Att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans



Relevanta dokument
Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Beskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA)

Välkommen till KUA Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård Lund, Malmö och Helsingborgs sjukhus

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning. KUA Helsingborg

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ

VÄLKOMMEN TILL KLINISK UTBILDNINGSAVDELNING KUA-LUND

KUA - Malmö Klinisk utbildningsavdelning. Skånes Universitetssjukvård/ Malmö

KUA - Malmö Klinisk utbildningsavdelning. Skånes Universitetssjukhus/ Malmö

Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

STUDIEGUIDE. Vårterminen 2015 KUA. Interprofessionell verksamhetsförlagd utbildning Klinisk Utbildningsavdelning (KUA) 35 Södersjukhuset hiss D plan 5

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

SIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

Utvärdering av psykologkandidatpraktiken(vfu) inom Region Örebro Län hösten 2017.

STUDIEHANDLEDNING KUA. Interprofessionell verksamhetsförlagd utbildning vid Södersjukhuset, 3hp Vårterminen 2017

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman

STUDIEHANDLEDNING KUA

STUDIEHANDLEDNING KUA

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Klinisk utbildningsavdelning- Att förberedas för framtidens vård

KUA/35 Klinisk utbildningsavdelning

STUDIEHANDLEDNING KUA. Interprofessionell verksamhetsförlagd utbildning vid Södersjukhuset, 3hp Höstterminen 2016

Projektplan. för PNV

Intentionsdokument för högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning i Landstinget Sörmland

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

STUDIEHANDLEDNING KUA

Skånes universitetssjukvård. Peer Learning. en pedagogisk modell. Utifrån föreläsning av M. Stenberg och F. Nygren, Malmö Högskola

STUDIEGUIDE För verksamhetsförlagd utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Höstterminen 2011

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

STUDIEHANDLEDNING. Höstterminen Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5

Handlingsplan för interprofessionellt lärande

Det är detta vi vill uppnå!

STUDIEGUIDE KUA för verksamhetsförlagd utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Vårterminen 2012

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens

Interprofessionell utbildning på läkar- och tandläkarutbildningen i Malmö.

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

STUDIEHANDLEDNING KUA

Specialistsjukvården

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

STUDIEGUIDE. Vårterminen 2014 KUA

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

STUDIEHANDLEDNING KUA

Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Utbildningsplan för påbyggnadsutbildning i odontologisk profylaktik

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård

Enkät om läkarutbildningen till nyutexaminerade 2003/2004

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

1 (7) KVALITETSKRITERIER

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Futurums verksamhetsidé

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Svensk författningssamling

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Fullgjorda utvärderingar: 35 (av totalt 124 stud = 28 %)

Verksamhetsförlagd utbildning. Region Stockholm 2018

Programbokslut för VASOP 100 % start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU. Lena Nilsson Klinisk adjunkt BKC/LiU

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

KlinikKurt Klinisk handledning

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

KURSÖVERGRIPANDE MOMENT: INTERPROFESSIONELL UTBILDNING I SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET TERMIN 1-6

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp

Anne Persson, Professor

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Transkript:

Att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans -Patient- och studentnära teamarbete inom närsjukvårdsenheten avd 5, 7 och 8 Slutrapport från hösten 2008 samt våren 2009 Sammanställt av Elisabeth Hansson, klinisk adjunkt/programdirektör numera FAS-ansvarig för VFU inom sjuksköterskeprogrammet, Lunds Universitet Monica Guné, klinisk adjunkt, VO Akutsjukvård, Universitetssjukhuset Lund 20090921

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning s 3 2. Bakgrund och problemställning s 4 3. Syfte och frågeställningar s 4 4. Metod och genomförande s 5 5. Ekonomi s 6 6. Resultat s 6 7. Sammanfattande slutsatser s 9 8. Referenser s 12 Bilaga 1 Resultat från patientenkäter Bilaga 2 Resultat av RIPLS 2

