Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Till Dig som studerande Dödsstraff är en brutal vardag i stora delar av världen. Ett världsligt avskaffade är FN:s mål och detta kan bara uppnås via aktiv handling. Kunskap om mänskliga rättigheter är en förutsättning för vårt handlande. Det är därför viktigt med undervisning och information om mänskliga rättigheter i skolan. Materialet syftar till att ge Dig som elev fördjupade kunskaper i ämnet och att Du via känsla och handling sedan kan dra nytta av dessa kunskaper. Läromedlet tar upp dödstraffets historia ur ett internationellt och svenskt perspektiv samt presenterar vilka metoder som använts tidigare och vilka som förekommer än idag. Vidare behandlar materialet dödstraff kontra FN: s stadga om de mänskliga rättigheterna, samt den eviga debatten kring dödstraffets fortsatta existens. Detta läromedel riktar sig till Dig som elev i Grundskolans senare år eller Gymnasiet. Läroplanen tar upp vikten av att känna till de mänskliga rättigheterna och hur dessa påverkar oss, såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Flera av världens länder agerar på ett sätt som strider mot de mänskliga rättigheterna. Texten kan användas som en grund för de teoretiska genomgångarna, samt för att väcka debatt i ämnet. Det är till för att skapa intresse och öppna upp för vidare studier och fördjupningar inom området. Enligt läroplanen ska eleven självständigt kunna inhämta, värdera och sortera information och arbeta med detta utifrån olika metoder. Jag stod och jobbade med något i min verkstad därhemma. Vid sextiden började jag plötsligt gråta och skaka helt okontrollerat. Jag gick tillbaka i huset och min fru frågade vad det var med mig. Tårarna bara rann. Jag sa till henne att jag tänkte på den avrättning jag genomförde för ett par dagar sedan och alla andra jag varit med om. Alla säger att man kan begrava det inom sig men man har alltid minnena kvar. Fred Allen, bödel vid över 120 avrättningar Sida 2

Innehåll Inledning 4 Dödsstraffets historia 5-8 Innan och under antiken 5 Medeltiden och upplysningen 6 1800- och 1900-talet 7 Metoder 8 Sveriges historia 9 Dödsstraff och mänskliga rättigheter 10 Dagens utveckling 11-12 Den eviga debatten 13 Argumentation 14-18 Avskräckande? 14 Oskyldigt dömda? 15 Kostsamt för samhället? 16 Ett avslut för de anhöriga? 17 Öga för öga, tand för tand? 18 Organisationer 19 Diskutera vidare 20 Aktuella fall 21-23 Avslutning 24 Ordlista 25-26 Sida 3

Inledning Uttrycket öga för öga, tand för tand har många hört men vad innebär det? Jo, orden är hämtade ur bibeln, kapitel 21 i Moseboken, och är en lag som berättar hur människorna ska leva sina liv samt vilka straff man förtjänar om man överträder lagens gränser. Sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma. Detta synsätt må verka främmande för oss idag men förs fortfarande fram som argument för dödsstraff. Döden är det strängaste straff en människa kan dömas till. Dödsstraffets vara eller icke vara har debatterats i flera hundra år och blossar upp i tider då dödsstraff avkunnas i domstolar runtom i världen. Ett fåtal länder avskaffade dödsstraffet under slutet av 1800- talet men det dröjde ändå till sena 1900-talet innan trenden spred sig bland världens länder. Enligt Amnestys senaste mätning (2008) har 138 länder i världen avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken via moratorium för avrättningar*. Av de 59 länder som har kvar dödsstraffet legaliserat* i lagstiftningen var det "bara" 25 som genomförde avrättningar under 2008. Det året ägde 93 % av de kända avrättningarna rum i fem länder; Kina, Saudiarabien, Iran, Pakistan och USA. Officiellt avrättades 1 718 människor i Kina men enligt en välkänd juridisk expert, Liu Renwen, handlar det om cirka 8 000 människor varje år. Kina är idag det land som utför flest avrättningar och står för 80 % av alla exekutioner som sker. Kina, Vitryssland och Nordkorea är några av de länder som visat sig avrätta människor i lönnrum och i hemlighet. Sett till världen i sin helhet är arkebusering* och hängning* de vanligaste dödsstraffsmetoderna idag. I Kina och USA är giftinjektion* den vanligaste metoden medan man fortfarande använder sig av stening* i Iran. USA är det land i världen som använder sig av flest metoder för avrättning, enligt Amnesty. Där förekommer fortfarande hängning, elektriska stolen och gasning. sv.wikipedia.org Arbetet för ett världsligt avskaffande går dock framåt sakta men säkert. Sida 4

Dödsstraffets historia Dödstraffet har i alla tider följt människan. Tanken att ta någons liv som straff för ett brott har väldigt gamla anor. Ursprungligen tror man att det kommer ifrån gamla offerriter, där människor offrades till gudarna för att få fördelar eller för att mildra gudarnas vrede. Andra menar att den rättsordning som rådde bland folken kring Medelhavet, innan det tillkom en organiserad statlig centralmakt, är ursprunget till denna idé. Dödsstraffet har genom historien ofta utnyttjats som ett sätt att tysta avvikare och avskräcka andra från att kritisera dem som har makten. Nedan kommer en översikt för dödstraffets historia över tid. Innan antiken Innan de moderna och organiserade statsbildningarna kom till, slöt sig grupper av folk tillsammans i byar. Där byggde samhörigheten på blodsband, språk och tradition. Man hade en ensam ledare som hade rätten att ge order för att skydda gruppens fortlevnad och här använde man dödstraff för att upprätthålla gruppens disciplin. Det fanns ingen central dömande maktinstans utan tvister löstes med hämnd och begreppet blodshämnd* blev vanligare. Det var viktigt med sämja och till slut kom man fram till att fred kunde skipas genom att ge lindring till de drabbade. När mer organiserade samhällen hade bildats blev dödsstraffet ett sätt för härskaren att upprätthålla ordning och lydnad i samhällets namn. Under antiken Under antiken växte en mer civiliserad styrelseform fram. Medborgarna var viktigare än stamtillhörigheten och rättskipningen skedde genom tidiga former av demokrati. Högkulturerna i Aten och Rom la de västerländska grunderna för många av de filosofiska, rättsliga och politiska principer vi använder oss av idag men dödstraffet användes flitigt på slavar, brottslingar, förrädare och liknande. En hel romersk legion på 4 000 man halshöggs till exempel som straff för att ha begått övergrepp i krig. Inom judendomen och den framväxande kristendomen accepterade man dödstraff genom att människorna accepterade Guds regler och bud. Om man inte följer dessa har man ett straff att vänta. Sida 5

