Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner
Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö. Nedskräpning av våra offentliga rum är en fråga som oftast med gemensam stämma påstås öka. Man tycker att det blir skräpigare och skräpigare för varje år utan att det egentligen varit någon som vetat hur det egentligen ligger till. De som bör veta är kommunerna. Det är kommunerna som får ta hand om skräpet när det väl hamnat på backen. Det är kommunerna som blir kritiserade när skräpet blir för påtagligt. Det är kommunerna som får stå för notan. Men hur mycket vet kommunerna? Hösten 2008 ställde vi en rad frågor till Sveriges kommuner för att få reda på hur bra koll de egentligen har på skräpsituationen. Det visade sig att 8 av 10 kommuner inte visste hur mycket nedskräpningen kostar. 9 av 10 visste inte hur mycket skräp som samlades in. 7 av 10 kommuner uppgav att de arbetar för att förändra invånarnas attityder till nedskräpningen, men bara en tredjedel av dem har några pengar för att göra det. Hur kan vi göra något åt problemet om vi inte vet hur stort det är? Och hur vet vi vilka åtgärder som bör sättas in om vi inte kan mäta effekten av det som görs? De kommuner som har deltagit i mätningarna i denna rapport är goda exempel på en vilja att ta diagnosen på den samhällssjukdom som nedskräpningen är. När vi vet hur problemet ser ut kan vi sätta in rätt typ av insats samt involvera rätt aktörer i att bota sjukan. Då och inte förrän då kan vi börja se fram emot ett skräpfritt Sverige. 2
Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2012 i elva kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten, sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har gjorts tidigare mätningar i kommunerna redovisas de resultaten där. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunernas resultat rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är ett värde på det genomsnittliga antal skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant om man gör mätningar under en längre tid och kan studera hur utvecklingen ser ut. Om man under samma period genomför förändringar i den fysiska miljön eller på andra sätt förändrar förutsättningarna för nedskräpningen kan mätningarna säga något om insatsernas effekt. Mätningarna gjordes 2012 under perioden maj till september. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de sexton stadsdelar där mätningar gjordes 2012 (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). Stadsdelarna är avgränsade av respektive kommun men inom varje område slumpas mätpunkterna ut av Statistiska Centralbyrån. Skräpmätning i stora tätorter 2012 8,91 8,54 7,85 7,23 6,63 5,95 Antal skräp/10m² 4,51 4,84 4,36 4,69 3,97 3,87 Borås Göteborg Jönköping Luleå Nyköping Skövde Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m 2 2012. Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. Snittet omfattar mätningar i alla deltagande stadsdelar respektiva år. Utöver en siffra på det genomsnittliga antalet skräp per 10 m 2 får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken. Skräpet redovisas i nio olika fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I fraktionen papper ryms bland annat pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I fraktionen plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bland annat godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar matrester, fruktrester och hundbajs. Det har de senaste tre åren genomförts skräpmätningar i ca 10 kommuner varje år. Under denna period har kommunsnitten visat en svag sjunkande trend. 3
2012 5,95 2011 6,34 2010 6,39 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Diagram 2: Antal skräpföremål i stadskärnor/10 m 2. Snitt över de stadsdelar som deltog i mätningarna respektive år. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de elva kommunerna, samt ett snitt. En fraktion som inte redovisas i den här rapporten är tuggummi. Anledningen till det är att tuggummin än så länge är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. Tuggummin redovisas separat i kommuenrnas skräpfacit. Skövde 45 14 7 4 4 8 15 3 Luleå 43 18 5 3 4 9 14 4 Borås 70 12 3 3 1 5 5 2 Umeå 46 18 9 3 1 6 14 3 Fimp Nyköping Uppsala Södertälje 42 59 70 12 13 10 2 4 1 5 7 9 3 7 13 4 1 3 5 10 9 7 4 1 Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Örebro 64 12 2 1 2 5 15 1 Göteborg 64 10 4 2 1 8 10 2 Jönköping 66 18 1 2 1 5 7 1 Stockholm 66 10 1 2 1 7 11 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över åtta fraktioner i elva kommuner, samt snitt 2012. Värden i procent. Liksom tidigare år är det fimparna som dominerar bilden. Tittar man på utvecklingen av fraktionerna totalt över de senaste tre åren kan man se att antalet fimpar minskar något lite. Det är dock för kort tid för att kunna tala om en trend och eftersom bilden ser lite olika ut i olika kommuner kan detta påverka snitten. Tobaksrelaterade produkter utgör i snitt 71% av skräpet. I Jönköping står dessa produkter för hela 84% av skräpet. 4
Borås Borås genomförde mätningen för första gången 2012. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Borås pågick mätningen under veckorna 21 till 23 och omfattade 197 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 Snitt 5,95 Borås 7,23 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Borås 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Borås Övrigt 2,2% Papp 5,0% Plast 5,1% Organiskt 0,1% Metall 2,6% Diagram 2: Skräpets fördelning i Borås över åtta fraktioner. Värden i procent. Glas 3,0% Snus 12,3% Fimp Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Fimp 69,6% 5
Borås fraktioner antal 6,00 5,00 5,03 4,00 3,00 2,00 1,00 0,89 0,00 0,37 0,36 0,19 0,22 0,16 0,01 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2012. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Karta: Undersökningsområdet i centrala Borås. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. 6
