Funktionskrav mätsystem. Informationsträff 2015-03-19



Relevanta dokument
En rapport till Energimarknadsinspektionen

Funktionskrav för elmätare. Möte i referensgruppen Fredagen den 17 mars 2017 Dnr Linda Weman Tell, Elin Grahn, Lena Jaakonantti

Funktionskrav på elmätare författningsförslag. Elnätsdagarna 22 november 2017 Linda Weman Tell, Ei

Funktionskrav på elmätare. Preliminära förslag för synpunkter juni 2017

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:08, Funktionskrav på elmätare

Funktionskrav för elmätare

Remissvar angående Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:08 Funktionskrav på elmätare

Synpunkter på Ei: s förslag till åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Funktionskrav på framtidens elmätare Ei R2015:09

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/ för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Ei R2015:09. Funktionskrav på framtidens elmätare

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Funktionskrav på elmätare

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Gaia. Kassaflöden och kreditrisk kopplat till Ei:s uppdrag att ta fram en modell för fakturering.

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

SAMFAKTURERING AV ELHANDELS-

Mot en ny nätreglering i Sverige

Tjänster för efterfrågeflexibilitet 2018

RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Förutsättningar för efterfrägeflexibilitet

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:o8, Funktionskrav på elmätare (M20i7/02657/Ee)

En kontakt och en faktura

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

På gång inom Miljö- och energidepartementet

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Energimarknadsinspektionen. Anne Vadazs Nilsson. Daniel Norstedt

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Underlag inför hearing den 4 april om åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Ei R2016:15

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Question today imagine tomorrow create for the future

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Enklare vardag Hållbar framtid

Funktionskrav på elmätare

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Vattenfalls Remissvar Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Information vid installation av solceller Producera egen el - Mikroproducent

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?

Elkvalitet ekonomi. Eller hur säkerställer vi rätt lösning ett exempel. Vilka uppgifter finns att tillgå?

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Tariffarbete inom Elinorr Seminarium efterfrågeflexibilitet 19/10 Emil Rehnstedt

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Välkomna på frukostmöte!

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

Anslutning av mikroproduktion

Referensgruppsmöte tjänstehubb

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Komplettering av normvärdeslista

Remissvar angående Energimarkandsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2016:x) om mätning och rapportering av överförd el

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el

1(5) Hedemora Elhandel AB

Uppföljning av timmätningsreformen

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Att sälja Solel i Sverige fördelar och fallgropar

IEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat

Med sikte på nästa 25 år

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

Nordisk marknad. Tommy Palm Rejlers Energitjänster AB

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Titel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning till elnätet

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Den nya nätregleringen i Sverige

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

med ert företag i fokus

ARVIKA TEKNIK AB. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Referat med inlägg från dialogforum 7 maj 2013 Elnätsföretagens roll och framtidens elnät

I LINKÖPING Mål nr Enhet 1

Marknadsundersökning för flexibel elanvändning till intresserade aktörer i Stockholmsområdet

Frågor och svar om delprocesserna i tjänstehubben

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

Ei:s hearing om förenklad avräkning. 20 oktober 2015

Metod för beräkning av intäktsram, formler samt kortfattad beskrivning

KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL

Tjänstehubb informationsmodell

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Elhandlarcentrisk modell / tjänstehubb

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

ANSLUTNING AV SOLENERGI

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05, Ny modell för elmarknaden

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL

Tjänstehubb delprocessbeskrivningar

Transkript:

Funktionskrav mätsystem Informationsträff 2015-03-19 1

Agenda 1. Välkomna och inledning Presentation av Sweco-teamet 2. Genomgång av kostnadsnyttoanalys Preliminär definition av funktionskrav Antaganden merkostnader och nyttor Bedömning kostnadsnyttoanalys 3. Frågor och kommentarer 2

Uppdraget Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått regeringsuppdraget att utreda och föreslå framtida funktionskrav på elmätare. Ei har tagit fram förslag på 11 funktionskrav. Sweco har, på uppdrag av Ei, genomfört kostnadsnyttoanalyser av de föreslagna funktionskraven. 3

Utgångspunkter i analysen Installationstakt: Antal mätare klass 1 i tusental 700 600 500 400 300 200 100 0 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Flytande implementering 5,3 miljoner mätare Avkastningskrav: Aktör Kund Elhandelsföretag Ei Staten Samhället Realt avkastningskrav 2,0 procent 6,0 procent 5,2 procent 2,0 procent 2,0 procent 2,0 procent 4