Dödstraffets historia 1800-talet En bit in på 1800-talet flyttades avrättningarna inom fängelsemurarna. Det allmänna skådespelet blev en undangömd hemlighet för några få inblandade. I 1800-talets Europa ökade fängelsernas antal drastiskt och fängelsestraff utdömdes för ett växande antal brott. Detta hade samband dels med upplysningen men även med omvandlingen av samhället från bondetill industrisamhälle. Straffet hade tidigare ingått i en kollektiv ritual av hämnd, botgöring och förlåtelse, medan det under industrialiseringen blev mer avskilt och individualiserat. Straffet var den dömdes ensak. Men det kom också nya läror som försvarade dödsstraffet. Enligt den tyske filosofen Immanuel Kant måste den som mördat själv dö för att balansen skulle upprätthållas. Det var en lära om vedergällning, som inte hade med religionen att göra utan det allmänna samhällssystemets principer om jämvikt och rättvisa. Vissa forskare började undersöka huruvida brottslighet skulle kunna vara genetiskt, och gav vissa rastypiska signalement (utskjutande käkar och sluttande panna var några av dessa). 1900-talet Under första hälften av 1900-talet upplevde dödsstraffet i Europa en renässans i de auktoritära nazistiska och fascistiska regimerna, där det utnyttjades som politiskt terrorinstrument i statens tjänst. Efter andra världskrigets slut har FN* spelat en viktig roll i kampen mot dödsstraffet, bland annat genom den internationella konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter från 1966. I artikel 6 stadgas att varje människa har en inneboende rätt till liv och sammantaget uttrycker artikeln ambitionen att begränsa dödsstraffets användning. År 1997 antogs en FN-resolution om moratorium: de medlemsstater som har kvar dödsstraffet uppmanas att inte verkställa avrättningar. Målsättningen är att helt avskaffa dödsstraffet på sikt. www.abcnews.com Sida 6

Metoder Vid dödsstraff har människan visat prov på stor uppfinningsrikedom. Hängning, arkebusering och giftinjicering är de vanligaste avrättningsmetoderna idag. En annan metod som använts över hela världen är halshuggning med svärd, yxa eller giljotin. I den germanska kulturen ansågs halshuggning vara ett respektabelt straff och dessutom särskilt avsett för män. Bålbränning var ett straff som oftast drabbade kvinnor dömda för häxeri och arkebusering har för det mesta använts i militära sammanhang. Det har funnits ett antal makabra sätt att avrätta människor; till exempel levande begravning, att kokas levande, rådbråkning* och garrottering*. Den elektriska stolen, som nu för tiden nästan symboliserar dödstraff, har en udda bakgrund. I slutet av 1800-talet var elektriciteten ett nytt påfund, och i USA använde Edison Company likström medan konkurrenten Westinghouse Company använde växelström. För att visa allmänheten hur farlig växelströmmen kunde vara, började Edison Company hålla offentliga förevisningar där djur dödades av växelströmmen. Detta väckte tanken till dödstraff via elektricitet (växelström) på människor. År 1888 byggdes den första elektriska stolen i New York. Den invigdes 6 augusti 1890 med en plågsam och klumpig avrättning. Det hindrade dock inte andra delstater från att snart följa efter. Gaskammaren användes första gången år 1924 i Nevada, USA. Delstaten ville avrätta den dömde genom att i smyg pumpa in vätecyanid i cellen medan han sov, men planen gick emellertid inte att genomföra smidigt på grund av tekniska svårigheter. En särskild gaskammare byggdes då för ändamålet istället. USA:s delstat Oklahoma blev först år 1980 med att använda dödlig injektion som avrättningsmetod, men anledningen var av det ekonomiska snarare än av det humana slaget. Delstatens gamla elektriska stol var i behov av omfattande renovering och att bygga en gaskammare ansågs för dyrt. Med en dåvarande kostnad på endast 10 15 dollar per avrättning var injektion det billigaste alternativet och även det mest humana. Det har dock framkommit bevis på senare år att människorna plågas till döds även av denna metod. Giftblandning som används i USA har inte framställt under någon som helst forskning och de som utför avrättningarna är inte medicinskt utbildade. Substansen som giftet innehåller är förbjudet att användas för att söva husdjur men denna säkerhetsåtgärd har inte vidtagits när det kommer till människor. Sida 7

Sveriges historia Officiella avrättningar, 2008: Kina 1718 Iran 346 Saudiarabien 102 USA 37 Pakistan 36 Studera tabellen över utveckling av antalet avrättade i Sverige och fundera över möjliga anledningarna till varför det ser ut som det gör. Viktiga årtal i svensk historia I 1600-talets Sverige bestraffades alla stölder, av värden överstigande en viss summa, med döden. Brottslingarna hade ingen som helst nåd att vänta och på 1700-talet blev man exempelvis hängd om man mjölkade grannens kreatur. Dödsstraffet blev över tid till ett undantagsfall, från och med 1860-talet blev livstidsstraff ett alternativ till dödsstraff. Även om avrättningarna blev färre till antalet så genomfördes fortfarande dödsstraff om än i mindre skala. År 1877 avskaffades de offentliga avrättningarna och ersätts av exekution inom fängelsets murar utan tillträde för allmänheten. År 1890 äger den sista avrättningen av en kvinna rum, år 1910 genomfördes den sista avrättningen av en man i Sverige. År 1921 avskaffas dödsstraff i den allmänna strafflagen, men kvarstår i den militära lagstiftningen. År 1972 avskaffas dödsstraffet även under krigstid. Officiella avrättningar i Sverige: Årtionden Antal 1761-1770 263 1771-1780 40 1781-1790 62 1791-1800 60 1801-1810 70 1811-1820 96 1821-1830 110 1831-1840 135 1841-1850 57 1851-1860 69 1861-1870 12 1871-1880 4 1881-1890 3 1891-1900 4 1901-1910 1 Sida 8

