DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER VILKA OMRÅDEN AV MARKNADEN, INDELAT ENLIGT STRUKTUREN OVAN, VERKAR UR?... 4 2.1 Rättigheter... 4 2.2 Produktion... 4 2.3 Mediebolag... 4 2.4 Distribution... 4 2.5 Konsumenter... 4 3 VAD ANSER NI OM ER ROLL PÅ MEDIEMARKNADEN OCH HUR PÅVERKAR NI DEN INOM RESPEKTIVE OMRÅDE... 5 3.1 Rättigheter... 5 3.2 Produktion... 5 3.3 Mediebolag... 6 3.4 Distribution... 6 3.5 Konsumenter... 7 4 PÅVERKAS NI AV ANDRA AKTÖRER OCH PÅ VILKET SÄTT INOM RESPEKTIVE OMRÅDE ENLIGT STRUKTUREN, POSITIVT ELLER NEGATIVT?... 7 5 VILKEN BETYDELSE OCH ROLL BEDÖMER NI ATT NI HAR I DEN PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGEN AV MEDIEMARKNADEN?... 7 6 FRÅGOR OM SYSTEMET MED FÖRHANDSPRÖVNING... 8 6.1 Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning?... 8 6.2 Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt?... 8

1 INLEDNING Sveriges Utbildningsradio AB inkommer här med synpunkter på Myndigheten för radio och tv:s uppdrag att analysera public service och mediemarknaden. Uppdraget att producera och sända utbildningsprogram är ett av public service kärnuppdrag och redan 1931 startades inom public service reguljära skolradiosändningar. 1978 bildades UR som självständigt bolag med eget sändningstillstånd. Från början tog utbildningsväsendet del av programmen via sändning och genom AV-centralernas distribution av fysiska exemplar. I och med den tekniska utvecklingen har distributionen av fysiska exemplar ersatts av olika former av online-distribution. UR har ett unikt samhällsuppdrag som innebär att producera och sända utbildningsprogram i allmänhetens tjänst. UR producerar och sänder både radio- och tvprogram. UR ska förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra inom de olika utbildningsområdena. UR:s program ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen, samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner. UR ska beakta programverksamhetens betydelse för den fria åsiktsbildningen och utrymme ska ges åt en mångfald av åsikter och meningsyttringar. UR ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning och tillhanda ett programutbud på de nationella minoritetsspråken samt på teckenspråk. UR ska ägna särskild uppmärksamhet åt tillgängligheten till och kunskapen om sina program. I och med tillståndsperioden 2014 2019 stärktes UR:s utbildningsuppdrag och UR:s medelstilldelning höjdes med 50 miljoner kronor. Regeringen ansåg att det växande behovet av radio- och tv-program som stärker lärandet i utbildningen motiverade en kunskapslinje för radio och tv i allmänhetens tjänst och att UR:s utbildningsutbud utvecklades och vidgades. Regeringen konstaterade vidare att det är centralt att UR når ut med sitt material genom att distribuera programmen så att de blir tillgängliga för den breda allmänheten och särskilda målgrupper inom olika utbildningar. Den del av UR tillgänglighetsarbete som sker via internet är enligt regeringen en viktig del av detta. Som en del av svensk public service, med ett uppdrag som särskiljer sig från de kommersiella aktörernas, har UR i likhet med Sveriges radio och SVT en positiv funktion på den svenska mediemarknaden. Public service samhällsuppdrag och funktion i det demokratiska samhället innebär att en analys av public service påverkan på mediemarknaden inte enbart kan göras i ekonomiska termer. Det är fundamentalt att man även tar kvalitativa hänsyn till de olika grundläggande uppdragen och funktioner de olika aktörerna på den svenska mediemarknaden har. Det är mot denna bakgrund som UR svarar på de av myndigheten ställda frågor.

