15-03-17. bobygget. byhus & gemenskap fas2 #2 - rum 26

15-03-17 bobygget byhus & gemenskap fas2 #2 - rum 26

INNEHÅLL Fas 2 #2: Byhuset och gemenskap Konfliktworkshop: tomter Workshop: byhuset & gemenskap Diskussion workshop Slutsatser workshop Extra: Vad har hänt sen sist? Vad är på gång? Möte med Herrljunga elektriska 16/3 Möjliga placeringar byhus Max och min antal hushåll 3 4-5 6-9 10 11 12 13 14-15 16 17 WS #2 - BYHUSET OCH GEMENSKAP Rum 26-17/3 Fullpackad afton! Vi var totalt 14 personer på workshopen; Johan, Sofia, Pia, Susanne, Lillemor, Maria, Niklas, Dan, Malin, Jonas, Camilla, Freija, Ulf och Katrin. Stämningen var god, trots den sena timmen. Riktigt energiskt blev det när vi väl kom igång med byhusbygget! Kvällens upplägg Till att börja med hade vi lite fika och catch-up-tid. Äntligen var det tid att anmäla medlemskap. Grattis till Maria som blev medlem nr 1! Jonas höll sedan i en liten check in, där vi fick berätta för varandra om dagens finaste stund. Därefter fanns mycket att berätta från de olika möten som vi har haft sedan sist vi träffades (s 12), så mycket att vi drog över tiden rejält. Det var framförallt mycket info från mötet med Herrljunga Tekniska 16 mars, ett bra och givande möte (s. 14-15)! Vi presenterade också illustrationer, dels över möjliga placeringar av byhuset, och dels hur antal lillvillor resp. egenvillor påverkar det totala antalet hushåll på området (s. 16-17). Sedan tog Jonas över kommandot för en stund och iscensatte en konfliktsituation där flera önskar samma tomt. Vi diskuterade principer för hur en sådan situation bör lösas (s. 4-5). Tillslut var det dags för workshop om byhus och gemenskap! Vi tog utgångspunkt i vad man ville skulle hända i byhuset och byggde utifrån prioriteringar upp rum och deras inbördes organisation (s. 6-9). Fortsättning Vi ses igen onsdagen den 1 april i RUM26, på tredje långgatan 26, kl 19. Fokus ligger denna gång på de privata husen, lillvillan och egenvillan! Meddela oss om du kommer, hoppas vi ses! 2 3

