Riktlinjer för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

1 (11) Datum Version 2014-03-18 1.0 Tjänsteställe/handläggare Dokumentnamn Informationsklass Kommunledningskontoret Riktlinjer för bredband Arbetsmaterial IT-avdelningen Tomas Karlsson E-post: Tel: Riktlinjer för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Version 1.0 Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn Fax 0491-887 90

2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Revisionsinformation... 3 1.2. Definitioner... 3 1.3. Dokumentet... 5 1.4. Syfte... 5 2. Riktlinjer för fiberutbyggnad... 5 2.1. Kommunen inte nätägare... 5 2.2. Exklusivitet... 5 2.3. Välfärdsbredband... 5 2.4. Sjökabel... 6 2.5. Svartfiber... 6 2.6. Anslutning av byalagsnät... 6 2.7. Uppköp av byalagsnät... 6 2.8. Anslutningsavgift... 6 2.9. Förfrågningar... 6 2.10. Surfzoner... 7 2.11. Dokumentation och tillstånd... 7 2.12. Återställning... 7 2.13. Samförläggning... 8 2.14. Stöd och medfinansiering... 8 2.15. Standard för byalagsnät... 10 3. Samverkan... 10 3.1. Samverkansöverenskommelse med partner... 10 3.2. Samverkansgrupp operatörer... 10 3.3. Samverkansgrupp användare... 11

3 (11) 1. Inledning 1.1. Revisionsinformation Ver.nr. Datum Beskrivning Uppdaterad av 1.0 2014-03-18 Fastställd av Kommunstyrelsen Tomas Karlsson 1.2. Definitioner Begrepp Anslutningsavgift för slutkund Anslutningsavgift för byalag Centralort Förklaring Är den avgift som kunden betalar för att få en anslutning till ett fibernät. Borträknat är alltså eventuellt stöd från EU, staten, länsstyrelsen och kommunen samt eventuell försäljningsintäkt. Anslutningsavgiften kan delas upp som en månadsavgift under längre tid eller som en engångsavgift. Är den avgift som ett byalag betalar för anslutning av byanätet till ett rikstäckande fibernät. Tätorten Oskarshamn. Kommunikationsoperatör Den som tänder upp fiber och ser till att det finns en kommunikation till kunden. Tillhandhåller också ett gränssnitt för flera Tjänsteleverantörer. Landsbygd Månadsavgift Nätägare De delar som inte är Centralort eller Tätort. Den avgift som kunden betalar till Tjänsteleverantören för sitt utbud. Kan variera dels beroende på leverantör och dels på köpt utbud. Den som äger det passiva nätet i form av kanalisation, fiber och kopplingsskåp och/eller kopplingsbrunnar.

4 (11) Nätavgift Samverkanspartner Samverkansöverenskommelse Svartfiber Tillgång till bredband Tillgång till bredband med en teoretisk hastighet om 100 Mbit/s Tätort Tjänsteleverantör Välfärdsbredband Öppet nät Avgift som betalas för underhåll av fibernätet. Vanligtvis betalas den av kommunikationsoperatören (se ovan) men i vissa upplägg debiteras den slutkunden. Samverkanspartner är leverantörer på marknaden för fibernät, operatörer och tjänsteleverantörer som Oskarshamns kommun väljer att teckna en Samverkansöverenskommelse med. En Samverkansöverenskommelse kan tecknas mellan Oskarshamns kommun och de Samverkanspartner som vill verka för att nå uppsatt målsättning för fiberutbyggnaden. Svartfiber är en fiber utan aktiva ändutrustningar d.v.s. den är inte tänd och det går då ingen datakommunikation via den. Svartfiber kan vara aktuellt att hyra för t.ex. ett företag eller en kommunikationsoperatör som själva placerar ändutrustningar och tänder upp fibern. Att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe. Att hushållen och företagen på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställa ett internetabonnemang via fiber- eller kabel-tv-nät som kan ge en hastighet på 100Mbit/s. De orter som finns definierade i GIS kartan, del trafik, kartlager tätortsavgränsning d.v.s. Misterhult, Figeholm, Fårbo, Kristdala, Bockara, Påskallavik och Emsfors. Den som levererar olika tjänster i form av telefoni, bredband och TV till slutkund. Man välja olika kombinationer av leverantörer. Bland tjänsteleverantörerna kommer det att tillkomma nya aktörer som t.ex. kommunens socialförvaltning som vill bygga ut Välfärdsbredbandet. Ett slutet, virtuellt, operatörsoberoende nät för leverans av tjänster till brukare inom området e-hälsa. Ett öppet nät innebär att kunderna ska kunna välja bland ett tjänsteutbud från flera tjänsteleverantörer.

