2004-05-06 5.8 Ärendebeskrivning: Revisionen har låtit att granska hur regionstyrelsen formellt hanterat återförandet av sjukhusbolagen till förvaltningsform. Revisorerna Granskning av avvecklingen av sjukhusbolagen (Rapport nr 8) RS/040026 Resultatet av granskningen redovisas i föreliggande rapport, som överlämnats till regionstyrelsen för yttrande. Ärendet har beretts av regionstyrelsens arbetsutskott 2004-04-19. Ordförandens förslag: Regionstyrelsen beslutar att yttra sig till revisorerna i enlighet med föreliggande förslag. Bilagor: 1. Granskningsrapport nr 8 Granskning av avvecklingen av sjukhusbolagen 2. Skrivelse 2004-01-23 från Region Skånes revisorer 3. Förslag till yttrande
2004-05-06 RS/040026 Revisorerna Yttrande över granskningsrapport nr 8 Granskning av avveckling av sjukhusbolagen BAKGRUND Revisionen har beslutat att granska hur regionstyrelsen formellt hanterat återförandet av sjukhusbolagen till förvaltningsform. Uppdraget har utförts av av konsultfirman Solving Bohlin & Strömberg som sammanställt granskningen i en rapport Granskning av avveckling av sjukhusbolagen. Rapporten har överlämnats till regionstyrelsen för beredning och yttrande. Enligt uppdragsbeskrivningen skall fokus riktas mot Vad som skett med det kollektivavtal som träffades mellan parterna vid Helsingborgs Lasarett AB samt Direkta kostnader för att återföra verksamheten till förvaltningsform (Etapp I) Förutom denna formella hantering har i uppdraget även ingått att studera hur man överfört de positiva erfarenheter som gjorts under bolagstiden till respektive förvaltning (Etapp II).. REGIONSTYRELSENS YTTRANDE
2 Regionstyrelsen lämnar följande yttrande. Regionstyrelsen noterar att bakgrunden till granskningsuppdraget återfinnes i förhållandet att revisionen på motsvarande sätt under förra mandatperioden granskade hur regionstyrelsen då genomförde bolagiseringen av de båda sjukhusen i nordvästra Skåne och nu således beslutat granska hur avbolagiseringen formellt genomförts. De beslut som ligger till grund för avbolagiseringen utgörs av 1. fullmäktigebeslut från november 2002 med uppdrag till regiondirektören att dels påbörja beredningen av ett ärende om överföring av verksamheterna vid bolagssjukhusen till förvaltningsform och dels att sammanfatta erfarenheterna av sjukhusdriften i aktiebolagsform och därvid särskilt redovisa positiva erfarenheter. 2. fullmäktigebeslut från april 2003 om godkännande av överlåtelseavtal med resp. sjukhusbolag. Regionstyrelsen noterar vidare att etappen II i granskningsrapporten Överföring av positiva erfarenheter från bolagstiden är tämligen omfattande med ett utvecklat resonemang om intraprenadens möjligheter. Regionstyrelsen vill poängtera att något särskilt formellt beslut att direkt överföra erfarenheter från bolagstiden aldrig fattats (se ovan under punkt 1.) men att det är regionstyrelsens mening att identifierade positiva erfarenheter som uppmärksammats skall tillvaratas och om möjligt implementeras i förvaltningsdrivna sjukhus. Regiondirektören med uppdrag att sammanfatta erfarenheterna av bolagstiden och särskilt redovisa positiva erfarenheter har inväntat ett av forskningsprojekten i det nationella forskningsprogrammet. Det aktuella forskningsprojektet är benämnt Alternativa driftsformer, en komparativ studie av att driva sjukvård i olika driftsformer och har fokus på de skånska sjukhusbolagen. Projektet drivs vid Universitetet i Växjö under ledning av professor Lars Lindkvist. Forskningsprojektet har avlämnat två delrapporter varav den första överlämnats till regionstyrelsens arbetsutskott den 11 september 2003. Arbetsutskottet beslutade vid detta tillfälle bl a att ledningsstruktur, organisationsidentitet samt produktivitetens/effektivitetens samband med associationsformen skulle fortsatt studeras samt att en avrapportering till regionstyrelsen skulle göras när resultat föreligger. Det nämnda forskningsprojektet har närmare studerat de ovan nämnda faktorerna och slutrapport beräknas föreligga i april-maj 2004. Först härefter kommer regiondirektörens uppdrag att slutredovisas. Denna redovisning kommer att överlämnas till regionstyrelse och fullmäktige. Efter denna genomgång av ärendets handläggning kommenteras i det följande granskningsrapportens tre avsnitt, nämligen