Dödsstraff och mänskliga rättigheter Begreppet mänskliga rättigheter* går långt tillbaka i historien. På 1700-talet kom krav på frihet från olika håll. 1776 skrevs USA:s oavhängighetsförklaring om människors lika värde och 1789 inträffade den franska revolutionen där slagorden var frihet, jämlikhet och broderskap. Det stora steget togs den 10 december 1948, då FN:s generalförsamling antog en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Man ville försäkra sig om att det senaste århundradets tragedier aldrig ska upprepas. Världssamfundet behövde därför ta ett gemensamt ansvar för den enskilde individens rättigheter. FN är den viktigaste aktören när det gäller mänskliga rättigheter. Varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 3 FN:s deklaration tydliggör att dödsstraff är det grymmaste, mest omänskliga och nedvärderande straff som finns. Man menar att dödsdomar medför en ökad likgiltighet för mänskliga värden och att FN därför kräver att alla oberoende organisationer, både nationella och internationella, ska gemensamt och enskilt sprida information för avskaffandet av dödsstraffet. Många länder har avskaffat dödsstraff i fredstid men det är fortfarande lagligt i krigstid. Fundera varför dödsstraff är mer accepterat i krigstid och inom det militära. Så sent som år 1989 avrättades människor i 100 länder. 20 år senare har antalet sjunkit till 25 länder. Detta visar att FN: s ambition om det totala avskaffandet närmar sig sakta men säkert. Artiklarna var riktlinjer fram till år 1966 då de blev rättsligt bindande, (för de länder som undertecknat och därmed godkänt deklarationen) och går under benämningen Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. www.unicef.se Sida 9

Dagens utveckling Allt fler länder ansluter sig till FNkonventionen. FN-rådet för mänskliga rättigheter övervakar huruvida konventionerna efterlevs. Men hur har då utvecklingen sett ut med hänsyn till de mänskliga rättigheterna och arbetet mot dödsstraffen? Påtryckningar och publicitet är medel som kan vara effektiva för att få ett land att inte bryta mot de mänskliga rättigheterna. Ifall ett land inte efterlever konventionerna kan landet utsättas för sanktioner från omvärlden, i form av ekonomiska och sociala åtgärder. Inget land har ännu utsatts för sanktioner på grund av deras utförande av dödsstraff. Det ifrågasätter trovärdigheten hos FN och dess konvention. Sverige är ett av de länder som aktivt har arbetat för att de mänskliga rättigheterna ska efterlevas och att dödsstraffet ska avskaffas på hela den internationella arenan. Den främsta granskningen för att garantera att rättigheterna efterlevs i Sverige, är våra domstolar. Förutom domstolarna finns det även Justitieombudsmannen som kontrollerar att domstolar samt statliga och kommunala myndigheten följer gällande lagar och inte bryter mot rättigheterna i sin verksamhet. På den internationella arenan har arbetet för dödsstraffets avskaffande glädjande nog gått framåt i vissa delar av världen medan andra delar av världen har stagnerat eller backat i sin utveckling. Elva länder i Asien, nio länder i Mellanöstern och Nordafrika, två länder i Afrika, två länder i Amerika och ett land i Europa har utfört avrättningar under år 2008. Mörkertalet tros dock vara stort och Amnesty tror att det i själva verket handlar om ett större antal länder i verkligheten. www.utrikesperspektivet.se I Afrika söder om Sahara har länderna dock visat på en positiv trend i och med att flertalet har avskaffat dödsstraffet och andra har upphört att verkställa avrättningarna. I Mellanöstern och Nordafrika har utvecklingen generellt varit negativ och dödsstraff förekommer ständigt i så gott som alla länder i området. I Asien har situationen blivit värre i och med att de mänskliga rättigheterna i bl.a. Afghanistan och Pakistan inte efterlevs. Iran är ett av de länder som valt att återinföra dödsstraffet i lagstiftningen. Så sent som 2008 kom ett Sida 10

Dagens utveckling lagförslag om dödsstraff för de iranier som väljer att gå ur islam (efter att ett övervägande antal parlamentsledamöter röstade för förslaget). Tortyr är fortfarande vanligt förekommande i Mellanöstern och många avrättningar sker fortfarande offentligt. Utvecklingen ser också mörk ut i Nordkorea och Kina där många avrättningar sker i hemlighet och bortanför all officiell kännedom. Antalet avrättade i Vitryssland är också ytterst osäkert då statistik korrigeras för att dölja politiska mord. Korrekt statistik skulle förvärra relationen till EU-gemenskapen. I USA har 14 delstater förbjudit dödsstraff medan 36 delstater fortfarande har det legaliserat. Enligt en undersökning utförd år 2009 är två av tre amerikaner positiva till dödsstraffet. År 2005 tog Högsta domstolen i USA ett betydelsefullt steg i kampen mot dödsstraffet när man avskaffade det för minderåriga (under 18 år). Antalet som dömdes till döden i USA år 2007 var en tredjedel av det antal som dömdes till döden år 1996. I Västeuropa var Storbritannien det sista landet att helt avskaffa dödsstraffet. Detta skedde 1998 och därmed hade alla stater inom EU avskaffat det. Fortfarande återstår dödsstraffet som en legaliserad brottsåtgärd i 59 länder runtom i världen. Hur kommer det sig att ett modernt västerländskt och demokratiskt land som USA fortfarande använder sig av dödsstraff? Varför lägger vi större vikt vid att USA har legaliserat dödsstraffet, när Kina idag utför överlägset flest avrättningar? President Bush lovade att man alltid ska stå fast vid de oeftergivliga kraven på mänsklig värdighet, bland vilka han räknar in jämlik rättvisa. Om USA sviker demokratin, rättvisan och de mänskliga rättigheterna hotar detta även övriga världen. Av en demokrati som USA kan vi kräva att de ska inse vad Europa redan insett, att det oåterkalleliga dödsstraffet är oförenligt med demokratins grundläggande övertygelse om varje människas rätt till liv. Lars Åke Augustsson (Nära döden) Reflektera kring ovanstående uttalande utifrån perspektivet mänskliga rättigheter kontra dödsstraff. Sida 11