Kunden får kostnadsfri tillgång till nära realtidsvärden på förbrukning. Mätaren utrustas med ett öppet, standardiserat gränssnitt som levererar nära realtidsvärden på förbrukning och i förekommande fall produktion. Kunden får tillgång till dessa värden. 5

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Funktionskravet har hanterats enligt följande uppdelning: Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 1: Visualisering av mätdata Användarfall 2: Styrning baserat på elnätstariff Övriga potentiella nyttor Kostnadsnyttoanalys Kostnadsnyttoanalys Beskrivs kvalitativt Användarfall 1: Kunden ansluter en extern display till den fysiska porten på mätaren för visualisering av elanvändningen. Användarfall 2: Kunden installerar även styrning av utrustning, t.ex. värmepump, baserat på elnätstariffen och effektvärden från mätaren. 6

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 1 Visualisering av mätdata Antaganden Identifierade merkostnader i användarfall 1: Fysisk port (kostnad för elnätsföretaget) Visualiseringskostnad (kostnad för kunden) Identifierade kvantifierbara nyttor i användarfall 1: Energieffektivisering (nytta för kunden) CO2-minskning Kostnader för att genomföra energieffektiviseringar (kostnad för kunden) Merkostnader för Ei 7

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 1 Visualisering av mätdata Antaganden Utmaning att bedöma hur många kunder som kommer utnyttja möjlighet att visualisera mätdata via kundporten. Antagen utvecklingstakt kundanslutning 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Antagande om 5 % energieffektivisering i referensfallet. Baserat på metastudier 1) som redovisar 5-15 % energieffektiviseringspotential för de hushåll med tillgång till realtidsvärden. 1) Darby, S., 2010, Smart metering: what potential for householder engagement? 8

Nuvärde [MSEK] Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 1 Visualisering av mätdata Kostnader och nyttor per variabel MSEK nuvärde 2017 Nytta Kostnad Den största kostnadsposten utgörs av mätarinvesteringen, dvs. kostnaden för den fysiska kundporten. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Kostnader och nyttor per aktör Mätarinvestering Visualiseringskostnad Kostnader för energieffektivisering Ökad frågehantering Ei Energieffektivisering CO2-minskning MSEK nuvärde 2017 Nytta Kostnaderna faller primärt på elnätsföretagen. Nyttorna faller primärt på elkunderna. Kostnad 0 50 100 150 200 Kund Ei Samhället 9

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 1 Visualisering av mätdata Känslighetsanalys Variabler med störst påverkan på resultatet Låg Referens Hög Mätarinvestering 20 35 50 Antal kunder som använder 10 000 100 000 1 000 000 visualisering Visualiseringskostnad (display inkl. kommunikation) 200 300 1000 En stor del av kostnaden beror på den fysiska porten, som även möjliggör övriga nyttor (utöver användarfall 1). [MSEK] 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0-500 Referens Mätarkostna der Hög Mätarkostna der Låg Antalet displayer Hög Antalet displayer Låg Visualisering skostnader Låg Visualisering skostnad Hög Energieffekti visering Låg Avkastningskrav elnät Energieffekti Sammansatt Sammansatt visering Hög Låg Hög 5,5% Nettonuvärde -5-64 55 1208-126 4-65 -93 172-3 -200 3125 10

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 2 Styrning baserat på elnätstariff Antaganden Användarfall 2 baseras på att den fysiska porten redan har införts i användarfall 1. Identifierade merkostnader i användarfall 2: Styrapparat (kostnad för kunden) Identifierade kvantifierbara nyttor i användarfall 2: Lägre kostnad för abonnerad effekt (nytta för kunden) Framförallt potentiell nytta för småhus med elvärme. Minskade förluster genom att jämna ut effekttoppar (nytta för elnätsföretaget) Minskade nätavgifter innebär intäktsbortfall för elnätsföretagen, detta bortfall bedöms dock kompenseras av lägre avgifter till överliggande nät samt möjlighet till lägre dimensionering av elnätet på sikt. Antar samma utvecklingstakt för kundanslutning som i användarfall1 11