5 (11) 1.3. Dokumentet Detta dokument beskriver de fastställda definitioner och riktlinjer som gäller för bredbandsutbyggnad i Oskarshamns kommun. Dokumentet utgör bilaga till Oskarshamns kommuns bredbandsstrategi och kan bl.a. användas i dialog med byalag och andra aktörer på marknaden. Vid behov ska dokumentet uppdateras och versionshanteras. 1.4. Syfte Syftet är att skapa gynnsamma och likvärdiga förutsättningar för parter att agera i kommunen. Gynnsam i så måtto att förenkla och sänka kostnader för alla parter. Likvärdig på det sättet att det tydliggörs regler i olika avseenden. 2. Riktlinjer för fiberutbyggnad 2.1. Kommunen inte nätägare Oskarshamns kommun har inte för avsikt att bygga ett eget fibernät i förvaltningsregi. En fortsatt samverkan med andra nätägare blir därför en naturlig väg att välja. Offensiva nätägare, som vill satsa långsiktigt både i tätort och på landsbygd är viktiga samarbetspartner. Kommunen kommer att aktivt arbeta, på alla områden, för att stödja de parter som vill arbeta för en kraftfull och bred utbyggnad. Kommunen kommer aktivt att bistå föreningar och konsumenter med rådgivning och information. Kommunen kommer inte att ta ansvar för utbyggnad av mobilt bredband eller mobil telefoni. Kommunens roll begränsas till att vara god kund vid upphandling av mobila tjänster, samt vara tillmötesgående i handläggning av ärenden som rör master osv. 2.2. Exklusivitet Oskarshamns kommun ingår inte Samverkansöverenskommelser för fiberutbyggnad som ger exklusivitet. 2.3. Välfärdsbredband Samverkanspartner ska vara beredda att under lika villkor, bidra och delta i uppbyggnad och leverans av ett Välfärdsbredband. Välfärdsbredbandet skall drivas av kommunen och vara till stöd för omsorgen om, i första hand, de äldre. 2.3.1. Fysiskt nät Välfärdsbredband handlar om en fysisk uppkoppling som ger kunden/brukaren tillgång till bredband/lan för kommunikation mot en given vårdleverantör. Nätet skall kunna leva parallellt med det ordinarie nätet.

6 (11) 2.3.2. Innehåll Kommunen kommer att arbeta med innehållet i bredbandet, inom socialtjänsten, för att skapa en ekonomisk och trygg omsorg för sina brukare. 2.4. Sjökabel Sjökabel måste gå att använda där det krävs av ekonomiska skäl, geoteknik eller vatten, t.ex. öar och förbindelser mellan halvöar. 2.5. Svartfiber Samverkanspartner till kommunen ska kunna erbjuda svartfiber där det är tekniskt möjligt. Erbjudandet ska ske enligt marknadsmässiga priser och i harmoni med de regleringar som finns. 2.6. Anslutning av byalagsnät Alla byalag som vill ansluta sig till det nät som Samverkanspartner levererar, skall ha möjlighet att göra det utan extra kostnad under förutsättning att man inte befinner sig mer än 5 km från befintligt nät och har minst 10 anslutningar. 2.7. Uppköp av byalagsnät Samverkanspartner ska vara beredda att köpa byalagsnäten enligt en fast prislista i de fall byalagen önskar sälja. 2.8. Anslutningsavgift 2.8.1. Byalagsnät Kostnaden för att ansluta ett byalagsnät skall vara lika över hela kommunen under förutsättning att tillgång till anslutningspunkt finns inom rimligt avstånd. 2.8.2. Slutkund Anslutningsavgiften för slutkund kan variera beroende på lokala förutsättningar men ambitionen bör dock vara att den ska vara lika för hela kommunen. 2.9. Förfrågningar Förfrågningar från byalag till Samverkanspartner rörande anslutning eller uppköp ska hanteras av Samverkanspartner inom 2 månader.