Sammanfattning WHO har i över 20 år betonat vikten av samverkan mellan hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper för patientens bästa. Att förbereda teamarbete genom ökade kunskaper om varandras yrken är ett av syftena med att studenter tränas att samverka under utbildningen. I Högskoleverkets utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor betonas betydelsen av att utveckla interprofessionellt lärande (IPL). I många av landets vårdutbildningar ingår teamträning på specifika utbildningsavdelningar under en kortare period, ofta två veckor. Vid närsjukvårdsenheten avd 5, 7 och 8 på USiL pågick en diskussion om att starta en utbildningsenhet integrerad för de tre vårdavdelningarna där studenter och handledare från samtliga avdelningar skulle träna teamsamverkan under olika perioder. Syftet var att undersöka det interprofessionella lärandet vid en utbildningsenhet och dess påverkan på patientvården. Verksamhetens syfte var också att öka samverkan mellan närsjukvårdsavdelningarna. Utbildningsenheten startade hösten 2008 och fortsatte våren 2009 med studenter och handledare från vårdteamet (läkar-, sjuksköterske- sjukgymnast-, arbetsterapeut- och undersköterskeprofessionerna). Projektet pågick under totalt 12 veckor på hösten och nio veckor på våren med byte av team från de olika avdelningarna var tredje vecka. En fördjupad patientfallsdiskussion genomfördes under andra veckan för att granska evidens av insatta och tänkbara vårdinsatser med uppföljande diskussion veckan efter. Under våren 2009 fokuserades det även på implementering av den sjukhusövergripande standardvårdplanen för nutrition. Utvärdering genomfördes såväl muntligt som skriftligt av studenter och handledare kontinuerligt. Patienter erhöll en enkät efter utskrivning. En samordnare tjänstgjorde ca 30-50% med funktion att introducera varje nytt team, att hålla ihop strukturen för dagen, teamsamlingar, case och utvärderingar. Totalt har 40 handledare och 46 studenter deltagit. Resultaten från utvärderingarna visar att både kunskapen om den egna yrkesrollen och kunskapen om andras professioner tydliggjordes och ökade signifikant vid utbildningsenheten. Studenternas självständighet ökade också signifikant före och efter då tid avsattes för handledning. Ökad patientkontinuitet lyftes fram som mycket positivt. Att följa upp malnutrierade patienter med såväl screeninginstrument som nutritionsjournal underlättades genom utbildningsenheten och patientfallsdiskussionerna. Vårt resultat visade att när patientantalet minskade på dagturen från sex patienter hösten 2008 till fem patienter våren 2009 minskade också stressen och viss arbetsotillfredsställelse som fanns bland studenter och handledare på hösten. Resurser behövs i form av samordnare och extra personal under vissa perioder. Studentmedel behöver avsättas eller omfördelas för detta och arbetsfördelningen organiseras på resten av avdelningen för att uppnå optimal lärande miljö. Att som student få möjlighet att arbeta i ett team på en utbildningsenhet ökar möjligheten för djupinlärning och självständighetsutveckling då tid avsetts för reflektion och handledning. Genom att skapa fler utbildningsenheter med interprofessionellt lärande ökar möjligheten att som patient få, och som student och handledare ge - GOD VÅRD! 3

Bakgrund och problemställning WHO har i över 20 år betonat vikten av samverkan mellan hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper för patientens bästa (WHO, 1988). Att förbereda teamarbete genom ökade kunskaper om varandras yrken är ett av syftena med att studenter tränas att samverka under utbildningen (Mogensen, Thorell Ekstrand, Löfmark, 2006). I Högskoleverkets utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor (rapport 2007:23 R) betonas betydelsen av att utveckla interprofessionellt lärande (IPL). I examensordningen (SFS 1993:100, bilaga 2) lyfts förmågan till lagarbete och samverkan med andra grupper fram i såväl sjuksköterske- arbetsterapeut-, sjukgymnast- och läkarprogrammets övergripande utbildningsmål liksom att ha förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och närstående. Vidare betonas vikten av att visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och ha kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I Medicinska Fakultetens pedagogiska utvecklingsplan skall fakulteten tillhandahålla en utbildningsmiljö som stimulerar till livslångt lärande och som skapar förståelse för olika samverkande professioners specifika akademiska och professionella kompetens (Pedagogisk utvecklingsplan 2008-2011). I många av landets vårdutbildningar ingår teamträning på specifika utbildningsavdelningar under en kortare period, ofta två veckor. I Malmö finns en klinisk utbildningsavdelning, KUA, där samtliga studenter i sjuksköterske- arbetsterapeut- sjukgymnast- och läkarprogrammet har teamträning under en två veckors period (Thomé, 2006) medan sjuksköterskeprogrammet i Lund saknar denna träning. I litteraturen som beskriver utbildningsavdelningar är sjuksköterskor mer nöjda än läkarstudenter och paramedicinare (Fallsberg & Wijma, 1999, Thomé, 2006) där utbildningen är upplagd så att alla studenter tränar grundläggande omvårdnad och ej har huvudfokus på de yrkesspecifika arbetsuppgifterna. VO Ortopedi i Lund har på ett föredömligt sätt skapat en utbildningsenhet med ett patientteam som handhas av olika studentkategorier där enstaka sjuksköterskestudenter som är placerade på ortopeden får möjlighet till teamträning. Här fokuserar varje studentkategori på de yrkesspecifika målen med teamträning som övergripande målsättning. Vid närsjukvårdsenheten avd 5, 7 och 8 pågick en diskussion om att starta en utbildningsenhet integrerad för de tre vårdavdelningarna där studenter och handledare från samtliga avdelningar skulle träna teamsamverkan under olika perioder. En projektgrupp tillsattes våren 2008 för att testa denna modell hösten 2008. Syfte Syftet med projektet var att skapa och utvärdera en utbildningsenhet med mål att stimulera till interprofessionellt lärande samt öka studenternas möjlighet att agera självständigt i sin kommande yrkesroll. Syftet var också att undersöka studenters och handledares inställning till hur forskningsresultat kan användas i det patientnära arbetet samt undersöka om interprofessionellt lärande vid utbildningsenheten påverkar den patientnära vården. Verksamhetens syfte var också att öka samverkan mellan närsjukvårdsavdelningarna 5, 7 och 8. Frågeställningar 1. Tydliggörs yrkesrollen för studenter och handledare? 2. Ökar studenters och handledares kunskaper om andra yrkesprofessioner? 3. Ökar studenternas självständighet att handlägga patienter? 4. Påverkas attityden till teamarbete hos studenter och handledare? 5. Vilken inställning har handledare respektive studenter till att forskningsresultat används i den patientnära vården? 6. Ökar förmågan hos studenter och handledare att förstå patientens hela situation? 4