Genomförande, test av behovsanalysen Båda hushåll med intresse för tomten berättade vilka egenskaper med tomten som är viktiga för dem. Gruppen gjorde därefter en omröstning med handuppräckning för vem de anser har störst behov av den specifika tomten. Jonas tillfrågade hushållen ifall de var nöjda med resultatet. Den som fick sitt förstahandsval var nöjda medan den som inte fick tomten inte var nöjd. Båda hushållen fick då på nytt styrka sina behov. Jonas frågade om det finns alternativa tomter som kunde uppfylla samma behov. Efter en andra omröstning var fortfarande det ena hushållet missnöjd med resultatet. Urvalet togs då vidara till den andra metoden, lottning. Varefter båda hushåll uppgav att de var nöjda med resultat var urvalet avgjort. KONFLIKTWORKSHOP: TOMTER sammanfattning Jonas höll en kort workshop om konfliken som kan uppstå när flera personer vill ha samma tomt. Vi valde styrande principer för tomtfördelning och testade dom. Upplägg: 1. Gruppen föreslog och valde urvalsmetod vid tomtkonflikt. 2. Varje hushåll pekade ut sina första och andrahandsval av tomt. 3. Urvalsmetoden testades, vem får tomten? 4. Gemensam reflektion Val av metod & skapa konfliktexempel: Brainstorm över olika urvalsmetoder gav 6 förslag på urvalsmetoder: Lottning, tävling, behovsanalys, meriterande faktorer (t.ex kösystem), budgivning och turordning. Omröstning. Genom handuppräckning valdes vilka två metoder som skulle praktiseras. Tomterna skulle fördelas med i första hand behovsanalys, den i andra hand lottning. Prioriterat val av tomt. Varje hushåll pekade ut två tomter, ett förstahandsval och ett andrahandsval. Jonas tog ett av fallen där två förstahandsval krockade att testa urvalsmetoden på.. Reflektion: Generellt: Genom testet kom många perspektiv upp till ytan. Det var bra att simulera de obekväma situationerna. Jonas och Adam får gärna arrangera fler miniworkshops på liknande sätt. Detta var ett snabbt test men när beslutar vi om hur tomtfördelningen ska gå till på riktigt? Bör vi tillsätta en grupp i gruppen, är det ett jobb för styrelsen eller ska projektledarna lägga fram ett förslag? I just detta fall: Behovsanalysen var svår att genomföra. Vilka faktorer ska vara styrande och vem har beslutandemakten? En behovsanalys skulle antagligen bli omfattande och kräva mycket arbete för att genomföras på ett tillfredställande sätt. Omröstningen om vem som hade störst behov kändes alltför personlig för både de konflikterande hushållen och de i gruppen som röstade. Det ena konflikterande hushållet sa att det var bra att få berätta varför man ville ha just den tomten, eftersom det öppnade ögonen för att samma kvalitéer fanns på fler ställen. Jonas påpekade risken att ett nederlag kan kännas tyngre om man investerat tid och engeri i att beskriva varför man vill ha en viss tomt. Lottningen var enklare än behovsanalysen att acceptera för de inblandade. 4 5

WORKSHOP: BYHUS & GEMENSKAP sammanfattning Upplägg del 1 - aktiviteter Vilka aktiviteter vill du ska äga rum i byhuset och utanför? 1. Skriv ner individuellt på lappar 2. Gemensam brainstorm på tavla 3. Vilka fem aktiviteter är viktigast i byhuset? Beskriv vad som behövs för att utföra dem på smålappar. Sätt upp lapparna bredvid aktivitet på tavla. Resultat av del 1: Upplägg del 2 - Modell De sju aktiviteter som fått flest beskrivningar får varsin färg (se bild). Små lappar i motsvarande färg motsvarar 9 kvm. Två grupper får varsin bottenplatta och ett gäng med färgade lappar. 1. Placera tillsammans ut lappar med de olika aktiviteterna efter väderstreck, storlek på rum, organisering sinsemellan. 2. Placera tillsammans ramar efter rumshöjd, tätt eller glasat rum. Resultat - se nästa sida. Verkstad/ateljé/arbetsrum/delat kontorsrum för dem som jobbar hemifrån men ändå vill sitta och jobba med andra. Tomt rum för yoga, dans, meditation. Behövs: ett vackert trägolv och mycket ljusinsläpp & yogamattor. palmer, damm med fiskar, exotiska frukter, sittplatser, grönsaker, frukt, tomat, vindruvor Verkstadsyta/syateljé, maskinpark - bra att dela på verktyg och redskap så böhöver man inte köpa allt själv. Investera i solceller + bergvärme. Målat i harmoniska färger, trägolv. 6 7 Rum för olika aktiviteter så som yoga-dans-meditation. Kan även vara samma rum som det man kan ha kurser/föreläsningar i. Att kunna odla exotiska växter osv. inomhus i varm miljö, och även kunna sitta i värmen inomhus året runt. Där man kan odla gemensamt, förodla, förvara växter Storkök för gemensamma middagar, och ta till vara skörden på hösten från gemensamma odlingarna Bord & Fåtöljer Öppen spis, möbler Gemensamma kurser, föreläsningar. Även utomstående är välkomna. Möbler Stolar, teknik Bra stationär grill, bra sittplatser, fågelholk, damm, parasoll, utsiktstorn, studsmatta. Bjud in folk till byn för att prata och lyssna. Om t.ex. hydroponics, biodling, svampodling, vanlig odling osv. Konflikthantering. Studiecirklar, t.ex. språk. Kurser, föreläsningar, dela kunskap etc. Viktigt att kunna dela kunskap med varandra inom gemenskapen. Vegetarisk matlagning, dela upp sig i matlag t.ex. 4 st. Man lagar mat i grupp en vecka och de andra tre veckorna kan man bara komma och äta middag! Spisinventarier Uteplats med bord, stolar, grill och annat kul! Ljudisolering

