Innehåll. 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1. 2 Vision och syfte 2



Relevanta dokument
Energi ur avfall - Kraftvärme- och biogasanläggning planeras

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Bodens Energi AB Samrådsunderlag för fortsatt och förändrad verksamhet vid värmeverket i Boden

Karlstads Energi AB

Samrådsunderlag för ett nytt kraftvärmeblock vid Kraftvärmeverket i Västerås

Framtidens kretsloppsanläggning

Icke-teknisk sammanfattning

Välkomna att samråda med oss om framtidens verksamhet på Löt avfallsanläggning

E.ON Värme AB. Samrådsunderlag för en ny fjärrvärmeanläggning, Ingelsta HVC i Norrköping

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Miljöredovisning 2014

Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Samrådsunderlag. Kretsloppsanläggning på Lövskatan Luleå Renhållning AB Uppdragsnr: Status: Slutversion

Miljökonsekvensbeskrivning för ny kraftvärmeanläggning i Järfälla

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr:

Foto: Joakim Lloyd Raboff

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 E.ON Värme Sverige AB

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

En framtida energilösning för Järfälla

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

UNDERLAG FÖR SAMRÅD AB FORTUM VÄRME SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD

Kontaktperson Telefon Fax

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Utökad mellanlagring 1

Skapa värde tillsammans

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Underlag för samråd 1(6) Miva 2011:89

Informationsmöte med närboende om FUCHS nya smörjmedelsanläggning

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Plan- och miljönämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten. Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 1 kap Miljöprövningsförordning (2013:251)

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

ANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Bristaverket i framtiden

Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Remissynpunkter RUFS 2050"

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun

Mottagande och inblandning av kolhydratrika avfallsprodukter

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Naturskyddsföreningen

Uppdaterad

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /12

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Information enligt Dataskyddsförordningen (2016/679)

GENERALLÄKAREN. Sida 1 (6) Anmälan avser. Administrativa uppgifter

E.ON Värme. Med värme

Telefon Mobil E-post. Kontaktperson Telefon Mobil

Miljöfarlig verksamhet

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsunderlag hösten 2016 för miljöprövning och planläggning Samrådshandling

AGENDA Introduktion Varför söka nytt tillstånd? MKB Tidplan

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

SAMRÅD. Medicon Village. Lund. Pepticon AB Org.nr: Sida 1

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap 6 miljöbalken

På väg in i framtidens återvinning och återbruk

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta

Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg

Anmälan om etableringen eller ändring av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Bräcke kommun

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN. 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap. Miljöbalk (1998:808) samt miljöprövningsförordning (2013:251)

Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version. Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1.

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

1. Administrativa uppgifter Organisations-/personnummer. *enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Transkript:

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 1 2 Vision och syfte 2 3 Bakgrund 2 3.1 E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen 2 3.2 Ökat behov 3 4 Lokalisering 5 4.1 Alternativa lokaliseringar 5 4.2 Planförhållanden 6 4.3 Områdesbeskrivning 6 5 Planerad verksamhet 7 6 Förväntad miljöpåverkan 8 6.1 Faktaruta om tillståndsprocessen 9 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), förslag

1 Inledning E.ON Värme Sverige AB är en av Sveriges största leverantörer av värme, med verksamhet i ett 45-tal fjärrvärmenät och 800 värmeanläggningar, från Bara i söder till Vilhelmina i norr. Här ingår även värmeverksamheten i nordvästra Stockholm där det nu finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Det är tänkt att ske genom att, i ett bränsle- och kretsloppssamarbete med Ragn-Sells, bygga en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning. Den nya anläggningen möjliggör även en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands- Bro och Håbo kommuner. Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu inleds. Samrådet sker i enlighet med Miljöbalken 6 kap med kommuner, länsstyrelse, övriga myndigheter, närboende och organisationer samt med allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram en tillståndsansökan. En redogörelse över samrådet kommer, tillsammans med en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om tillstånd E.ON Värme Sverige AB kommer att lämna in till Miljödomstolen i Nacka under 2009. Frågor i ärendet besvaras av Carl-Uno Lindin, miljösamordnare, E.ON Värme Sverige AB, telefon 0705-25 92 55, e-post: carl-uno.lindin@eon.se. Det går också bra att skicka e-post till kretsloppsenergi@eon.se. Information om planerna finns också på www.eon.se/kraftvarmeupplandsbro. 1.1 Administrativa uppgifter Sökande E.ON Värme Sverige AB Adress 205 09 Malmö Organisationsnummer 556146-1814 Kontaktperson Carl-Uno Lindin, miljösamordnare telefon 0705-25 92 55 e-post carl-uno.lindin@eon.se SNI-kod huvudbransch A 90.200 Fastighetsbeteckning Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 Fastighetsägare Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund 1

