Verksamhetsåret 2013

Transkript

1 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret 2013 Utförd av Rapport färdigställd:

2 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel 2013 Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska Spel (Svenska Spel) beräknat klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) från Svenska Spels verksamhet under I beräkningen av klimatpåverkan ingår energiförbrukningen i lokaler, tjänsteresor med flyg, bil och tåg samt de pappersmaterial som förbrukas i koncernverksamheten. I rapporten ingår även klimatpåverkan från transporter baserat på de utsläpp som Svenska Spels transportleverantörer har redovisat. Tricorona har tidigare beräknat klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet för år 2010, 2011 och I denna rapport jämförs resultatet över åren. Den totala klimatpåverkan från verksamheten 2013 uppgick till ton CO 2 e, vilket innebär en minskning med 7 % jämfört med föregående år. Utsläppen från den beräknade klimatpåverkan från verksamheterna har förändrats enligt följande: Tjänsteresor: Total klimatpåverkan från tjänsteresor har ökat med 3%. Antalet enkelresor med flyg har ökat med ca 125 vilket motsvarar ca 1% ökning. Materialförbrukning: Materialförbrukningen har minskat med 19% och klimatpåverkan av detta har minskat med 18%. Lokaler: Klimatpåverkan från lokaler har minskat med 6 %. Under 2013 har samtliga av Svenska Spels lokaler haft ursprungsmärkt förnybar el vilket har lett till relativt låga utsläpp. Transporter: Klimatpåverkan från transporter har ökat med 5 %, beräknat på av leverantörerna redovisad klimatpåverkan. I tabellen nedan visas fördelningen av klimatpåverkan från de ovan nämnda områdena för 2010, 2011, 2012 och Sammanfattning av utsläpp från verksamheten Andel av total 2013 Förändring Tjänsteresor % +3 % Varav flyg % +7 % Varav väg % -7 % Varav tåg 0,002 0,63 0,62 0,00 0 % -100 % Materialförbrukning % -18 % Varav tryckmaterial % -13 % Varav wellpapp % -20 % Varav papper % -35 % Lokaler % -6 % Transporter % +5 % Summa % -7% Tabell 1. Sammanfattning klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet

3 De två största posterna av Svenska Spels klimatpåverkan kom från tjänsteresor och materialförbrukning, se figurer nedan för fördelningen inom posterna. Figur 1. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i tjänsteresor. Figur 2. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i materialförbrukning. 2

4 Nedan visas nyckeltal över klimatpåverkan för att sätta Svenska Spels utsläpp i relation till verksamhetens storlek. Klimatpåverkande utsläpp per anställd har minskat jämfört med föregående år vilket visar på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sina klimatpåverkande utsläpp. Klimatpåverkan per omsatt krona har också minskat jämfört med året innan. Nyckeltal verksamhet Enhet Förändring Utsläpp per anställd 2,51 2,36 2,22 2,05 ton -8 % CO 2 e/anställd Utsläpp per omsatt 0,72 0,66 0,61 0,57 ton CO 2 e/mkr -8 % krona Tabell 2. Nyckeltal Svenska Spels verksamhet

5 Innehåll Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Innehåll Introduktion... 1 Resultat klimatberäkning av Svenska Spels verksamhet... 1 Klimatberäkning enligt GHG-protokollet... 3 Klimatberäkning av tjänsteresor... 4 Flygresor... 6 Klimatberäkning av materialförbrukning... 6 Klimatberäkning av lokaler... 7 Klimatberäkning av transporter Värdering av resultat Tillförlitlighet Bilaga 1 - Tricoronas beräkningsmetod Riktlinjer enligt GHG-protokollet Scope 1 (Direkta GHG utsläpp) Scope 2 (El, Indirekta GHG utsläpp) Scope 3 (Andra indirekta GHG utsläpp) Beräkningsmetod lokaler Fjärrvärme Beräkningsmetod tjänsteresor Referenser Bilaga 2 Svenska spels flygresor Flygrutter med högsta andelen klimatpåverkande utsläpp Flygrutter med högst andel enkelresor... 20

