Miljörapport 2013 Arbrå Reningsverk

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 1/22 Innehåll 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 5 4. Andra gällande beslut... 5 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 7 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 8 Pumpstationer...8 Flödesmätning...9 Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten...9 Bräddat avloppsvatten...9 Bräddning på pumpstation...10 Bräddning på ledningsnät...10 7. Gällande villkor i tillstånd... 11 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 13 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse...13 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,...13 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar... 14 Utvärdering av analysdata...14 Riktvärde - Kvartalsmedelvärde...14 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...15 Resultat från Slamanalyser...16 Recipientkontroll...17 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 17 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden...17 Egenkontroll...17 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 18 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi... 19 Energi produktion och användning...19 Transporter....19 Råvaror...19 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 20 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 21 Avvattnat slam...21 Annat icke miljöfarligt avfall...21 Miljöfarligt avfall...21 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 22

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 2/22 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. Y Processbeskrivning med processchema Bräddat vatten på ledningsnätet. Resultat utsläppskontroll

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 3/22 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000-2361 Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 821 80 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278-250 00 Anläggningens namn: Arbrå reningsverk Av 6 Anläggningsnummer: 2183-018 Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45 Postnummer, ort: Kommun: 820 10, Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 0271-57541 Kontaktperson på plats Sven-Åke Olsson, tel 0278-406 88, 070-5888741 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 1998-11-09 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 4/22 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Orbaden, Vallsta och Arbrå med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång, biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIO-Pprocess samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 5/22 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 2009-01-21 med beslutsnummer 551-1706-05, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst 1998-11-09 Länssyrelsen Beslutsnummer 551-1706-05, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst 2009-01-21 Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 2006-10-25 Länsstyrelsen, 555-12226-06, 2183-018 2009-01-21 Länsstyrelsen 551-1706-05, 2183-018 2010-01-15 Länsstyrelsen 555-3802-09, 83-018 2010-12-21 Länsstyrelsen 555-1770-10, 83-018 2011-09-09 Länsstyrelsen 555-1699-11, 83-018 2011-11-18 Länsstyrelsen 555-2011-11m, 83-018 2012-01-10 Länsstyrelsen 555-6830-11, 83-018 2012-12-10 Helsingevatten HVAB-2012-047 Minnesanteckning - Tillsynsbesök på Arbrå avloppsreningsverk Beslut, slutliga villkor för Arbrå Reningsverk Beslut - Miljörapport 2008, Arbrå Underrättelse angående 2009 års miljörapport Arbrå Reningsverk Underrättelse Arbrå, angående 2010 års mijörapport Beslut Arbrå, Länsstyrelsens svar på Förslag till Egenkontrollprogram Arbrå Beslut Arbrå, Periodisk besiktning 2009 - Beslut från Länsstyrelsen Anmälan av bräddning från Arbrå ledningsnät

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 6/22 2013-01-14 Länsstyrelsen 555-8786-12, 2183-018 2013-02-04 Länsyrelsen 555-921-13, 2183-018 2013-05-08 Länsyrelsen 555-2466-13, 2183-018 2013-06-10 Länstyrelsen 555-3867-13, 2183-018 2013-08-26 Länstyrelsen 555-1456-13, 2183-018 2013-09-04 Länstyrelsen 555-4722-2013, 2183-018 Beslut Arbrå, Anmälan av bräddning från Arbrå ledningnät Minnesanteckning- Tillsynsmöte Beslut- 2012 års miljörapport, Arbrå Anmälan om bräddning. Arbrå avloppsreningsverk Periodisk besiktning 2012, Arbrå avloppsreningsverk Kartläggning av pumpstationer