Grupp 1: Johan, Sofia, Pia, Susanne & Lillemor Här hade man en stark idé om ett hus i vinkel, där vinkeln upptas av ett växthus som ger ljus och värme till stora delar av byggnaden. I anslutning till växthuset ligger köket (orange) in till vänster som i sin tur har umgängesyta i anslutning. Ett stort och ljust yoga/meditationsrum (gul) med högt i tak ligger också i anslutning till växthuset. Det är avskilt från husets andra delar och kan också användas som samlingsrum för möten, föreläsningar osv. Verkstaden (blå) ligger lite på sin kant med ingång utifrån och med tjock ljudisolerande vägg mot yoga-rummet. Gruppen tyckte samarbetet gick lätt, alla verkade ha liknande idéer om vad det skulle vara för hus och vilka kvaliteter som skulle finnas där. De var också mycket nöjda med resultatet. Grupp 2: Maria, Niklas, Dan och Malin De centrala rummen i denna byggnad är samlings- och umgängesrummet (med braskamin!). Det är skjutbara väggar mellan dem så att det går att använda som ett stort rum. Köket ligger i bakkant mot gatan, liksom verkstaden och toalett. I framkant ligger växthuset som utöver att angränsa till umgängesytan också angränsar till ett avskilt, ljust yogarum (gul). Uteplats(ljusgrön) finns både i sydväst och sydöst. Gruppen arbetade snabbt upp ett förslag och verkade nöjda med resultatet. 8 9

DISKUSSION WORKSHOP Hur ofta använder man byhuset? De flesta verkade se byhuset som en självklar del i vardagen där man är mycket, minst några gånger i veckan, för att göra olika saker; laga mat, yoga, jobba, etc. Det är huset som gör att man vill bo i det här området och som gör projektet unikt. Vad gör att man vill vara ofta i huset? Att det är ett hus som lever och att det finns personer i huset är en viktig del. De flesta var överens om att det viktigaste är att det är andra i huset, att det händer grejer där och att det hålls fräscht och fint. Det förseslogs att det skulle finnas ett bokningssystem för de olika rummen, både för att skapa tydliga ramar för hur man kan använda sig av huset men också som ett sätt att annonsera för olika aktiviter - och på så vis skapa mer liv! Vad gör att man vill vara mindre i huset? Att det är tomt, att det inte är någon annan där. Att det låter mycket från t.ex. en fläkt. Och att det är stökigt, oreda. SLUTSATSER WORKSHOP Val av aktiviteter Det var tydligt att man i valet av aktiviteter fokuserade på sociala platser och rum. De praktiska funktionerna hamnade lite i skymundan, t.ex. tvättstuga, gästrum, m.m. Modellerna Grupp 1: Meditationsrummet är hjärtat i byggnaden. Markerat genom höjden i rummet. Köket är en levande plats, centralt beläget. Grupp 2: Inte lika tydlig central punkt, möjligen samlingssalen. Köket mer avsides, inte lika framlyft. Båda grupperna håller verkstad avskilt/oberoende och yoga/ meditationsrum avskiljbart. Umgängesytor är ihopslagna med köket. Yoga och växthus är ihopparade. Båda grupperna jobbar med stora öppna ytor, även om grupp 2 har lite mindre och fler rum. Trots bottenplattans tydliga förutsättningar byggde båda grupperna modellerna inifrån och ut, och inte i speciellt hög omfattning utifrån vägar och omgivning. Tanken på att öppna sig ut mot allmänhet kunde man inte alls avläsa längre, och något vi får beakta när vi tar fram ett förslag. Inte heller fanns det i något av förslagen en tydlig entrésituation. Söderläget var den yttre faktorn som påverkade båda grupperna mest. Fortsatt diskussion Vad mer kan hända i rummen? Hur kan olika aktiviteter kombineras? Även om det finns ett huvudsyfte med ett rum poängterades under kvällen att flexibla rum som kan användas i flera syften är positivt. Bara för att praktiska funktioner som tvätt, förråd, teknik och gästrum inte kom med i modellerna betyder det inte att de inte bör ha en plats i det gemensamma huset. Hur de inarbetas i byhuset får studeras vidare. 10 11