7. Påverkas den patientnära vården genom Case/Söklusta? 8. Påverkas patientens tillfredsställelse med vården (information, delaktighet mm) genom utbildningsenheten? 9. Hur påverkades samverkan mellan avdelningarna? Metod och genomförande Utbildningsenheten startade hösten 2008 med en utbildningsdag till handledarna. Fysiskt placerades utbildningsenheten på avd 8 där ett konferensrum utrustades för att fungera som teamexpedition. Konferensrummet hade inget fönster och var en nödlösning i väntan på bättre lokal. En informationsbroschyr till studenter och handledare togs fram. Projektet pågick under totalt 12 veckor på hösten med byte av team från de olika avdelningarna var tredje vecka; dvs studenter och handledare från avd 8 var på utbildningsenheten i tre veckor, därefter byte till studenter och handledare från avd 5 och då bemannade avd 8: s personal avd 5. Därefter gjordes på liknande sätt gällande avd 7. Förfrågan skickades ut till samtliga medarbetare vid avd 5,7 och 8 avseende intresse av att delta i utbildningsenhet eller bemanna annan avdelning. Vårdteamet bestod av 2 läkarstudenter (termin 6), 2 sjuksköterskestudenter (termin 3 resp 5), 2 undersköterskeelever (termin 2 resp 3), 1 sjukgymnaststudent (termin 3), 1 arbetsterapeutstudent (termin 5) samt respektive yrkeshandledare. De tjänstgjorde måndag till torsdag antingen morgon eller kvällspass. Läkar-sjukgymnast- och arbetsterapeutstudenter arbetade endast dagtid eftersom de följde sina respektive yrkeshandledares arbetstider. Teamet ansvarade för sex patienter dagtid och ca åtta patienter kvällstid. Våren 2009 reducerades patientantalet dagtid till fem patienter utifrån utvärdering som gjordes. Under våren 2009 pågick projektet under nio veckor med samma intervall för byte av team och med samma studerandekategorier. Varje treveckorsperiod inleddes med gemensam introduktion till enheten; syfte, mål, yrkesroller, struktur för arbetet, schema och olika aktiviteter. En aktivitet var att ha en fördjupad patientfallsdiskussion under andra veckan strukturerad enligt casemetoden med efterföljande sökning i olika databaser sk söklusta för att granska evidensen av insatta och tänkbara vårdinsatser. Caset och resultat av sökning följdes upp i tredje veckan. Under våren 2009 fokuserades även på implementering av den sjukhusövergripande standardvårdplanen för nutrition. En samordnare tjänstgjorde ca 30-40% och hade som funktion att introducera varje nytt team, att hålla ihop strukturen för dagen, teamsamlingar, case och utvärderingar. Våren 2009 utökades samordnarfunktionen till 50% och även en viss förstärkning av undersköterska krävdes under projektets utbildningsaktiviteter. Kliniska adjunkter var tillgängliga och stödjande under projektets gång. Muntlig utvärdering genomfördes veckovis där utveckling av arbetssätt och teamets utveckling diskuterades med uppföljning av föreslagna åtgärder. Frågeställningarna 1-5 besvarades genom att studenter och handledare erhöll enkäter. Frågeställning 8 undersöktes genom att patienterna fick en enkät efter avslutat vårdtillfälle. Enkät till studenter innehöll 64 frågor före respektive 72 frågor efter. Instrumentet RIPLS, Readiness for InterProfessional Learning Scale, (Parsell & Bligh, 1999; svensk version Lauffs, Ponzer, Saboonchi, Lonka, Hylin & Mattiasson, 2008) besvarades före och efter utbildningsperioden. Centralt vid en utbildningsenhet är att studenter från olika utbildningar ska lära tillsammans för att sedan kunna arbeta tillsammans i vårdteam. En förutsättning för att detta ska lyckas är att studenternas attityd till att studera tillsammans är positiv. RIPLS 5