6 Introduktion Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska Spel (Svenska Spel) beräknat klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) från Svenska Spels verksamhet under I beräkningen av klimatpåverkan ingår energiförbrukningen i lokaler, tjänsteresor med flyg, bil och tåg samt de pappersmaterial som förbrukas i koncernverksamheten. I rapporten ingår även klimatpåverkan från transporter baserat på de utsläpp som Svenska Spels transportleverantörer har redovisat. Resultat klimatberäkning av Svenska Spels verksamhet Beräknad klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet uppgick till ton CO 2 e år Nedan presenteras resultatet av klimatberäkningarna uppdelat på tjänsteresor, materialförbrukning, lokaler och transporter. De två största posterna för Svenska Spels klimatpåverkan kom från tjänsteresor och materialförbrukning. Utsläppen från materialförbrukning har minskat under 2013 jämfört med året innan. Inom tjänsteresor stod flygresor för den största klimatpåverkan med 44 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan vilket är en ökning jämfört med året innan. I figurerna nedan visas fördelningen av klimatpåverkan 2013 och i tabell 1 och 2 nedan redovisas Svenska Spels totala klimatpåverkan under 2010 till Figur 1. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i tjänsteresor. 1

7 Figur 2. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i materialförbrukning. Sammanfattning av utsläpp från verksamheten Andel av total 2013 Förändring Tjänsteresor % +3 % Varav flyg % +7 % Varav väg % -7 % Varav tåg 0,002 0,63 0,62 0,00 0 % -100 % Materialförbrukning % -18 % Varav tryckmaterial % -13 % Varav wellpapp % -20 % Varav papper % -35 % Lokaler % -6 % Transporter % +5 % Summa % -7 % Tabell 1. Sammanfattning Svenska Spels verksamhet Nedan visas nyckeltal över klimatpåverkan för att sätta Svenska Spels utsläpp i relation till verksamhetens storlek. Klimatpåverkande utsläpp per anställd har minskat jämfört med föregående år vilket visar på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sina klimatpåverkande utsläpp. Klimatpåverkan per omsatt krona har också minskat jämfört med året innan. Nyckeltal verksamhet Enhet Förändring Utsläpp per anställd 2,51 2,36 2,22 2,05 ton -8 % CO 2 e/anställd Utsläpp per omsatt krona 0,72 0,66 0,61 0,57 ton -8 % CO 2 e/mkr Tabell 2. Nyckeltal Svenska Spels verksamhet

8 Kommentar: Svenska Spels klimatpåverkan ligger enligt Tricoronas bedömning i linje med övrig kontorsbaserad verksamhet. Klimatpåverkan per anställd har minskat från år till år vilket tyder på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sin klimatpåverkan. Klimatpåverkan från materialförbrukning är hög vilket kan förklaras av den verksamhet som Svenska spel driver där lotter och tryckmaterial är del av kärnverksamheten. Klimatberäkning enligt GHG-protokollet GHG-protokollet är den mest använda internationella redovisningsstandarden och används av regeringar, företag och organisationer som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG-protokollet av tre scope och i tabellen och figuren nedan visas Svenska Spels klimatpåverkan utifrån scope 1, 2 och 3 enligt GHG-protokollet. 1 I scope 1 ingår för Svenska Spels del klimatpåverkan från tjänstebilar. I scope 2 handlar det för Svenska Spels del om el, kyla och värme som köps in från leverantörer och i scope 3 ingår övriga tjänsteresor, materialförbrukning och transporter. Tabellen och figuren nedan visar att den enskilt största klimatpåverkan finns i scope 3 och kan framför allt hänföras till klimatpåverkande utsläpp från flygresor och materialförbrukning. Klimatpåverkan i scope 1 minskade med 12 % vilket främst berodde på en minskad förbrukning av diesel och E85. Scope 2 minskade med 2 % vilket berodde på en minskning i förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3 minskade med totalt 7 % främst pga. minskad materialförbrukning. Sammanfattning utsläpp verksamhet per GHG scope Andel av total 2013 Förändring Scope % -12 % Scope % -2 % Scope % -7 % Summa % -7 % Tabell 3. Svenska Spels klimatpåverkan per GHG scope I scope 1 ingår direkt klimatpåverkan från källor som företaget har kontroll över, i scope 2 ingår indirekt klimatpåverkan från inköpt el, värme och kyla och i scope 3 ingår övrig indirekt klimatpåverkan. 3