VAD SOM HÄNT SEN SIST 17 feb - möte med Radar (och Tekniska chefen) Radar har lovat undersöka om det finns andra intressenter på området som Bobygget har visat intresse för. Om inte finns alla möjligheter för föreningen Bobygget att agera förmedlare av hela den norra delen av detaljplanen (åkern). Vi rekomenderades att ta kontakt med lantmäteriet kring indelning av fastigheter - så snart som möjligt. Vi ska träffa dem under kommande vecka. 23 feb - Nätverkslunch Hudene, Herrljunga Fokus Herrljunga ordnar en gång/månad nätverksluncher för företag och företagsamma i Herrljunga. Denna gång var det fokus på byggande, och Freija och Ulf pratade en liten stund om Bobygget. Vi knöt några viktiga kontakter inför framtiden. 25 feb - Möte med Coompanion Anders Lindaeur från Coompanion Sjuhärad kom och träffade oss i rum26. Coompanion bistår kooperativ och föreningar med stöd och Anders kom med många bra tips kring stadgar och annat viktigt att tänka på. Han förmedlade bl.a. en kontakt som har varit med och startat upp en kooperativ hyresrättsförening i Marks kommun. Viktigt där var att kommunen var borgenär, något som vi troligtvis kan bli viktigt även för Bobygget. PÅ GÅNG! 25 mars Öppet infomöte för alla som är intresserade av att veta mer om Bobygget. Ekocentrum vid Kapellplatsen kl 18.00-20.00. 1 april Workshop Lillvillan och egenvillan. För föreningsmedlemmar. 15 april (prel) Informationsträff kring hållbara material och system som kan passa i Bobygget. För föreningsmedlemmar, 24 april Workshop för grannar till nya Södra Horsby. Hur kan det bli ett område för alla? 2 mars - Konstituerande av Föreningen Bobygget i Herrljunga Stadgar och protokoll finns inom kort på hemsidan. I styrelsen sitter Ulf (ordförande), Freija (kassör), Katrin (sekreterare), Marina, Lena och Hannes. 7 mars - En dag för framtiden i Herrljunga Vi var ett stort gäng som åkte tåg från Göteborg och några till ur gruppen slöt upp senare. Dagen innehöll en serie av föreläsningar kring hållbarhet, utställare, närodlat och resa med häst och vagn till Södra Horsby. Lyckat och roligt. 16 mars - Möte med Herrljunga elektriska Se sammanfattning av frågor och svar kring försörkningssystem s. 14-15. 12 13

