Tid: Klockan 18.00-20.50 Plats: Sessionssalen, Kyrkogatan 11 Omfattning: 34-42 1 Ordinarie: Torsten Czernyson Petter Forkstam Agneta Lindskog Sven Ingmar Andersson Girma Awoke Béla Fodor Jerzy Wieckowski Nahida Tayeh Selena Removic Count Pietersen Ljubomir Mladenovic Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden LIFS, Etiopiska kulturföreningen LIFS, Ungerskt kulturforum Lund LIFS, Polonia Lundensis LIFS, Al Mandeiska Föreningen Skåne LIFS, Kultursportföreningen Dositej LIFS, Afrikana Network LIFS, Jedinstvo-Enighet Ersättare: Preben Widerberg Socialnämnden Helen Pender (ersätter Marianne Harris) Utbildningsnämnden J. Elias Safar LIFS, Irakiska Integrationsföreningen Enrico Mancini LIFS, Föreningen Atlanten Övriga: Christoffer Wikner Felix Ekman Marie Olsson Britt Steiner Helena Jacobson Tamam Kommunkontoret Socialförvaltningen Kommunkontoret Kommunkontoret 34 Godkännande av föredragningslista Föreliggande föredragningslista godkändes. 35 Närvaro Upprop förrättades. 36 Val av justeringsperson Count Pietersen utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 37 Folkhälsa Felix Ekman, folkhälsostrateg på kommunkontoret Felix Ekman är en av två folkhälsostrateger som arbetar på kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet. Folkhälsa handlar om den gemensamma hälsan. Folkhälsostrategernas uppdrag är att samordna och planera folkhälsoarbetet i kommunen i samarbete med kommunens förvaltningar och
2 kommuninvånare med målet att vi ska leva ett så hälsosamt liv som möjligt. Kommunfullmäktige har antagit en folkhälsopolicy som kommunen ska arbeta för. Därutöver får folkhälsostrategerna sina uppdrag av miljö- och hälsoutskottet. För att kunna följa folkhälsan så mäter man världen över medellivslängden. I Lund är medellivslängden jämförelsevis hög. Den statistiskt beräknade förväntade medellivslängden för kvinnor födda 2006-2010 är 84,4 år och för män 80,9 år. Även när det gäller ohälsotal så ligger Lund bra till i jämförelse med vissa andra skånska städer. Ohälsotalet låg år 2008 på 29,8% för kvinnor och 19,4% för män. Jämförelser kan vara svåra att göra över tid eftersom till exempel sjukskrivningsregler ändras. I välfärdsbeskrivningar för Lund för 2004 och 2008 samt folkhälsorapporten kan man läsa mer om lundabornas hälsa. Dessa rapporter finns på kommunens hemsida, men kan även beställas hos folkhälsostrategerna. Kring vissa hälsomått görs jämförelser mellan utlandsfödda och svenskfödda. Statistiken är tänkt att användas av alla för att visa på vad som behöver göras. Ett annat material som kan hämtas på kommunens hemsida är Allergikomitténs handlingsplan som godkändes 2010. Folkhälsostrategerna samarbetar en del med andra förvaltningar och aktörer, till exempel: - Samarbete med hälsosamordnaren för hälsan hos de kommunanställda. Man har bland annat utbildat hälsoinspiratörer på arbetsplatserna. - Samarbete med socialförvaltningen och tillståndsenheten om hur rökförbudet efterlevs på skolor. - Hälsans stig som syftar till att vi ska röra oss mer ute i naturen. - Samarbete med utbildningsförvaltningen i projekt för sexualkunskap. - Samarbete med socialförvaltningens kriscentrum för handlingsplan mot våld mot kvinnor. Rådet diskuterade det faktum att kvinnor lever längre, men också är mer sjukskrivna än män. Det fördes även fram att olika Försäkringskassor gör olika bedömningar vid sjukskrivningar och att detta kan försvåra vid jämförelser med andra geografiska områden. Vidare lyftes frågan om den relativt stora ohälsan hos homosexuella, bisexuella och trans-ungdomar och vad vi gör från kommunens sida för dessa personer. 38 Lägesrapport flyktingmottagande och hälsofrämjande arbete Marie Olsson, enhetschef på socialförvaltningen Alla nyanlända flyktingar har enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa invandrare rätt till samhällsorientering i 60 timmar. Det är möjligt att denna rättighet utökas till att erbjudas till fler grupper i framtiden. Lund är med i ett samarbete med Region Skåne, Länsstyrelsen och andra skånska kommuner som gemensamt ordnar och finansierar samhälls- och hälsoinformationen. Lund är en av tre skånska knutpunkter som även håller i samhällsorientering för kranskommuner. I Lund får nyanlända flyktingar 20 timmar extra samhällsinformation, bland annat för att man ska hinna informera mer om hälsofrågor. Samhällsorienteringen ges på hemspråk. Den nya lagen har bland annat medfört att samhällsinformationen blivit mer strukturerad och lika i innehåll.