Den eviga debatten Betraktelsesätten vad gäller dödsstraff är ofta väldigt bestämda och diskussionerna är laddade. Många av de argument som anfördes redan på 1700-talet mot dödsstraff används än idag i debatten. Argumenten för dödsstraff är, som vi sett, av ännu äldre ursprung. Tankarna om vedergällning och dess avskräckande effekt återkommer, ibland modifierade och moderniserade, men fortfarande igenkännliga. De är fortfarande lika tvivelaktiga. Två ord som ständigt lyfts fram i dödsstraffsdebatten är människovärde och rättvisa. Å ena sidan menar man att dödsstraffet är en brutal, omänsklig och omoralisk handling som bryter mot offrets grundläggande mänskliga rättigheter. Å andra sidan menar man att dödstraffet är ett effektivt medel i kampen mot en stabilare, rättvisare och säkrare värld. Finns det något rätt eller fel? Myntet har två sidor och argumenten haglar från båda håll. Det intressanta i denna debatt är att parterna använder sig av samma argument för att stärka sina bevis. Då fakta presenteras inom samma områden, av båda sidor, kan det vara problematiskt att ta ställning i debatten. Det var lättare när man hade fått rutin, visste hur det skulle fungera. Men att se någon dö det blir aldrig lättare. Jag försöker ändå tänka att under omständigheterna gjorde jag mitt bästa. Man gör bara en bråkdel av hela processen, så måste man tänka för att inte ta på sig hela bördan av att avrätta den här killen. Jag säger inte att jag är emot dödsstraff men så är det antagligen. Jag har tänkt så mycket mer på det. Jag har blivit tvungen eftersom det hänt om och om igen. www.wadbring.com/historia Bödeln utför en legal handling då denne dödar en fälld brottsling. Är det moraliskt rätt, enligt dig? Jim Willen, bödel* vid 89 avrättningar Sida 12

Argumentation Avskräckande? Det är avskräckande! Tron på att dödsstraffet leder till mindre antal brott är en förklaring till att man fortfarande legaliserar dödsstraffet i flera länder. Statistiken som visar att delstater med dödsstraff har en högre brottsfrekvens uppstår pga. folkmängddimensionen i delstaterna och inget annat. De flesta delstaterna utan dödsstraff har mindre befolkning vilket leder till mindre antal utförda brott. Det begås generellt sett mer brott i storstäder, oavsett dödsstraffets existens. The Washington Post presenterade även en undersökning år 2007 som visade att dödsstraff är avskräckande. Skribenten menar att man vetenskapligt, på University of Colorado, har bevisat att för varje avrättad brottsling räddar man tre till arton liv som annars hade tagits av andra brottslingar eller vid ett framtida frigivande. Om effekterna av ett brott blir för riskfyllda förändrar man sitt beteende, enligt Naci Mocan som genomförde undersökningen. Dock har studierna blivit kritiserade då granskare menar att undersökningarna inte är tillförlitliga. Det är inte avskräckande! Brott begås ofta under stark upphetsning och påföljdens karaktär har ingen återhållande verkan. Enligt Amnestys angivna sifferstatistik så har Texas, som avrättar flest personer i hela USA, också en hög mordfrekvens. Om vi jämför South Dakota och North Dakota, vilka har en liknande befolkningsstruktur finner vi att argumentet om en avskräckande effekt inte håller. North Dakota har 30 % lägre mordfrekvens trots att de har avskaffat dödsstraffet. Vidare presenterar DPIC (Death Penalty Information Center) intressant nog siffror rörande 2008 som visar att delstater som avkunnar dödsstraff genomsnittligt har 5,2 mord per 100 000 invånare medan delstater som förbjudit dödsstraff har 3,3 mord per samma antal invånare. New York Times publicerade en undersökning år 2000, visandes att 10 av 12 stater utan dödsstraff har färre mord än genomsnittet, medan hälften av staterna med dödsstraff har flera mord än genomsnittet. Baserat på dessa undersökningar finns inga belägg för att dödsstraff fungerar i avskräckande syfte. Sida 13

Argumentation Oskyldigt dömda? Målen rättfärdigar medlen. Idag är Det finns risk för att oskyldiga döms! tekniken så pass avancerad att Sedan avrättningarna i USA återupptogs 1977 misstagen har minskat. Säkerheten blir har 130 dödsdömda fångar frigetts från dödscell, några av dem bara ett par dagar före allt tillförlitligare i takt med att teknologin (DNA-prov) utvecklas med planerad avrättning. 2008 frigavs fyra fångar åren. Försvararna av dödsstraffet menar efter en längre tid i dödscellen. Hur ofta händer att systemet inte är orättvist sett till det då att de dömda mött döden innan olika folkgrupper, utan att somliga bevisningen tillrättaläggs? Bristfälliga faktiskt utför fler brott i och med att rättegångar förekom 2008 i flera länder i man kan se en korrelation mellan Mellanöstern. 2001 genomfördes den hittills fattigdom och brottslighet. mest omfattande studien av den amerikanska Det är dessutom fler till antalet som rättssäkerheten i dödsstraffsmålen. Man följde mördas av de frigivna brottslingarna, än alla tusentals överklaganden och fann att i antalet oskyldiga människor som 68 % av målen hade allvarliga misstag gjorts. avrättas. De vanligaste bristerna var inkompetenta försvarare, att polis och åklagare undanhållit bevisning, att juryn fått felaktiga instruktioner samt partiskhet hos domare eller jurymedlemmar. I 7 % av dessa fall bevisades den dömde vara oskyldig. Pengar och berömmelse spelar en avgörande roll i domstolsbeslutet. Det handlar om hur kompetenta försvarare man har, i vilken del av landet som rättegången äger rum samt den anklagades och offrets etnicitet. www.brottsrummet.se Afroamerikaner och latinamerikaner utgör 43 % av de avrättade samtidigt som de endast utgör ca 25 % av befolkningen. Det handlar om ett accepterat folkmord! Sida 14