Slutsatser och frågor efter möte med Herrljunga Elektriska 16/3: V/A Vatten och avlopp: Herrljunga elektriska menar att fastigheter i närheten av tätort skall vara anslutna till kommunala system men att regler kan ändras i framtiden. Följande möjligheter finns: Att det är förberett för att koppla v/a till framtida egen vattenkälla och minireningsverk. Anslutningar då via gemensamhetsanläggning. Blir denna lösning dyrare i anslutningsavgift? Kan man samutnyttja kulvert för andra ändamål och på så vis få ner kostnaden för den? Kommunens miljökontor är beslutande i VA-frågor. Återstående frågor till miljökontoret: Är det alls möjligt att hålla helt eller delvis egen lösning på V/A? Eget vatten (beroende på vattenkvalitet) och/eller egen avloppshantering? Urinseparation möjligt? Kan vi komplettera kommunalt vatten med vatten från källan till t.ex. toalettvatten, bevattningsvatten, diskvatten? Dvs. lägga extra rör för detta. Elnät: Solel en stor möjlighet. Det bästa om man kan få till en gemensam produktion, nät och mätning genom gemensamhetsanläggning för lokal elhandel, micro grid. Man köper el och värme via gemensamhetshuset. MEN nätet får inte korsa fastighetsgränser (elnätslagen). Positivt att kunna lagra energi (och värme). 20 000 kr per installerad anläggning om 1 kilowatt (8 kvm). 20-25 år betalar det sig (beror på framtidens elpriser). Kan hela området vara en stor fastighet, ägd av föreningen? (lantmäterifråga) Finns andra lösningar, t.ex. via likström eller fibernät? Med ett lokalt solelsystem som korsar fastighetsgränser (om det går), måste ändå varje fastighet ha el-abonnemang för övrig el? Kan man få skattereduktion för solcellsbyggande som förening? nätanslutning fiber el avlopp till-vatten vattenkälla kylning av jordkällare vara en kombination av basvärme + ett system för toppar och individuella behov. Elproduktion från solceller kan också stötta värmesystemet. Tänkbara kombinationer kan vara: Lokal luftvärmepump (20 kr/ hushåll)+ kamin + solel. Gemensam bergvärme (startkostnad 80 kr) + kamin + solel. gemensam bergvärme Slår kostnaden för kulverten och värmeförlusten ut kostnaden för installation av individuella lösningar? Fiber: En kollektiv anslutning, hub Dagvatten: som övriga anlsutningar utgår På platsen finns både bäckar och från finns bara fördelar med. källor med vatten. En stor möjlighet Positivt med stora fastigheter då är därför frågor om hur dagvatten anslutningskostnaden är 15 kr/ kan bli en resurs i Bobygget. Värme: fastighet men att kedjeansluta Hur får vi till en kvalitativ och Fjärrvärme inte möjligt då Värmefrågor: endast kostar ca 5 kr / tillagt öppen dagvattenbäck/damm värmetäthet är för dålig. Här finns Gemensamt eller individuell hushåll. inom området, som också gärna flera olika möjligheter för Bobygget. lösning eller kombination? Kan fler dela på ett fördröjer vattenflödet? Generellt sett bör värmesystemet Vad är bäst respektive mest abonnemang? 14 ekonomiskt? 15 solel Diagrammet visar ett möjligt systemupplägg med byhuset som tekniskt hjärta i motsats till att varje enskilt hus skulle vara uppkopplade individuellt mot det kommunala systemet. Vad finns att vinna ekonomiskt och hållbarhetsmässigt med en gemensam anknytning?

MÖJLIGA PLACERINGAR BYHUS MAX OCH MIN ANTAL HUSHÅLL 1. 2. Kommunens plan Maximalt antal hushåll + centralt i området - skuggsida mot åkern Detaljplanen visar en ungefärlig utbyggnad vilken ligger till grund för dimensionering av försörjningssystem. Totalt 28 hushåll varav radhuset utgör 9 hushåll. Ifall områden endast bestod av lillvillor skulle 41 hushåll få plats. Radhuse-tomten går enligt detaljplan även att nyttja som parhus-tomt. 3. 4. Maximal mix lillvillor/egenvillor Minimalt 20 hushåll + synligt, högt upp - skuggsida mot åkern - långt ifrån många - där få passerar + centralt i området - liten kontakt med åkern 16 + där många passerar + solsida och stor kontakt mot åkern Om Bobygget tar upp hela området med en mix av 33% egenvillor (10 st) och 66% lillvillor (21 st) finns plats för totalt 31 hushåll. Bobygget omfattar minst 20 hushåll. Illustrationen visar 20 hushåll fördelade över området (12 lillvillor och 8 egenvillor). 17