3 1. Särskilt kollektivavtal vid Helsingborgs Lasarett 2. Kostnader för återföring av verksamheten till förvaltningsform 3. Överföring av positiva erfarenheter. Särskilt kollektivavtal mellan parterna vid Helsingborgs Lasarett AB I rapporten konstateras att formella hinder finns för att det särskilda kollektivavtalet i Helsingborg i sin helhet skulle kunna fortsätta att gälla. Dock har nytt förslag till avtal tagits fram som samtliga parter nu anslutit sig till. Rapporten kommenterar innehållet i det särskilda kollektivavtalet och konsekvenserna av det reviderade avtalet i 10 punkter. I alla avseenden utom två konstateras att innehållet i kollektivavtalet återfinns även i det reviderade avtalet. I de få fall ändring skett är detta föranlett av hårdare kostnadskontroll och avser dels konvertering av tjänster från deltid till heltid och dels prioritering av merarbete för att öka produktionen. Vad avser frågan om heltidsanställningar har denna dock hanterats av fullmäktige i december 2003 genom beslut om att erbjudande om önskad sysselsättningsgrad skall ges till alla anställda. Det är regionstyrelsens uppfattning att genom Regionens ambition att bibehålla de positiva erfarenheterna av kollektivavtalet har dessa kunnat tas tillvara men att de delar som är direkt kostnadsdrivande icke kunnat bibehållas. Centrala element som fanns i det särskilda kollektivavtalet och som bibehållits i det nu gällande reviderade avtalet är t ex Individuella anställningsavtal, årlig analys av arbetsmiljön, arbetstidens omfattning och förläggning, resultat- och utvecklingssamtal med individuell lönesättning, individuellt överenskommen semester och individuella utbildningsplaner. En fråga som rapporten särskilt ställer är huruvida en samordnad lönepolitik i Region Skåne kan kombineras med strävan att bygga vidare på individuella anställningskontrakt. Det är regionstyrelsens uppfattning att alla förvaltningar har behov av att införa ett större inslag av individuella kontrakt, men att dessa ska ligga inom ramar och normer som är gemensamma för regionen. Kostnader för att återföra verksamheten till förvaltningsform
4 Kostnadsanalysen är uppdelad i två delar a) Ekonomiska och avtalsmässiga konsekvenser i anslutning till avbolagiseringen. b) Intäkts och kostnadsskillnader efter avbolagiseringen. I rapporten påpekas att beräkningarna är översiktliga men det konstateras att tydligt identifierbara kostnader enligt a) i huvudsak utgörs av avgångsvederlag inkl sociala avgifter och pensionskostnader om ca 4,3 Mkr. Övriga kostnader uppgår till ca 1 Mkr. Rapporten pekar på ytterligare 4,2 Mkr, men det påpekas att det är oklart huruvida dessa kostnader hade kunnat uppkomma oavsett avbolagiseringen. Resursinsatsen för att åstadkomma avbolagiseringen har beräknats till ca 2 Mkr, men i rapporten påpekas särskilt att kostnaderna kan ifrågasättas som merkostnad då arbetet utförts av regionens egen ordinarie personal. Vad avser b) kostnadsskillnader efter avbolagiseringen uppskattas som största skillnaden en merkostnad om ca 13 Mkr i huvudsak beroende på att momslagstiftningen för närvarande missgynnar förvaltningsformen. Lagstiftarens avsikt är dock att momsreglerna skall medföra kostnadsneutralitet oavsett