Göteborg Göteborg har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Göteborg pågick mätningen under veckorna 21 till 28 i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningen 566 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Göteborg blev måttet 2012 4,51 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen i Lundby 4,23, i Centrum 5,24 och i Majorna 3,40. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 4,51 5,95 2011 5,75 6,34 Snitt Göteborg 6,39 2010 4,51 0 1 2 3 4 5 6 7 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Götebrog cirkel Papp 9,5% Övrigt 2,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Göteborg 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 2,0% Glas 4,2% Snus 10,0% Fimp 63,9% 7
4,00 3,50 3,40 3,00 2,88 2,50 2,44 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,73 0,55 0,49 0,54 0,45 0,37 0,42 0,43 0,34 0,26 0,170,18 0,210,22 0,14 0,19 0,09 0,090,06 0,11 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdena i Göteborg. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Lundby Centrum Majorna 8
Jönköping Jönköping har genomfört mätningar i fem år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Jönköping pågick mätningen under veckorna 28 till 30 i två undersökningsområden; Centrum och Huskvarna. Totalt omfattade mätningen 169 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Jönköping blev måttet 2012 4,84 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de två stadsdelarna är frekvensen i Centrum 4,72 och i Huskvarna 5,81. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 4,84 5,95 2011 6,34 7,02 Snitt Jönköping 2010 6,39 9,04 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Diagram 1: Antal skräpföremål per Jönköping 10 m 2 i Jönköping 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Plast 5,0% Organiskt 0,2% Metall 2,1% Glas 0,8% Papp 6,6% Övrigt 1,0% Diagram 2: Skräpets fördelning i Jönköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Snus 18,2% Fimp 66,3% 9
6,00 5,67 5,00 4,75 4,00 3,00 3,12 2,00 1,00 0,00 1,08 1,1 0,85 0,88 0,66 0,44 0,32 0,32 0,34 0,24 0,19 0,13 0,1 0,17 0,16 0,04 0,06 0,01 0,06 0,08 0,05 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Jönköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 10
Luleå Luleå genomförde mätningen för första gången 2012. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Luleå pågick mätningen under veckorna 33-36 och omfattade 186 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt 2012 jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Luleå Luleå 7,85 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Luleå 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,3% Papp 14,3% Diagram 2: Skräpets fördelning i Luleå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,8% Fimp 43,2% Organiskt 3,8% Metall 3,1% Glas 5,1% Snus 17,6% 11
4,00 3,50 3,39 3,00 2,50 2,00 1,50 1,38 1,12 1,00 0,69 0,50 0,24 0,4 0,3 0,34 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2012. Karta: Undersökningsområdet i centrala Luleå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 12
Nyköping Nyköping genomförde mätningen för andra gången 2012. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Nyköping pågick mätningen under veckorna 30-32 och omfattade 187 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5,95 2012 4,36 Snitt Nyköping 6,34 2011 3,97 0 1 2 3 4 5 6 7 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Nyköping 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,1% Papp 9,9% Diagram 2: Skräpets fördelning i Nyköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 6,7% Organiskt 3,4% Metall 4,8% Glas 1,6% Fimp 59,4% Snus 9,9% 13
3,50 3,00 2,86 2,59 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,51 0,43 0,43 0,29 0,19 0,21 0,13 0,13 0,06 0,07 0,02 0,15 0,18 0,07 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Nyköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 14
Skövde Skövde genomförde mätningen för första gången 2012. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Skövde pågick mätningen under veckorna 34-36 och omfattade 179 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. 2012 Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Skövde Skövde 6,63 0 1 2 3 4 5 6 7 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Skövde 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. Övrigt 3,5% Papp 14,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Skövde 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,0% Fimp 44,9% Organiskt 3,8% Metall 3,6% Glas 7,4% Snus 14,2% 15
2012 3,50 3,00 2,98 2,50 2,00 1,50 1,00 0,94 0,98 0,50 0,53 0,24 0,49 0,25 0,23 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2012. Karta: Undersökningsområdet i Skövde. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 16
Stockholm Stockholm har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Stockholm pågick mätningen under veckorna 24 till 26 i tre undersökningsområden; Kungsholmen, Bromma och Farsta. Totalt omfattade mätningen 572 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Stockholm blev måttet 2012 4,69 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen på Kungsholmen 6,76, i Bromma 3,69 och i Farsta 3,49. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 4,69 5,95 2011 4,32 6,34 2010 5,22 6,39 0 1 2 3 4 5 6 7 Stockholm Stockholm Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Stockholm 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Snitt Papp 11,1% Övrigt 2,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Stockholm 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 1,7% Glas 0,4% Snus 10,2% Fimp 66,3% 17
