Klimatstrategi Statusrapport 2013-12-04-1 -
INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/9 2011. Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Vindbruksplanen antogs samtidigt av fullmäktige 2011 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Kristianstad Biogas AB hade 2012 sitt andra verksamhetsår och uppförde en ny reaktor i Karpalund. Biogasförsäljningen slog återigen rekord och nådde under 2012 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Kommunen genomförde en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket Sverigebäst på upphandling med låg klimatpåverkan under 2011. Vindkraftsproduktionen uppgick 2012 till ca 127 GWh Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades 2012. Skånemejerier redovisar i sin koldioxidinventering att utsläppen minskat med 93 % tack vare investering i en ångledning från Allöverket med Klimp-bidrag. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer har fortsätter. Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december 2012. Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata http://miljobarometern.kristianstad.se/default.asp?mp=mm Kristianstad blev 2011 uttagen som "Role model" i den stora FN-kampanjen för Resilient cities http://www.unisdr.org/campaign/resilientcities/ med f.n 1047 medverkande städer i hela världen - 2 -
Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med 1990. Målet gäller även koldioxid separat. Måluppfyllelse: Utsläppen har växthusgaser har minskat med 30 % år 2011 jämfört med 1990. Allmänt Ca 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Växthusgasutsläpp i Kristianstad 2011 Lustgas (N₂O) 21% HFC, PFC och SF₆ 2% Metan (CH₄) 19% Koldioxid (CO₂) 58% - 3 -
12,00 Växthusgaser/invånare CO 2 ekvivalenter 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Lösningsmedel Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Jordbruk Transporter 0,00 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2011 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca 485 000 ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat med ca 30 % jämfört med basåret 1990 då utsläppen var ca 696 000 ton. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 2020 jämfört med 2008. Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 2014 och 16 % till 2020 jämfört med 2009. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 2008 och 2011. Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 34,1 MWh/inv. 2011 var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %. - 4 -
Energianvändning MWh/invånare 40 35 30 25 20 15 10 5 Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Energianvändning fördelat per sektor (SCB + egen inventering av industrins gasolanvändning) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de uppsatta målen för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. MÅL 2009 till 2014 till 2020 MWh MWh % MWh % Kristianstads kommun Lokaler 87151 6500 7% 12500 14% ABK Lokaler och bostäder 115160 10000 9% 20000 17% AB Allön Lokaler 8967 800 9% 1500 17% Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och 2014. De uppsatta målen som inrapporterats framgår ovan. Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden 2008. Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Energisparprogrammet (ESP) är ett kostnadsprojekt som fokuserar på att sänka C4 Tekniks energikostnader, detta uppfylls genom dels konverteringsvinster dels minskad energiförbrukning. Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 2007 till 50 % 2020. Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 47 % år 2011. 2012 var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %. - 5 -
Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin fördelade sig under 2011. Den fossila andelen är ca 39 % (fossila drivmedel, oljor och gasol). El 39% Energianvändning i Kristianstad 2011 (2264 GWh) Bensin och diesel 26% RME/Etanol 2% Biogas 1% Olja 5% Fjärrvärme 15% Trädbränslen 4% Gasol 8% Energianvändning i Kristianstads kommun 2011 (SCB + komplettering med gasol och biogas) Nedanstående diagram visar andelen förnybar energi i energisystemet i Kristianstad. Andelen har ökat över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. SCB statistik samt svensk elmix och lokal vindkraft. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förnybar energi 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-6 -
Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Anm: Andelen förnybar i el i diagrammet har beräknats med hjälp av andelen förnybart i den svenska elmixen på följande sätt: Elbehovet i Kristianstad minskas med den lokalt producerad elkraften. Därefter multipliceras den aktuella svenska elmixen med nettoimportbehovet vilket tillsammans med den lokala produktionen ger summa förnybar el i Kristianstad. Förnybar el Mål: År 2025 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 500 GWh/år Måluppfyllelse 2012: 127 GWh/år (25 % av målet) produceras av 41 st vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 2012 med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh efter att ytterligare en turbin installerades 2013. Vindkraften byggs successivt ut; produktionen ökade med 35 % under 2012. 2012 fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på det nybyggda Naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 300 Förnybar el GWh/år 250 200 150 100 50 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft - 7 -
Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har minskat CO2-utsläppen med ca 126 000 ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som 0,72 kg CO2/MWh värme. 600 Fjärrvärmeproduktion 1981 2012 500 400 300 200 100 0 1981198319851987198919911993199519971999200120032005200720092011 Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Diagramuppgifter från C4 Energi. Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 2012 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar. Fossila drivmedel 4,7% Förnybara drivmedel 2,1% Fossilbränslefri kommun 2012: 92 % Fossil värme 3,3% Fossil el 0,3% Förnybar el 31,5% Förnybar värme 58,1% - 8 -
Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. BIOGAS Oljeanvändning mellan 1998 2012 (C4 Teknik) Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsbränsle. Måluppfyllelse: 2012 producerades ca 60 GWh biogas i Kristianstad varav 37,5 GWh såldes som fordonsbränsle Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Biogasanläggningen i Karpalund producerar ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till - 9 -
fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen. 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Biogasproduktion Karpalund Reningsverket Härlövsdeponin 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun (Kristianstads kommun) För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogas till fordon, MWh/år 40000 35000 30000 25000 20000 "Export" Mackar Tunga fordon 15000 10000 5000 0 Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten åter- - 10 -
förs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 10 % till 2015 jämfört med 2007. Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 2020 och 5 % respektive 10 % effektivare åren 2014 och 2020 jämfört med 2009. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 5 % från 2007 fram till 2011. Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % 2012. Inom Kristianstads kommun År 2012 såg den drivmedelsfördelningen i det geografiska området ut på följande sätt: Etanol 3% Biogas 5% Drivmedel 2012 Biodiesel 4% Bensin 38% Diesel 50% Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel. - 11 -
Andel förnybara drivmedel i Kristianstad 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Biodiesel Etanol Biogas 2,00% 0,00% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppgifterna till diagrammet baseras på beräkningar av andelen etanol och biodiesel enligt publikationen Transportsektorns energianvändning 2012 utgiven av Statens Energimyndighet samt egna uppgifter på försäljning av biogas i Kristianstad. Diagrammet visar att utsläppen från transporter har minskat sedan 2007 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 2007 uppgår till 5 % fram till 2011. 180000 CO2 utsläpp från transporter 175000 170000 Ton CO2 165000 160000 155000 150000 145000 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa RUS - 12 -
Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 16 800 MWh. Andelen förnybara bränslen är ca 31 %. Drivmedel i kommunkoncernen; 2012 Biogas 23% Tallolja 6% El 0% Diesel 61% E85 0% Låginblandning 2% Bensin 8% Andelen förnybart ökade från 21 % 2011 till 31 % 2012 huvudsakligen beroende på en ökad användning av biogas och upphandlingen av dieselkvalitén Evolution som innehåller 20 % tallolja. Nedanstående diagram visar hur antalet fordon inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Vid utgången av 2012 dominerade diesel som drivmedel (48 %) följt av gas (29 %) och bensin (23 %). Dessutom finns en elbil och en laddhybrid i koncernen. 700 600 500 400 300 200 100 0 Personbilar och lätta fordon 2010 2011 2012 Gas Diesel Bensin Källa: Miljöfordon Syds Miljöfordonsdiagnos - 13 -
2012 betalades milersättning ut för ca 83 000 mil i kommunens förvaltningar. De förvaltningar som betalar ut mest bilersättning är: Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen 50 500 mil 16 600 mil 11 800 mil JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 2015 jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Jämfört med 1990 har utsläppen av metan och lustgas från jordbruket i kommunen minskat. Det beror framförallt på en minskad djurhållning. Metanutsläppen från gödselhantering har ökat. Orsaken är att fler väljer att lagra gödsel som flytgödsel. Ökad flytgödselhantering är ändå positivt eftersom det bidrar till minskade utsläpp av att lustgas (lustgas är en starkare växthusgas). Även lustgasutsläppen från mark (denitrifikation) har minskat. Det är en följd av mer trädesbruk, fånggrödor och rätt spridning av stallgödsel och minskade kvävegivor. Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. - 14 -
ton 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Biogödsel och flytgödsel Rötad flytgödsel Biogödsel Rötning av flytgödsel och återförd biogödsel (ton/år) Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar men flera intressenter finns. AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads nya mål enligt aktuellt förslag till ny avfallsplan är att insamlingsgraden ska - 15 -
öka till 70 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har ökat över tid. 70% Insamlat matavfall (%) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2012 skickades ca 20 250 ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca 61 000 MWh under 2011. Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar - 16 -