9 Figur 3. Fördelning av klimatpåverkan per GHG scope 2013 Klimatberäkning av tjänsteresor Svenska Spels klimatpåverkan från tjänsteresor uppgick till ton CO 2 e år 2013, vilket innebär en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Klimatpåverkan härrör från flygresor, tjänsteresor med bil, taxiresor och tågresor. Klimatpåverkan från flygresor har ökat med 7 % sedan förra året, och flygresorna har stått för 79 % av tjänsteresornas totala klimatpåverkan. Förbrukningen av diesel och fordonsgas har ökat jämfört med år 2012 och således också utsläppen av växthusgaser som har ökat med 106 % för diesel och 135 % för fordonsgas. Förbrukningen av bensin och E85 har minskat jämfört med 2012 och utsläppen likaså, 34 % minskning för bensin och 46 % minskning för E85. Tågresor har tidigare haft en mycket låg utsläppsfaktor men har sedan i år minskat till nära noll. För detaljer se tabell och diagram nedan. Tjänsteresor Förbrukning 2010 Förbrukning 2011 Förbrukning 2012 Förbrukning 2013 Enhet Flygresor km Bilresor Diesel liter Bensin liter Fordonsgas m 3 E liter Biogas m 3 Taxi kr Tågresor km Tabell 4. Förbrukning tjänsteresor,

10 Tjänsteresor Andel av total Förändring Flygresor % +7 % Bilresor % -7 % Diesel % +106 % Bensin % -34 % Fordonsgas 1,3 2,5 4,7 11,1 1 % +135 % E % -46 % Biogas - - 0, Taxi % -16 % Tågresor 0,002 0,6 0,6 0,0 0,0 % -100 % Summa % +3 % Tabell 5. Klimatpåverkande utsläpp per reseslag, Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 4. Klimatpåverkan från tjänsteresor , per reseslag. Tabellen nedan visar att de klimatpåverkande utsläppen från tjänsteresor per anställd har ökat något och ligger år 2013 på 0,9 ton CO 2 e/anställd. Varje anställd har rest i snitt km med flyg under året, vilket är en ökning med 2 % jämfört med Snittsträckan för en enkelresa med flyg har ökat med 1 %. Nyckeltal tjänsteresor Enhet Förändring Utsläpp per anställd 1,0 1,0 0,87 0,9 ton +3 % CO 2 e/anställd Flygkilometer per anställd km/anställd +2 % Snittsträcka per enkelresa km +1 % med flyg Tabell 6. Nyckeltal Svenska Spels tjänsteresor

11 Då flygresor utgör en av de största klimatpåverkande posterna redovisas resemönster nedan och i Bilaga 2. Flygresor Den största andelen av flygresorna var under 50 mil per enkelresa 2 och stod för 64 % av utsläppen från flygresor, se tabell 7 och 8. Det totala antalet flygresor har ökat med 1 % och de klimatpåverkande utsläppen har ökat med 7 %. Flygresor Enkelresor 2010 Enkelresor 2011 Enkelresor 2012 Enkelresor 2013 Km 2010 Km 2011 Km 2012 Km 2013 < 500 km km km > 2500 km Summa Tabell 7. Antal flygresor och sträckor för Svenska Spel Flygresor Andel av total Förändring < 500 km % +2 % km % +6 % km % +11% > 2500 km % +29 % Summa % +7 % Tabell 8. Klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor, Svenska Spel Kommentar: De klimatpåverkande utsläppen från tjänsteresor har under 2013 ökat med 3 %. Även antalet flygkilometer per anställd och snittsträckan per resa har ökat sedan föregående år. För att minska utsläppen från tjänsteresor bör kortare flygresor ersättas med tåg. Detta initiativ skulle ge en minskad klimatbelastning på ton CO 2 e. Klimatberäkning av materialförbrukning Materialförbrukning stod enligt denna beräkning för ton CO 2 e år 2013, vilket utgör 39 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan. Klimatpåverkan från materialförbrukning har minskat med 18 %, där förbrukningen av papper är den post som har minskat mest. I beräkningen ingår förbrukning av wellpapp/emballage, papper, samt tryckt material/lotter 3. 2 Se Bilaga 2 för detaljerad information om de vanligaste och mest klimatpåverkande flygrutterna. 3 Här ingår kuponger, kvittorullar, programblad och lotter, då de beräknas ha utsläpp som är i samma storleksordning per viktenhet. 6