Nuvärde [MSEK] Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 2 Styrning baserat på elnätstariff Kostnader och nyttor per variabel MSEK nuvärde 2017 Nytta Kostnad Den största nyttan utgörs av elanvändarens lägre kostnad för abonnerad effekt. Den största kostnadsposten utgörs av kostnaden för styrapparaten. Kostnader och nyttor per aktör MSEK nuvärde 2017 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Kostnad styrapparat Lägre kostnad abonnerad effekt Minskade förluster Kostnaderna och nyttorna faller primärt på kunden. Nytta Kostnad 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Kund 12

Nettonuvärde [MSEK] Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Användarfall 2 Styrning baserat på elnätstariff Känslighetsanalys Låg Referens Hög Kostnad styrapparat kr/st. 1 500 2 000 2 500 Antal kunder som använder styrapparat 65 000 130 000 325 000 Minskad kostnad abonnerad effekt, kr/kund och år 500 1 000 1 500 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 989 933 1045 2473 495 1591 387 989 165 4118 Nyttorna överstiger kostnaderna i samtliga utvärderade fall. Baseras dock på att den fysiska porten redan införts. Nettonuvärde 13

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Övriga potentiella nyttor Styrning av kundens elanvändning Styrning baserat på spotpriset Balansering av elsystemet Komplement till effektreserven Frekvensreglering Tidsdifferentierade elnätstariffer Möjlighet för extern aktör att erbjuda nya tjänster Bättre underlag för prognostisering Nytta för Ei 14

Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Sammanfattande bedömning I det isolerade fallet då elanvändaren endast har tillgång till realtidsnära värden för visualisering (användarfall 1) bedöms nettonuvärdet i referensfallet bli minus 5 miljoner kr. Adderas möjligheten att styra kundanläggning på elnätstariff (användarfall 2) bedöms nettonuvärdet i referensfallet öka till 984 miljoner kr. Funktionaliteten skapar marknadsutveckling med stor potential. En förutsättning är dock timavräkning. De tillfrågade elhandelsföretag har visat stort intresse för denna funktionalitet. Eventuellt kan övriga merkostnader tillkomma för att hantera integritetsaspekten av den fysiska porten (t.ex. införa nyckellösning). Genom att kombinera funktionskrav 1 och 3 har kunden möjlighet att få ut mer mätdata i den fysiska porten Genom att kombinera funktionskrav 1 och 5 möjliggörs fler produkter för elhandelföretag och energitjänsteleverantörer Funktionskrav 5 Funktionskrav 3 Funktionskrav 1 15

Mätdata ska lagras lokalt i minst 35 dagar, dock ej längre än 60 dagar. Kunden ska kunna få tillgång till sina mätdata för de senaste 35 dagarna utan att kontakta nätföretaget. Kunden ska få tillgång till åtminstone lastkurvor med 15- minutersintervall och uppgifter om avvikande spänningshändelser (+-10 procent). Merkostnaderna har inte varit möjliga att kvantifiera då det saknas definition om hur kunden ska få direktåtkomst till mätarens register. Vi bedömer att denna merkostnad kan bli betydande i och med att den planerade fysiska porten enbart tillåter envägskommunikation från mätaren till kunden. Vår bedömning är att nyttan är begränsad och att kostnaderna därmed överstiger nyttorna. 16

Mätsystemet ska för varje fas registrera spänning, ström, energi samt aktiv och reaktiv effekt i båda riktningarna. 17

Funktionskrav 3: Utökad mätdata Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ca 0-30 kr per mätare Nyttor Beroende av hur funktionen används Beroende av hur funktionen används Beroende av hur funktionen används Frågor konsumentkontakt 4 000 80 000 kr totalt per år Ei Beskrivning nyttor Ekonomisk nytta Aktör Mätaren förberedd för mikroproduktion Möjlighet för kund att få mer mätdata via fysisk port Identifiera kunder med sned fasbeslastning Identifiera felkopplade mätare Löpande information till driftavdelning Identifiera och åtgärda kunder med stor andel reaktiv effekt Ej behov av förtida mätarbyte Ei Möjlig ny marknad för externa aktörer Möjlighet att gå ner i abonnerad effekt Minskade förluster Effektivisering av den dagliga driften av elnätet Minskade investeringar i elnätet p.g.a. möjlighet till lägre dimensionering, minskade förluster, möjlighet att ta betalt för reaktiv för kunder med effekttariff Kund Energitjänsteleve rantör Elhandelsbolag Slutkund 18