2 I VILKEN ELLER VILKA OMRÅDEN AV MARKNADEN, INDELAT ENLIGT STRUKTUREN OVAN, VERKAR UR? UR är verksamt inom alla delar av marknaden enligt den av MRTV beskrivna mediestrukturen. Detta redogörs för utförligare i senare kapitel. I detta avsnitt berörs verksamheterna endast i översiktlig form. 2.1 Rättigheter UR är verksam på rättighetsmarknaden på flera sätt. I UR:s verksamhet skapas rättigheter genom upphovsrättsliga och konstnärliga prestationer. Vidare förvärvar och vidareupplåter UR rättigheter i olika former. För att förvärva rättigheter förhandlar och tecknar UR bland annat över 20 avtal med förbund och s.k. collecting societies inom upphovsmannaområdet. Och UR arbetar kontinuerligt med rättighetsfrågor såväl strategiskt som operativt. 2.2 Produktion UR har i uppdrag att producera och sända utbildningsprogram i allmänhetens tjänst. Utöver egen radio- och tv-produktion samproducerar UR program med andra sändande bolag eller produktionsbolag. UR lägger vidare ut produktioner på externa bolag. UR köper slutligen in ett stort antal produktioner från svenska och utländska produktionsbolag. 2.3 Mediebolag UR är ett av tre public service-bolag som verkar på den svenska mediemarknaden och står för ungefär fem procent av public services andel av mediemarknaden. 2.4 Distribution UR har egen sändningsrätt men inget eget sändningsutrymme, utan sänder i Sveriges Radios och SVT:s kanaler/programtjänster enligt överenskommelse bolagen emellan. UR:s utbud tillgängliggörs även via det öppna internet samt för utbildningsanordnare via olika slutna nätverk. 2.5 Konsumenter I och med att UR:s program sänds i Sveriges Radios och SVT:s programtjänster når utbudet så gott som hela befolkningen. Via internet och de slutna nätverken är programmen tillgängliga i efterhand för utbildningsväsendet. För tittar- och lyssnarsiffror samt användningen av UR:s program på internet hänvisar UR till företagets public service-redovisningar.

3 VAD ANSER NI OM ER ROLL PÅ MEDIEMARKNADEN OCH HUR PÅVERKAR NI DEN INOM RESPEKTIVE OMRÅDE 3.1 Rättigheter UR är en liten aktör på den svenska rättighetsmarknaden men har ändå en direkt och positiv funktion i relation till rättighetsinnehavare. Genom extern medverkan i den egna produktionen och genom externt utlagda produktioner skapar UR rättighetsintäkter för enskilda rättighetsinnehavare. Under 2013 uppgick UR:s arbets- och rättighetskostnader för upphovsmän och utövande konstnärer till cirka 20 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer UR:s indirekta finansiering av rättigheter genom t.ex. produktionsutläggningar och samproduktioner. UR verkar i den egna produktionen i huvudsak med svenska upphovsmän och svenska rättigheter. 3.2 Produktion Under 2013 sände UR 376 timmar radio, varav 222 timmar var förstasändningar. UR sände samma år 3932 timmar tv, varav 1060 timmar förstasändningar. Programmen fördelas mellan olika produktionsformer enligt nedan: RADIO 2010 2011 2012 2013 Egenproduktion (inkl. 181 165 166 151 bearbetning/samproduktion) Produktionsutlägg 12 67 78 91 Inköp 0 2 0 10 TOTALT 193 234 244 252 TV 2010 2011 2012 2013 Egenproduktion (inkl. 654 703 754 748 bearbetning/samproduktion) Produktionsutlägg 16 29 21 28 Inköp 204 267 252 257 TOTALT 874 999 1 027 1033 UR samarbetar med produktionsbolag på flera olika sätt. Produktionsutläggning: UR anlitar produktionsbolag för att göra produktionen. UR äger alla rättigheter till produktionen. Samproduktion: rättigheterna. UR samproducerar med produktionsbolag och delar på

Förvärv/Inköp: UR förvärvar exklusiva eller icke-exklusiva rättigheter (visningsrätt och publiceringsrätt) till en produktion som producerats av ett produktionsbolag. UR ser det som väsentligt att medverka till att det finns en sektor med svenska oberoende produktionsbolag. Eftersom UR ofta samarbetar med andra och mindre produktionsbolag än övriga mediebolag bidrar UR särskilt till detta. Inom ramen för programproduktionen engagerar UR även ett stort antal externa medverkande i olika former. I tabellen nedan redovisas UR:s kostnader 2010 2013 för utomståendes medverkan och andra samarbeten (milj kr/år). UTOMSTÅENDES MEDVERKAN OCH ANDRA SAMARBETEN 2010 2011 2012 2013 MEDVERKANDE OCH 29,5 31,3 39,9 42,2 PROGRAMANSTÄLLDA Medverkande 13,6 16,3 16,4 16,9 Programanställda 15,9 15,0 23,5 25,3 ANDRA SLAGS PRODUKTIONSSAMARBETEN* 24,7 28,8 24,3 38,8 Svenska 16,7 20,8 17,2 31,3 Utländska 8,0 8,0 7,1 7,5 TOTALT UTOMSTÅENDES MEDVERKAN OCH PRODUKTIONSSAMARBETEN 54,2 60,1 64,2 81,0 *Här redovisas ej kostnader för upphovsrättsavtal, översättningsbolag, avtal om musikrättigheter, filmavtal etc. UR träffar två gånger om året branschorganisationen Sveriges Distributörer av institutionell Film för att informera om program- och produktionsplaner. 3.3 Mediebolag UR är del av svensk public service med ett särskilt uppdrag att göra utbildnings- och folkbildningsprogram. UR hänvisar därför till vad Sveriges Radio och SVT har anfört när det gäller public service påverkan på mediemarknaden i denna del. 3.4 Distribution Utgångspunkten för UR:s distributionsstrategi är att UR:s program ska finnas tillgängliga där användarna finns. Kärnan i UR:s distribution är sändningarna i Sveriges Radios och SVT:s programtjänster och på de egna plattformarna på internet samt via slutna nätverk för utbildningsväsendet.