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 7/22 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för en hydraulisk belastning på 46 m³/h eller 1104 m³ per dygn. Detta motsvarar en belastning på 4000 pe räknat mot en vattenförbrukning med schablonvärdet 200 liter per dygn och person. För arbrå reningsverk finns närmare 3000 dygnsflöden sammanställda. Medianflödet är 860 m³ och medelvärde 1006 m³. Av detta görs tolkningen att reningsverket ligger gott och väl inom sin hydrauliska reningskapacitet, men att bräddningar är förväntade i samband med t ex skyfall och snösmältning. I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe, detta avser då belastning baserat på inkommande BOD och schablonvärdet 50 gram/person och dygn (vilket borde bli 3200 pe/dygn). Parameter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pe (BOD7) 3238 1996 1850 3376 2173 2682 3252 2470 PE (deb.avloppsvatten) 2677 2815* 2772* 2889* 2708* 2604 2573 2509 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7-halten. Mätning av vattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Befolkningsmängden i området för Arbrå ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller med sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2600 st,

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 8/22 6. Ledningsnät och flödesbelastning Pumpstationer Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Samtliga finns upptagna som tillhörande spillvattenhuvudledningsnätet, men några av dem borde kunna klassas som LTA-stationer (LågTrycksAvlopp) eftersom de endast pumpar vidare vatten från en eller två fastigheter. En av de nämnda LTA-stationerna används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Underhåll av ledningsnätet Underhåll sker kontinuerligt. Det finns en förnyelseoch åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under året förnyades 6080 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 829 km, förnyelsen 2013 motsvarar ca 0,74% av ledningsnätet. I Arbråområdet förnyades totalt 1190 meter under året. Kod Sträcka info Åtgärd Ledningstyp (m) Sanering S 150 Tennisplan omlägg. Huvudl. S 60 Skeppstavägen omlägg. servis RN 50 Parten Vallsta Ny ledning Huvudl. S 150 Rengatan Oml/Infodr Huvudl. R 150 Rengatan Oml/Infodr Huvudl. D 150 Rengatan Oml/Infodr Huvudl. Del av S 80 Västergatan Oml/Infodr Huvudl. Del av R 80 Västergatan Oml/Infodr Huvudl. Del av D 120 Västergatan Oml/Infodr Huvudl. Ny avs SN 100 Nyhemsvägen Ny avs. servis Ny avs RN 100 Nyhemsvägen Ny avs. servis

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 9/22 Flödesmätning Inkommande flöde, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2013 behandlades totalt 315198 m 3 avloppsvatten. Andelen ovidkommande vatten var 49 %. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2007-2013. Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Inkommande vatten (m 3 ) 306 363 374 042 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198 Debiterat vatten (m 3 ) 179 806 177 049 184 507 172 961 171 338 164 354 160 299 Längd huvudledning (m) 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 50 440 Inläckage (m 3 ) 126 557 196 993 202 411 158 152 151 095 176 370 154 899 Inläckage (%) 41% 53% 52% 49% 48% 52% 49% Inläckage (m 3 /km*dygn) 6,9 10,7 11,0 8,6 8,2 9,6 8,4 Diagramet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Inläckaget säger något om kvaliteten på ledningsnätet. Slutsatsen man kan dra är att trots en relativt hög procentsats så är mängden tillkommande vatten relativt låg mätt per meter huvudledning. Inläckaget per km huvudledning i Arbrå är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 10/22 Bräddat avloppsvatten Bräddning har skett en gång på Arbrå reningsverk under 2013, det var under 4 dygn i april 14/4 18/4. Totala volymen var 335 m³ och orsaken till bräddningen var snösmältning. Provtagning på bräddvattnet har skickats till alcontrol för varje dygn det brädda. Det sammanlagda utsläppet pga bräddning uppskattas till 280 gram fosfor och 6198 gram BOD och påverkar årsmedelvärdet relativt lite. Vid rapportering i miljörapporteringsportalen användes dessa värden vid beräkning på mängden bräddade näringsämnen. För beräkning av bräddad mängd tungmetaller används resultat från ordinarie provtagning på inkommande vatten. Bräddning på pumpstation Ingen bräddning har registrerats vid pumpstationerna under året. Bräddning på ledningsnät Ingen bräddning har registrerats på ledningsnätet för Arbrå avloppsreningsverk. Bräddningar vid Arbrå avloppsreningsverk och tillhörande nät Typ av bräddning 2010 2011 2012 2013 Bräddat vid avloppsreningsverket 63 m3 841 m3 149 m3 335 m3 Bräddat på ledningsnätet 1200 m3-300 m3 0 Bräddat från pumpstation - 0 77 m3 0