testar inställningen till teamarbete och samarbete (fråga 1-9), professionell identitet (fråga 10-16) samt om roller och ansvar (fråga 17-19). Studentenkäten efter innehöll även frågor hämtade från Karolinska institutet avseende utvärdering av enheten och handledningen samt RUSQ (Research Utilization Study Questionnarie, Wikblad 1998) med frågor avseende syn på användande av forskningsresultat i vården. Enkät till handledare innehöll 46 frågor före respektive 55 frågor efter; frågor hämtade från Karolinska Institutet i Solna samt RUSQ före och efter. Handledare erhöll ingen enkät före våren 09. Patientenkäten innehöll 45 frågor (Fribergh, 2007). Enkäten används kontinuerligt till patienter inneliggande vid VO Akutsjukvård. Patientenkäterna delades ut hösten 2008 av studenterna med svarskuvert vid utskrivningen och våren 2009 skickades den hem efter utskrivning. Ekonomi Projektmedel erhölls för hösten 2008 från MedCUL (70 000kr) och från Vårdprojektmedel USiL (64 000kr) för att starta och ge förutsättningar för utveckling av utbildningsenheten. Dessa medel har använts till; -Samordnare lönekostnad 67 308 kr. -Datorer, Med speech, mikrofon, datauttag, projektor, litteratur, broschyr, totalt 61 247 kr -Utbildningsdag 10 000 kr Totalkostnad 138 555 kr. För våren 2009 erhölls medel från Nämnden för omvårdnad (53 200 kr) och från sjukhuschef Bent Christenssons utvecklingsmedel (43 200 kr). Dessa medel har använts till; -Samordnare och extra bemanning lönekostnad 86 400kr -Utbildningsdag 10 000 kr Totalkostnad 96 400 kr Tid för sammanställning av enkäter och att skriva rapport finansieras av verksamhetsområdet. SPSS version 15.0 har använts för bearbetning av enkäter. Resultat Antalet studenter i projektet (Ht08 samt Vt09) var 46 och antalet handledare var 40. Deskriptiva data framgår av tabell 1. Tabell 1. Student före n=44 Student efter n=42 Handledare före n=19** Arbetsterapeut (T5*) 2 2 1 2 Läkare (T6*) 14 13 4 5 Sjukgymnast (T3*) 4 3 2 4 Sjuksköterska (T3,T5*) 13 13 6 12 Undersköterska(T2,T3*) 11 11 6 14 Kön 37, 7 35, 7 18,1 36,1 Vårderfarenhet resp Yrkeserfarenhet 26 med vårderfarenhet 1 mån - 20 år 25 med vårderfarenhet 1 mån-20 år Yrkeserfarenhet 1-30 år Handledare efter n= 37 Yrkeserfarenhet 1-30 år *T=termin angiven inom parentes **Enkät till handledaren före endast hösten-08 Svarsfrekvensen för studenterna var före 96 % och efter 91%. Motsvarande för handledarna var före 83% och efter 93%. 6