7 (11) 2.10. Surfzoner Samverkanspartner ska kunna erbjuda trådlösa surfzoner (Wi-Fi) på strategiska platser i kommunen. Allmänt sett ska det vara enkelt att ansluta sig där turister rör sig genom att t.ex. kunna hämta ut lösenord för 1 dygn i en kiosk. 2.11. Dokumentation och tillstånd 2.11.1. Dokumentation Det är viktigt att kommunen får tillgång till dokumentation om ledningarnas läge för att kunna föra en vidare dialog och bevaka ledningsägarnas intressen. Samverkanspartner ska lämna information om sina nät till Oskarshamns kommun så att dessa kan läggas in i GIS-kartan. Baskartor, som kommunen äger, tillhandahålls mot gällande prislista av kommunen för tätorterna. Dessa innehåller endast geografisk kartinformation. Kommunen tar inget ansvar för riktigheten i dem utan skall ses som en vägledning om läget. Ingen information om ledningsdragning lämnas ut utan detta förutsätts vara redovisat i Ledningskollen. Övrig kartinformation är tillgänglig via Lantmäteriet. 2.11.2. Adressinformation Information från boenderegister och fastighetsregister lämnas bara till föreningar. Informationen skyddas av PUL. 2.11.3. Grävtillstånd och markavtal Grävtillstånden avseende kommunal mark ges av Tekniska kontoret. Diskussioner om upplåtelse av kommunal mark förs i Mark och Exploateringsgruppen (MEX-gruppen). Därefter tecknas markavtal som tar hänsyn till alla intressen. För större kommersiella ledningar kan en förläggningshyra komma att debiteras enligt gällande prislista för ledningar. Om ledningsrätter ska upprättas genomförs en förrättning av Lantmäteriet. 2.12. Återställning Återställning av asfalt sker via kommunens Tekniska kontor till fastställda priser och principer. För 2013 gäller följande priser fram till indexreglering i april 2014: På gångbanor: <10m2 346:-/m2 10-50m2 289:-/m2 >50m2 156:-/m2 Ytorna avser sammanhängande lagningsyta, minsta bredd 0,5 m.

8 (11) Vid fräsning eller kedjegrävning skall materialet i det frästa spåret kompackteras separat och sedan skall ytan renskäras till minst 0,5 m bredd. På GC-vägar och gator: 525: -/m2 Asfaltpriserna baseras på indexreglering enligt entreprenadindex E84 littera 115. 2.13. Samförläggning Samförläggning diskuteras vid samrådsmöten mellan Tekniska kontoret, Oskarshamn energi, Eon Elnät och samverkansparterna. 2.13.1. När andra gräver När kommunen eller någon annan aktör gräver längs sträckor som bedöms som användbara för digital infrastruktur, skall kommunen eller lokalt byalag alltid erbjudas möjlighet till samförläggning av öppen kanalisation för vidare försäljning eller uthyrning. 2.13.2. När kommunen gräver Det kan vara aktuellt att upplåta samförläggning till samverkanspart i samband med att kommunen gräver och då till en kostnad motsvarande den kostnadsökning som uppstår. 2.14. Stöd och medfinansiering Oskarshamns kommun kan ge stöd på många sätt. 2.14.1. Information Oskarshamns kommun bistår med information på möten i byalag och föreningar både allmänt om bredband, stöd att söka och byggnation av nät. 2.14.2. Stöd vid ansökan Oskarshamns kommun kan stötta byalag vid arbetet med ansökan av medel från t.ex. Länsstyrelsen och Regionförbundet. 2.14.3. Anslutningspunkter Exempel på insatser är medfinansiering av anslutningspunkter på orter som idag saknar punkt inom rimligt avstånd. 2.14.4. Ekonomiskt stöd till fiberutbyggnad Endast föreningar kan söka kommunalt bredbandsstöd. 2.14.4.1. Stöd för att minska räntekostnader En förening har oftast inte en likviditet som klarar omslutningar på flera miljoner. För detta behövs bankmedel och detta kostar ränta. Föreningen utgör inte en säker ford-