Funktionskrav 3: Utökad mätdata Nuvärde investering av mätare med funktionaliteten (MSEK år 2017) Merkostnad mätare Andel mätare 30 kr 15 kr 0 kr 40 procent 48 24 0 20 procent 24 12 0 5 procent 6 3 0 Sammantaget är bedömningen att nyttorna bör överstiga kostnaderna. I kombination med funktionskrav 1 ökar nyttan. Genom att kombinera funktionskrav 3 och 1 har kunden möjlighet att få ut mer mätdata i den fysiska porten. Funktionskrav 4 Genom att kombinera funktionskrav 3 och 4 har elnätsföretaget möjlighet att hämta mer mätdata genom enskilda avfrågningar med kort svarstid. Funktionskrav 1 Funktionskrav 3 19

Mätsystemet ska tillåta fjärravläsning. Nätägaren kan fjärravläsa både schemalagt och genom enskilda avfrågningar. Alla registrerade data ska kunna fjärravläsas. Mätsystemets kommunikation ska möjliggöra en fördröjning på enskilda avfrågningar på högst 2 minuter. 20

Funktionskrav 4: Fjärravläsning Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Nyttor För vissa kommunikationslösningar kan det tillkomma kostnader För vissa elnätsföretag kan det tillkomma kostnader För vissa elnätsföretag kan det tillkomma kostnader Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Snabbare kundtjänsthantering Nöjd kund, effektivare arbetssätt Utifrån den aktuella definitionen av kravet att varje avfrågning ska besvaras inom 2 minuter är vår kvalitativa bedömning att kostnaderna överstiger nyttorna. Om kravet skulle specificeras med en mindre strikt formulering kring svarstiden skulle troligtvis kostnaderna minska avsevärt och kostnadsnyttoanalysen skulle kunna ge ett annat resultat. Snabbare kundtjänsthantering vid en framtida elhandlarcentrisk modell Snabbare kundtjänsthantering Nöjd kund Nöjd kund, effektivare arbetssätt Elhandelsbolag Kund Genom att kombinera funktionskrav 3 och 4 har elnätsföretagen möjlighet att hämta mer mätdata med enskilda avfrågningar med kort svarstid. Bättre information till driftavdelning kring pågående händelser i elnätet Nöjd kund, effektivare arbetssätt Snabbare åtgärd av pågående händelser i elnätet Nöjd kund Kund Funktionskrav 3 Funktionskrav 4 21

Mätsystemet ska registrera mätvärden med en registreringfrekvens på högst 60 minuter och kunna ställas om till en registreringsfrekvens på minst 15 minuter. Mätvärden ska kunna överföras till nätföretaget senast kl 09:00 dagen efter driftsdygnet. 22

Funktionskrav 5: Timregistrering av mätvärden Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Rörlig merkostnad 0,54 kr/mätare och år Investering 23 kr/mätare Investering 50 kr/ mätare och år Rörlig merkostnad 84 kr /mätare och år Rörliga merkostnader: Energieffektivisering (ökad tidsåtgång) 18 kr/kund och år Kund Kvantifierbara nyttor Kund: Energieffektivisering : Effektivare arbetssätt Samhället: CO2-minskning Sökkostnad 10 kr/mätare och år Frågor konsumentkontakt 8000-163 000 kr totalt per år Ej kvantifierbara nyttor Ei Möjliggör timavräkning Europeisk harmonisering 23

Funktionskrav 5: Timregistrering av mätvärden Kostnader och nyttor per variabel MSEK nuvärde 2017 Nytta Kostnad 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Investering insamlingssystem Rörlig kommunikationskostnad Kostnader för energieffektivisering Effektivare arbetssätt Ökad frågehantering Ei Investering kommunikation Rörlig arbetskostnad Energieffektivisering Sökkostnader CO2-minskning Kostnader och nyttor per aktör MSEK nuvärde 2017 Nytta Kostnad 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Kund Ei Samhället 24

