Lägg ett kort underst i högen. Turen går till nästa spelare Ta ett kort från en valfri spelare. Var och en får snurra på snurran en gång på sin speltur. När spelaren samlat en hel serie, ska han/hon snurra på snurran för att få veta hur många poäng han/hon får. Poängen finns på den inre ringen på snurran. Sedan skriver spelaren sina poäng i poängblocket. Vinnaren är den, som först har fått 13 poäng. Variation på reglerna: Man kan variera alla spel genom att ändra antalet poäng som behövs för att vinna. Till exempel: För 10-åringar och äldre, 15 poäng och för de yngre, 9 poäng. Alternativt kan man sätta en tidsgräns för spelet så att man t ex slutar spelet då 20 minuter har gått och den spelaren som då har flest poäng vinner spelet. SPÄNNANDE FAKTA OM DJUR SOM SIMMAR Naturen är full av roliga, spännande och otroliga saker. Visste du till exempel, att krokodilerna har tre ögonlock? Eller att pingviner är fåglar som inte kan flyga? Dessa och flera olika intressanta fakta hittar du, när du läser vidare! Vattenbagge Guldfisk
Sivu 3/7 KLASS Insekt, tillhör skalbaggar. Den vanligaste arten är dykaren. FÄRG Huvudsakligen brun eller svart. NÄRING Silversmeder äter huvudsakligen andra insekter som fallit i vattnet. Hydrofilen äter mest rester. Dykaren äter andra insekter eller fisk. - Silversmeden snurrar runt på vattenytan och byter riktning i snabb takt. Om man stör den dyker den. - Silversmedens öga är tvådelat. Den ena delen ser under vattenytan och den andra ovanpå den. - Hydrofilen kan andas under vattnet på grund av att den förvarar luft under sina vingar. - Dykaren kan flyga. Ljusen lockar den. - Larven och den vuxna dykaren är båda köttätare. VÄRITYS Från silvergråa till starkt orange, röda, vita och svarta. NÄRING Plankton, små havsdjur eller flingor som människan tillverkat. - Guldfiskarna härstammar från Asien. - De guloranga guldfiskarna, som lever i akvarier, är förädlade. - Guldfiskarna är extremt uthålliga fiskar. Därför är de väldigt populära akvarieoch dammfiskar överallt i världen. - Det finns över 100 olika arter av guldfiskar, varav en del har förädlats av människan. Hammarhaj Knölval FÄRG Huvudsakligen brun eller svart. NÄRING De flesta hajarterna är köttätare och äter andra fiskar. De större arterna kan äta sälar, sköldpaddor eller pingviner. - Hajen har en benstomme som består av brosk, inte riktiga ben. - I Nicaragua-sjön hittar man en hajart som lever i sötvatten. - Hajen hittar sitt byte med hjälp av sitt luktsinne. - Hammarhajens ögon finns på båda sidor av dess huvud, som liknar en hammare. - Hammarhajen är rovlysten och attackerar ibland även simmare. FÄRG Från svart till blå, grå och vit. NÄRING Bardvalarna fångar mikroskopiskt små djur. Tandvalarna har en omfattande diet; den äter allt från olika slags bläckfiskar till sälar, tumlare, delfiner och andra valar.. - En del valar kan dyka en timme i ett sträck. - Valarna är delade i två klart skiljbara arter: Bardvalar och tandvalar. - Knölvalen hör till bardvalarna. - Honan föder en unge, som den sköter under vattnet. - Knölvalen har två lufthål. - Knölvalen fångar plankton i sin bard som hänger från överkäken.
Sivu 4/7 Hummer Bläckfisk KLASS Kräftdjur FÄRG Många olika färger, bland annat ljusröd, brun och blå. NÄRING Mjuka blötdjur, fiskar och ibland även kräftor och andra hummrar. - Den unga hummern ser ut som en liten räka och den simmar i havet. När den växer blir den bofast på havsbottnen och den blir ett asätande djur. Då får den sina klor. - Liksom räkan har även hummern fyra par ben, som den rör sig med. Den stora saxen är i det första benparet. - Hummern är ett viktigt byte för fiskare både i Europa och Nord-Amerika. Den växer till sin fulla längd på fem år och kan fångas då. - Langustin, eller flodkräftan, har ingen sax. KLASS Blötdjur FÄRG Flera olika färger. NÄRING Musslor, kräftor och hummer. - Bläckfiskarna har runda kroppar och åtta armar som är försedda med sugvårtor och som sitter runt dess huvud. - Bläckfiskarna rör sig genom att simma långsamt eller krypa framåt med hjälp av sina armar. - När bläckfisken blir irriterad eller när den skyddar sig mot en fara byter den färg snabbt. - Bläckfiskarna är kända för sin intelligens. - Bläckfisken kan avsöndra bläck som en rökridå för att komma undan sina fiender. Pingvin Näbbdjur KLASS Fågel FÄRG Huvudsakligen svartvit NÄRING Fisk - Pingvinerna är fåglar, som kan simma men inte flyga. De lever på jordklotets södra halva. - Pingvinerna använder sina styva, årliknande vingar till att flyga under vattnet och de styr sin gång med simfötter. - På marken rör sig pingvinen genom att hoppa eller gå svajande. - Kejsarpingvinen är den största medlemmen i pingvinfamiljen och lever på Sydpolen. - Pingvinerna kan uppnå en fart upp till 40 km i timmen då de simmar. FÄRG Huvudsakligen brun. NÄRING Räkor, insekter, maskar och blötdjur. - Fastän näbbdjuret är ett däggdjur är det anpassat till att leva i vatten och har motsvarande simfötter, platt näbb och stjärt som en anka. - Näbbdjur hittar man endast i Australien och Nya Guinea. - De är annorlunda däggdjur i det avseende, att de lägger ägg. - Ungarna är bara 1,5 cm långa då de kläcks och de stannar i boet tills de är ca 15 cm långa. - Näbbdjurshanen har stora, böjda sporrar på sina båda anklar. I dessa sporrar finns en giftig vätska med vilken näbbdjuret försvarar sig vid anfall.