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 11/22 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Villkor 5. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ge tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen.. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 07-18) 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) 45 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2013. Inga klagomål på lukt har förekommit. Inga klagomål avseende buller har förekommit. Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 12/22 sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kemikalieregister finns på Häggesta reningsverk. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fort-löpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Ett reviderat förslag lämnades i april 2011. Förstagångsbesiktning har utförts. Riktvärdena har hållits under samtliga kvartal. Gränsvärden har ej överskridits.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 13/22 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X Nedanstående två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs. COD, BOD7, P-tot, N-tot Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla utsläpp i kg/dygn har årsmedelhalt multiplicerats med avläst total årsvolym och sedan delats med 365. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2013 har ingen slam levererats till jordbruket. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Slammet körs för närvarand inte till jordbruksmark

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 14/22 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l. Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de avlästa haltresultaten per kvartal. Detaljerad redovisning av analysresultat redovisas i tabellform i Bilaga Y detaljerade analysresultat Riktvärden 10 mg/l 0,3 mg/l Q1 4,4 0,07 Q2 4,3 0,05 Q3 3 0,05 Q4 8,3 0,08 Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet.. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter att fosfor och BOD-utsläppet är max 12,5 kg BOD 7 /dygn och max 0,5 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 4,43 6,84 8,30 4,66 6,10 4,0 4,0 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,125 0,148 0,141 0,109 0,07 0,07 0,05

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 15/22 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Som en del av Revaq-certifieringen ska Arbrå reningsverk utföra undersökningar för att ta reda på metallhalt i inkommande och utgående avloppsvatten. Under året har 6 provuttag genomförts på inkommande och utgående vatten. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2013 6 6,14 2,85 0,14 54,32 2,5 0,1 2,69 152,97 Beräknad vikt i inkommande flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg gram gram gram gram gram gram gram 2013 315198 1934 900 44 17096 800 31,5 850 48 217 Utgående flöde Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2013 6 0,05 0,39 0,02 8,2 0,78 0,1 1,67 14,2 Beräknad vikt i utgående flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg Gram gram Gram Gram Gram Gram Gram 2013 315198 17 121,8 7,2 2599,7 246,3 31,5 528 4487 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2013 99,14% 86,48% 83,71% 84,79% 69,04% 0% 37,85% 90,69% Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet ÅR Fofor (kg) Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn kg gram gram gram gram gram gram gram 2013 1917 779 36 14496 549 0 322 43731