Funktionskrav 5: Timregistrering av mätvärden Känslighetsanalys Bedömning Låg Referens Hög Arbetskostnad, kr/ mätare och år 50 84 120 Antalet kunder som nyttjar timvärdesstatistiken (5, 20, 60 %) 215 000 860 000 2 580 000 [MSEK] 0-500 -1000-1500 -2000-2500 -3000-3500 -4000 Referens Arbetsko stnad Hög Arbetsko stnad Låg Antalet kunder Hög Antalet kunder Låg Antal mätare 3,3 miljoner Avkastni ngs-krav elnät 5,5% Samman satt Låg Samman satt Hög Nettonuvärde -2213-3280 -1205-2044 -2277-837 -2149-3344 -668 Tydligt negativt resultat för funktionskravet med månadsvis insamling, det är framförallt elnätsföretagens löpande kostnader för mätvärdesinsamling som drar ner kalkylen. Nyttan med funktionskravet bedöms inte komma förrän timavräkning införs, då finns stora möjligheter med exempelvis efterfrågeflexibilitet. Det är möjligt att de senaste årens teknikutveckling inom kommunikation och insamling har ändrat förutsättningarna, och att kostnaderna för timvärdesregistrering och insamling i praktiken är lägre idag. T.ex. i Finland har nätägare valt att timavräkna hela nätområden eftersom det har visat sig vara kostnadseffektivare. Funktionskrav 1 Funktionskrav 5 25

Mätsystemet ska kunna registrera början och slut på avbrott. Vid avbrott ska mätsystemet kunna registrera och spara uppgifter om tidpunkt för början och slut på ett avbrott i en eller flera faser. Avbrott avser både korta avbrott (0.1 sek-3 min) samt långa avbrott (över 3 min) Dessa uppgifter bör kunna skickas till nätföretaget direkt när strömmen är tillbaka. 26

Funktionskrav 6: Avbrottsregistrering Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Nyttor Beroende av hur funktionen används Beroende av hur funktionen används Beroende av hur funktionen används Frågor konsumentkontakt 8 000-163 000 kr totalt per år Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Bättre underlag för avbrottsersättning Effektivare arbetssätt Ei Baserat på den försumbara kostnaden för funktionskravet bedömer vi att nyttorna överstiger kostnaderna. Korrekt avbrottsersättning Ersättning för avbrott Kund Underlag för avbrottsrapportering Korrekt avbrottsrapportering Effektivare arbetssätt Möjlighet att göra en korrekt värdering av avbrott i de svenska elnäten Samhället En förutsättning för att nyttan ska nå full potential är att kundanläggningarna kopplas om så att mätaren är spänningssatt även om kunden bryter anläggningen. Förenkling och förbättring av Ei:s förutsättningar för att genomföra tillsyn Lägre kostnader för Ei Ei 27

Mätsystemet ska kunna skicka mätarlarm till nätföretaget. Larm ska skickas vid avbrott. Mätsystemet ska också kunna signalera att anläggningen är spänningssatt igen. För enskilda larm ska mätsystemet möjliggöra en fördröjning på högst 2 minuter. 28

Funktionskrav 7.1: Avbrottslarm Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetsrutiner Aktör Kondensator ca 0-40 kr/mätare Uppskattad merkostnad 0,02 kr /mätare och år Svarstid 2 minuter kan medföra stora kostnader Ingen merkostnad Svarstid 2 minuter kan medföra stora kostnader Uppskattad merkostnad 0,12 kr/mätare och år för systemhantering av larm. Svarstid 2 minuter kan medföra stora kostnader. Nyttor Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Information till driften om pågående avbrott Effektivare arbetssätt, 1,60 kr per mätare och år Skapar förutsättning för snabbare åtgärd av avbrott Möjlighet att erbjuda mertjänster till kund Kundens kostnad för strömavbrott Potentiell marknad Slutkund Elhandelsbolag, Energitjänstebolag, 29

Funktionskrav 7.1: Avbrottslarm Kostnader och nyttor per variabel Nytta Kostnad 0 5 10 15 20 25 Investering kondensator Rörlig kommunikationskostnad Rörlig arbetskostnad Effektivare arbetssätt Med bakgrunden att krav ställs på leverans av enskilda avbrottslarm inom 2 minuter bedöms kostnaderna överstiga nyttorna. 30