12 Materialförbrukning Ton material 2010 Ton material 2011 Ton material 2012 Ton material 2013 Wellpapp/emballage Papper Tryckt material/lotter Summa Tabell 9. Material förbrukat Andel av Förändring Materialförbrukning total Wellpapp/emballage % -20 % Papper % -35 % Tryckt material/lotter % -13 % Summa % -18% Tabell 10. Klimatpåverkan från materialförbrukning I tabellen nedan visas materialförbrukningen per anställd för ovan nämnda material. Det är alltså inklusive material som förbrukas av kunderna och kallas därför materialåtgång. Nyckeltal material Enhet Förändring Materialåtgång per anställd kg papper/anställd -13 % Tabell 11. Nyckeltal materialförbrukning Utsläppsfaktorer för papper av olika sorter kan variera mycket och Tricorona har gjort antaganden om vilka av de utsläppsfaktorer, som finns tillgängliga i databaser över livscykelanalyser, som är mest lämpliga att använda för Svenska Spels pappersmaterial. För att beräkningarna ska bli mer exakta krävs specifika livscykelanalyser för just Svenska Spels pappersmaterial och för de slutliga formaten av deras lotter och dylikt. Även om dessa beräkningar är baserade på schablonvärden, visar de att klimatpåverkan från tryckt material och lotter har en stor inverkan på Svenska Spels totala klimatpåverkan. Klimatberäkning av lokaler Klimatpåverkan från lokaler uppgick till 509 ton CO 2 e, vilket är en minskning med 6 % jämfört med Klimatpåverkan kommer från Svenska Spels användning av verksamhetsel, uppvärmning av lokaler samt luftkonditionering i deras två kontor och fyra kasinon. Utsläppsfaktorerna för el, fjärrvärme och fjärrkyla förändras varje år på grund av förändringar i produktionen. Klimatpåverkan från fjärrvärme och fjärrkyla har minskat till följd av en minskad förbrukning. Elförbrukningen har också minskat en aning och därmed har klimatpåverkan också minskat. Elen är 100 % grön, därmed den låga klimatpåverkan. Tabell 12 och 13 och figur 7 nedan visar energiförbrukning och klimatpåverkande utsläpp per energislag. Den största andelen av klimatpåverkan från lokalerna kommer från fjärrvärmen, följt av elförbrukningen. 7

13 Energiförbrukning kwh 2010 kwh 2011 kwh 2012 kwh 2013 Förändring El % Fjärrvärme % Fjärrkyla % Summa % Tabell 12. Förbrukning från lokaler , per energislag. Energiförbrukning Andel av total 2013 Förändring El % -9 % Fjärrvärme % -3 % Fjärrkyla ,4 % -82 % Summa % -6 % Tabell 13. Klimatpåverkan från lokaler , per energislag. Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 7. Klimatpåverkan från lokaler , per energislag. I tabellen nedan visas nyckeltal kopplade till utsläppen från lokaler. Klimatpåverkan per anställd har minskat med 6 %, med anledning av den minskade förbrukningen. Nyckeltal lokaler Enhet Förändring Utsläpp per anställd 0,5 0,4 0,24 0,23 ton CO 2 e -6 % /anställd Energiförbrukning per m kwh/m 2-2 % Energiförbrukning per kwh/anställd -2 % anställd Andel ursprungsmärkt el 87 % 97 % 100 % 100 % Tabell 14. Nyckeltal lokaler

14 Nedan visas nyckeltal för energiförbrukningen specificerat för Svenska Spels respektive lokaler. Huvudkontorets lokal Pumpen i Visby har en hög energiförbrukning, vilket kan förklaras av att cirka 15 % av lokalytan här är en serverhall. Energiförbrukningen i huvudkontorets två lokaler, Lotteriet och Pumpen, har minskat jämfört med år Kontoret i Sundbyberg är den lokalen som har minskat mest på sina utsläpp per kvadratmeter, detta beror delvis på att man har minskat på förbrukningen men också för att utsläppsfaktorn för fjärrvärme har minskat under året. De flesta lokaler har minskat på sin förbrukning jämfört med föregående år. Casino Cosmopol Göteborg har däremot ökat sin förbrukning fast dess utsläpp har minskat, detta beror på utsläppsfaktorn för fjärrvärme och fjärrkyla var lägre under För Casino Cosmopol Sundsvall och Casino Cosmopol Malmö hade förbrukningen per kvadratmeter minskat men deras utsläpp ökade pga. den ökade utsläppsfaktorn för fjärrvärme. Nyckeltal per lokal kwh/m kwh/m kwh/m kwh/m Huvudkontor Lotteriet Huvudkontor Pumpen Kontor, Sundbyberg Casino Cosmopol, Stockholm Casino Cosmopol, Sundsvall Casino Cosmopol, Göteborg Casino Cosmopol, Malmö Tabell 15. Nyckeltal energiförbrukning, specificerat per lokal. kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 Förändring Nyckeltal per lokal Huvudkontor Lotteriet % Huvudkontor Pumpen % Kontor, Sundbyberg ,5 1,6-38 % Casino Cosmopol, Stockholm % Casino Cosmopol, Sundsvall % Casino Cosmopol, Göteborg % Casino Cosmopol, Malmö % Tabell 16. Nyckeltal klimatpåverkan, specificerat per lokal. Kommentar: Svenska Spels energiförbrukning per kvadratmeter är hög jämfört med snittet för svenska lokaler (ca 225 kwh/kvm enligt SCB/Energimyndigheten) vilket kan förklaras av de serverhallar som inryms i Svenska Spels lokaler. Klimatpåverkande utsläpp per kvadratmeter har minskat för de flesta lokalerna. 9

