Gymnasiet och fackskolan



Relevanta dokument
Från gymnasium till gymnasieskola

Gymnasieskolans organisation och resultat under 50 år

1960-talets utredningar om ungdomsskolan avslutades med yrkesutbildningen

Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor

Den svenska gymnasieskolan

Läroverkens utveckling i Sverige

Kommittédirektiv. Gymnasieskolans utbud av studievägar 2000:35. Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj Sammanfattning av uppdraget

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub206 av Larz Johansson (c) m.fl. Kost, hälsa och konsumentkunskap i skolan. Mot. 1989/90 Ub

Oentralstyrclsens förslag t i l l uttalande. Ombudsmötet ansluter sig i princip'. t i l l skolkommi.ssionens

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

Den svenska gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Säkert och sakta. en kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning MARIA STANFORS

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 september 2008

el% Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Karlstads kommun Beslut Dnr :5371

Vägval: Lvux 82. Salin, S. (2006). Läroplan för kommunala vuxenutbildningen - Lvux 82. Vägval i skolans historia, 6(3-4).

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) Dir. 2017:20

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Att börja sjuan på Valstaskolan

Varför Region Skåne är intresserad av att arbeta med SI

Gymnasiereformen i korthet

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015

Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/

Skolan förr och nu. Författare: Angelica Lund. Ämne: projektarbete. Ort och år: Boden, Handledare: Britt inger Eliasson. Mari-Louise Swahn.

Att börja sjuan på Valstaskolan

FINNS DET FORTFARANDE EN "BEGÅVNINGSRESERV"? KJELL HÄRNQVIST LHÖR REFERENSBIBLIOTEK! UTLÅNAS EJ

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Gymnasiesärskolans program för estetiska verksamheter lokalisering 2020

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Förskolechefen och rektorn

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Gymnasieutbildning för studerande med särskilda behov

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Den formella vuxenutbildningen

56 Motionssvar, satsa på de praktiska delarna i skolorna i Örnsköldsviks kommun (Kst/2011:447)

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Läget för lärarlegitimationer 2014

Personal- och utbildningsenkät

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Lärarnas Riksförbund LR

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Nr Mot. 1975:

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA )

Information om Elevens val läsåret (sid 1-5)

Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Yttrande över promemorian Vissa timplanefrågor

Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27

Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Örebro stad. Nikolai högre allmänna läroverk/nikolai läroverk.

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

Välkommen till gymnasieskolan!

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

13 april 2012

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan

Vägledarkalendariet. 25 april Per Fermvik, undervisningsråd

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2015/2016

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan

Ta klass (SOU 2009:27) Remiss från Utbildningsdepartementet

NYHETER INOM SKOLLAGSTIFTNINGEN

Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120)

Roligare att lära lättare att lyckas!

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas

En gymnasieskola för alla

Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet

Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2018/19 Sammanfattning

Anita Lehikoinen Kanslichef

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Transkript:

Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet elever som avlade slutexamen, studentexamen, var 1950 6200. Var fjärde kom från fackgymnasium. 40 % av eleverna vid de allmänna gymnasierna var vid denna tidpunkt flickor medan motsvarande antal var 29 % vid handelsgymnasierna. Vid de tekniska gymnasierna var endast en handfull flickor. År 1953 beslutade riksdagen att inrätta ytterligare en linje, den allmänna linjen med uppdelning på social och språklig gren. År 1960 hade antalet elever, som avlade studentexamen ökat till 9800. År 1960 tillsattes gymnasieutredningen. I direktiven pekade departementschefen på den utökning av gymnasieutbildningen, som var att vänta. Redan 1962 beräknades antalet examina uppgå till nära 15 000 för att 1970 ligga på drygt 20000. Vid 1960-talets början var olikheterna fortfarande betydande i gymnasiefrekvensen bland ungdomar från skilda socialgrupper och geografiska områden. I en studentklass om 25 elever kom endast 5 från arbetare och lägre tjänstemän. Gymnasiet förväntades i framtiden få en långt bredare rekrytering. Gymnasieutredningen presenterade sitt förslag "Ett nytt gymnasium" 1963. Det fick fem linjer: humanistisk, samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig, ekonomisk och teknisk. Med detta förenades de tidigare allmänna gymnasierna med handelsgymnasierna och tekniska gymnasierna. Utbildningen blev treårig, den tekniska dock fyraårig. De praktiska studievägarna - flickskolan och den praktiska realskolan - förutsattes redan i anslutning till beslutet om grundskolan få en fortsättning vid sidan om gymnasiet med tvååriga linjer. Det 135