Funktionskrav 7.1: Avbrottslarm Känslighetsanalys [MSEK] 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Referens Arbetssätt Låg Arbetssätt Hög Kondensa tor Låg Låg Referens Hög Investering kondensator, kr/ mätare 0 20 40 Effektivare arbetssätt, kr/mätare och år 0,8 1,6 2,4 Nettonuvärdet varierar mellan minus 38 och plus 23 miljoner kr år 2017. Kondensa tor Låg Arbetssätt Låg Kondensa tor Låg Kondensa Arbetssätt tor Hög Hög Kondensa tor Hög Arbetssätt Låg Kondensa tor Hög Arbetssätt Hög Avkastnin gskrav elnät=5,5 % Nettonuvärde -7-15 1 15 7 23-29 -38-21 -7 Om hänsyn även tas till det potentiella värde som en snabbare åtgärd av avbrott medför för kunderna, är vår bedömning att nyttorna sammantaget kan överstiga kostnaderna. Ytterligare utvärdering är dock nödvändig. 31

Mätsystemet ska kunna skicka mätarlarm till nätföretaget. Larm ska skickas vid nollfel. För enskilda larm ska mätsystemet möjliggöra en fördröjning på högst 2 minuter. 32

Funktionskrav 7.2: Larm vid nollfel Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Beroende av antal larm Ingen merkostnad Beroende av antal larm Nyttor Beskrivning nyttor Ekonomisk nytta Aktör Ökad säkerhet Kund Antalet larm bedöms vara relativt få och därför bedöms även nyttan med funktionskravet vara liten. I och med leveranskravet på 2 minuter bedöms merkostnaderna vara omfattande, nyttorna antas därför inte överstiga merkostnaderna. Bortsett från leveranskravet på 2 minuter bedöms dock funktionskravets merkostnader vara försumbara. Om hänsyn ej tas till tidsaspekten antas därför nyttorna överstiga kostnaderna. 33

Mätsystemet ska kunna skicka mätarlarm till nätföretaget. Larm ska skickas vid misstänkt fysisk åverkan. För enskilda larm ska mätsystemet möjliggöra en fördröjning på högst 2 minuter. 34

Funktionskrav 7.3: Larm vid misstänkt fysisk åverkan Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Beroende av antal larm Ingen merkostnad Beroende av antal larm Nyttor Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Skapar förutsättning för att identifiera obehörig hantering av mätaren, ev. strömstöld Minskade förluster Antalet larm bedöms vara relativt få och därför bedöms även nyttan med funktionskravet vara liten. I och med leveranskravet på 2 minuter bedöms merkostnaderna vara omfattande, nyttorna antas därför inte överstiga merkostnaderna. Bortsett från leveranskravet på 2 minuter bedöms dock funktionskravets merkostnader vara försumbara. Om hänsyn ej tas till tidsaspekten antas därför nyttorna överstiga kostnaderna. 35

Mätsystemet ska kunna skicka mätarlarm till nätföretaget. Larm ska skickas vid dataintrång. För enskilda larm ska mätsystemet möjliggöra en fördröjning på högst 2 minuter. Det har inte varit möjligt att bedöma vilken funktionalitet som ska ingå i funktionskravet. Kostnadsnyttoanalys har därför inte kunnat genomföras. 36

Mätaren ska kunna fjärruppgraderas. Uppgradering syftar till både uppgradering av mjukvara och att ändra inställningar i mätsystemet. 37

Funktionskrav 8: Fjärruppgradering Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbetstid Aktör Ingen merkostnad Beroende av hur funktionen används Ingen merkostnad Beroende av hur funktionen används Nyttor Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Nya funktioner kan tillföras kostnadseffektivt. Åtgärda mjukvaruproblem under mätarens livslängd Mätaren inte behöver vara fysiskt tillgänglig för elnätsföretaget. Minskade kostnader för fältbesök Minskade kostnader för fältbesök Kundens tid Kund Att införa funktionskravet innebär i princip inte någon skillnad jämfört med idag eftersom majoriteten av befintliga mätsystem redan klarar funktionskravet. Funktionskravet bedöms därför inte medföra några merkostnader. Däremot bedöms det finnas ett antal nyttor av stort värde. Nyttan överstiger därför kostnaderna med funktionskravet. Enklare att genomföra vissa regeländringar Ei 38