3 Etableringsersättning från Försäkringskassan utgår till de nyanlända enligt särskilda krav och bestämmelser. Då etableringsersättningen utbetalas retroaktivt får personerna ofta ekonomiskt bistånd i början, vilket innebär att kommunen möter de flesta nyanlända och att de nyanlända möter två olika system. Det finns även frågetecken kring hur ersättningen kommer att räcka till kostnader för tandvård. 76 personer har tagits emot i Lunds flyktingmottagande hittills i år. 6 har flyttat ifrån Lund. Av de 70 som bor kvar är 50 vuxna och 26 barn. De flesta kommer från Irak och Afghanistan. 2010 tog Lunds kommun emot 103 personer, vilket var mindre än de 125 som avtalats med Migrationsverket. Anledningen till att avtalet inte kunde uppfyllas var bostadsbrist. Kön till bostäder är lång. De som väntat längst har väntat i tre år. Flyktingmottagningen arbetar parallellt med det gamla och det nya systemet i och med att den nya etableringslagen trädde i kraft 1 december 2010. För närvarande har kommunen 93 hushåll som omfattas av det gamla systemet. Arbetsförmedlingen har mest kontakt med de som omfattas av det nya systemet. Kommunens roll i det nya systemet omfattar bostadsfrågor, barnens introduktion, samhällsinformation och personer som är sjuka. Lunds kommun ska ha 14 platser tillgängliga för mottagande av ensamkommande barn, varav tre ska vara tillgängliga för asylsökande. Barnen får uppehållstillstånd av Migrationsverket relativt snabbt. Hittills har 30 ensamkommande barn tagits emot, varav två har blivit utvisade. De som utvisas har vanligen sökt asyl i annat europeiskt land. Barnen har kommit från Somalia och Afghanistan och åldern har varit mellan 14-17 år. En del av barnen har familjer som söker som familjeanknytning. En god man förordnas till varje barn. Lunds kommun har avtal med företaget Makbo AB kring boendet Amman i Lund där de ensamkommande flyktingbarnen bor under tiden som deras behov utreds. Barnen kan sedan placeras i familjehem eller i träningsboende med stöd. På Amman stannar barnen i ungefär fem-sex månader. De börjar på Polhemsskolan eller Katedralskolan så fort som möjligt. Utredningarna kring barnens behov och situation är lika omfattande som de som görs för andra barn som inte har föräldrar som kan ta hand om dem. En del av barnen mår dåligt psykiskt och har stödkontakter med barn- och ungdomspsykiatrin eller Röda korset. De flesta mår bra fysiskt, men en del har levt illa på flykten. TBC har förekommit. 39 Tamam Christoffer Wikner, sekreterare i Tamam och projektledare för Social Inkubator Tamam grundades formellt 2008, men fanns som ett informellt nätverk tidigare. Grundaren Philip Sandberg hade flyttat runt mycket i olika länder under sin uppväxt och ville göra något för nyanlända flyktingbarn. Tamam betyder mycket bra på flera olika språk. Föreningen finns på fyra-fem platser i Sverige och har verksamhet i Mexico och Paraguay samt dotterföreningar i Kirgizistan och Albanien. Därutöver finns samarbete med organisationer på andra platser, till exempel i Irak som många av deltagarna kommer från. Tamam arbetar inom tre områden: - Aktiviteter för barn och unga - Integration på ett personligt plan (Tamam är ett informellt nätverk med 80-100 volontärer i Lund. Deltagare och volontärer har nära kontakt.) - För att främja ett aktivt lokalt samhällsengagemang