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 16/22 Resultat från Slamanalyser Arbrå reningsverk har skickat 513,97 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 21,18% torrhalt och vikten är strax under 100 ton räknat i TS. Slammet analyseras fyra gånger per år hos alcontrol. Med utgångspunkt medelvärdet av de fyra slamproverna beräknas utsläpet av tunga metaller via slammet till följande: Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 24 mg kadmium/kg fosfor, vilket är ett lågt och bra värde. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 18 mg/pe och år. Med utgångspunkt från uppgifter om kadmiuminnehåll i fällningskemikalien så kommer ca 4% av kadmiumet från fällningskemikalien PAX XL100. Reningsverket är certifierat enligt revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden tungmetaller i slammet. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Under året har verket också tagit emot ca 39 m3 slam från Kilafors reningsverk. Totalt tog verket emot 621 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1963 m³ från de externa verken. Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg år Fällningskemikalie SFS 1985:840 Kg % Torrsubstans vikts-% 21,18% 5,88% 75929 Glödgn.förlust % av TS 69,75% 4,54% Totalforsfor Mg/kg TS 18750 6,71% 2041 N-tot Mg/kgTS 50500 7,50% 5 497 NH4-N Mg/kg TS 14500 3,98% 1 578 Kalium Mg/ kgts 2125 13,52% 231 Kalkverkan(CaO) ph 7,25 3,98% Järn mg/kg TS Aluminium mg/kg TS Silver mg/kg TS 0,85 13,97% 0,092 Bly mg/kg TS 4,55 41,64% 0 st > 100 0,495 0,008 1,59% Kadmium mg/kg TS 0,47 10,10% 0 st > 2 19,21 0,051 0,002 3,08% Koppar mg/kg TS 127,5 18,53% 0 st > 600 13,88 0,016 0,11% Krom mg/kg TS 11,175 26,41% 0 st > 100 1,216 0,039 3,24% Kvicksilver mg/kg TS 0,29 67,03% 0 st > 2,5 0,032 0,000 0,37% Nickel mg/kg TS 6,125 28,48% 0 st > 50 0,667 0,012 1,77% Zink mg/kg TS 360 12,63% 0 st > 800 39,2 0,035 0,09% Kobolt mg/kg TS 0,004 Cyanid mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 3,8 30,76 0,413 PAH mg/kg TS 0,3 NA 0,030 PCB mg/kg TS 0,0 NA 0,002 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 17/22 Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam Beräknat ansamling i slam (gram) Analyserat innehåll i slam (gram) Fosfor 1917 kg 2041 Bly 779 495 Kadmium 37 51 Koppar 14 496 13 880 Krom 549 1216 Kvicksilveer 0 32 Nickel 322 667 Zink 43 731 39 200 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Utvärdering finns att ladda ned från Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds hemsida. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Provtagningsschemat uppdateras vid årsskiftet varje år. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Periodisk besiktning Under året skedde periodisk besiktning med anledning av de åtgärdsförslag som kom fram under besiktningen har följande punkter utförts. 1. Riskgranskning av processen 2. Uppdaterade drift och skötselinstruktioner

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 18/22 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 19/22 12. Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi (Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi) Energi produktion och användning Arbrås reningsverk har ingen egen värmeproduktion. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Total elkonsumtion under året till reningsverket var 376986 kwh, 38707 kwh av detta avleddes till den del av reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 AV006 - Reningsverk Arbrå Månadsförbrukningen i Arbrå reningsverk har en fördelning som tyder på att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan oundvikligt så länge man inte isolerar verket med nästan överdrivet mycket isolering. Baserat på 2013 års elförbrukning kan man uppskatta att det skulle det gå att spara ca 148 000 kwh, om man kunde undvika värmespillet helt och hållet. Beräknad potentiell värmebesparing, kwh 2011 2012 2013 105 000 73 000 148 000 0,00 januari mars maj juli septembernovember Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Värdet är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Elförbrukning per m³ avloppsvatten 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avloppsvattenflöde m 3 /år 374 041 386 918 331 113 317 408 340 724 315 198 Elanvändning totalt kwh/år - - 446 106 451 976 385 839 376 986 Elanvändning kwh/m 3 - - 1,35 1,42 1,13 1,20 Inköp av eldn.olja m 3 /år 7,6 7,6 11,4 7,4 3 3 Transporter. Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 20/22 fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. Tabell över använda kemikalier Produkt Anv.område Mängd PAX XL100 Fällningkemikalie 39400 kg Zetag 7565 Polymer för avvattning 1500 kg Smörjfett Smörjning centrifug 1 kg Grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 5 liter Rengöring Rengöring rostfritt, aluminiumgolv, maskiner 0 liter Motorolja (hydraway bio se 46) Används i pumpar, maskiner, bilar 0 liter Hydralolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 iter Växelolja Används i maskiner,växlar 0 liter

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 21/22 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Under 2013 producerades sammanlagt 513,9 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 21,18 %. Slam från Arbrå reningsverk är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2013 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam uppkommer pressat grovrens och avskiljd sand. Grovrenset transporterades av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Sanden transporterades till Borab. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd Pressat grovrens Härjelast BORAB 4500 Kg Sand Härjelast BORAB 2930 Kg Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. På reningsverket står idag ett 200-liters fat för spillolja. Fatet skickas för återvinning när det är fullt. Tabell över miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd 80111 Färg och lack Härjelast BORAB 0 liter 130112 Biologisk hydralolja Härjelast BORAB 0 liter 130205 Mineralbaserade oljor Härjelast BORAB 0 liter 200121 Lysrör, uv lampor och vippor Härjelast BORAB * * Lysrör etc omhändertas av elfirma som byter ut lysrören.