Argumentation Kostsamt för samhället? Det må drabba ekonomin kortsiktigt men på lång sikt vinner man på att avkunna dödsstraffet i och med att man förhindrar mördare från att begå brott igen. Det kan även kosta på andra sätt än rent ekonomiska. Pengar är en liten förlust jämfört med de liv som man kan förlora vid potentiella återfall, om gärningsmannen kommer ut i friheten efter ett antal år i fängelse (benådning*). I Sverige har vi fängelse och vård istället för dödsstraff. I och med att Sverige inte bokstavligen har livstidsfängelse (som USA har) så betyder det att mördaren kan komma att få sin frihet efter ca 10-18 år. Det finns då risk för att mördaren mördar igen, och fler oskyldiga liv tas. Brås rapport från 2007 presenterar statistik för antalet brottsåterfall (1991-2001). Inom ett år handlar det om 20-25 % medan återfallen inom tre år är 30-38 %. Ingen statistik presenteras för återfall efter ett eller flera decennium men med all säkerhet skulle dödsstraff eliminera risken för möjliga återfall vid benådning. Är det inte mer kostsamt för samhället att döda en oskyldig än att döda en skyldig? Handlar kostnaderna enbart om pengar? Dödsstraffet är otroligt kostsamt! Flera delstater i USA deklarerar att de överväger att avskaffa dödsstraffet som besparingar i ekonomiskt dåliga tider. Det kostar enligt Amnesty i genomsnitt 10,3 miljoner kronor per dödsdömd medan en livstidsdömd (i enmanscell med högsta säkerhet) kostar 6 miljoner, sett till hela världen. En dödsdömd sitter flertalet år i dödscellen i väntan på sin avrättning och den stränga bevakning man har av dödskamrarna är kostsam, tillsammans med kostnaderna för den juridiska processen. Enligt Judicial Conference of the United States har man, tillsammans med flera delstatsregeringar i USA, presenterat en sammanställning av kostnader för ett dödsstraffsfall (från gripande till avrättning). Det kostar staten i USA 1-3 miljoner dollar per avrättning. Enbart kostnaderna för försvaret är fyra gånger högre då åklagaren yrkar på dödsstraff. I den ekonomiska krisens spår blir det allt vanligare för politiker att använda sig av finansiella argument, då man hävdar att det finns billigare och effektivare sätt att bekämpa brottslighet. Många delstater i USA får lov att skjuta upp avrättningarna på grund av den finansiella krisen, vilket bara förlänger den dödsdömdes lidande. Sida 15

Argumentation Ett avslut för de anhöriga? De anhöriga behöver få ett avslut på sin Dödsstraffet läker inga sår. I väntan på att smärta. Avrättningen ska sätta en punkt mördaren ska sona sitt brott (efter flera år i varifrån man ska kunna gå vidare med sitt dödscell) fördröjs läkningen och liv. undanskymmer lidandets verkliga orsak, Utöver detta måste solidaritet, empati och vilket är förlusten av en älskad anhörig. Att känslan för rättvisa för brottsoffren öka i offrens anhöriga hatar mördaren är samhället. Dödsstraff är ett effektivt sätt förståeligt. Vi kan inte kräva medlidande att visa samhällets stöd till brottsoffren av dem som lider för att de mist någon samtidigt som dödstraffen tydligt visar vad oersättlig. Men hur skulle förlusten av en samhället värdesätter och vart gränsen går. älskad kunna kompenseras av att samhället Människor ska hållas ansvariga och det är tar en annans liv? Vedergällning är falsk ett måste om man brutit respekten för en matematik, en flykt från den svåra insikten annan människas liv. Genom att mörda en att sorgen är omätlig och kräver vårt människa har man medvetet visat att man deltagande och medlidande. Att verkställa inte respekterar tankarna om livets en dödsstraffsdom kostar miljoner och det helighet och människovärdet, då förtjänar är pengar som skulle kunna ha använts på man inte livet. Det avslutet förtjänar bättre sätt via finansiering av rådgivning, brottsoffrets anhöriga. brottsoffrens telejour samt skadeståndsummor och andra samhällstjänster som kan hjälpa läkandet. Hämnd ger inte själafrid, det kan endast uppnås genom att bearbeta den sorg man bär på och rådgivning kan vara ett stöd i det arbetet. www.photobucket.com Sida 16

Argumentation Öga för öga, tand för tand? Endast genom dödsstraffen kan rättvisans vågskålar väga jämnt. Det är inte mer än rätt att brottslingen får plågas, denne har sina egna handlingar att tacka. Mördaren har visat sin fullständiga bristande respekt för en annan människa genom att ta rätten till liv, och har med detta utfört den största möjliga förbrytelse. Utifrån rättviseaspekten är dödsstraff det enda självklara när det kommer till full rättvisa. Rätten till liv är förbrukad för alltid. Har verkligen en dömd pedofil samma människovärde som oss andra? Om alla tog öga för öga skulle hela världen vara blind. Mahatma Gandhi Dödsstraff är ett inhumant sätt att tortera och hämnas. Ingen människa förtjänar den behandling man utsätts för i det döende skedet. Bödlarna beräknar än idag fel på olika sätt vilket leder till plågsamma avrättningar. De som använder sig av det kristna citatet för att förespråka dödsstraff lämnar ute det viktigaste, vilket är stycke 5:49 (Matthew) om förlåtelse. Gå inte emot mannen som gick emot dig. Om någon slår dig på den högra kinden, vänd och erbjuda honom din vänstra. Hämndens verktyg är motsatsen till sann kristen tro då religionen i grunden handlar om förlåtelse och om att ge människor en andra chans. Vidare anser islam, judendomen och kristendomen att endast Gud ska ha makten att bestämma över liv och död, vilket inte överensstämmer med bödelns uppdrag. Tanken att ta ett liv för ett liv hör lika lite hemma i ett civiliserat samhälle som tortyr av den som torterat eller utsätta den som våldtagit för våldtäkt. Vi ska bestraffa mord, men ha mera respekt för människoliv också en mördares liv än mördaren har. Sida 17