4 Deltagarna är främst nyanlända barn och ungdomar mellan 6-20 år. Föreningen besöker Amman samt gör skolbesök en gång i veckan hos förberedelseklasserna i grundskolan samt Polhemsskolan och Katedralskolan för att få kontakt med deltagare. Volontärerna gör hembesök och träffar barnens föräldrar och syskon. Tamams volontärer och deltagare får ett nära förhållande, blir kompisar på Facebook och på ett personligt plan, umgås och gör saker tillsammans. Tamam har aktivitetsgrupper som gör besök hos olika lokala föreningar för att prova på utbudet av fritidsaktiviteter i Lund. Föreningarna visar upp sin verksamhet kostnadsfritt och Tamam fungerar som en sluss in i andra föreningar. Det finns också verksamhetsgrupper som ger läxhjälp på Lerbäckskolan, Klostergårdsskolan, Vikingaskolan och i Lunds Kommunala Fastighetsbolags lokaler på Norra Fäladen. Andra aktiviteter är utflykter, läger och resor. Det finns en tjejgrupp där tjejer får komma till tals mer, ett engelskt café som är som en ungdomsgård där internationella studenter pratar engelska med ungdomarna samt en lekgrupp som riktar sig till yngre barn. Juniorvolontärer är tidigare deltagare som varit längre i Sverige. De pratar olika språk och går bland annat till flyktingbostäderna på Östra Torn och pratar med nyanlända där. Annars är talas det framförallt svenska inom Tamam. Det går att förstå, ibland med hjälp av någon deltagare som kan mer svenska och hjälper till att tolka. Två projekt är lite större utvecklingsprojekt med finansiering från EU respektive Allmänna Arvsfonden: 1. Internationen där nyanlända studenter träffar nyanlända invandrare i Lund. Syftet är att ge en inblick i studentlivet, utbyta erfarenheter och erbjuda en gratis mötesplats mellan lundabor, internationella studenter, nyanlända invandrare och svenska studenter, vilket kan ge ett större nätverk av vänner i Lund. 2. Social inkubator för unga idéer grundar sig på en idé från näringslivet och erbjuder en möjlighet för unga nyanlända att starta upp sociala projekt av utåtriktad karaktär och med nytta för samhället i stort. De unga nyanlända som vill pröva sina idéer erbjuds coachning och stöttning från projektet. Tamams verksamhet finansieras via aktivitetsstöd från kommunen, stöd från Lunds Universitet, sponsring från lokala företag, medlemsintäkter samt viss försäljning. Christoffer Wikner fick frågan om Tamam övervägt att ha en dotterorganisation för unga vuxna och svarade att de tidigare haft en verksamhetsgrupp, Språkcaféet, som var för äldre. Intresset svalnade dock. Vidare uttrycktes uppskattning för föreningens verksamhet. Det ställdes en fråga kring Tamams finansiering i framtiden med tanke på de tidsbegränsade projekten. Föreningen arbetar på att hitta finansiering till reguljär verksamhet, men det är svårt. Föreningen tipsades om att ta kontakt med Coompanion, en organisation som arbetar med socialt företagande. 40 LIFS informerar - Presentation av LIFS Info- och Mediacentral "ÖverGränser" Fahim Ebrahimi, avdelningen Info- och Mediacentralen "ÖverGränser"
5 LIFS Infocentral har fyra element; webb, TV, Radio och tidskrifter. Tidskriften startades 2002, före Internet, som en kanal för dialog mellan LIFS och politiker. Tidskriften skickades ut till invandrarföreningarna och lades på allmänna platser. 2002 började LIFS även sända radio för att nå en större målgrupp. 2005 startade LIFS webbsida, men alla hade inte tillgång till Internet och därför skapades ett litet kontor där man kunde lära sig om datorer. Nu är allt tillgängligt på webben, till exempel alla tidskrifter från alla dessa år. Media Över Gränser har en egen sida. Sändningstiderna för LIFS radio är måndagar 17.00-18.00 samt 20.00-22.00, lördagar 14.00-18.00 samt söndagar klockan 10.00 till midnatt. Tiderna tilldelas olika föreningar. LIFS stödjer föreningarna och lär inledningsvis ut hur man producerar. Föreningarna sänder ofta på sina egna språk, vilket bland annat kommer sig av att äldre vill ha information på sitt eget språk. Kanalen delas mellan LIFS, Pingstkyrkan och Radio AF. LIFS webbsida