3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154 1 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / VIRKESVAL OCH -HANTERING

Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering Denna hantverksdokumentation ingår i en serie av häften som beskriver de arbeten som utförts under restaureringen av Mälsåkers slott 1993 96. Häftena ska inte uppfattas som instruktioner utan just en dokumentation av hur uppgifterna lösts på Mälsåker. För innehållet svarar hantverkare och handledare på Byggnadshyttan Mälsåker. Projektledare: Hans Sandström. Redaktör: Jakob Strömholm. Byggnadshyttan Mälsåker har som mål att restaurera Mälsåkers slott, att vidareutbilda hantverkare och att utveckla kunskap om traditionella metoder och material. Hyttan drivs av Riksantikvarieämbetet. Generalentreprenör under perioden 1993 96 var Reinhold Bygg Stockholm AB. SNICKERI. VIRKESVAL OCH -HANTERING Text och illustrationer: Tommy Lindholm. Foto: Jakob Strömholm och Hans Sandström. Layout: Jenny Franke Wikberg och Alice Sunnebäck. LITTERATUR Hantverkets bok, snickeri Scott, Stora snickeriboken Svensson, Handbok i snickeri Tempte, Arbetets ära Trätek m. fl., Träbyggnadshandboken 2 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / VIRKESVAL OCH -HANTERING

BAKGRUND Till en början utfördes träarbetena med inköpt virke. Olika problem uppstod: Virket kunde vara alltför glesvuxet, ungt och med för liten kärnvedsandel. Det kunde vara alltför snabbt eller på annat sätt fel torkat så att kraftiga deformationer och krympningar uppstod i det redan dimensionerade virket. Efter ett antal misslyckade försök insåg vi värdet av att kunna kontrollera hela virkesprocessen från ax till limpa. VAL AV SKOG, AVVERKNING Ett parti skog i Enhörna, Sörmland inventerades av sakkunniga knutna till byggnadshyttan och en fura fälldes som referens för det övriga partiet. Marken var sandrik och mager och träden var 100 150 år med fullt utvecklad kärna, rotstockens diameter var 40 50 cm. Årsringsbildningen var jämn och tät, i snitt 5 årsringar / cm. Som tecken på mognad kunde vi bl a iaktta att trädens toppar var svagt böjda och att barken var kraftig och djupt fårad. 300 första och andra stock avverkades och levererades i september till hyttan där de sågades till olika virkesdimensioner med en mobil bandsåg (fig. 2). Fig. 2. Stockarna sågas med mobil bandsåg. 3 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / VIRKESVAL OCH -HANTERING

TORKNING Det sågade virket avbarkades och staplades på ströläkt. I maj året därpå hade virket torkat från 40% till 16 18% vid prov taget inne i virket. Virket torkades därpå i torkkammare (fig. 3) med värmefläkt i 25ºC. Efter 20 dagar hade fuktkvoten sjunkit till 8 % vid mätning i itusågat virke. För att anpassa virket till slottets miljö lades virket in på strö och efter 3 dygn hade fuktkvoten stigit till 10 %. Virke som hade kupats vid fläkttorkning hade då planat ut något. Virket var nu färdigt för dimensionering och bearbetning. Fig. 3. Torkkammaren. 4 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / VIRKESVAL OCH -HANTERING

MÄTNING AV VIRKETS DEFORMATION VID TORKNINGEN Mätningarna utfördes på 1500 mm långa, 160 mm breda och 33 mm tjocka tätvuxna furuplank. Virket var sågat så att årsringarna bildade en flack lutning (mindre än 45º) mot virkets längdriktning (fig. 4). Den 23/1 lades provbitar in i torkkammaren och hade då 18% fuktkvot i ytan och 16% i kärnan. Efter 7 dygn hade fuktkvoten sjunkit till 12% resp 14%. Krympningen i virkets bredd var 2% (4 mm). Efter 14 dygns torkning hade virket 8% fuktkvot i ytan och 10% i kärnan. Krympningen i virkets bredd var nu 4% (8 mm). Kupningen efter 14 dagar i torken var 3 mm (fig. 5). UTVÄRDERING Missfärgning, blånader längs virkets kanter kan möjligen ha samband med att det avverkats på hösten och inte på vintern. Att fläkttorka virke i så låg temperatur som 25º går förmodligen bara om virket lufttorkats ned till ca 16 18 %. vid högre fuktkvoter finns risk för mögelangrepp. Om luften är alltför torr vid fläkttorkningen finns risk för att fukten låses inne i virket under en torr yta. Fortsatta mätningar bör kompletteras med luftfuktighetsmätningar. 160 33 Fukt.h. 16 % 18 % Fig. 4. Virket före fläkttorkning. Krympning efter 14 dagar 33 x 160 Ingen krympning efter 6 dagar Fig. 5. Virkets krympning och deformation vid fläkttorkning. 5 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / VIRKESVAL OCH -HANTERING

Fig. 6. Virket lufttorkas på strö från september till maj. 6 Byggnadshyttan Mälsåker hantverksdokumentation SNICKERI / SKÄRPNING AV VERKTYG