Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta åtgärder för reduktion av energi och växthusgaser. Den årliga rapporten gör det möjligt för organisationen att beräkna sin klimatpåverkan och ta fram nyckeltal som gör det möjligt att evaluera verksamheten över tid. Rapporten omfattar SBAB Banks verksamhet i hela Sverige. Datagrundlaget är inrapporterat från olika interna och externa källor som därefter har konverterats till ton CO2e. Klimatredovisningen är utförd enligt den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG -protokollet). GHG -protokollet är den mest använda standarden för beräkning av växthusgaser och lade grunden för ISO standarden 14064-I. Rapporten är utförd av CO2focus AS. Sammanställd av: Claudia Villamor, rådgivare Godkänd av: Per Otto Larsen, Head of Carbon Management Services Datum: 18 april 2013
SBAB Bank Energi och växthusgasutsläpp Kategori Funktion Consumption Enhet Energy (MWh) Transport Emissions (tco2e) Emissions (distribution) Autogas (SE) 1 906 kg 25.3 1.9 0.8% Autogas (SE) hyrbil 89 liter 0.5 0.1 - Diesel (B5) 1 224 liter 12.1 3.1 1.3% Diesel (B5) Bilersättning sk-fri del 519 liter 5.1 1.3 0.6% Diesel (B5) hyrbil 1 554 liter 15.4 4 1.7% Etanolbil bränslemix, SE 5 624 liter 45.7 5.2 2.2% Bensin 58 liter 0.5 0.1 0.1% Bensin Bilersättning sk-fri del 3 909 liter 35.7 9 3.8% Scope 1 total 140.4 24.8 10.4% Fjärrvärme Karlstad 351 477 kwh 351.5 17.5 7.4% Fjärrvärme Stockholm 263 750 kwh 263.8 20.4 8.6% Elektricitet Nordisk mix 1 117 781 kwh 1 117.8 125.2 52.8% Scope 2 total 1 733 163.1 68.7% Flygresor Flyg kontinental 112 556 pkm - 11.7 4.9% Flyg interkontinental 57 087 pkm - 6.8 2.9% Flyg Norden 122 252 pkm - 22.3 9.4% Avfall Glas,återvinning 412 kg - - - Farlig avfall,återvinning 38 kg - - - Metall,återvinning 48 kg - - - Papper,återvinning 33 402 kg - - - Plast,återvinning 74 kg - - - Restavfall,förbränning 1 672 kg - 0.5 0.2% Andra resor Tåg (SE) 896 725 pkm - 8.3 3.5% Scope 3 total - 49.5 20.8% Total 1 873.4 237.3 100% Noter Scope 1 Transport: Beräkningen utgår ifrån körda kilometer med tjänstebilar och privata bilar (utbetald milersättning). Antal körda kilometer med tjänstebilar är indelade per bränslekategori i datagrundlaget medan fördelningen på bränsleslag från privata bilar är beräknad utifrån den svenska bilparken enligt statistik från SCB och Trafikverket. Uppgifter på bränsleförbrukningen från bilar som kör med E85 (etanol/bensin-blandning) och fordonsgas är hämtade från Gröna Bilister. Bränsleförbrukningen från hyrbilar är med i årets klimatredovisning för första gången.
Beräkningen av utsläpp i ton CO2 från E85 är baserad på en genomsnittlig blandning av 40 % bensin och 60%. Utsläpp från fordonsgas är baserad på en genomsnittlig biogasandel på 63 % och resten naturgas enligt statistik från FordonsGas Sverige. Scope 2 Elektricitet: SBAB köper Grön El på alla egna strömabonnemang, detta påverkar dock inte emissionsfaktorn på ström. Strömförbrukningen i Stockholm är baserad på SBAB Banks egna mätare medan resten av energiförbrukningen är uppskattad utifrån fastighetens totala förbrukning samt en fördelning av SBAB Banks andel av fastighetens totala areal. Här ingår också elbilens strömförbrukning. Fjärrvärme: Fjärrvärmeförbrukningen i Karlstad och Stockholm är uppskattad utifrån fastighetens totala förbrukning samt en fördelning av SBABs andel av den totala arealen. Scope 3 Flygresor: Antal personkilometer med flyg är rapporterad av resebyrå. Tågresor: Reseinformationen på antal personkilometer med tåg är rapporterad av SJ. Avfall: Rapporterade mängder avfallsfraktioner och behandlingsmetod avser endast avdelningen i Stockholm. Mängder på papper som är sekretess klassat rapporteras från alla avdelningar.