Utfärdare Pär Hisved HVAB-2014-002 Sida 22/22 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Om tanken med fällningskemikalie skulle börja läcka så rinner läckaget ned i en avställd kammare som gott och väl rymmer tankens volym. Under 2013 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppledningar 2. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 3. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 4. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 5. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar: 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som växt på åkermark som gödslats med slam.

Miljörapport 2013, Arbrå reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (1) Senast uppdaterad: Maj 2013 Beskrivning av verksamhetsområde och avloppsledningssystem Karta med verksamhetsområdets gränser, ledningssystem (huvudledningar), pumpstationer och bräddpunkter bilades miljörapporten för år 2006. Beskrivning av reningsanläggningen I tillståndsansökan efter ombyggnaden 1999 lämnades följande dimensioneringsdata för Arbrå-verket: Dim. anslutning 3 250 pe BOD 7 -belastning 160 kg/d Qdim 46 m 3 /h Maxflöde, rensgaller 200 m 3 /h Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio) 92 m 3 /h (= 2*Qdim) Efter mindre förändring av verket 2004 (se anmälan daterad 2004-06-28) i syfte att minska bräddningar gäller följande dimensioneringsdata Dim. anslutning 3 250 pe BOD 7 -belastning 160 kg/d Qdim 46 m 3 /h Maxflöde, rensgaller 400 m 3 /h Maxflöde, övriga reningssteg (Qmax-bio) 136 m 3 /h (ca 3*Qdim) Processen är en s k biologisk fosforreningsprocess (BIO-P). Avloppsvattnet genomgår först grovrening genom ett rensgaller. Renset tvättas och avvattnas i en renstvätt och transporteras med en skruv till en container. Efter rensgallret passerar vattnet ett sandfång och leds sedan till biologisk rening med aktivslam (en luftningsbassäng + två parallella sedimenteringsbassänger). Första delen av luftningsbassängen är en anaerob zon med enbart omrörning. Därefter rinner vattnet till en inblandningskammare med intensivomrörning där kemisk behandling påbörjas med dosering av fällningskemikalie. Föroreningar fälls ut i 4 st flockningskammare med omrörare. Vattnet fortsätter till två parallella sedimenteringsbassänger där föroreningarna avskiljs och sjunker till botten (kemiskt slam). Kemslammet förs normalt tillbaka till luftningsbassängen. Klarfasen avdrages i vid ytan placerade rännor och förs vidare till recipienten, Ljusnan. Slamfasen: Biologiskt överskottsslam inkl kemslam pumpas till en slamförtjockare och vidare till två slamluftningsbassänger för stabilisering. Det stabiliserade slammet leds vidare till ett slamlager och därifrån till centrifug för avvattning. Reningsverket producerar ca 500 ton avvattnat slam per år med en TS-halt mellan ca 20-28 %. Avvattnat slam hamnar i container, när containern är full körs den till slutanvändaren (1-2 veckors mellanrum). Avvattnat slam används antingen i jordbruk eller på BORABs avfallsanläggning för deponitäckning. Internt slam Arbråverket tar hand om slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa.Det interna slammet tas direkt in i långtidsluftarbassängerna för att sedermera gå till avvattning med centrifug. Extern slam Det externa slammet från slutna tankar(enskilda avlopp)släpps på inkommande ledning och går den normala processvägen genom verket. Slam från trekammarbrunnar tas ej emot på grund av REVAQcertifiering.