Organisationer Vilka organisationer kämpar för avskaffandet av dödsstraff? FN (Förenta Nationerna) kämpar för ett avskaffande och för de mänskliga rättigheterna via sina konventioner. Den Internationella domstolen (ICJ) instiftades 1945 och är FN:s främsta juridiska organ. Domstolen, med sitt säte i nederländska Haag, hjälper i sitt arbete till att nå målen i FN:s stadga, att lösa tvister på fredlig och rättvis väg. SFN (Svenska FN-förbundet) arbetar för att stärka FN och utvecklas så att folkrättens principer för internationellt samarbete inte kränks utan tillämpas universellt och mer effektivt. Aktionsgruppen Mot Dödsstraffet, AMD, är en organisation som träffas regelbundet i Stockholm och Malmö. De är knutna till ett nätverk bestående av ett hundratal medlemmar över hela landet. Amnesty jobbar för att avskaffa tortyr och dödsstraff i hela världen. Amnesty kämpar bl.a. för frigivning av samvetsfångar som fängslats pga. sina åsikter eller sin tro. Organisationen är ideell. ECADP (European Commission Against the Death Penalty) förmedlar kontakter med brevvänner på Death Row i USA. www.fn.se DPIC (Death Penalty Information Center) och NCADP /National Coalition to Abolish the Death Penalty) arbetar för ett amerikanskt avskaffande. EU arbetar i enlighet med de riktlinjer för agerande mot dödsstraffet gentemot tredje världen, som antogs av EU:s Allmänna råd i 1998. Unionen ställer krav på länder som ansöker om medlemskap i EU - att visa respekt för de mänskliga rättigheterna. Europarådet bildades 1949 för att ena Europa och har författat Europakonventionen gällande de mänskliga rättigheterna. Inget av de 47 medlemsländerna i Europarådet har utfört någon avrättning sedan 1997. OSSE (Organisation för Säkerhet och Samarbete i Europa) arbetar mot diskriminering samt försöker förmå stater att avskaffa dödstraffet i sin lagstiftning. Sida 18

Diskutera vidare Efter alla mina år som bödel har jag kommit fram till att dödsstraffet inte leder till någonting alls. Det är bara en handling utövad för att få hämnas. Man ger ansvaret för hämnd till någon annan, man tar den enkla vägen. www.photobucket.com Albert Pierrepoint, Storbritanniens sista bödel Att bruka våld, i yttersta nödfall döda, kan vara nödvändigt i självförsvar. Samhället har rätt och skyldighet att skydda sina medborgare genom att låsa in farliga personer. Men att döda någon som redan sitter oskadliggjord i ett fängelse är inte självförsvar. När vi läser om att vissa stater hugger handen av brottslingar väcker det äckel och avsky. Hur kan det då vara rätt att döda hela människan, även om det sker under iakttagande av modern medicinsk hygien? Öga för öga, tand för tand. Betyder inte det att bödeln som legalt avrättar, och soldaterna som råkat döda oskyldiga och civila irakier i kriget mot terrorism, bör avrättas? De blir inte dömda till döden utan hyllas för sin tapperhet. Ingen kallar dem för mördare och sätter dem i den elektriska stolen. Har varken brottslingar, oskyldiga krigsoffer eller oskyldigt dömda fångar ett människovärde? Rättvisa åt alla, är ett vanligt slagord - att vara rättvis mot varje människa utifrån hennes förutsättningar. Den som växt upp i en miljö rik på hat och slag samt fattig på omsorg och kärlek, hur ser hon på rättvisa? Hur ser vi rättvist på henne? Sida 19

Aktuella fall Inte vid sitt sinnes fulla bruk John Allen Muhammad avrättades den 10 november 2009 via en dödlig injektion i blodet. Där för att bevittna avrättningen fanns Marion Lewis, pappa till den flicka som blev dödad av John Allen Muhammad i Washingtons förorter. Jag vill se det han tvingade mig att se. Han tvingade oss att se vår lilla flicka ligga där i kistan. Jag vill se rättvisa skipas. Jag vill se honom dra sin sista suck. Jag vill kunna beskriva det för resten av familjen. Mannen dödade fem personer i Maryland med pistol, en dag hösten 2002. Några dagar senare sköt han ytterligare personer, men denna gång i Virginia. John Allen Muhammad blev anhållen tre veckor senare. Mord hade begåtts i både Maryland och Virginia, det var upp till dåvarande justitieministern John Ashcroft att bestämma var rättegången skulle äga rum. De flesta offren kom från Maryland, en delstat som sällan verkställer dödsstraffen. Virginia däremot är den delstat som avrättat flest människor i hela USA (fyra personer 2008), efter Texas (tolv personer 2008). John Ashcroft valde att stationera rättegången i Virginia. Efter att ha dödat tio personer och skottskadat ytterligare sex bestämde sig juryn efter fem och en halv timme att förordna dödsstraff. John Allen Muhammads försvarare, Jonathan Sheldon, hoppades att avrättningen skulle ställas in. Han menar att Muhammad inte var vid sitt sinnes fulla bruk och att han vad paranoid. Marion Lewis, vars dotter mördares av Muhammed, har en annan åsikt; - Varför inte ge giljotinen en chans? I exemplet ovan kan vi se att Marion Lewis ville få ett avslut och återupprättelse. Han var till och med av den åsikten att injektion var en alldeles för human metod. Tror du att dödsstraffet kan ha en positiv inverkan på de människor som förlorat anhöriga och kräver hämnd? Kan man må bättre av att se den dömde lida och dö? Sida 20