innehåller TV, radio, tidskrifter samt arkiv. Var man än befinner sig i världen kan man lyssna på LIFS radio via webben. Utifrån var besökarna klickar på webben kan man se att TV är mest besökt. Början med TV 2008 var ett stort steg för LIFS. Genom att intervjua folk på plats och visa detta blev det lättare för tittarna att förstå språket. Föreningen har gjort ungefär 35 filmer som finns på webbsidan. Många föreningar vill att LIFS filmar och de använder själva materialet. Det som filmas handlar om Lund och om sådant som har något med integration, direkt eller indirekt, att göra. I snitt produceras två filmer per månad. LIFS har nyligen återupptagit samarbete med S-teve och håller på med en plan för sändningar, men preliminärt är det tisdagar 19.00-20.00 och söndagar 10.00-11.00. LIFS radio sänder 21 timmar per vecka, varav fem timmar på svenska. För närvarande sänder åtta föreningar. Medlemsföreningar som är intresserade av att sända radio kan kontakta LIFS eller Fahim Ebrahimi. Rådet tackade för en fin presentation. Ordföranden föreslog att rådet skulle besluta att tillskriva nämnder, styrelser och egna kommunala bolag om att det är önskvärt att även LIFS Info och Mediacentral Över Gränser får de pressmeddelande som sänds till andra mediekanaler. Rådet ställde sig bakom en sådan skrivelse. Rådets ordförande uppmärksammade att det på LIFS hemsida utöver invandrarföreningar bland annat även finns en politisk förening. LIFS medlemmar förde fram olika synpunkter kring detta. Frågan diskuteras i LIFS för närvarande. 41 Information från nämnderna Kommunstyrelsen Torsten Czernyson informerade från kommunstyrelsen där det pågår ett intensivt samarbete mellan Lund och Malmö. Kommunstyrelsen har även diskuterat frågan om spårvagn och hur det ska finansieras samt hur och när det ska ske. En utställning om Lund C pågår och ger möjlighet till inflytande om man lämnar
6 synpunkter. Förskolan Solen har använts som studentboende i samband med terminsstart. Socialnämnden Agneta Lindskog rapporterade från socialnämnden som har fattat beslut att barn som lever i långvarigt bidragsberoende ska kunna få 1 000 kronor per termin i bidrag för att kunna gå med i förening. Bidraget ska gå direkt till barnen utan att ingå i familjens bistånd. Bidraget fås mot uppvisande av kvitto. Med långvarigt bidragsberoende menas att man uppburit ekonomiskt bistånd i minst tre månader. Lunds kommun har överklagat ett beslut från Migrationsverket om ersättning för placering av ett ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket vill ge ett schablonbidrag och Lunds kommun menar att det bidraget inte alltid räcker. Socialnämnden har att göra en bedömning av det bästa för barnet. Kultur- och fritidsnämnden Sven Ingmar Andersson informerar från kultur- och fritidsnämnden där man diskuterat taxor. Kultur- och fritid har en hel del lokaler och ökade kostnader, till exempel för värme, medför att taxorna måste höjas. Verksamhetsbidrag höjs emellertid också. Den 30 november blir det inspirationskonferens för integrations- och mångfaldsrundan. Alla intresserade är välkomna, men sista anmälningsdag är den 24 november. Inbjudan delas ut. Rundan finns även på Facebook. Utbildningsnämnden Helen Pender följer upp en fråga som ställdes på föregående integrationsråd om simning för nyanlända ungdomar. Frågan togs upp på utbildningsnämndens sammanträde och svar kan förhoppningsvis ges vid rådets nästa sammanträde. 42 Nästa sammanträde Det beslutades att nästa sammanträde ska äga rum den 7 februari klockan 18.00-20.00. Plats meddelas senare. Ordföranden tackade rådet och avslutade därefter sammanträdet. Helena Jacobson Sekreterare Justeras Torsten Czernyson Count Pietersen