SBAB Bank Årsrapport - växthusgasutsläpp (tco2e) Kategori Funktion 2010 2011 2012 % change from previous year Transport Autogas (SE) 0.6 0.5 1.9 266% Autogas (SE) hyrbil 0.1 100% Diesel (B5) Bilersättning sk-fri del 5.4 5.1 1.3-74% Diesel (B5) 1.5 3.1 102.4% Diesel (B5) hyrbil 4 100% Etanolbil bränslemix, SE 4 5.1 5.2 2.4% Bensin 14.2 8.6 0.1-98.4% Bensin Bilersättning sk-fri del 5.3 6.6 9 36.4% Scope 1 Emissions 29.4 27.5 24.8-9.8% Fjärrvärme Karlstad 25 16.2 17.5 7.7% Fjärrvärme Stockholm 43.3 20.7 20.4-1.1% Elektricitet Nordisk 99 98-100% Elektricitet Nordisk mix 68.5 125.2 100% Scope 2 Emissions 136.8 134.9 163.1 20.9% Flygresor Flyg kontinental 7 17.1 11.7-31.7% Flyg interkontinental 1 13.3 6.8-48.8% Flyg Norden 58.8 36.4 22.3-38.9% Avfall EE avfall,återvinning - - Glas,återvinning - - - - Farlig avfall,återvinning - - Metall,återvinning - - - - Papper,återvinning - - - - Plast,återvinning - - - - Restavfall,förbränning 0.4 0.6 0.5-30.1% Andra resor Rail (SE 100) 8.8-100% Tåg (SE) 6.6 8.3 100% Scope 3 Emissions 73.8 76.3 49.5-35.2% Total 240 238.7 237.3-0.6% Procentuell förändring -0.6% -0.6% Noter Scope 1 Transport : Totalt antal körda kilometer (exkl. hyrbilar) har minskat med 8%. Alternativa bränslen som etanol, gas och
el står för 62% av totalt antal kilometer som körts med tjänstebilar och privata bilar i tjänsten. Användningen av gasbilar visar på en kraftig ökning. Scope 2 Areal: I Stockholm har kontorsytan ökat med 247 m2 medan arealen på Östra Torggatan i Karlstad har minskat med 406 m2. Elektricitet: Förbrukningen av elektricitet i kwh visar en total ökning på 13%. Längre drifttider är en viktig orsak till detta, dessutom har antal konsulter som engagerats och som verkar i SBABs lokaler ökat på senare år. Förbrukningen av el på kontoret i Stockholm har uppdaterats för perioden 2008-2011 då bättre datagrundlag från elleverantören från och med i år är tillgängligt. Emissionsfaktorn på växthusgaser har ökat med 13%, från 99 gram CO2/kWh till 112 gram CO2/kWh vilket medför att klimatpåverkan från el har ökat med 28% i 2012. Fjärrvärme: Vintern 2010 var ovanlig kall vilket kan förklara den stora uppgången i energianvändning under 2010. Scope 3 Flygresor: Totalt antal personkilometer med flyg har minskat med 38% från 2011 till 2012, vilket motsvarar en reduktion på 39% i ton CO2. Det är främst interkontinentala och nordiska resor som minskat markant. Detta återspeglas också i ekonomisystemet samt i utnyttjandegraden av videokonferensutrustning. Tågresor: Totalt antal personkilometer med tåg har minskat med 24% och med 6% i ton CO2. Emissionsfaktorn på växthusgaser för tågresor utgår ifrån elförbrukning (kwh) per personkilometer och påverkas därför av att elens klimatpåverkan har ökat med 13% från 99 gram CO2/kWh till 112 gram CO2/kWh.