Miljörapport Arbrå 2013 Bilaga B, Bräddning vid pumpstationer Sida 1/2 Pumpstationer i Arbrås spillvattennät Arbrås spillvattennät omfattar drygt 50 km ledningar. Totalt finns 12 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Sju av pumpstationerna är lite större och är byggda med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar hur många bräddningar som inträffar samt sammanlagd tid det bräddat. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dessa pumpstationer är lågt, eftersom ett fåtal abonnenter är anslutna till dem. Pumpstation APU302 används endast sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer samt ett antal ställen på ledningsnätet. Med utgångspunkt från anslutna adresser i avloppsledningsnätet och förbrukningsstatistik i vår kunddatabas har flödet av debiterat avloppsvatten beräknats till följande volymer per år. Det verkliga flödet är i praktiken högre pga inläckage. ID-nr Arbetsnamn Byggår Flödesbelast ning m3 per år Antal bräddningar Sammanlagd tid/volym Orsak Övervakning APU_310 Orbaden, - 1986 1750 0 - Trollbo Vippa, DT1 APU_301 Orbaden, - 1969 5100 0 - Orfa Stugby Vippa APU_302 Orbaden, - 1973 100 0 - Badstrand NEJ APU_312 Orbaden 2006 17 000 0 - - Tryckgivare R-Op45* - - APU_309 Vallsta, - 1978 200 0 - Sågvägen Vippa APU_303 Vallsta, - 1973 1300 0 - Östernäs vippa, DT1 - - APU_311 Vallsta, - Tryckgivare 1993 27 000 0 - Posten R-Op45* - - APU_304 Karlsbro 2008 30 000 0 - - Tryckgivare R-Op45* APU_305 Törnfelts 1976 30 000 0 - - Tryckgivare R-Op45* APU_306 Kalle - Tryckgivare 1976 30 000 0 - Hennings R-Op45* 2013-17-04 8 h Snösmältning APU_307 Nytorp 1995 31 000 2013-18-04 10 h Snösmältning Tryckgivare 2013-19-10 2 h Regn R-Op45* 2013-27-10 2 h Regn APU_308 Norränge 1978 10 000 0 - - Tryckgivare R-Op45* Recipient Dike vid järnväg Dike NEJ Ljusnan Dike invid pumpstation Dike till myr Partån Partån Åmyrbäcken-Partån Brunn på åker (6818723, 572970) Ljusnan (6817936, 573710) Våtmark, ljusnan (6816398, 573986) OP45* bräddningar registreras genom övervakning med larm till processdator Benämningen APU är ett inarbetat arbetsnamn, i Geosecma används benämningen SPU för samtliga stationer.

Miljörapport Arbrå 2013 Bilaga B, Bräddning vid pumpstationer Översiktskarta för Arbrå ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. Sida 2/2 I rutorna visas mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012). Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till Reningsverket