Sivu 5/7 Sjöhäst Valross FÄRG De flesta färger. NÄRING Små kräftdjur och larver. - Sjöhästarna simmar med kroppen i lodrät ställning. - Honan lägger sina ägg i närheten av hanen, som befruktar dem och lägger dem i en fosterpåse som finns på dess mage. - Sjöhästen äter genom att suga näringen genom den lilla munnen i ändan av den långa, rörliknande snabeln. - De tillbringar största delen av sin tid förankrade i sjögräs med svansen omkring stjälken. - Största delen av sjöhästarna är små, under 30 cm långa. FÄRG Huvudsakligen brun. NÄRING Oftast musslor. - Valrossarna är stora sälar. - Både hanen och honan har betar. - Valrossarna lever endast i norra Ishavet. - De kommunicerar genom hårda, låga läten. - Valrossar kan man regelbundet se njuta av solen på isflak eller på klippor i norra Ishavet. Krokodil Delfinen Delfinen KLASS Kräldjur FÄRG Huvudsakligen olika bruna nyanser som skiftar i svart eller grönt. NÄRING Många sorters föda, allt från flodkräftor och andra små djur till ormar, sköldpaddor och större fiskar. Man vet även att krokodilen ibland har ätit kalvar, rådjur och svin! - Krokodilerna kan sluta sina näsborrar och öron för att hindra att vatten kommer in i dem när de dyker. - Krokodilerna har ett tredje ögonlock, som delvis är genomskinlig. Den skyddar ögonen, då djuret befinner sig under vattenytan. - De river sin föda genom att ta ett ordentligt grepp om den med sina kraftiga käkar och att snabbt vända sin kropp. - Krokodilerna är släkt med dinosaurierna. FÄRG Från blåsvart till svart och hudfärgad (Amazondelfinen) eller prickig. NÄRING De flesta delfinarterna äter fisk som föda. - Delfinerna är små valar som har tänder. - I Amazon- och Gangesfloderna finner man delfinarter som trivs i sötvatten. - Delfinerna blir ca fyra meter långa och de simmar i flock i Atlanten och Medelhavet. - Delfinen ammar sina ungar precis som alla däggdjur. - Delfinerna kommunicerar genom att släppa ifrån sig gnällande ljud och de är mycket sociala djur.
Sivu 6/7 - Nilkrokodilen var en av djurgudarna i forna Egypten. Ål Ängelfisk Ål Ängelfisk FÄRG Många olika färger från gulgrönt till nästan vitt/silver. De flesta darrålar är dessutom randiga eller prickiga. NÄRING Huvudsakligen fiskar, kräftor och andra djur som lever i vatten.. - Darrålarna är fiskar som har ormliknande kroppar. - Darrålen har käkar och små vassa tänder. Den har inga bukfenor. - De amerikanska och europeiska darrålarna leker på nästan samma platser i Atlanten, på Sargassohavets utkanter. - Varje hona lägger miljontals ägg, som hanen befruktar. - Dykarna möter ofta ålar när de undersöker korallrev. FÄRG Nästan alla färger, de flesta är färggranna NÄRING Växt- och djurföda från korallerna - Ängelfiskarna har platta kroppar, de är mer höga än breda. - Vanligtvis har ängelfiskens mun en annan färg än dess kropp. Dess läppar ser därför precis ut som om de var målade. - Rygg- och bukfenorna sträcker sig långt. De är som tunna strängar, som når ända till fiskens stjärtfena. - De flesta ängelfiskar lever omkring korallrev. Bäver Bäver FÄRG Rödbrun päls NÄRING Barken på träd är bäverns viktigaste föda - Bävern är den största gnagaren som lever i vatten i Nord-Amerika. - De arbetar flitigt från soluppgång till solnedgång och gnager av träd. Trädet används av bävern till att bygga bon eller dammar där djuret lever. - Bävern gnager träd med sina starka, mejselformiga framtänder. - Bävern använder sin breda svans som ett roder då den simmar. - Bäverns bakben är kraftiga och har simfötter som underlättar simningen.
Sivu 7/7 STÄNGA AV FÖNSTER