Aktuella fall Jag kan inte förklara något som var insanity Annika Östberg är tillbaka i Sverige efter att ha spenderat 28 år i amerikanskt fängelse efter att ha mördat två personer. I maj, 2010, får hon besked om hon frisläpps. Hennes advokat yrkar för att hon ska få tidsbestämt straff på 43 år och 6 månader. Det innebär att hon ska släppas ut i maj nästa år då hon har avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Det finns dock en osäkerhet i huruvida hon kommer att återfalla i brott eller ej. Kriminalvården menar att hon kan slussas ut inom ett år medan Rättsmedicinalverket menar att det föreligger en medelhög risk för att hon återfaller i brott. Hon tror inte själv att hon kommer att återfalla i brott. - Idag är jag inte den förvirrade narkoman jag var för 28 år sedan. Drogerna förstörde hela mitt liv. Idag är mina värderingar helt annorlunda. När hon blev förflyttad till anstalten i Sverige i våras fick hon en chock. Jämfört med USA:s fängelser var detta som att hamna på lyxhotell med större frihet och med mer respekt från personalen. Det aktuella fallet visar på den osäkerhet som fortfarande ligger till grund för en undersökning. Den ena institutionen menar att Annika är redo att friges, den andra att hon kan komma att återfalla i brott. Kan man säkerställa till 100 % hur det ligger till, vid en juryöverläggning eller vid ett domstolsbeslut? Är våra svenska fängelser för lyxiga och för humana att använda som straff? Lagstiftade dödsstraff, 2008: Afghanistan, Antiqua and Barbuda, Bahamas, Bahrain, Bangladesh, Barbados, Belize, Botswana, Burundi, Dominica, Egypten, Ekvatorialguinea, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Guatemala, Guinea, Guyana, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Jamaica, Japan, Jemen, Jordanien, Kina, Komorerna, Kongo, Kuba, Kuwait, Lesotho, Libanon, Libyen, Malaysia, Mongoliet, Nigeria, Nordkorea, Oman, Pakistan, Palestinska myndigheten, Qatar, Saudiarabien, Sierra Leone, Singapore, Somalia, St Christopher & Nevis, St Lucia, St Vincent & Grenadinerna, Sudan, Sydkorea, Syrien, Taiwan, Tchad, Thailand, Trinidad & Tobago, Uganda, USA, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe Sida 21

Aktuella fall Den dömdes kropp får skådas av allmänheten En domstol i Saudiarabien avkunnade, den fjärde november 2009, straffet till den 22- årige man som våldtagit fem barn och lämnat en treåring att dö i öknen. Halshuggning och korsfästelse väntar honom. Mannen uppger att han lurande dem in i hans bil utanför skolan för att sedan köra dem ut i öknen där han våldtog dem. I Saudiarabien innebär korsfästelse att allmänheten får skåda den dömdes kropp efter avrättningen. Våldtäkt, mord, religiös avfällighet, väpnat rån och narkotikahandel är brott som kan leda till dödsstraff i Saudiarabien. Är det någonsin befogat med dödsstraff, enligt dig? Jag träffade mannen dagen innan avrättningen. På själva avrättningsdagen träffade jag också hans familj. Mycket känslor, nära kontakt. Man äter, skrattar och gråter tillsammans. Jag är med killen utan att ens ta reda på vad han har gjort, för att ge honom kärlek. Ingen ska behöva äta sin sista måltid ensam. Många av dem som har mördat har haft hemska liv bakom sig, ofta med drog och spritmissbruk. Många har utsatts för övergrepp, fysiska och sexuella. Man ber med dem, följer med in i dödscellen, där han lägger sig på britsen och spänns fast. Tjugo minuter senare bär man ut en död kropp. Jim Brazzil, pastor på fängelser i 90-talets Ukraina Kan man förbruka sina mänskliga rättigheter? Förtjänar alla brottslingar respekt? Sida 22

Avslutning FN, tillsammans med ett flertal andra organisationer, arbetar för ett världsligt avskaffande av dödsstraff men vad kan vi som privatpersoner göra? Många menar att din och min insats är så liten att den inte har någon betydelse, men man kan fråga sig vad som skulle hända om många människor på olika sätt gjorde något. Flera människors begränsade insatser tillsammans skulle få mycket större betydelse än vad vi kan ana. Den enskilde kan exempelvis undvika att köpa varor från länder där mänskliga rättigheter kränks, man kan sända vädjandebrev till berörda personer, man kan protestera genom demonstrationer och man kan stödja åsikter som betonar vikten av mänskliga rättigheter i politiska val. Vill man ta det ett steg längre finns möjligheten att ansöka om medlemskap i den svenska föreningen AMD. Argumenten för och emot dödsstraffet motsäger varandra och det är därför svårt att ta ställning till vad som är sanningsenligt. Mer djupgående forskning krävs för att argumenten, exempelvis om dödsstraffets avskräckande effekt, ska bli mer slagkraftiga. Dödsstraff överensstämmer inte med de mänskliga rättigheterna, då det kränker människans rätt till liv. Dödsstraffets förespråkare menar dock att somliga, via sina brott, har förbrukat de rättigheter som tillfaller oss människor. Enligt SIFO: s undersökning år 2000 var 48 % av den svenska befolkningen (15-59 år) positivt inställda till ett införande av dödsstraff i Sverige. Detta främst på grund av ett missnöje för det svenska rättssystemet. Vilken inställning har du? Visste du att? 1863 blev Venezuela först i världen med att avskaffa dödsstraffet. Under 1990-talet fick officiellt 27 000 människor sätta livet till som straff för sina brott. I Irak avrättades omkring 50 personer i början av november 2000. De halshöggs offentligt utan att ha blivit åtalade vid domstol. Avrättningarna var en del av en kampanj för att få bort prostitution. År 2008 avrättades åtta minderåriga i Kina. Romell Broom skulle avrättas i USA-delstaten Ohio november 2009 men efter flera timmars försök av giftinjicering gav man upp. Ett nytt datum för avrättning har ännu inte utfärdats. 10 oktober hålls den internationella dagen mot dödsstraff. Sida 23