Tabell1 Miljörapport 2013 Bilaga Y individuella analysresultat Arbrå Reningsverk Datum Månad Flöde BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P inkommande dygnsprov 2013-01-16 1 780 200 410 39 4,5 inkommande dygnsprov 2013-02-14 2 739 230 600 54 4,1 inkommande dygnsprov 2013-03-11 3 2014 210 450 48 5,2 inkommande dygnsprov 2013-04-24 4 1844 50 150 12 1,4 inkommande dygnsprov 2013-05-21 5 945 170 350 40 4,8 inkommande dygnsprov 2013-06-12 6 839 120 260 29 3,8 inkommande dygnsprov 2013-07-24 7 695 140 490 52 6,1 inkommande dygnsprov 2013-08-15 8 714 200 510 50 6,6 inkommande dygnsprov 2013-09-23 9 1980 400 2700 39 9,3 inkommande dygnsprov 2013-10-09 10 621 200 440 42 3,7 inkommande dygnsprov 2013-11-20 11 812 200 500 33 3,9 inkommande dygnsprov 2013-12-16 12 2108 190 420 40 4,9 medelvärde 1174,25 192,500 606,667 39,833 4,858 rapporteringsgräns 3 30 0,05 5 Månad Flöde Aluminium, Al BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Utgående dygnsprov 2013-01-08 1 910 0,25 <3 <30 13 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-01-16 1 780 0,57 <3 <30 16 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-01-30 1 702 0,81 5 42 26 0,097 5 Utgående dygnsprov 2013-02-14 2 739 1,4 5 36 26 0,093 7,5 Utgående dygnsprov 2013-03-11 3 2014 0,39 4 33 29 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-03-26 3 762 0,43 5 <30 18 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-04-11 4 915 0,89 6 35 26 0,069 5,6 Utgående dygnsprov 2013-04-24 4 1844 0,69 <3 <30 9,5 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-05-06 5 3619 0,6 4 <30 16 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-05-21 5 945 0,51 5 34 23 0,055 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-06-12 6 839 0,83 4 37 24 0,05 <7.3 Utgående dygnsprov 2013-06-26 6 972 0,66 4 34 23 0,064 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-07-09 7 744 0,3 <3 <30 26 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-07-24 7 695 0,24 <3 31 30 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-08-15 8 714 0,43 <3 <30 39 0,059 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-08-29 8 125 0,25 <3 44 34 0,055 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-09-12 9 626 0,16 <3 <30 20 0,059 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-09-23 9 1980 0,53 3 <30 29 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-10-09 10 621 0,38 <3 31 33 0,058 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-10-24 10 2515 0,81 <3 34 26 <0.050 <5.0 Utgående dygnsprov 2013-11-06 11 643 0,59 8 32 20 <0.050 <6.7 Utgående dygnsprov 2013-11-20 11 812 0,88 5 43 29 0,07 <6.7 Utgående dygnsprov 2013-12-05 12 634 1,2 23 85 33 0,16 15 Utgående dygnsprov 2013-12-16 12 2108 0,89 8 46 26 0,079 6 antal under rapporteringsgräns 0 10 9 0 11 19 medelvärde 27258 0,612 4,958 36,125 24,771 0,063 5,588 Månad Volym BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Bräddat 2013-04-15 4 17 24 47 6,9 0,96 Bräddat 2013-04-18 4 88 10 61 8,3 0,65 Bräddat 2013-04-17 4 80 27 130 9,1 0,98 Bräddat 2013-04-16 4 150 13 70 10 0,75 Summa 335 Medelvärde 18,50 77,00 8,58 0,84 BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P kg kg kg kg utsläpp pga bräddning 5,40 27,07 3,08 0,26 Metaller, inkommande vattenflöde Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn inkommande dygnsprov 2013-01-16 780 1,4 0,24 21 2,3 <0.1 1,4 99 inkommande dygnsprov 2013-03-11 2014 1,3 <0.02 21 1,2 <0.1 2,5 76 inkommande dygnsprov 2013-05-21 945 1,3 0,11 17 1,2 <0.1 2,1 100 inkommande dygnsprov 2013-07-24 695 2 0,1 26 1,6 <0.1 2,4 140 inkommande dygnsprov 2013-09-23 1980 6,5 0,27 140 5,5 <0.1 4,2 300 inkommande dygnsprov 2013-11-20 812 1,8 0,09 27 1,1 <0.1 1,7 110 Metaller, Utgående vattenflöde Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn Utgående dygnsprov 2013-01-16 780 0,4 <0.02 12 1,3 <0.1 2,7 18 Utgående dygnsprov 2013-03-11 2014 0,3 <0.02 7,1 1,2 <0.1 1 16 Utgående dygnsprov 2013-05-21 945 <0.2 <0.02 10 <0.5 <0.1 1,1 13 Utgående dygnsprov 2013-07-24 695 <0.2 <0.02 2,8 0,5 <0.1 1,3 7 Utgående dygnsprov 2013-09-23 1980 0,7 0,03 8,5 <0.5 <0.1 2,6 15 Utgående dygnsprov 2013-11-20 812 <0.2 <0.02 9,5 <0.5 <0.1 1,1 12 Sida 1