15 Klimatberäkning av transporter Klimatpåverkan från transporter uppgick till 306 ton CO 2 e, vilket utgör 7 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan Jämfört med året innan har utsläppen ökat med 5 %. I klimatredovisningen ingår transporter som utförts av Posten, MTD, Schenker och Bring Citymail. Beräkningarna har gjorts av transportörerna och har alltså inte genomförts av Tricorona. Tricorona gjorde 2010 en enklare granskning av transportörernas underlag och valde att använda transportörernas beräknade klimatpåverkan. Även för år 2013 har Tricorona fått beräknad klimatpåverkan från transportörerna, och utgår enligt resonemang ovan ifrån att även denna information är tillämplig, se tabell och diagram nedan. Tricorona har inte fått tillgång till underlag från transportörerna för 2013, varför ingen jämförelse av transportarbete redovisas. Transporter Andel av total Förändring Posten % +19 % MTD % +2 % Schenker % +0 % Bring Citymail % +5 % Summa % +5 % Tabell 17: Klimatpåverkan från transporter Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 8: Klimatpåverkan per transportör

16 Värdering av resultat Tillförlitlighet Tricorona har värderat det beräknade resultatet utifrån kvaliteten på indata, baserat på andelen uppmätta värden och andelen skattade värden där större osäkerhet finns. Figuren nedan visar att 99 % av Svenska Spels totala beräknade klimatpåverkan baseras på uppmätta värden, och att 1 % baseras på skattade värden där större osäkerhet finns. Tricorona har inte tagit del av Svenska Spels transportörers beräkningar, men dessa bedöms av Svenska Spel vara uppmätta, varför de ingår i posten för uppmätta värden. Klimatberäkningen av taxiresor är baserad på mer osäkra värden. Figur 9. Klimatberäkningens tillförlitlighet

17 Bilaga 1 - Tricoronas beräkningsmetod En del av en heltäckande klimatstrategi är att ta reda på hur stora utsläpp företagets verksamhet har. Tricorona har bred erfarenhet inom klimatberäkningar som hjälper företag att ta fram underlag för åtgärdsplaner, klimatkompensation och kommunikation. All beräkning och rapportering sker enligt GHG-protokollets riktlinjer. Tricoronas utsläppsfaktorer innefattar i den mån det är möjligt och relevant samtliga växthusgaser (CO 2, CH 4, N 2 O, HFCs, PFCs och SF 6 ), redovisade i CO 2 -ekvivalenter (CO 2 e), och tar hänsyn till utsläpp över hela livscykeln. För utsläppsfaktorer som förändras årligen (exempelvis el och fjärrvärme) använder Tricorona i första hand en utsläppsfaktor för det år beräkningen avser. Om detta inte finns tillgängligt använder Tricorona den senast publicerade utsläppsfaktorn inom området. Läs mer om Tricoronas utsläppsfaktorer för respektive utsläppskälla nedan. Riktlinjer enligt GHG-protokollet Tricoronas beräkningsmetod följer GHG-protokollets riktlinjer för rapportering och de omfattar följande övergripande principer: Relevans (relevance): rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet (completeness): rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet (consistency): metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens (transparency): all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet (accuracy): de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet har ett tio år långt samarbete med World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna. Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG-protokollet av tre scope enligt nedan. 12