4,00 3,50 3,41 3,11 3,00 2,81 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,46 0,48 0,38 0,38 0,38 0,35 0,68 0,5 0,52 0,00 0,11 0,10 0,08 0,03 0,04 0,07 0,08 0,1 0,1 0,02 0,02 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdena i Stockholm. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Kungsholmen Bromma Farsta 18
Södertälje Södertälje har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Södertälje pågick mätningen under veckorna 34 till 36 och omfattade 164 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 5,95 8,91 2011 6,34 8,04 Snitt Södertälje 2010 6,39 13,8 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Södertälje 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Papp 7,1% Övrigt 0,4% Organiskt 3,0% Plast 5,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Södertälje 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Metall 1,3% Glas 3,7% Snus 9,0% Fimp 70,0% 19
10,00 9,00 8,59 8,00 7,00 6,00 5,68 6,24 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 1,41 1,27 0,85 0,96 0,80 0,58 0,63 0,37 0,5 0,59 0,38 0,48 0,28 0,33 0,27 0,12 0,09 0,1 0,07 0,12 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Södertälje. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 20
Umeå Umeå har genomfört mätningar i två år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Umeå pågick mätningen under veckorna 36 till 39 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5,95 2012 3,97 6,34 2011 2,49 0 1 2 3 4 5 6 7 Umeå Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Umeå 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 3,3% Papp 14,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Umeå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 5,8% Organiskt 1,0% Fimp 46,1% Metall 2,8% Glas 8,8% Snus 17,6% 21
2,00 1,80 1,83 1,60 1,40 1,20 1,12 1,00 0,80 0,70 0,60 0,40 0,20 0,00 0,56 0,44 0,35 0,27 0,21 0,23 0,21 0,11 0,11 0,13 0,1 0,05 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Umeå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 22
Uppsala Uppsala har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Uppsala pågick mätningen under veckorna 33 till 34 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 5,95 8,54 2011 6,34 10,98 2010 6,39 8,98 0 2 4 6 8 10 12 Uppsala Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Uppsala 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 9,0% Papp 12,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Uppsala 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Fimp 41,9% Plast 6,8% Organiskt 0,8% Metall 3,9% Glas 12,9% Snus 11,9% 23
7,00 6,39 6,00 5,00 4,19 4,00 3,58 3,00 2,00 1,00 0,00 2,05 1,39 1,26 1,06 1,02 1,09 1,1 0,68 0,77 0,64 0,58 0,66 0,62 0,21 0,24 0,33 0,3 0,10 0,05 0,07 0,11 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Uppsala. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 24
Örebro Örebro har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och 2011. Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Örebro pågick mätningen under veckorna 30 till 32 och omfattade 191 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 2012 3,87 5,95 2011 6,34 8,81 2010 4,9 6,39 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Örebro 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 0,8% Papp 14,7% Diagram 2: Skräpets fördelning i Örebro 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 4,7% Organiskt 1,6% Metall 0,8% Glas 1,8% Snus 11,6% Fimp 64,3% 25
4,50 4,24 4,00 3,50 3,00 2,77 2,50 2,49 2,00 1,83 1,50 1,00 0,50 0,00 0,78 0,80 0,75 0,72 0,63 0,57 0,45 0,29 0,31 0,18 0,1 0,15 0,1 0,08 0,10 0,03 0,07 0,06 0,05 0,03 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 2010 2011 2012 Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och 2012. Karta: Undersökningsområdet i Örebro. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 26
Bilaga 1 Beskrivning av metodik för skräpmätning i gatumiljö Håll Sverige Rent har tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram en metod för att genomföra skräpmätningar på trottoarer i stadsmiljö. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om är trottoarer i de mest centrala delarna av kommunens centralort. De centrala delarna, här kallat den centrala staden, har kommunerna själva avgränsat i samråd med SCB. Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen, som är byggd i ett GIS-format. Utifrån ramen väljs 200 koordinatorspunkter ut genom ett stratifierat systematiskt urval, vilka sedan randomiserats. SCB sorterar om koordinat-punkterna innan de levereras till kommunen. Koordinatpunkterna skickas kopplade mot www.hitta.se där det framgår var de finns. Alla skräpföremål som befinner sig innanför den uppmätta mätytan räknas och noteras i protokollet av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Skräpmätningar bör genomföras under en 2-4 veckor lång period så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. Dataregistreringen görs i SCB:s webbverktyg vilket nås på Internetadressen www.insamling.scb.se. Skattningar av resultaten görs av SCB för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver. Resultatens tillförlitlighet Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. De mätytor som valts ut kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom en initial utbildning av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs. 27
Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt. Kontakt: Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Mejl: info@hsr.se 28
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Arbetet bedrivs bland annat genom kampanjer, utbildningar och utdelandet av miljömärkningar. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, 102 64 Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel: 08-505 263 00 www.hsr.se 29