Ordlista Arkebusering: Avrättning genom skjutning. Avrättning: Att genom olika metoder och på ett legalt sätt avliva någon. Att verkställa ett dödsstraff. Benådning: Inom juridiken att befria någon från en brottspåföljd eller att mildra påföljden. Nåd beviljas av regeringen. Blodshämnd: Släkthämnd, släktingars hämnd för mord, t.ex. genom att döda gärningsmannen. Blodshämnd nämns bl.a. i Gamla Testamentet och i de medeltida svenska landskapslagarna. Bödel: Den som utför avrättningen. Ordet bödel infördes med sin nuvarande stavning under medeltiden. På 1600-talet hade bödeln i Europa en hög social status, till stor del på grund av att tjänsten krävde god utbildning. Man skulle ha kunskap i konsten att avrätta men man skulle också ha insikt i kirurgi samt i de paragrafer i strafflagen som gällde. Examen tog man efter att ha presterat en perfekt utförd avrättning. Det hände ibland att man inte hade tillgång till någon bödel varvid man valde ur en person bland åskådaren som fick utföra avrättningen. Detta ansågs vara ett billigt sätt för myndigheterna att lösa problemet. Den utbildade bödeln hade relativt hög lön och kunde även kräva extra utgifter för att exempelvis skära av en tunga eller för att hugga av en hand. I Sverige däremot sågs snarare med förakt av befolkningen. Dråp: Uppsåtligt dödande, dvs. mord, i de fall då detta anses som mindre grovt eller med hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen. Ger fängelsestraff i 6-10 år i Sverige. FN: Förenta Nationerna. engelska United Nations, internationell freds- och säkerhetsorganisation med huvudkvarter i New York, USA, bildad vid andra världskrigets slut, då det ersatte Nationernas förbund. FN:s syfte är att upprätthålla fred och säkerhet, främja internationell samverkan och ekonomisk och social utveckling samt verka för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla. Dess stadgar trädde i kraft 24 oktober 1945. Antalet medlemmar i FN var från början 51, men har i dag vuxit till 192. Folkrätt: Rättsregler som reglerar staters handlande och inbördes relationer. Garrottering: Garrottering innebar att den dödsdömde bands vid en påle, varefter han ströps med ett vid pålen fäst halsjärn. Giftinjektion: Avrättning genom att spruta in gift i den dömdes blodåder. Sida 24

Ordlista Hängning: Avrättning genom att en snara som lagts runt halsen dras åt av kroppens tyngd och hindrar blodtillförseln till hjärnan. Injektion: Insprutning av t.ex. läkemedel, hormon, vitamin, vaccin eller annat biologiskt aktivt ämne i vätskeform hos en patient. Injektionen kan ske bl.a. intravenöst (i blodåder), intramuskulärt (i muskel), subkutant (under huden), intrakutant (i huden) eller intraperitonealt (innanför bukhinnan). Legalt (legalisera): Förenlig med gällande lagregler, motsats: Illegalt. Moratorium: Överenskommet tillfälligt avbrott i viss verksamhet. Mänskliga rättigheter: Mänskliga fri- och rättigheter, grundsatser inom den internationella rätten och politiken. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Rättigheter för enskilda individer som FN beslutat värna om är bl.a. rätten att hysa eller uttrycka åsikter, rätten att utöva en religion och rätten till skydd mot övergrepp, t.ex. att inte utsättas för tortyr. Stening: En form av dödsstraff som går ut på att man dödar en person genom stenkastning. Stening omnämns i bl.a. de medeltida Upplands- och Östgötalagarna som straff för den kvinna som mördat sin man. Revolution: Omvälvning, grundläggande förändring, ofta under kort tid. Rådbråkning: Ålderdomligt dödsstraff som genomfördes genom att den dömdes lemmar och bröstkorg krossades med hjälp av ett vagnshjul; användes i Sverige sista gången 1733. Vedergällning: Straffrättsligt begrepp som innebär att bestraffning rättfärdigas av att ett brott är en orätt handling som måste sonas eller förorsakar en skada som måste ersättas. Tanken är att genom vedergällningen återställa den jämvikt som rubbats genom brottet. Den finner stöd bl.a. i Gamla Testamentet. Sida 25

Dödsstraffets historia Medeltiden Med religionen som grund kunde man utdela dödsstraff till den som inte följt Guds bud. När vittnen saknades, vilket skedde ofta, användes tortyr för att tvinga fram erkännanden. Anledningen till att medeltidens straffrätter ofta var brutala, var för att vedergälla* brottet samt verka avskräckande på övrig befolkning. Detta gjordes ofta offentlig samt utdraget och plågsamt. Att det gjordes offentligt, med präster närvarande, visar att religionen spelade en stor roll i avrättningarna. Man gjorde det på arenan mellan Guds och människans värld, och det var ett steg på vägen till Guds förlåtelse. Man förlitade sig till högre makter även på andra plan. Om exempelvis en dränkning av ett offer misslyckades betraktades detta som ett tecken på att den som dömts till döden måste vara oskyldig. I en österrikisk lag från 1400-talet utdömdes dödsstraff för den som olovligt vittjade fisknät. Straffet skulle då verkställas genom att den dömde skulle dränkas i ett fisknät. Offret försågs emellertid med en kniv när han sänktes ner i sjön, om han lyckades skära sig fri från nätet och ta sig till ytan, frigavs han. Högre makter ansågs ha gett honom de krafter som behövdes för att han skulle bevisa sin oskuld. Upplysningen www.svenskakyrkan.se Under 1700-talets upplysningsrörelse började man tveka och fundera alltmer kring dödstraffet. Upplysningsfilosofin byggde på humanistiska värderingar och optimism, och de ansåg att alla förbrytare kunde förbättra sig ifall de fick stöd och hjälp, vilket inte gick ihop med det definitiva dödstraffet. Detta synsätt fick stort genomslag i världen, och många arbetade fram en ny strafflag där dödstraff sattes som undantag vid speciella tillfällen. Fängelsestraff blev allt vanligare, lidandet blev inte huvudsaken, utan skulle någon avrättas skulle det ske snabbt och effektivt - giljotinen blev det konkreta uttrycket för dessa nya principer. Den fallande bilan berövade brottslingen livet på ett ögonblick. I förhållande till tidigare avrättningsmetoder var giljotineringen odramatisk. Sida 26