9 (11) ran vilket gör att räntesatsen blir relativt hög. Räntan är dessutom inte stödberättigad trots att det är just stöddelen, som kommer från Landsbygdsstödet, som kräver mest likvida medel. Behandlingstiden hos länsstyrelsen ligger mellan 6 till 8 mån. Även för delutbetalningar. Förskott medges inte. När det gäller föreningarnas finansiering i form av stöd från länsstyrelsen går kommunen in med borgensåtagande i bank under en begränsad tid för det belopp man blivit beviljad i stöd. På det sättet kan föreningen låna pengar i bank till en lägre ränta. Det minskar osäkerheten för föreningarna och lyfter bort del av räntekostnaden för föreningen. 2.14.4.2. Stöd per hushåll Fiberanslutning av eller kanalisation till fastighet, som kostar mer än 20 000 kr kan komma ifråga för stöd. Varje fastighetsägare förväntas själv betala upp till 20 000 kr för sin fiberanslutning. Stöd utgår inte för grävning på egen tomt. Stödet behovsprövas från fall till fall och utgår med 50 % av den överskjutande kostnaden eller max 5000 kr/anslutning. 2.14.4.3. Generella infrastruktursatsningar Kanalisation, d.v.s. tomrör för fiber, bör förläggas i samband med egen eller andras schaktning eftersom det är schaktningskostnaden som är den enskilt största posten vid fiberförläggning. I görligaste mån skall detta ske via eventuell framtida lokala förening som skall äga det ta över eftersom de kan åtnjuta lägre samförläggningskostnad. Staten bidrar vid sådan kanalisation med mellan 30-50 % av förläggningskostnaden, och det kommunen som söker dessa bidrag. 2.14.4.4. Projektering Kommunen lämnar bidrag till föreningar för grovprojektering av fibernät under förutsättning att projekteringen genomförs oberoende från operatörer, enligt fastställda principer och att resultatet delges Oskarshamns kommun. 2.14.5. Upphandling Upphandling är inte enkelt och kommunen stöttar genom att föreningarna använder den gemensamma upphandlingsenheten i Västervik på kommunens bekostnad. Kommunen hjälper också till att ta fram underlag på ett för föreningen relevant sätt.

10 (11) 2.15. Standard för byalagsnät Förutsättningar för kommunalt stöd. 2.15.1. Säljbart Nätet skall vara byggt enligt en standard som gör det möjligt sälja nätet till en operatör. 2.15.2. Öppet nät Nätet skall vara öppet på ett sätt så att alla kan välja mellan flera tjänsteleverantörer och deras tjänsteutbud. 2.15.3. Programbibliotek Det måste finnas Tjänsteleverantörer som kan leverera on demand-tv i nätet, t.ex SVTplay eller Com Hem TiVo. 2.15.4. Anslutning utefter stamledningar Då stomnät och längre förbindelseledningar byggs skall hänsyn tas till inkopplingar utefter vägen. Övervägande skall göras så att situationen förenklas för att inkopplingar ska kunna ske i efterhand. 3. Samverkan 3.1. Samverkansöverenskommelse med partner Oskarshamns kommun önskar teckna Samverkansöverenskommelser med alla Samverkanspartner som är intresserade av att verka för att nå uppsatt målsättning för fiberutbyggnaden. Samverkansöverenskommelser måste vara offentliga. 3.2. Samverkansgrupp operatörer En samverkansgrupp skapas för att de olika operatörerna ska kunna samverka kring gemensamma frågor för att skapa ett starkt mobilnät där människor är, bor och verkar. Samverkansfrågor. Nätbyggnation. Samutnyttja grävning och samförlägg där det går. Informera om grävprojekt och behov av grävning. Öka mobila täckningen genom samverkan och stöd. Utveckla det mobila nätet. Se till att vi får uppkoppling till de mobila masterna även där man befolkningen inte är tät

11 (11) 3.3. Samverkansgrupp användare En samverkansgrupp för användare skapas där deltagarna är kommunen och de olika byalagen/föreningarna som avser att bygga fibernät eller bygga ut mobiliteten. Kan med fördel vara kommunbygderådet. Samverkansfrågor Information Tips om hur man bygger en förening. Hur börjar man arbetet. Diskutera indelning av kommunen. Kontakter med operatörer och utförare Hjälp med upphandling, söka stöd och teknik Bjuda in och träffa operatörer och byggare i mer neutral miljö.