18 Figur 2: Operativa gränser för verksamhetsutsläpp (källa: GHG Protocol) Scope 1 (Direkta GHG utsläpp) Scope 1 innefattar verksamhetens direkta utsläpp från egenkontrollerade källor. Detta kan exempelvis innebära utsläpp från egenägda fordon eller förbränning av bränslen för uppvärmning i egenägda pannor eller i produktion. Scope 2 (El, Indirekta GHG utsläpp) Scope 2 består av indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla, som sker hos leverantören. Scope 3 (Andra indirekta GHG utsläpp) Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp som uppkommer från källor som inte kontrolleras av företaget, till exempel tjänsteresor med flyg, tåg eller buss, hotellvistelser, inköpt material eller transporter som utförs av tredje part, samt alla övriga utsläpp som följer från produktion uppströms av inköpta varor och tjänster. För att enklare förstå vad som kan ingå i Scope 3, kan man dela upp sina utsläpp i uppströms (upstream) och nedströms (downstream) aktiviteter. Med uppströms menar man klimatpåverkan på saker som företaget har köpt, exempelvis klimatpåverkan av en bil man har köpt. Med nedströms, menas klimatpåverkan på saker som företaget säljer; exempelvis den klimatpåverkan en bil genererar under dess livslängd. I Tricoronas verksamhetsberäkningar ingår alltid samtliga utsläpp i Scope 1 och Scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i Scope 3. I vissa fall ingår även utsläppskällor utöver tjänsteresor i Scope 3, såsom transporter och materialförbrukning. Nedan beskrivs hur Tricoronas generella beräkningsmetodik ser ut inom dessa områden. Beräkningsmetod lokaler För många företag och organisationer kommer en stor del av verksamhetens utsläpp från energiförbrukningen i de lokaler som nyttjas inom verksamheten. Nedan följer en beskrivning av Tricoronas beräkningsmetodik för beräkning av utsläpp från energiförbrukning i lokaler. För varje utsläppskälla illustreras vilket eller vilka Scope utsläppen tillhör enligt GHG-protokollet. 13

19 El Sverige För el används i första hand en producentspecifik utsläppsfaktor. Detta är dock enbart tillämpbart för stora industriella företag som har direkt tillförsel av elen, vid sidan av det nationella elnätet, och köper elen direkt av producenten. För el med specificerat avtal om Bra Miljöval eller ursprungsmärkt förnybar el, beräknas klimatpåverkan för utsläpp vid förbränning utifrån utsläppsfaktorer från Naturvårdsverket. För utsläpp uppströms i bränslets livscykel beräknas utsläppen med hjälp av utsläppsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Om det specificerade avtalet inte tydliggör vilken typ av förnybar produktion som avses, används en genomsnittlig utsläppsfaktor för förnybar elproduktion i det nordiska kraftnätet. I sista hand används en utsläppsfaktor för koldioxid i Nordisk elmix (restmix med avräkning för ursprungsmärkt el), vilken har tagits fram av Energimarknadsinspektionen. Globalt För energiförbrukning utanför Norden beräknar Tricorona klimatpåverkan baserat på utsläppsfaktorer från IEA (International Energy Agency). Dessa inkluderar dock enbart direkta koldioxidutsläpp vid förbränning. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av el (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen för ospecificerad el) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i elens livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Fjärrvärme För fjärrvärme används i första hand respektive fjärrvärmeleverantörs utsläppsfaktor, i andra hand ett genomsnitt för aktuell kommun och i sista hand ett svenskt genomsnitt i enlighet med statistik från Svensk Fjärrvärme. Vid samproduktion med el i kraftvärmeanläggningar används alternativproduktionsmetoden som allokeringsmetod. Allokeringsmetoden förordas i GHG-protokollet och även i de produktspecifika reglerna för EPD 4. Metoden utgår från den resursförbrukning som skulle vara aktuell om el respektive värme producerades var för sig i produktionsanläggningen. Om alternativa verkningsgrader i anläggningarna inte är kända har alternativ verkningsgrad för el antagits till 40% och för värme till 90%. Eventuell värmeutvinning i rökgaskondenseringsanläggning tillhörande 4 Environmental Product Declaration 14