Kunskap om egen och andras yrkesroller och självständighet Vad hade Du för uppfattning om Din profession/yrkesroll före, respektive har Du nu efter veckorna på utbildningsenheten? Skala1 = otydlig 9= tydlig Studenter Mv 5,7 före / 7,5 efter (p<0,001) Handledare Mv 7,8 före / 8,4 efter (p<0,004) Vilken kunskap hade Du om andra yrkesgrupper före respektive efter? Skala 1= liten 9= stor Kunskapen om andra yrkesgrupper före respektive efter ökade för signifikant för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor före/efter. Sjukgymnaststudenter och arbetsterapeutstudenter var för få för att pröva signifikansen. För handledarna var ökningen ej signifikant avseende en specifik yrkesgrupp. Ökar studenternas självständighet att handlägga patienter? Skala 1= i liten grad-9= i hög grad Studenter Mv 4,0 före / 6,4 efter (p<0,001) Handledare Mv 6,1 Handledarna fick endast bedöma självständighetsgraden hos studenterna efter perioden. Handledning och inställning till utbildningsenheten Hur nöjd är Du med den samlade kliniska utbildningen vid utbildningsenheten? Skala 1= missnöjd- 9 =nöjd Studenter Mv 7,6 Handledare Mv 6,6 Hur nöjd är Du med den yrkesspecifika handledningen vid utbildningsenheten? Skala 1= missnöjd- 9 =nöjd Studenter Mv 7,7 Handledare Mv 6,7 Vilken inställning hade Du till perioden vid utbildningsenheten innan du började respektive har Du nu efteråt? 1= negativ 9 =positiv Studenter Mv 6,3 före / 7,9 efter (p<0,001) Handledare Mv 7,3 före / 7,8 efter (p<0,004) Beredskap för interprofessionellt lärande (RIPLS) Resultatet redovisas i bilaga 2. Värdena är inom flera frågor mycket positiva både före och efter utbildningsenheten beträffande teamarbete och samarbete. Mellan utbildningskategorierna skiljer sig medelvärdena markant åt i fråga 11 och 19. Fråga 11: Nödvändigheten av att studera tillsammans i utbildningen anser läkarstudenterna i lägre grad (mv före 2,5/efter 3,0) är nödvändigt jämfört med sjuksköterskestudenterna (före 1,5/efter 1,8). I fråga 19 som avser förvärvandet av mer kunskaper och färdigheter än andra studenter inom hälso- och sjukvård anser läkarstudenterna i högre grad (före 4,3/efter 4,5) att de behöver göra detta än övriga yrkeskategorier (ssk före 2,1/efter 1,9). Undersköterskeeleverna skiljer sig mest jämfört med övriga kategorier att ha ökat sin säkerhet i yrkesrollen i fråga 18 (före 2,8/ efter 1,7). Ett observandum är att frågorna är ställda både positivt och negativt, se bilaga 2. Använda forskningsresultat i vården (RUSQ) Sammanställning och analys av RUSQ har ännu ej genomförts. Tiden uppges dock generellt vara det största hindret för att använda forskningsresultat i vården. 7

Kvalitativa resultat från enkäter Mest positiva företeelserna med utbildningsenhet Det som lyftes fram av både studenter och handledare var team, samarbete, kontinuitet, kreativ stämning, lyssna på alla, eget ansvar, studenten i fokus, lär sig mycket, utrymme för frågor och diskussion, ronder och case. Citat följer: Kontinuiteten att man är ett team. Att man lär av varandra och övriga handledare och studenter tar sig tid att förklara för varandra (ssk-student) Mötet med de andra yrkeskategorierna, högt i tak, vänligt bemötande (sjukgymnast student) Samarbetet i laget (läkarstudent) Jag tycker det var mycket bra att göra patientcase med olika yrkesgrupper (ssk-student) Att få ansvar för patienter och själv få komma med förslag på vad som ska göras (läkarstudent) Bra ronder med genomgång av patienter, case (arb.terapeutstudent) Har själv lärt mig mycket och utvecklats i mitt handledarskap (handledare ssk) Mer tid för handledning ger ökad möjlighet att låta studenter vara självständiga (handledare) Vågar mer tillsammans med andra studenter än när man är ensam okunnig under upplärning (student) Börjat få lite kläm hur screening för att identifiera riskpatient för malnutrition går till (handledare) Mest negativa företeelserna med utbildningsenhet Lokalens storlek och ventilation, ej utarbetade rutiner, för många patienter och stressigt (framförallt på hösten 08), många möten och utvärderingar som tog tid från patientvården var det mest negativa företeelserna. Minska antalet patienter (hösten 2008) Stressigt (hösten 2008) Ventilationen på rummet Lite gnissel utbildningsenhet/avdelning Vad kan utvecklas vid utbildningsenheten? Fönster eller större lokal, färre patienter(ht-08), fler datorer, mer självständighet, uppstyrda rutiner, ändra case så att studenter håller i det, samordnare hela första veckan (ht08), mer tid avsatt för handledning. Varje yrkesgrupp presenterar vad de gör under en dag med en viss patient och skriver upp allt på tavlan 8