fanns emellertid även ur andra synpunkter behov av ett breddat gymnasialt skolsystem. År 1962 tillsattes fackskoleutredningen. Den var klar med sitt förslag redan nästkommande år. Fackskoleutredningen föreslog, att fackskolan skulle bli tvåårig med uppdelning på tre linjer: social, ekonomisk och teknisk. Största inslaget av allmänna ämnen fick den sociala linjen, medan de ekonomiska och tekniska linjerna blev en parallell till motsvarande gymnasielinjer. Någon snäv yrkesinriktning skulle emellertid fackskolan inte få. Den skulle ge en bred grundutbildning med stora inslag av allmän utbildning, men den skulle också förbereda för en kommande yrkesverksamhet på "mellannivå". Remissopinionen till gymnasie- och fackskoleförslagen var i alla huvudfrågor positiv. Facklärarförbundet framhöll att den teoretiska utbildningen borde ombesörjas av gymnasiet och fackskolan och den mera praktiska utbildningen av yrkesskolan: "Dessa tre skolformer bör utformas så, att de tillsammans bildar en enhet - det gymnasiala skolsystemet - med goda övergångsmöjligheter mellan skolformerna. På längre sikt tecknar utredningen perspektivet av en helt integrerad ungdomsskola, som inom sig rymmer olika studievägar anpassade efter skilda elevtypers intressen och fallenhet, men som inte är skilda åt genom organisatoriska barriärer. Facklärarförbundet delar denna framtida bedömning: en totalt integrerad ungdomsskola, som tillgodoser alla utbildningsbehov, intressen och studieförutsättningar på detta åldersstadium, bör utgöra riktmärket för reformarbetet såväl beträffande 'det nya gymnasiet' och fackskolan som berörda sektorer av yrkesskolan. Visst samråd i samordnande syfte har förekommit med fackskoleutredningen. Beklagligtvis har något motsvarande inte kunnat ske beträffande yrkesskolan på grund av dröjsmålet med tillsättandet av en särskild beredning för denna skolform. Ur helhetens synpunkt är det därför särskilt angeläget, att de nu aktuella reformerna inte 'låses' hårdare än att justeringar kan vidtagas på basis av överväganden inom yrkesutbildningsutredningen." En betänklig brist var, uttalade förbundet, att inte alla elever skulle ges en undervisning, som avsåg den enskilde individens anpassning till hem och familj och den egna ekonomin. Läroplanen borde kompletteras med undervisning av detta slag med 1/2-1 veckotimme under ett år för samtliga elever. Undervisningen skulle handhas av hushållslärare och barnavårdslärare. 136

Kunskap om hem och familj och den egna ekonomin borde inte vara förbehållen grundskolan utan vara obligatorisk också i gymnasiet och fackskolan, hävdade SFL. Foto: Stockholms skolmuseum. SFL föreslog vidare, att slöjd skulle utgöra alternativ till teckning och musik. Slöjden var, vilket utredningen vitsordade, ett mycket uppskattat ämne bland eleverna. Hemkunskap, textilkunskap och slöjd borde vidare förekomma som frivilliga ämnen. En textil-estetisk utbildning borde också finnas på läroplanen med "ansvar för vården av vårt lands förnämliga och internationellt mycket uppmärksammade textila kulturtraditioner". För studier vid fackskolan hade kursfordringarna utformats så att elever, som valt praktiska linjer i årskurs 9, inte kunde komma ifråga. Med hänsyn till den betydelse, som praktik och utbildning i yrkesämnen har för studier i fackskolan, menade SFL, att intagningsbestämmelserna borde ha utformats så, att sökande från alla grundskolans linjer likställdes. I oktober 1964 presenterades regeringens förslag till reformering av gymnasiet. Vidare föreslogs att en gymnasial skola, benämnd fackskola, skulle inrättas, som byggde på grundskolan och gav en vidgad och fördjupad allmän utbildning samt en yrkesinriktad utbildning. 137

Såväl för gymnasiet som fackskolan överensstämde organisation och läroplaner nästan helt med utredningsförslagen. SFLs önskemål om förändringar och kompletteringar av läroplanerna vann inget gehör. Vid riksdagsbehandlingen lovordades utredningsarbetet av de flesta talare. Grundtanken, att nuvarande gymnasiet från att vara en utbildning för en begränsad elit till en allmän ungdomsutbildning, accepterades av alla med ett undantag - högerpartiet. Det föreslog, att intagningsbestämmelserna skulle skärpas, att tidigare regler om flyttning till högre årskurs skulle bibehållas liksom studentexamen med censorer, allt i syfte att "garantera standarden". I riksdagsdebatten sade Alva Myrdal bl a: "Denna sats av reservationer utgör, som många här sagt, i själva verket en samlad attack emot själva målsättningen. Dessa reservanter må tala aldrig så mycket om att försvara gymnasiets 'kvalitet' linjerar man i dessa reservationer just med 'kvalifikationernas' hjälp upp en urvalsskola av m/ä, ett parallellskolesystem på det gymnasiala stadiet. Ty vad som är tydligt men inte utsagt är naturligtvis, att gymnasiet skulle vara finskolan, medan de som släpps in genom de bredare portarna till fackskolan och yrkesskolan skulle bli praktiskt taget bundna därigenom." Den 15 december 1964 beslutade riksdagen om det nya gymnasiet och fackskolan. Med detta infördes från 1 juli 1966 ett treårigt gymnasium, för den tekniska linjen fyraårigt, och en tvåårig fackskola. 138

Elever i gymnasiet 1950-70 A r Allmänt Kv Tekniskt Kv Handels- Kv Totalt Kv gymnasium % gymnasium % gymnasium % % 1950 16 700 41 2 600 2 2 000 29 21300 35 Allmän Kv Latin- Kv Real- Kv Tekniskt Kv Handels- Kv linje % linje % linje % gymnasium % gymnasium % 1960 11 300 57 15900 72 28100 30 7400 3 3800 53 66500 43 1965 24300 63 13200 78 36000 32 17200 6 13900 55 104600 44 Humanistisk- Naturveten- Teknisk linje Ekon linje samhällsveten- Kv skaplig linje Kv Tekniskt Kv Handels- Kv skaplig linje % % gymnasium % gymnasium % 1970 35200 66 31 600 36 17400 4 18400 39 102600 43 Diagram 12 Kalla: PM trän SCB 1977:11. SCB, Utbildningsslalislik årsbok 1978, tab 6.5. 6.6. 6.7 Elever i fackskolan 1963-70 Ekono- Ar Social Kv misk Kv Teknisk Kv Musik- Kv Totalt Kv linje % linje % linje % linje % % 1963 500 70 400 62 700 4 1600 40 1965 3200 72 2400 54 4200 3 9800 39 1970 19200 77 9500 49 9900 2 38600 51 Diagram 13 Kalla: SCB. Utbildningsslatistisk årsbok 1978. lab 6.11 139