Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26
Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall <krister Hall Foto: Michael Krikorev Foto: Tommy Karlsson Foto: Tomas Hallingbäck
Rödlistan för hotade arter SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26
Sveriges rödlista 14 artansvariga på ArtDatabanken + drygt 100 externa experter (14 Expertkommitteer) Foto: Sept 2013: Workshop om Rödlistningsmetodik Inför Rödlista 2015
Rödlistade Kunskapsbrist DD (Data Deficient) Försvunnen RE (Regionally Extinct) Akut hotad CR (Critically Endangered) Starkt hotad - EN (Endangered) Sårbar VU (Vulnerable) Nära hotad NT (Near Threatened) Hotade IUCN:s Rödlistekategorier Livskraftig LC (Least Concern) [Listas ej]
Kända riskfaktorer = varningssignaler Populationen minskar kraftigt är mycket liten (antal eller utbredning) är kraftigt fragmenterad (isolerade delar) fluktuerar kraftigt
INDATA: Kombinera dessa och sätt värden på hur mycket N A Kraftigt minskande population B Litet utbredningsområde och minskning, fragmentering eller kraftig fluktuation C Liten population och minskning D Mycket liten population N N Tid Tid E Utdöenderisk i siffror Risk Tid
Ett vanligt missförstånd att endast sällsynta arter är/kan bli rödlistade Rödlistad = Sällsynt Allmännast Sällsyntast Rödlistad?
Rödlistad = Sällsynt Ökande Stabila Allmännast Sällsyntast Minskande Starkt minskande
Rödlistad = Sällsynt Ökande Stabila Allmännast Ej rödlistade Sällsyntast D B C Minskande A Starkt minskande Rödlistade
Rödlistad = Sällsynt Ökande Stabila Allmännast Ej rödlistade Sällsyntast D B C Minskande A CR Starkt minskande CR NT VU VU NT
Bedöms Sveriges samtliga över 50 000 arter? Nej! Grupper där det finns tillräcklig kunskap bedöms. 2015: 22 000 arter 2000 2005 2010 Rödlistade 4 120 3 653 4 127 Bedömda 19 430 18 860 20 800
Antal i olika kategorier 1600 1400 1200 1000 800 600 2000 2005 2010 400 200 0 DD RE CR EN VU NT
Artgrupper Antal bedömda arter Antal/andel rödlistade arter Kärlväxter 1535 403 (26%) Alger 384 60 (16%) Mossor 1042 233 (22%) Storsvampar 4224 746 (18%) Lavar 1112 281 (25%) Däggdjur 63 17 (27%) Fåglar 253 91 (36%) Grod- och kräldjur 19 7 (37%) Fiskar 136 34 (25%) Manteldjur 48 23 (48%) Tagghudingar 67 32 (48%) Steklar 707 186 (26%) Fjärilar 2845 504 (18%) Tvåvingar 1718 218 (13%) Skalbaggar 4412 875 (20%) Halvvingar 1011 69 (6,8%) Hopprätvingar 35 5 (14%) Sländor 394 47 (12%) Mångfotingar 75 15 (20%) Spindeldjur 771 77 (10,0%) Kräftdjur 113 47 (42%) Blötdjur 458 116 (25%) Armfotingar 4 2 (50%) Ringmaskar och planarier 91 18 (20%) Koralldjur 45 22 (49%) Övriga, ej bedömda flercelliga 0 0 (0%) arter Totalt Total 21562 4128 (19%) Bedömda artgrupper och andel rödlistade
Miljömålet Ett rikt växt och djurliv Vad betyder detta? Hur används resultatet av rödlistningsarbetet? "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Hänsyn Samhällsplanering Miljöstöd Reservat Skötsel Fredning Åtgärdsprogram Forskning/övervakning
Resultat senaste rödlistan Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats Viss förbättring för däggdjur, fåglar och groddjur Fortsatt försämring för fiskarna Sötvatten viss positiv utveckling Marin miljö negativ utveckling Naturvårdsinsatser har haft positiv effekt
Strandsandjägare (VU) Foto: Krister Hall
Strandarter beroende av sötvattenmiljöer men ofta bortglömda i limniska sammanhang Hoten mot sötvattensstränder Biologisk mångfald vid stränder Naturvård
Hot mot stränder Igenväxning orsakad av vattenreglering upphörd hävd kvävenedfall förlängd växtsäsong invasiva arter Förändringar i hydrologi och fuktighet orsakad av vattenreglering utdikning Strandarter ofta svaga konkurrenter: beroende av störning, vattenfluktuationer Gynnade av näringsfattigdom
Vänerns vattenstånd 1850 2013 4600 a) Vänern 4550 Höjd över havet (cm) 4500 4450 4400 före 1937 1937 2001 efter 2002 4350 4300 1850 1900 1950 2000
Grön el? Foto: Mikael Svensson
Naturvårdsåtgärder vid Klarälven. Skydd av uppväxtområden för strandsandjägare Foto: S Å Berglind
Foto: Sebastian Sundberg Två rödlistade (NT) växter gynnade av tidvis översvämmade finsediment i oreglerade vattendrag: fyrling Crassula aquatica och ävjebrodd Limosella aquatica.
Guldgrön sammetslöpare (NT) Älvglans Spindel (NT) Foto: Krister Hall Foto: Åke Hedin
Antal rödlistade strandarter per delbiotop
Förändring växtgrupper i Uppland 1930 1995.
Igenväxning upphörd och försämrad hävd Foto: Mikael Svensson
Gåsbete kan bidra till minskad igenväxning av stränder. Men Foto: Sebastian Sundberg
Foto: Ulf Bjelke Invasiva arter orsakar igenväxning
Viktigt att inte bara ha fokus på mångfalden i vattnet när vattendrag undersöks
Antal småvatten i Sverige 0,2 1 ha 298 000 Verpoorter et al 2012 Längd av småvattendrag i Sverige
Risker för den biologiska mångfalden vid bebyggelse av stränder vid småvatten Invasiva arter Grumling Övergödning/giftspridning Andelen hårdgjord yta i avrinningsområdet Ökat uttag av vatten för bevattning Ändrat Ljusklimat Blockerade spridningsvägar
Antal rödlistade arter i och vid svenska småvatten
Täthet av öring i vattendrag av olika storlek. Data från elfiskeregistret
Småvatten hyser en betydande mångfald Ekosystemen liknar till stor del de i större vatten Viktigt att ha fokus både land och vattenlevande arter.