Turas om att ha utbildningsenhet på avd 5-7-8 Öka tiden till fyra veckor Påverkas patientens tillfredsställelse med vården (information, delaktighet, trygghet mm) genom utbildningsenheten? Patientenkäter är sammanställda inom VO akutsjukvård och visar på ett positivt resultat avseende information, medicinsk vård och omvårdnad, bemötande, integritet och trygghet, se bilaga 1. Endast tio patienter har svarat under hösten 2008 samt åtta patienter våren 2009, men resultaten pekar i rätt riktning. Sammanfattande slutsatser Resultatet från detta projekt är mycket positiva. En utbildningsenhet med fokus på alla studentkategorier som är placerade på en avdelning öppnar upp stora möjligheter för ett interprofessionellt lärande och utveckling av vårdteamet. Att lära genom att lära ut är enligt Biggs & Tang (2009) det sätt som de flesta människor lär sig bäst av. Detta uppgav flera studenter att utbildningsenheten gav goda förutsättningar för. Vikten av en tillåtande och kreativ arbetsmiljö lyfts också fram (a.a) som en del av förutsättningarna för lärande att våga fråga, - att våga pröva sina kunskaper. Att använda Case/Söklusta är ett sätt att skapa förutsättningar för att kunna lyfta in forskningsresultat i den patientnära vården. Att kritiskt granska och söka information till ett patientfall som de självständigt handlagt ökar också motivationen vilket enligt (a.a) ger möjlighet till djupinlärning. Lokal med utrymme och ventilation samt teknisk utrustning till samtliga i teamet är nödvändiga förutsättningar liksom en samordnare i initiala skedet för att lyckas. För att ge studenter en möjlighet att självständigt handha patienter krävs att tid avsätts för handledning framförallt i början av perioden. Att göra övriga medarbetare på avdelningen delaktiga i utbildningsenheten kan inte nog betonas då det krävs mycket samverkan mellan teamen för att hela avdelningen ska fungera optimalt. Utbildningsenhetens handledare fick anmäla sitt intresse till att delta vilket också kan ha påverkat resultatet positivt. Resultaten från studentenkäter och handledarenkäter visar att både den egna yrkesrollen och kunskapen om andras professioner tydliggjordes vid utbildningsenheten. Studenternas förslag med att notera alla yrkesgruppers insatser till en viss patient under en dag föll väl ut och kan rekommenderas. Studenternas självständighet ökade också, trots att studenterna var i mitten av sin utbildning till skillnad från andra utbildningsavdelningar i Sverige där avsnittet är i slutet på utbildningarna. Av kommentarerna framgick att det som varit bland det mest positiva var att arbeta tillsammans i ett team och lära känna andra yrkeskategorier. På så sätt kan okunskap och eventuella fördomar om varandras yrkesroller motverkas. Resultaten från RIPLS visade att attityden till teamarbete var positiv redan före utbildningsenheten och denna bibehölls och ökade något. Det som också lyftes fram som det mest positiva var ökad patientkontinuitet. Teamet arbetade på gul sida under tre veckor och skiftade inte sida/patienter som det är vanligt förekommande annars i vården. Nu fick studenter och handledare en helhet av patienterna och tendensen i resultatet från patientenkäterna visade att patienttillfredsställelsen också ökade även om det var få som svarade. Frågeställningen om den patientnära vården påverkades genom case/söklusta är svår att besvara objektivt. Lärandet ökade genom case/söklusta och studenternas förslag att själv hålla i case testades med positivt resultat. Då patientkontinuiteten vid utbildningsenheten var hög och studenter och handledare var väl insatta i patienternas situation påverkade inte caset den patientnära vården i lika stor utsträckning som vi erfarit vid tidigare case/söklusta på avdelningarna (patientfallen var mycket bättre bearbetade vid ronderna). Att följa upp 9

