Johan ehn, utbildnings- och kulturminister från

Mötesplats Åland Den 20 och 21 november hölls den femte nordiska mötesplatsen för skolaktörer som en del av projektet Lärande på arbetsplats. Projektet leds och samordnas av Skolverket i Sverige på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Efter mötesplatsen på Åland återstår två mötesplatser, i Finland och i Danmark samt en avslutande konferens i Sverige. Johan ehn, utbildnings- och kulturminister från Ålands landskapsregering inledde den första dagen med att konstatera att yrkesutbildningen är en stor utmaning för alla nordiska länder. Han berättade att det praktiska lärandet diskuteras på nästan varje möte i det Nordiska ministerrådet. Det är också en stor fråga i resten av Europa. Inget land kan kopiera vad ett annat land gör, eftersom alla länder har sina egna unika utmaningar. Men alla kan lära av andra, utbyta erfarenheter och anpassa det som kan passa till det egna systemet. Därför är det nordiska projektet synnerligen viktigt. För att skapa bra yrkesutbildningar måste skolan samarbeta med världen utanför skolan, inte minst med arbetslivet. Johan Ehn påpekade särskilt att det är viktigt att diskussionerna och arbetet förs över partigränserna. Frågan om yrkesutbildningar får inte bli ett slagträ i den politiska debatten. Det krävs lösningar som är långsiktigt hållbara. Måste höja statusen Även på Åland har det blivit svårare att rekrytera ungdomar till yrkesutbildningar. Allt fler vill gå vidare till högre studier. Ett problem kan vara att statusen på de yrken som yrkesutbildningar leder till sjunker. Här har politikerna en uppgift, sa Johan Ehn. Det krävs ett långsiktigt arbete för att höja sta- 1

Frågan om yrkesutbildningar får inte bli ett slagträ i den politiska debatten. Det krävs lösningar som är långsiktigt hållbara. johan ehn tusen för yrkesutbildningarna, så vi kan få ungdomar som kan vara stolta över att välja en yrkesutbildning. Men han trodde samtidigt inte att mer teori i yrkesutbildningarna är en bra väg att gå. Han menade att ungdomarna säger precis tvärtom, att de får läsa för mycket teori och tillbringa för mycket tid i skolan. Överhuvud taget tillbringar nordiska ungdomar på yrkesutbildningar mycket tid i skolan. Kanske måste vi tänka lite nytt här, sa Johan Ehn. För att deltagarna skulle få en bakgrundsbild presenterade byråchefen för Utbildningsbyrån Elisabeth Storfors sedan det åländska utbildningssystemet. Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium Åland har ett skolsystem som liknar övriga nordiska länder, med en nioårig grundskola, samt ett antal gymnasieutbildningar. Förhållandevis många ålänningar studerar vidare i Finland eller Sverige. Åland tar också emot en del studerande utifrån, huvudsakligen från Sverige och Finland. Ålands gymnasium är en myndighet som har till uppgift att driva utbildningen i Ålands två gymnasieskolor, Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Myndigheten startade sin verksamhet 2011. Ålands lyceum driver en allmänbildande gymnasieutbildning med studentexamen som mål, medan Ålands yrkesgymnasium driver yrkesutbildningar med gymnasieexamen som mål. Myndigheten driver även vuxenutbildningar. När myndigheten bildades slogs Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola och Ålands vårdinstitut ihop till Ålands yrkesgymnasium. Anders Göransson, förvaltningschef på Ålands gymnasium, konstaterade att sammanslagningen har medfört många utmaningar. Det var flera organisationer med bitvis olika kultur och olika storlek som skulle samordnas. Ålands gymnasium har haft en något besvärlig inkörsperiod men börjar nu finna sin form. Ålands lyceum har ca 500 studerande, medan Ålands yrkesgymnasium har ca 700. Idag slutför ca 80 procent av de studerande som börjar gymnasiet det, och ca 73 procent i åldersgruppen 20 24 år har avlagt en gymnasieexamen. De utbildningsansvariga på Åland vill gärna höja den siffran. Åland, som består av 6 700 öar, har en lång tradition när det gäller sjöfart och sjöfarten står för ungefär en femtedel av landskapets BNP. Siffran blir den dubbla om exempelvis den del av bankoch försäkringssektorerna som är inblandade i sjöfarten räknas in. Därför är också sjöfartsutbildningen en viktig kugge i det åländska utbildningssystemet. Ålands sjösäkerhetscentrum är en självständig samordningsenhet som planerar, koordinerar och organiserar kurser med inriktning mot sjöfart och de behörighetsgivande utbildningarna. Åland har också ett eget skolfartyg, Michael Sars. Många fåmansföretag gör det svårt att hitta praktikplatser Åland har knappt 30 000 innevånare och det finns drygt 2 400 företag. Hälften av alla företag är enmansfirmor och knappt 20 företag har mer än 50 anställda. Det skapar särskilda problem för lärandet på arbetsplats för Åland. Samtidigt sker de flesta nyanställningarna i små företag. Sammantaget gör det att de mindre företagen är avgörande för sysselsättningen på Åland. Som i många andra länder ökar tjänstesektorn, medan de traditionella vinstmaskinerna har problem. De stora tillväxtbranscherna på Åland är företagstjänster, handel, byggnadsverksamhet samt hälsa och skönhet. Landskapet har också en relativt stabil plastindustri. Sjöfartens roll minskar, även om den fortfarande är dominerande i och med att den står för en fjärdedel av alla anställda inom näringslivet. Det är förhållandevis stora förändringar på väg när det gäller lärande på arbetsplatser på Åland. Idag är de studerande minst 6 veckor, men vanligast 10 veckor, på arbetsplats. Från och med 2015 finns planer på att förlänga den tiden till 20 veckor. Anders Göransson, förvaltningschef på Ålands 2