20 kraftvärmeverket ingår inte i allokeringen utan ses uteslutande som värmeproduktion. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrvärme (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrvärmens livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild nedan. Fjärrkyla För fjärrkyla används respektive leverantörs utsläppsfaktor alternativt beräknad utsläppsfaktor för respektive leverantör som beräknas av Tricorona utifrån statistik från Svensk Fjärrvärme, där utsläppsfaktor för tillförd el i fjärrkylaproduktionen används enligt ovan. Om inte leverantören går att spåra i Svensk Fjärrvärmes statistik beräknar Tricorona utsläppen utifrån ett genomsnitt av Sveriges fjärrkylaproduktion enligt Svensk Fjärrvärme. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrkyla (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrkylans livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Bränsleförbränning Vid förbränning av exempelvis olja, naturgas eller träpellets beräknar Tricorona utsläppen av CO 2 e i hela livscykeln utifrån uppgifter från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till förbränningen av bränslet redovisas som Scope 1 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i bränslets livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Material Tricorona har för beräkningen av klimatpåverkan från materialförbrukning på kontor använt en schablon per anställd som grundar sig på ett antagande om hur mycket papper, kaffe, frukt, kontorsmaterial etc. som varje anställd gör av med per år. I dessa beräkningar ingår inte klimatpåverkan från anskaffningar såsom datorer, möbler etc., utan endast förbrukningsvaror är inkluderade. För vissa verksamheter beräknar Tricorona också in annat material som är relevant. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från material redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. 15

21 Beräkningsmetod tjänsteresor Flygresor Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell som beräknar koldioxidutsläpp. För flygresor hanterar NTM-modellen följande indatafaktorer: Ursprungsort och destination Flygplanstyp (t.ex. Boeing ) för att veta passagerarkapacitet och bränsleförbrukning Kabinfaktorn (dvs. hur stor andel av platserna som är upptagna) - för att kunna fördela de beräknade emissionerna per passagerare Användaren har oftast inte tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp, så vi använder NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO). Mer specifikt fungerar NTM modellen så här: För resor med mellanlandning beräknas varje enskild delresas emissioner för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen. På varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud. Därefter beräknar vi de totala koldioxidutsläppen för flygningen baserat på fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde som baseras på avståndet, som beräknats i föregående steg. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor (t.ex. "Boeing med en kabinfaktor mellan 50-75%" är en sådan kombination). Dessa fasta värden för start och landning innehåller också utsläpp motsvarande 100 km flygning, ett standardvärde för väntetid vid inflygning. Därefter dividerar vi flygningens totala utsläpp med antal passagerare, baserat på flygplanets kapacitet och den angivna kabinfaktorn (eller standardvärdet). Resultatet blir alltså den mängd koldioxidutsläpp som kan tillskrivas en passagerare på den flygningen. Klimatpåverkan är dock större än bara koldioxidutsläppen. FN:s klimatpanel, IPCC, samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att den uppvärmande effekten (RFI 5 ) av flygets utsläpp är cirka 2-4 gånger större än den från enbart flygets koldioxidutsläpp. Tricorona korrigerar därför NTM:s resultat med en korrigeringsfaktor på 2,7, för att ta hänsyn till klimatpåverkan från andra utsläpp än koldioxid. 5 Radiative Forcing Index, se sid. 39 i ICAO Environmental Report

22 Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från tjänsteresor med flyg redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Bilresor I de fall där bilresor är inrapporterat i form av förbrukning av bränsle använder Tricorona uppgifter från Trafikverkets årliga rapport Index över nya bilars klimatpåverkan 6. Utsläppsfaktorerna inkluderar utsläpp i hela livscykeln. Då inrapporterad data är i formatet kilometer, utan specifikation av bilmodell och bränsleförbrukning, använder Tricorona medelvärdet för nya bilars utsläpp per kilometer enligt samma rapport (Trafikverket). Utsläpp från taxiresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån taxikostnader. Underlag om bilparkens fördelning per bränsletyp hämtar Tricorona från Taxiförbundets rapport Branschläget. Bränsleförbrukning per bränsletyp beräknar Tricorona utifrån ett genomsnitt hos de största Taxiföretagen i Sverige. Utsläppet per kilometer beräknas slutligen genom multiplicering med schabloner ut Trafikverkets rapport. Utsläpp från hyrbilsresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån antalet hyrdagar. Redovisning per Scope Direkta utsläpp från bilar som kontrolleras av företaget eller av företagets anställda i tjänst, redovisas i Scope 1. Indirekta utsläpp, främst produktion och distribution av fordonsbränsle, redovisas i Scope 3. Då bilarna kontrolleras av tredje part, exempelvis taxiresor, redovisas samtliga utsläpp i Scope 3. Se blå partier i bild. Hotell Beräkningarna för hotellvistelser är baserade på schablonuppskattningar av en genomsnittlig energianvändning per gästnatt. Tricorona beräknar klimatpåverkan baserat på energiförbrukning hos miljömärkta respektive icke miljömärkta hotell i Norden (vilket representerar kalla klimat) och för miljömärkta och icke miljömärkta hotell i Europa (vilket representerar temperade klimat) samt i övriga världen. Energiförbrukningen baseras på bland annat Green Globe 21:s och Nordisk Miljömärknings statistik för hotell. För att beräkna klimatpåverkan används sedan en utsläppsfaktor för Nordisk elmix (se avsnitt för beskrivning av elberäkning) för alla hotellnätter i Norden och för hotellnätter utanför Norden har Tricorona utgått från IEA:s (International Energy Agency) statistik över energimix i Europa och övriga världen och antagit ett genomsnitt. I beräkningen för hotellvistelser ingår även klimatpåverkan från en frukost, 6 Rapporten är framtagen i samarbete med Naturvårdsverket och Konsumentverket. 17