När det gäller UR:s program i Sveriges Radio och SVT:s kanaler samt distributionen av dessa hänvisas till dessa företags yttranden. 3.5 Konsumenter UR betraktar inte radio- och tv-lyssnarna eller utbildningsväsendet som konsumenter. UR:s uppdrag är inte att tillhandahålla en konsumtionsvara utan att utifrån sitt särskilda public service-uppdraget skapa nytta för individen och samhället samt svara mot olika behov. UR genomför årligen uppföljningar gentemot lärare och pedagoger vilka visar att UR åtnjuter stort förtroende från dessa grupper. Under de senaste åren har UR genomfört en nöjd kund index-undersökning, NKI, av pedagogers kännedom om och attityd till UR. Enligt undersökningen har en majoritet av lärarna och pedagogerna en övergripande positiv inställning till UR (87 %) och andelen fortsätter att öka något. Nöjdheten hos UR-användarna fortsatte även den att öka till NKI 77 vilket innebär att nöjdhetsindex steg med en enhet. Sedan mitten av 1980-talet har UR vartannat år undersökt svenska lärares medievanor och användning av UR:s produktioner i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) [2]. Enligt den senaste undersökningen som genomfördes 2014 framgår att 72 % av lärarna använder tv-program och 36% använder radioprogram. 57 % av lärarna har använt UR:s webbplats under läsåret 2013/2014. 89 % av de lärare som använder UR:s tv-program anser att det i mycket hög eller ganska hög grad håller hög kvalitet. Motsvarande siffra för radio är 79%. 4 PÅVERKAS NI AV ANDRA AKTÖRER OCH PÅ VILKET SÄTT INOM RESPEKTIVE OMRÅDE ENLIGT STRUKTUREN, POSITIVT ELLER NEGATIVT? I egenskap av att var ett av tre public service-företag och genom att sända i Sveriges Radios och SVT:s kanaler hänvisar UR i denna del till vad som anförs i Sveriges Radios och SVT:s yttranden till myndigheten. 5 VILKEN BETYDELSE OCH ROLL BEDÖMER NI ATT NI HAR I DEN PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGEN AV MEDIEMARKNADEN? Eftersom såväl samhället som mediemarknaden för närvarande genomgår stora förändringar bland annat på grund av den snabba tekniska utvecklingen är det svårt att uttala sig om UR:s och public services betydelse och roll i den pågående förändringen av mediemarknaden. Public services och dess verksamhets roll för demokratin, samhället och enskilda individer kan inte nog betonas och UR hänvisar här till vad som anförts av Sveriges Radio och SVT i denna del.

6 FRÅGOR OM SYSTEMET MED FÖRHANDSPRÖVNING 6.1 Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning? UR har sedan systemet med förhandsprövning införts inte utvecklat några nya permanenta tjänster som kräver förhandsprövning. UR har sedan 2011 en intern process för hur förhandsprövningsärenden ska hanteras. UR har sedan regleringen om förhandsprövning infördes gjort bedömningar enligt denna process och kommit till den slutsatsen att den bedömda verksamheten inte ska betraktas som en ny tjänst eller av större betydelse. De konkreta fallen har berört tillgängliggörandet av program ur UR:s arkiv och vidareutvecklingen av UR play och ur.se. I inget av fallen har UR kritiserats av Granskningsnämnden för radio och tv i samband med granskningen av public service-redovisningen för sin bedömning. 6.2 Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Enligt UR bör systemet med förhandsprövning avskaffas bland annat eftersom systemet strider mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud och dess bestämmelse om etableringsfrihet. För det fall förhandsprövningen kvarstår bör den enligt UR förtydligas på ett sådant sätt att förhandsprövningen blir den metod som används om programföretagen under en längre tillståndsperiod ser det som nödvändigt att, i syfte att lansera en ny tjänst, begära ett förändrat uppdrag eller utökade resurser i form av ökad medelseller spektrumtilldelning.