SBAB Bank Nyckeltal energi och klimat Specifisera 2010 2011 2012 % change from previous year Totala utsläpp (s1+s2+s3) (tco2e) 240 238.7 237.3-0.6% Total energi scope 1 +2 (MWh) 1 948 1 731 1 873.4 8.2% Total tco2e/heltidsanställd 0.6 0.6 0.6 0.9% Total tco2e/omsättning 0.1 0.1 0.1-17.1% Snitt lokationer KWh/m2 183.1 164.1 178.4 8.8% Årlig energiförbrukning (MWh) Scope 1 & 2 Årliga utsläpp av växthusgaser per scope 2010 2011 2012 2010 2011 2012
Metod och källor GHG protokollet (The Greenhouse Gas Protocol Initiative) är utvecklad av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Analysen är utförd enligt standarden A Corporate Accounting and Reporting Standard Revised edition som är en av fyra standarder som förklarar hur växthusgaser skall beräknas. Rapporteringen tar hänsyn till följande växthusgaser, alla omvandlade till CO2-ekvivalenter: CO2, CH4 (metan), N2O (lustgas), SF6, HFC och PFC. Analysens omfattning tar utgångspunkt i verksamhetens operativa ansvar/kontroll som definierar vad som skall inkluderas i klimatredovisningen och vilka utsläpp som är direkta respektive indirekta. Det operativa ansvaret fördelar utsläppen i klimatredovisningen på följande sätt: Scope 1 Obligatorisk rapportering som omfattar alla direkta utsläppskällor där verksamheten har operativt ansvar. Detta gäller all användning av fossila bränslen till stationär förbränning eller transport. I scope 1 ingår också processutsläpp från t ex kemiska processer, industriella växthusgaser, metan utsläpp mm. Scope 2 Obligatorisk rapportering som inkluderar verksamhetens indirekta utsläpp som uppkommer i produktionen av inköpt elektricitet och/eller värme samt kylning. Elektricitetens emissionsfaktor utgår ifrån den nationella genomsnittliga brutto produktionsmixen i ett 5-års period (EIA). Den nordiska emissionsfaktorn beräknas utifrån den nordiska produktionsmixen och det viktade medelvärdet på elproduktionen i Sverige, Norge, Finland och Danmark som återspeglar marknaden i Nord Pool. Emissionsfaktorer per bränsletyp är baserade på tal från IEA methodological framework. Emissionsfaktorena för fjärrvärme/kyla är antingen baserade på faktiska (lokala) produktionsmixer eller genomsnitt från IEA statistik. Scope 3 Frivillig rapportering av indirekta utsläpp from inköpta produkter och tjänster i värdekedjan. Scope 3 utsläppär ett resultat av verksamhetens olika aktiviteter som inte kontrolleras av verksamheten, och är då indirekta. Exempel på indirekta utsläpp är affärsresor, godstransport, avfallshantering, konsumtion av produkter etc. Klimatredovisningen omfång bör ge tillräckligt med information till sina intressenter som krävs för att ta beslut. Systemgränserna bör återspegla verksamhetens aktiviteter och ekonomiska verklighet. Referenser: The GHG Protocol; "A Corporate Accounting and Reporting Standard, Revised edition", 2004 DEFRA (2011), 2011 Guidelines to Defra/DECC s GHG Conversion Factor for Company Reporting, Produced by AEA for the Department of Energy and Climate Change (DECC) and the Department for Environment, Food, and Rural Affairs (Defra), 19.08.2011 IPCC; "IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change", 2007 (AR4) IEA Statistics; "Electricity Information 2011" IEA Statistics; "CO2 Emission from fuel combustion, Highlights", 2011 edition SimaPro; ver 7.3.3 with Ecoinvent ver 2.2 (2012) NTM (The Network for Transport and Environment), http://www.ntmcalc.org/index.html IMO (International maritime organisation); "Interim guidelines on the method of calculation of the energy efficiency design index for new ships", 2009 Opplysningskontoret for Veitrafikk (OFV), 2012 Statistiska centralbyrån; www.scb.se EcoTransit; http://www.ecotransit.org/