2 Vision och syfte För E.ON som energiaktör står hållbarhet i fokus med integrerade lösningar för el, värme, biogas, kyla, avfall och effektiv energianvändning. Ett hållbart samhälle handlar inte bara om ny teknik utan mer om att ha ett systemkunnande där man sammanför olika sorters teknik för att, till exempel, lösa energiförsörjningen på ett hållbart sätt. Dialog och branschöverskridande är även det viktiga samarbetsformer. E.ON Värme Sverige AB driver idag flera sådana samarbeten med kommuner som t.ex. Mora, Malmö och Norrköping, men även med företag. Att energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor ser vi många exempel på. Det konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Energi- och klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för att ta fram. Genom en avfallseldad kraftvärmeanläggning i ett kretsloppsbaserat energisamarbete vid Ragn-Sells avfallsbehandlingsanläggning på Högbytorp får regionen ett samverkansprojekt i linje med energistrategin för Stockholms län. Anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar genom att avfall, som kan utgöra bränsle för anläggningen, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen omhändertas där. Det i sin tur innebär en minskning av den typen av transporter till och från avfallsbehandlingsanläggningen. Dessutom främjar nationella och internationella mål samtidig produktion av el- och fjärrvärme. 3 Bakgrund 3.1 E.ONs värmeverksamhet i Stockholmsregionen E.ON är en av fjärrvärmeaktörerna i Stockholmsregionen med verksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av regionen. E.ON Värme Sverige AB äger och driver fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro och Bålsta tillsammans med Håbooch Upplands-Bro kommuner i det gemensamt ägda bolaget E.ON Mälarkraft Värme AB. Utöver detta driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Järfälla kommun. Verksamheterna består av många små anläggningar för produktion av värme med tillhörande, separata, fjärrvärmenät (se fig. 1). Genom förvärv äger E.ON, sedan 2006, anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Vallentuna, Österåker och Vaxholms kommuner. 2

Figur 1. E.ONs fjärrvärmeverksamhet i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner 3.2 Ökat behov Regionen är expansiv och en kontinuerlig inflyttning pågår. Befolkningen söker sig till landsortsnära kommuner inom pendlingsavstånd till storstaden. Nya handelscentra växer upp och företagsetableringar följer på detta. Med befolkningstillväxten ökar behovet av energi- och uppvärmningslösningar som är långsiktiga - både med hänsyn till miljö och till ekonomi. Dagens många små produktionsanläggningar, som i flera fall nått sin tekniska livslängd, och med begränsningar i produktionskapaciteten, räcker inte till för den expansion av fjärrvärme och el som krävs. I systemet finns också en sårbarhet genom att anläggningarna drivs i separata nät. Flera av produktionsanläggningarna ligger dessutom olämpligt till genom att de är centralt belägna inne i samhället, nära bostadsområden och centrumbildningar, något som medför tung trafik på olämpliga platser. 3

E.ON Värme Sverige AB planerar därför att bygga en kraftvärmeanläggning, som producerar el och fjärrvärme, vid Högbytorp för att ta tillvara energin ur avfall genom förbränning. Avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya anläggningen möjliggör även en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Järfälla, Kungsängen, Bro och Bålsta (se fig. 2). Figur 2. Illustration av ett tänkt framtida sammankopplat fjärrvärmenät med färre produktionsanläggningar Inom E.ON finns lång erfarenhet, bland annat vid kraftvärmeanläggningen i Norrköping, av att producera el och fjärrvärme baserat på avfallsbränslen. Erfarenheterna är mycket goda, och i Norrköping produceras el, värme och processånga till intilliggande tillverkningsindustri med hög miljöeffektivitet och tillgänglighet 4

4 Lokalisering Utrymmesbehovet för den planerade kraftvärmeanläggningen, inklusive bränslehantering, är cirka 50 000-100 000 m 2. För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON initialt studerat översiktsplaner och fört diskussioner med planenheterna i Upplands-Bro, Järfälla och Håbo kommuner. 4.1 Alternativa lokaliseringar De platser som studerats i de aktuella kommunerna redovisas i nedanstående karta (fig. 3). Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19750 Figur 3. Alternativa lokaliseringar för en ny kraftvärmeanläggning 5