malnutrierade patienter med såväl screeninginstrument som med nutritionsjournal underlättades klart genom utbildningsenheten och case-modellen. Att arbeta tillsammans vid en utbildningsenhet innebär möjlighet till ett unikt lärande för studenter och handledare. Det var många handledare som var på utbildningsenheten under projektets gång. Byte av handledarteam var tredje vecka ökar intresset för handledning på avdelningarna men kan vara för kort tid för att få fördjupad kunskap om handledning och lärande interprofessionellt. Projektet visade också att det behövs resurser i form av samordnare, läkarresurs och extra undersköterskebemanning under vissa perioder. På läkarsidan framkom att antingen fick den andra överläkaren på avdelningen en ökad belastning då läkaren som var på utbildningsenheten hade färre patienter eller så kände sig läkaren i utbildningsenheten splittrad för att hinna med andra patienter utanför utbildningsenheten. För att få tillräckligt med resurser behövs studentmedel avsättas eller omfördelas för att finansiera enheten. En utbildningsenhet som är integrerad inom närsjukvårdsenhetens tre vårdavdelningar kräver mycket organisation och minst ett halvårs framförhållning. Det framkom både för- och nackdelar under projektets gång. En fördel var att upptäcka guldäggen från varje avdelning som man kunde ta med sig till sin egen avdelning. Flexibiliteten att bemanna varandras avdelningar ökade också men måste bygga på frivillighet för att tillfredsställa medarbetarna. Svårigheter som vi upptäckte var att det fanns olika rutiner på de tre avdelningarna som skulle samköras. Detta försökte vi åtgärda under våren 09 med en rundvisning på avdelning 8 för handledarna på avd 5 och 7 och med en utförligare rutinbeskrivning. Det framkom också att avdelning 8 inte kände att de ägde enheten och att utbildningsenheten blev en isolerad enhet vilket kan förebyggas med långsiktig planering och fördjupad information. En enklare modell hade varit att välja ett utbildningsteam på en och samma avdelning. Studier visar (Cowan et al, 2006) att det är möjligt att höja vårdkvaliteten samtidigt som vårdtider kan minskas när högutbildade sjuksköterskor arbetar i bra samverkan med läkare i interprofessionella team. Aiken et al, (2008) visar i en omfattande studie att kvoten fyra kirurg patienter per Bachelornurse medför signifikant lägre dödstal och färre vårdkomplikationer. Vårt resultat visade också att den upplevda stressen och arbetsotillfredsställelse bland studenter och handledare minskade när patientantalet på dagturen sjönk från sex till fem patienter. Aiken et al. (2000) beskriver sjukhus som satsat på en bra lärandemiljö som sk magnetsjukhus som drar till sig hög kompetens och forskning. Vi ser med detta projekt att en av vägarna till magnetsjukhus kan vara att skapa fler utbildningsenheter med interprofessionellt lärande då lärande miljön har gett en möjlighet att som patient få, och som student och handledare ge - GOD VÅRD! Ansvariga för projektet Elisabeth Hansson, klinisk adjunkt/programdirektör numera FAS-ansvarig för VFU inom sjuksköterskeprogrammet, Monica Guné, klinisk adjunkt samt ansvariga och medarbetare vid Närsjukvårdsenheten i Lund och kvalitetssamordnare Agneta Fribergh. 10

Referenser Aiken, L.H., Havens, D.S &Sloane, D.M. (2000). The magnet nursing services recognition program: a comparison of two groups of magnet hospitals. American Journal of Nursing, 100, 26-36. Aiken, L.H., Clarke, SP., Slaone, D.M., Lake, ET & Cheney, T. (2008). Effects of hospital care environment on patient mortality and nurse outcomes. The Journal of Nursing Administration, 38, 223-229. Biggs, J. & Tang, C. (2009). Teaching for Quality Learning at University. Cowan, M.J., Shapiro, M., Hays, R.D., Afifi, A., Vazirani, S., Ward, C.R & Ettner, S.L. (2006). The effect of a multidisiplinary hopsitalist/physician and advanced practice nurse collaboration on hospital costs. The Journal of NursingAdministration, 36, 79-85. Fallsberg, M.B. & Wijma, K (1999). Student attitudes towards the goals of an interprofessional training ward. Medical Teacher Vol 21, No 6, p 576-581. Fribergh, A. (2007). Patientupplevd kvalitet vid VO Akutsjukvård i Lund. Patientenkät. Mogensen, E., Thorell-Ekstrand, I. & Löfmark, A. (2006). Klinisk utbildning i högskolanperspektiv och utveckling. Studentlitteratur, Lund. KUA- Nationellt nätverk för kliniska undervisningsavdelningar och mottagningar. URL tillgänglig 20080513 http://www.liu.se/hu/kua/ Lauffs, M., Ponzer, S., Saboonchi, F., Lonka, K., Hylin, U. & Mattiasson, A-C. (2008). Cross-cultural adaption of the Swedish version of Readiness for Interprofessional Learning Scale (RIPLS). Medical Education, 42: p 405-411 Närsjukvårdens utbildningsenhet, broschyr (2008). Intranätet VO Akutsjukvård, Universitetssjukhuset i Lund: http://akuten.lund.i.skane.se/utbildningforskning/studerande/utbildningsenheten/narsjjkvard.b roschyr.pdf Parsell, G & Bligh, J (1999). The development of a questionnaire to assess the readiness of health care students for interprofessional learning (RIPLS). Medical Education 33, p 095-100. Pedagogisk utvecklingsplan 2008-2011. URL tillgänglig 20080518 http://www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/nyhetsarkiv/080407_pedagogik SSF 1993:100 med senare ändringar. Högskoleförordningen. Utbildningsdepartementet. URL tillgänglig 20080513 http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler/hogskoleforordningen.4.539a949110f3d5914ec8 00063912.html Thomé, G. (2006). Utvärderingsrapport från AKVA-U i Malmö URL tillgänglig 20080513 http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=87180 Utvärderingsrapport från högskoleverket 2007:23R. URL tillgänglig 20080513 http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002810/0723r_del01.pdf 11