associationsform. Vad avser kostnadsskillnaden till följd av momslagstiftningen är det för det första således inte lagstiftarens avsikt att missgynna förvaltningsformen varför justeringar i regelverket skulle kunna bli aktuella. För det andra är det inte rimligt att associationsform väljes enbart utifrån ev. konsekvenser av momslagstiftningen. Regionstyrelsen menar att avbolagiseringen och därav vissa redovisade merkostnader är motiverade för att åstadkomma en enhetlig ekonomisk styrning inom koncernen i syfte att nå ekonomisk balans. Regionstyrelsen noterar även att granskningsrapporten icke riktar någon kritik mot den formella hanteringen av avbolagiseringen. Överföring av positiva erfarenheter (Etapp II) Granskningsrapporten i etapp II fokuserar på huruvida positiva erfarenheter överförts till förvaltningsformen eller ej. Rapporten ger intryck av att denna granskning har utförts till följd av ett särskilt beslut. Regionstyrelsen konstaterar i likhet med vad som noterats inledningsvis att regiondirektörens uppdrag är att sammanfatta erfarenheterna från bolagstiden och särskilt redovisa positiva erfarenheter. Regionstyrelsen menar samtidigt att klarlagda positiva erfarenheter självfallet skall tillvaratas och gärna om möjligt söka implementeras i alla förvaltningssjukhus. Regionstyrelsen är dock av åsikten att rapportens slutsatser som i detta stycke bygger på intervjuer av 18 chefspersoner vid de båda sjukhusen inte är tillräckligt för entydiga slutsatser.
5 Regionstyrelsen kan inte bortse från förhållandet att styrformerna under bolagstiden bidrog till den snabbaste kostnadsutvecklingen i bolagssjukhusen jämfört med övriga sjukhus i Skåne. Den snabba kostnadsutvecklingen medförde att sjukhusbolagen måste ianspråkta en av regionfullmäktige utfärdad kapitaltäckningsgaranti för att ej råka på obestånd. Under den 3-åriga bolagstiden tillfördes under kapitaltäckningsgarantin ca 170 Mkr till sjukhusbolagen. Det finns således erfarenheter som innebär att en viss försiktighet bör iakttas innan förvaltningssjukhusen drivs i företagsliknande former eller som intraprenader som granskningsrapporten förespråkar. Det är samtidigt värt att notera att granskningsrapporten konstaterar att ledningsorganisation, styr- och ledningsformer behållits från bolagstiden. Dessa styrinstrument sägs dock få mindre betydelse då sjukhusen nu upplevs ha små möjligheter att fatta självständiga beslut. Rapporten konstaterar vidare att en bidragande orsak till ett mera begränsat handlingsutrymme är det pågående ekonomiska saneringsarbetet, vilket för övrigt påverkar samtliga förvaltningar inom sektorn vård o hälsa. Sammanfattningsvis kan konstateras att rapporten har haft svårt att påvisa vad som orsakat vad, d.v.s. beror den intervjuade personalens besvikelse på den ändrade associationsformen eller på Regionens ändrade styrprinciper i form av t ex stark koncernstyrning, ekonomisk sanering, kostnadsfokus istället för resultatfokus rädsla för förändringar/reduceringar till följd av Skånsk Livskraft Mot denna bakgrund är det regionstyrelsens mening att erfarenheterna från bolagstiden behöver en mera allsidig belysning som bör framkomma ur den forskningsrapport varom tidigare nämnts och vars slutrapport framläggs under våren 2004. Forskningsrapporten kan då också ligga till grund för återrapportering av regiondirektörens uppdrag att sammanfatta och redovisa positiva erfarenheter. Regionstyrelsen konstaterar slutligen att frihetsgraderna, vilket för övrigt gäller samtliga förvaltningar inom sektor vård och hälsa, främst har minskat beroende på Region Skånes stramare styrprinciper till följd av det ekonomiska läget och inte till följd av ändrad associationsform. Uno Aldegren Regionstyrelsens ordförande Mats Welff Regiondirektör