23 baserat på en schablon. Schablonen är beräknad på en av Tricorona komponerad standardfrukost på hotell med utsläppsfaktorer från forskningsrapporter inom livsmedelsområdet, bland annat hämtade från livscykeldatabasen Ecoinvent. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från hotellnätter redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Båtresor Vid beräkning av klimatpåverkan från båtresor används utsläppsfaktorer från NTM alternativt underlag från KTH. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från båtresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Tågresor För tåg i Sverige använder Tricorona statistik över energiförbrukning per personkilometer från NTM, med ett antagande om en fyllnadsgrad på 50 % och att det är eltåg. För tågresor utanför Sverige används en utsläppsfaktor från DEFRA 7. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från tågresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Buss För bussresor används en utsläppsfaktor från NTM (Euro 4 diesel, fjärrbuss). Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från bussresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. 7 Department for Environment Food and Rural Affairs 18

24 Referenser Bohdanowicz P., Martinac I, Determinants and benchmarking of resource consumption in hotels case study of Hilton International and Scandic in Europe, (2007). International Energy Agency (IEA), pdf IVL, Miljöfaktabok för bränslen (2011) Nordisk Miljömärkning, Svanenmärkning av Hotell och vandrarhem, (2013). Nätverket för Transporter och Miljön (NTM), Svensk Energi AB, Vägledning angående ursprungsmärkning av el ( ) angaende-ursprungsmarkning-av-el.pdf Svensk Fjärrvärme, "Miljövärdering 2013, Guider för beräkning av fjärrvärmens miljövärden ter/miljo/milj%c3%b6v%c3%a4rdering%202013,%20guide%20f%c3%b6r%20allokering%20i%20kraftv%c3%a4rmeve rk%20och%20fj%c3%a4rrv%c3%a4rmens%20elanv%c3%a4dning.pdf Svenska Taxiförbundet, Branschläget Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan 2012 i riket, länen och kommunerna 19

25 Bilaga 2 Svenska spels flygresor 2013 I den första tabellen nedan visas de tio rutterna som stod för den största andelen av utsläppen från flygresorna Svenska Spels personal bokade via resebyrå under I den andra tabellen nedan visas de tio vanligaste rutterna. Flygrutter med högsta andelen klimatpåverkande utsläpp Utsläpp/ Antal Andel av enkelresa (kg Totala utsläpp Andel av Andel av Rutt flygresor enkelresor CO 2 e) (kg CO 2 e) utsläpp Sträcka (km) sträcka Bromma-Visby % % % Bromma-Malmö % % % Bromma-Göteborg % % % Arlanda-Visby % % % Arlanda New York 21 0 % % % Arlanda-Chicago 19 0 % % % Arlanda-Luleå % % % Arlanda-London 76 1 % % % Bromma-Sundsvall % % % Arlanda-New York 16 0 % % % Annat % % % Total % % % Rutt Flygrutter med högst andel enkelresor Antal flygresor Andel av enkelresor Utsläpp/ enkelresa (kg CO 2 e) Totala utsläpp (kg CO 2 e) Andel av utsläpp Sträcka (km) Andel av sträcka Bromma-Visby % % % Bromma-Malmö % % % Arlanda-Visby % % % Bromma-Göteborg % % % Bromma-Sundsvall % % % Helsingborg-Bromma % % % Arlanda-Sundsvall % % % Arlanda-Luleå % % % Arlanda-Göteborg % % % Arlanda-Malmö % % % Annat % % % Total % % % 20

26 Tricorona Climate Partner AB (0)