I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Relevanta dokument
Religionskunskap. Ämnets syfte

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Planering Religionskunskap

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

HISTORIA. Ämnets syfte

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Religionskunskap. Syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Ämne Religionskunskap

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Religioner och andra livsåskådningar

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Kunskapskrav i religion

samhällskunskap Syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Prövning i Religion 1 50 poäng

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Religion Livsfrågor och etik

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte


HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Övergripande planering Reviderad:

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

SVENSKA. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kommentarer till läraren

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. 1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa. 4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller. 5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Kurser i ämnet Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1. Religionskunskap specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1. 1

Religionskunskap 1, 50 poäng Kurskod: RELREL01 Kursen religionskunskap 1 omfattar punkterna 1 5 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. 2

Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. 3

Religionskunskap 2, 50 poäng Kurskod: RELREL02 Kursen religionskunskap 2 omfattar punkterna 1 5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 4 och 5. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer. Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade argument. Vidare kan eleven utförligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade argument i frågorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven komplexa 4

samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna. 5

Religionskunskap specialisering, 100 poäng Kurskod: RELREL0 Kursen religionskunskap specialisering omfattar punkterna 1 och 3 5 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Fördjupning inom något eller några av ämnets kunskapsområden, till exempel centrala idéer, etiska principer, texter, riter och handlingsmönster i en eller flera valda religioner och livsåskådningar. Begrepp, teorier och metoder som är relevanta för kunskapsområdet. Analys och diskussion av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. Källkritisk metod inom kunskapsområdet. Granskning, analys och tolkning av texter, bilder och annat material som det valda kunskapsområdet har gett upphov till samt av hur det valda kunskapsområdet framställs i olika medier och källor. Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven översiktligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar enkla slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra enkla slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, enkla argument i frågorna. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med viss säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en enkel analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven utförligt för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar välgrundade slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra välgrundade slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar utförligt etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, välgrundade argument i frågorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera ett eller flera valda kunskapsområden. I redogörelsen använder eleven med säkerhet begrepp, teorier och metoder som är relevanta för det eller de valda kunskapsområdena. Eleven kan göra en komplex analys av kunskapsområdet ur historiska och samtida perspektiv. I analysen redogör eleven utförligt och nyanserat för kännetecken, påverkansfaktorer och utvecklingstendenser samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur kunskapsområdet har tagit och tar sig samhälleliga uttryck. 6

Eleven kan värdera och kritiskt granska information om kunskapsområdet från olika medier och källor och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om informationens relevans, trovärdighet och användbarhet. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor i relation till det valda kunskapsområdet. I diskussionen använder eleven etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna. 7