FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.



Relevanta dokument
PELLETS SÄNKER DINA SKATTEKOSTNADER! Till företag och industrier.

Bioenergi för framtiden

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

PELLETS sänker dina. Till företag och industrier.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Vi arbetar för en mindre fossil värld. HÄR PRESENTERAR VI TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

Stockholm 4 mars 2019

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Upphandlin Strategi Analys g

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Jonas Möller Nielsen. ä ö

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Statistikrapport nr

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Pellets i kraftvärmeverk

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

hållbar affärsmodell för framtiden

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiförbrukning 2010

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Basindustrin finns i hela landet

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Indikatornamn/-rubrik

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Vindpark Töftedalsfjället

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.

Om klimat, miljö och energi

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

Statistikrapport nr

Trelleborgs Fjärrvärme AB

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt

Förnybarenergiproduktion

BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR.

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI


Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

Vinden. En framtidskraft.

Energi- och klimatstrategi

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Transkript:

FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1

INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4 Tillverkande industri sid 4 Tvätterier nu är det möjligt att göra ånga med bioenergi. sid 4 Växthus & odlingsföretag sid 5 Jordbruk m fl. sid 5 Fastigheter lokalvärme sid 5 SKIFTE TILL BIOENERGI GER MINSKADE UPPVÄRMNINGSKOSTNADER sid 6 DET ÄR VÅR SVENSKA SKOG SOM GÖR JOBBET sid 6 DEN NYA MILJÖEFFEKTEN sid 6 OM NEOVA sid 7 2

KORT INTRODUKTION Nyårsdagen 2011 är inte bara den första dagen på ett nytt år. 1 januari kan också innebära ett bryskt uppvaknande och en riktig kalldusch för tusentals företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Den 1/1 2011 bantas de skattesubventioner som tidigare funnits för flertalet svenska industriföretag vad gäller uppvärmning och eldning med olja rejält. På villamarknaden är oljan i princip helt borta. Nu har turen alltså kommit till industrin. Syftet är gott och helt i enlighet med regeringsbeslutet som fattades under Klimatmötet i Köpenhamn; det är dags att minska den svenska industrins utsläpp av växthusgaser och att styra användningen mot en högre andel miljövänlig bioenergi genom att höja skatterna på koldioxid och energi samt att minska skattesubventionerna. Beslutet syftar till att få industrin att byta till uppvärmningssystem som inte skapar växthusgaser. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton till år 2020. Det är bakgrunden till att det nu blir avsevärt dyrare att behålla sina oljebaserade uppvärmningssystem än att ställa om till bioenergi. OM ENERGISKIFTET 2011 Initiativtagare till Energiskiftet 2011 är bioenergiföretaget Neova. Syftet är att informera, underlätta och driva industriföretagens övergång från olja till bioenergi, i enlighet med regeringens beslut. Anledningen till att ett bioenergiföretag står bakom den största informativa satsningen kring svensk industris övergång från fossila bränslen till bioenergi är följande; Få industriföretag, intresse och branschorganisationer kan idag svara på exakt hur förändringen kommer att slå vid årsskiftet. Inte ens skattemyndigheten kan ge klara besked. Detta kan te sig något märkligt eftersom hastigheten i omställningen blir förhållandevis hög. Neova har i jakten på egen information kring skiftet insett att information i frågan är en stor bristvara. Bolaget har därför rustat sin egen organisation för att kunna erbjuda en god källa till information och starka energialternativ riktat mot tillverkningsindustrin. Man sammanställer bland annat informationspärmar till landets energirådgivare, informerar sotare, media, branschorgan och politiker samt bygger en informativ sajt kring frågan www.energiskiftet.se. VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? Många företag inom svensk tillverkningsindustri har idag nedsatt skatt på koldioxid (jord, skogs och vattenbruk samt viss industri). Nu kommer den skattenedsänkningen att reduceras i flera steg enligt nedanstående tabell. Hastigheten i omställningen blir förhållandevis hög: företagen betalar idag 21 procent i koldioxidskatt. Genom minskade subventioner ökar skatten till 30 procent 2011. År 2015 är nivån uppe på hela 60 procent. Därtill kommer företagen att från den 1/1 2011 även pådyvlas en energiskatt på fossila bränslen. Den skatten kommer att vara 30 procent av den generella energiskattenivån. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton till år 2020. En omställning till bioenergi blir nu därför mycket mer effektivt, för såväl plånbok som miljö, än att behålla oljan i uppvärmningsprocessen. 3

FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN Fem huvudgrupper inom den svenska tillverkningsindustrin berörs på ett eller annat sätt av det kommande skiftet: Tillverkande industri Tvätterier Med processånga Växthus & odlingsföretag Jordbruk m fl. Fastigheter Lokalvärme Tillverkande industri På villamarknaden är oljan i princip helt borta. Enligt Energimyndighetens senaste rapport, Energiläget 2009 baserad på 2007 års statistik så använde endast 3,3 procent av villaägarna enbart olja som uppvärmningsform. En stor anledning till detta är att regering och riksdag, genom höjda skatter på fossila bränslen, har styrt utvecklingen mot bränslealternativ som inte tillför växthusgaser till atmosfären. Nu har turen alltså kommit till industri och näringsliv. Industrier med skattesubventioner för oljeeldning betalar idag cirka 120 kronor per uppvärmd kvadratmeter och år. Genom att skifta till bioenergi med pellets redan nu, kan industrin sänka sina uppvärmningskostnader till ca 75 kronor för motsvarande yta/år. Ska man räkna in de beslutade skattehöjningarna blir skillnaden ännu större. Från och med 2015 kommer industrin att få betala ca 150 kronor per uppvärmd kvadratmeter och år om de fortsätter att elda med olja. En industri som värmer upp 3000 kvadrat eldar praktiskt taget upp ca 225,000 kronor per år. Bara genom att använda ett onödigt dyrt uppvärmningssätt. Tvätterier nu är det möjligt att göra ånga med bioenergi. Tidigare var processånga en begränsning för tvätteriernas val av energislag. Men nu finns ny teknik som gör det möjligt att skapa processånga i en anläggnings som drivs med bioenergi, exempelvis pellets. Till och med stora tvätterier som är helt beroende av ett konstant flöde av ånga med högt tryck har gått över till pelletsbaserad ångtillverkning. Och med goda resultat såväl ur ekonomisk som ur effektivitetssynpunkt. På mindre än två år har investeringen betalat sig. ¹ Som exempel kan nämnas ett tvätteri där 200 man hanterar 32 ton tvätt från Stockholms läns landsting i tvåskift varje dag i veckan. Vid övergång från olja till bioenergi minskades de årliga koldioxidutsläppen från 4 600 ton CO2 till 200 ton. Därmed reducerades industriutsläppen av koldioxid i kommunen där företaget verkar med hela 30 procent. Dessutom spar man även 850 MWh el per år eftersom man inte längre behöver den stödjande elpannan för uppvärmning av lokaler. ¹ 1 Energimyndigheten Goda Exempel Värmepannor: Ångar på med pellets, Textilia AB Rimbo 4

Växthus & odlingsföretag I dagsläget gäller en lägre koldioxidskattenivå för uppvärmningsbränslen som förbrukas av energiintensiva industriföretag utanför EU:s system med handel med utsläppsrätter. Exempel på sådana företag i Sverige är växthus och växtodlingsföretag. Dessa företag kan få en ytterligare nedsättning av koldioxidskatten, utöver den generellt lägre skattenivån i form av ingen energiskatt och 21 procent av den generella koldioxidskattenivån, genom den s.k. 0,8 procentsregeln. Idag kan cirka 600 växthus i Sverige utnyttja denna regel. Men eftersom regeringen nu beslutat att höja skatterna på koldioxid och energi samt att minska skattesubventionerna, så kommer begränsningsregeln att fasas ut. Ett första steg tas den 1 januari 2011 genom att begränsningsnivån höjs från 0,8 procent till 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde, för att slopas helt den 1 januari 2015. Jordbruk m fl. Precis som den tillverkande industrin har jord, skogs och vattenbruk skattesubventioner för att elda olja. För dessa företag kommer det att bli avsevärt mycket dyrare att elda olja i framtiden. Med dagens priser samt beslutade skattehöjningar kommer det att vara dubbelt så dyrt att elda med olja som med pellets. Dessutom så är det fler och fler konsumenter som efterfrågar ekologiska och närproducerade produkter. Till skillnad mot oljan är pellets ett klimatneutralt och rent naturbränsle som produceras i vårt närområde. Så den som verkligen vill producera ekologiskt och lokalt borde använda pellets till sin värmeproduktion. Fastigheter lokalvärme Att använda olja som uppvärmningsform blir mer och mer osäkert. De allra flesta prognoser pekar på att oljepriset kommer att fortsätta stiga, bland annat på grund av att oljan så småningom kommer att ta slut. Men problemen är fler än så. Oljan är många gånger en bricka i det politiska spelet. Kortsiktiga ekonomiska beslut kan påverka hela länders energiförsörjning, som till exempel vid gaskonflikten mellan Ryssland och Ukraina. Osäkerhetsfaktorerna är många. Därför kan fördelarna med att byta till ett miljömässigt, lokalt och långsiktigt bränsle ha många fördelar för svenska företag. Bioenergi är något som produceras i Sverige av svenska råvaror. Det betyder arbetstillfällen i Sverige, mindre bränsleimport och kortare transporter. Att använda bioenergi till uppvärmning är något som vi i Sverige har gjort under lång tid och internationellt sett har Sverige en tätposition inom modern bioenergiteknik. Faktum är att bioenergin är vår största energikälla. Det betyder att det finns ett stort utbud av beprövade bioenergilösningar vilket gör det möjligt för alla företag att hitta en lösning för sina individuella behov. 5