Mätsystemet ska tillåta fjärrpåslagning och fjärravstängning. 39

Funktionskrav 9: Fjärrpåslagning och fjärravstängning Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbete Aktör Ca 100-300 kr/mätare Nyttor Kostnad per frånresp. tillslag Ingen merkostnad Systemhantering, kundkontakt, fälttekniker i enstaka fall då brytare inte fungerar. Frågor konsumentkontakt 4 000-80 000 kr totalt per år Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Fältbesök behövs ej vid frånoch tillkoppling vid kundflytt Ökat incitament att aktivt välja elavtal vid inflytt Minskad kostnad fältbesök Färre kunder med tillsvidareavtal Kund Ei Merkostnaderna för brytaren bedöms osäkra. Enligt antagandena blir nuvärdet år 2017 för investeringen i mätare mellan 20 och 238 miljoner kr. Vår bedömning är att nyttorna inte överstiger kostnaderna med funktionskravet för elnätsföretagen. Om funktionskrav 9 kombineras med funktionskrav 10 ökar troligtvis nyttan. Minskad elanvändning vid avtalslösa kundanläggningar och vid avtalsbrott Minskade förluster Styrel vid nödsituation Färre bortkopplingar av samhällsviktiga kundanläggningar vid akut effektbrist Samhället Funktionskrav 10 Funktionskrav 9 Antagit att majoritet av mätarna i kommande investeringar har brytare. en har uppgett att för mellan 5-20 % av kommande mätarinvesteringar kommer de inte självmant investera i brytare. 40

Mätsystemet ska kunna justera effektuttaget i delar av elnätet på kundanläggningsnivå. Mätsystemet ska kunna justera effektuttaget genom att fjärrledes bryta och slå på enskilda, eller flera, kundanläggningar vid situationer av höga effektuttag i elnätet. 41

Funktionskrav 10: Styrel på kundanläggningsnivå Merkostnader Mätare Kommunikation Insamlingssystem Arbete Aktör Ca 100-300 kr/mätare Nyttor Kostnad per frånresp. tillslag Ingen merkostnad Beroende på användandet Frågor konsumentkontakt 4 000 80 000 kr totalt per år Ei Beskrivning nytta Ekonomisk nytta Aktör Styrel på kundanläggning istället för ledning vid elbrist Värdet för att samhällsviktiga kundanläggningar får behålla strömmen vid elbrist Samhället Vår bedömning är att funktionskravet skulle ge betydande samhällsnytta. Denna nytta bör vägas mot kostnaderna 20 till 238 miljoner kr för att installera brytare enligt funktionskrav 9 enligt nuvärdesberäkningen. En mer grundlig analys av nyttan med Styrel på kundanläggningsnivå bör göras vid behov. 42

Mätsystemet ska möjliggöra säker datahantering och skyddas från dataintrång Funktionskravet bedöms inte medföra någon förändring jämfört med dagens situation. 43

44

Sammanfattning: Kostnads/nytta per funktionskrav Följande bedöms ge ett positivt resultat Funktionskrav 1 Nära realtidsvärden till kund Funktionskrav 6 Avbrottsregistrering Funktionskrav 8 Fjärruppgradering 45

Sammanfattning: Kostnads/nytta per funktionskrav Följande funktionskrav indikerar ett möjligt positivt resultat Funktionskrav 3 Utökad mätdata Funktionskrav 5 Timregistrering av mätvärden Funktionskrav 9 Fjärrpåslagning och fjärravstängning och 10 Styrel på kundanläggningsnivå (brytare) 46

Sammanfattning: Kostnads/nytta per funktionskrav Följande funktionskrav bedöms ge ett negativ resultat beroende på tidskrav om 2 minuters svarstid Funktionskrav 4 Fjärravläsning Funktionskrav 7.1 Avbrottslarm Funktionskrav 7.2 Larm vid nollfel Funktionskrav 7.3 Larm vid misstänkt fysisk åverkan 47

Sammanfattning: Kostnads/nytta per funktionskrav Följande funktionskrav bedöms ge ett negativt resultat Funktionskrav 2 Historisk mätdata i mätaren för kunden 48

Sammanfattning: Kostnads/nytta per funktionskrav Följande funktionskrav behöver specificeras ytterligare, kostnadsnyttoanalys ej genomförd 7.4 Larm vid dataintrång Funktionskrav 11 Säker datahantering och skydd från dataintrång 49

Tack Martin Olin Projektledare Telefon 08-6955961 martin.olin@sweco.se Magnus Lindén Senior konsult Telefon 08-6951443 magnus.linden@sweco.se 50