WHO (1988). Learning together to work together for health. Technical report. Series No 769. Geneva: World Health Organisation. Wikblad, K., Humphris, D.,O Halloran, P., Hamilton, S. & Fisher, S. (1998). Do diabetes nurses use research evidence? FEND annual conference Barcelona. 12

Bilaga 1 Resultat från patientenkäter vid utbildningsenheten hösten 2008, n=10 Så här var det Så här viktigt var det för mig Patientenkäten grundar sig på KUPP (Kvalitet ur patientens perspektiv, FoU rapport nr 45) men innehållet i frågorna är vidareutvecklade av Fribergh (2007). Frågorna avseende information, medicinsk vård och omvårdnad, bemötande, integritet och trygghet besvaras dels Så här var det för mig samt Så här viktig är frågan för mig (skala - Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis, Instämmer inte alls). De rödmarkerade svaren är insamlade vid utbildningsenheten jämfört med de blå markerade svaren som är insamlade generellt under hösten på avd 8. 13

Bilaga 2. Resultat av RIPLS Teamarbete och samarbete Skala 1= Håller inte alls med Skala 5= Håller absolut med Medel- Värde Thomé AKVA-U före Medelvärde Thomé AKVA-U efter Medel- Värde Totalt* Student före n=44 Medel- Värde Totalt* Student efter n=42 1. Att lära tillsammans med andra studenter hjälper mig att bli en effektiv medarbetare i ett vårdteam. 2. Patienter skulle i slutändan tjäna på att studenter samarbetade för att lösa patientproblem. 3. Gemensamma studier med andra studentkategorier kommer att öka min förmåga att förstå kliniska problem. 4. Att studera med andra studenter under utbildning skulle kunna förbättra arbetsrelationerna (efter examen). 5. Kommunikationsfärdigheter borde man lära sig tillsammans med andra högskolestudenter inom hälso- och sjukvård. 6. Gemensamma studier kommer att hjälpa mig att tänka mer positivt om andra yrkeskategorier. 7. För att studier i mindre grupper ska fungera måste studenterna lita på och respektera varandra. 8. Att lära sig att arbeta i team är grundläggande för alla studenter inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. 9. Gemensamma studier med andra kommer att hjälpa mig att förstå mina egna begränsningar. Professionell identitet 10. Jag vill inte slösa bort min tid på att studera tillsammans med andra studentkategorier inom hälso- och sjukvård. 11. Det är inte nödvändigt för studenter i grundutbildningar inom hälso- och sjukvård att studera tillsammans i utbildningen. 12. Kliniska färdigheter kan man endast lära sig tillsammans med studenter från sitt eget område. 13.Gemensamma studier med andra grundutbildningsstudenter inom hälso- och sjukvård kommer att bidra till att jag kommunicerar bättre med patienter och medarbetare från andra yrkesgrupper. 14. Jag skulle välkomna möjligheten att göra mindre projektarbeten tillsammans med studenter från andra vårdutbildningar. 15. Gemensamma studier kommer att hjälpa mig att bättre förstå vilken typ av problem patienterna har. 16. Gemensamma studier före examen kommer att hjälpa mig att bättre kunna arbeta i team. Roller och ansvar 17. Sjuksköterskors och rehabpersonals huvudsakliga funktion är att stödja läkare. 18. Jag är inte säker på vad min yrkesroll kommer att innebära. 19. Jag måste förvärva mer kunskaper och färdigheter än andra grundutbildningsstudenter inom hälso- och sjukvård. 4,8 4,6 4,3 4,6 4,6 4,6 4,4 4,5 4,4 4,4 4,2 4,2 4,3 4,2 4,5 4,5 4,7 4,6 4,1 4,1 4,2 4,1 4,2 4,1 4,6 4,6 4,7 4,7 4,2 4,1 4,6 4,6 4,8 4,7 4,0 3,8 1,4 1,3 1,6 1,6 1,6 1,6 1,9 2,3 1,7 1,8 2,2 1,8 4,5 4,3 4,2 4,1 3,7 3,6 3,4 3,2 4,2 4,2 4,2 4,1 4,4 4,3 4,3 4,2 1,6 1,6 2,0 2,0 2,3 1,8 2,4 2,0 2,6 2,5 2,9 2,9 *Resultaten avser mätvärde från närsjukvårdens utbildningsenhet hösten 2008 samt våren 2009. 14