SKIFTE TILL BIOENERGI GER MINSKADE UPPVÄRMNINGSKOSTNADER Uppvärmning av lokaler har blivit allt dyrare, särskilt om man använder olja eller el. Med de nya skatterna kommer dessa kostnader att sticka ytterligare. Bioenergi är avsevärt mycket billigare än olja och el och historiskt sett kan man se att prisbilden för bioenergi är stabil över tid. DET ÄR VÅR SVENSKA SKOG SOM GÖR JOBBET Biobränslet pellets är ett rent naturbränsle. Råvaran är biprodukter av rent trä från skogen som är nedtorkat, kraftigt komprimerat och tar lite plats. Pellets tillverkas av såg och kutterspån som torkats och pressats samman under högt tryck och värme. Bränslet är en långsiktigt hållbar och förnyelsebar energikälla som inte påverkar växthuseffekten. Det finns och växer här i vårt närområde. Och vi har gott om det. Sett i landet, så använder vi ohyggligt mycket mindre bioenergi än vad som växer upp varje år. Så möjligheterna för vår svenska skog att förse tillverkningsindustrin med värme är trygga. DEN NYA MILJÖEFFEKTEN Ytterligare en aspekt är att miljöinkorrekta företag redan har börjat förlora affärer. I framtiden kommer denna kurva att öka ytterligare, allteftersom ett miljömässigt agerande från företagens sida går från ett mervärde till en hygienfaktor. Det betyder att de som INTE tänker miljövänligt sannolikt även kommer att förlora kunder, inte bara goodwill. Att driva sin verksamhet på ett klimatanpassat sätt och bidra minimalt till växthuseffekten blir ett nytt normalläge. Det går inte längre att kommunicera som en konkurrensfördel däremot går det mer och mer mot att man snarare tappar kunder och sympatisörer på att inte vara miljövänlig. Det är den nya miljöeffekten. 6

OM NEOVA Neova är Skandinaviens ledande bioenergiföretag med en omsättning om närmare 1,5 miljarder kronor för år 2009. Bolaget ingår i den finska Vapo koncernen, en av världens största producenter av bioenergi. Med ett produktsortiment av pellets, oförädlade trädbiprodukter, torv och värmeproduktion i egna värmeverk tillgodoser Neova den svenska marknadens behov av bioenergi. Bland kunderna återfinns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare. Neova har sitt huvudkontor i Hudiksvall med regionkontor i Stockholm, Jönköping, Gävle och Örebro. Företaget tillverkar idag cirka 300 000 ton pellets per år, fördelat på fyra pelletsfabriker. Neova producerar även bränsle på 65 torvtäkter och 20 trädbränsleterminaler. Dessutom ingår 21 värmeproduktionsanläggningar för industri och tio fjärrvärmenät i bolaget. Kontaktuppgifter För ytterligare information vänligen kontakta: Niklas Engström, Energiskiftet 2011/Affärsområdeschef Neova Pellets Mobil: 0703 25 41 15 Mail: niklas.engstrom@neova.se 7