Upplands-Bro kommun Högbytorp Stenbrottet Bro-Vallby 1:9 Norrboda-Tibbleskogen Pettersborg Brunna Industriområde Håbo kommun Bålsta, Dragets trafikplats nordost om E18 Järfälla kommun Säbyverket Västra Slammertorp Av avgörande betydelse i val av lokaliseringsplats är att anläggningen ska ha begränsad omgivningspåverkan samt att den är logistiskt väl placerad när det gäller transporter och infrastruktur samt i förhållande till fjärrvärmenät, elnät och närhet till kunder. Högbytorp är det område som bedöms mest fördelaktigt, baserat på hittills kända fakta. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga. Detta på grund av deras närhet till bostäder och i något fall naturreservat, men även sett ur tillgänglighetsaspekten när det gäller tillgång till infrastruktur/logistik. En stor fördel är de bränsle- och kretsloppssynergier som kan uppnås vid Högbytorp. 4.2 Planförhållanden Området för alternativet vid Högbytorp är inte detaljplanerat. Upplands-Bro kommun har fattat beslut om att starta planprocessen för det område som krävs för en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp. 4.3 Områdesbeskrivning Marken ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Området är beläget i direkt anslutning till Ragn-Sells verksamhetsområde. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka 1000 meter åt sydost (se fig 4). Högbytorp tillhör Sätrabäckens avrinningsområde. Sätrabäcken går samman med Brobäcken och mynnar slutligen ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. 6

Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19750 Figur 4. Avstånd från Högbytorp 5 Planerad verksamhet Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el. Anläggningen kommer bland annat att bestå av en ångpanna, turbin, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och system för beredning och hantering av bränslen. De bränslen som ska användas är avfallsbränslen i form av hushållsavfall och verksamhetsavfall. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt avgivna effekten ligga på mellan 85 och 110 MW. Den totala bränslemängden beräknas komma att bli ca 250 000 ton per år. Produktionen bedöms vid driftsstart bli cirka 430 GWh värme och 160 GWh el, i ett sammankopplat fjärrvärmenät. 7

6 Förväntad miljöpåverkan För att minimera utsläpp till luft kommer anläggningen att byggas med bästa tillgängliga teknik. Det handlar bland annat om kväveoxider, stoft, svaveldioxid och koldioxid, som bildas vid förbränning. För att utnyttja så mycket som möjligt av energin i rökgaserna kommer anläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Kondensatet kommer att tas om hand och renas, med bästa tillgängliga teknik. Målet är att återanvända det till olika processer i anläggningen. Det innebär att man också minimerar utsläpp av vatten till recipienten. Risk för buller och lukt bedöms som liten då mottagning av avfallsbränslen och bränsleberedning samt viss lagring kommer att ske inomhus. Lagring av bränslen kommer också att ske utomhus på hårdgjord yta. Det hushållsavfall som lagras utomhus kommer förvaras inplastat i balar. Transport av avfallsbränslen till anläggningen kommer att ske med lastbil. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer - som elvärme (direktverkande respektive vattenburen) och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Tanken är, som tidigare nämnts, att flertalet av de mindre centralt belägna produktionsanläggningarna ska ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter inne i tätorterna samt bättre visuell närmiljö. 8

6.1 Faktaruta om tillståndsprocessen För den planerade avfallseldade kraftvärmeanläggningen krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, ett tillstånd som utfärdas av Miljödomstolen i Nacka. Avfallsförbränningsanläggningar omfattas generellt av en omfattande lagstiftning som bland annat reglerar utsläpp till luft och vatten. För att få tillstånd krävs en ansökan. Ansökan föregås av en samrådsprocess för den planerade verksamheten och dess miljökonsekvenser. Det är noga reglerat vilka man ska samråda med. Ansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Under hela samrådet men även efter att ansökan har lämnats in till Miljödomstolen kommer det att ges flera tillfällen att lämna synpunkter och ställa frågor. Miljödomstolen fattar därefter beslut. Ett tillstånd kommer att innehålla villkor för verksamheten, bland annat för utsläpp till luft och vatten. Förutom E.ONs egenkontroll kommer även tillsynsmyndigheten, som kommer att vara kommunen, att kontrollera att villkoren efterlevs. 9

Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan (inkl BAT) Lokala miljökonsekvenser Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB Teknisk beskrivning Miljökvalitetsnorm EU-direktiv och nationella miljömål Samrådsredogörelse Särskilda utredningar - Lokaliseringsutredning - Spridningsberäkningar - luft - Miljöriskanalys - Påverkan på vattenrecipient - Ljudutredning - Transportutredning 10