gymnasium, konstaterade att det fortfarande är en låg siffra internationellt. Men Åland har många fåmansföretag som har svårt att ta emot studerande, vilket medför särskilda utmaningar för yrkespraktiken. Redan att utöka praktiken till 10 veckor kommer att medföra stora utmaningar. Åland har upplevt samma problem som andra nordiska länder med att det är svårt att intressera företagen för att ta emot studerande. En representant från Åland reflekterade kring att företag det går bra för ofta tycker att de inte har tid att lägga på en lärling, medan företag som det går dåligt för inte har råd. Företag som varken går för bra eller för dåligt är svåra att hitta. Vissa arbetsplatser kräver också en relativt hög kompetens för att en studerande ska kunna genomföra en arbetsuppgift. Det gäller exempelvis bilreparatörer. Även på Åland har de konstaterat att det är lättare för en studerande att få en praktikplats om denne/denna haft kontakt med arbetsgivaren sedan tidigare. Liksom övriga nordiska länder har Åland haft problem med att arbetsgivare har blivit tveksamma till att ta emot fler studerande, när de har mött Åland har många fåmansföretag som har svårt att ta emot studerande, vilket medför särskilda utmaningar för yrkespraktiken. Redan att utöka praktiken till 10 veckor kommer att medföra stora utmaningar. anders göransson någon som av olika skäl inte fungerat på arbetsplatsen. Färöiska och norska representanter funderade kring vilken roll längden på praktiken spelade. Lärlingar på Färöarna har 55 veckor på arbetsplats och i Norge är omfattningen vanligen två år. Då hinner lärlingen bli tillräckligt duktig för att kunna bidra till verksamheten. 3

Yrkesutbildning i programform och via läroavtal Yrkesutbildningarna bedrivs som skolbaserad utbildning eller tillsammans med arbetsgivare via så kallade läroavtal. Ett läroavtal innebär att lärlingen är anställd av en arbetsgivare och får göra kvalificerade arbetsuppgifter samtidigt som den lär sig yrket. Läroavtalsutbildningen följer en utbildningsplan som i stor utsträckning motsvarar den skolbaserade utbildningens plan, men som är anpassad till det kunnande arbetsplatsen kan erbjuda. Lärlingarna har samma rättigheter och skyldigheter som andra på arbetsplatsen, inklusive lön under den tid de arbetar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen står för ungefär tre fjärdedelar av tiden, medan resterande fjärdedel är teoretisk undervisning. Lärlingen får en handledare från arbetsplatsen, som ska fungera som utbildare där. Läroavtalsvarianten kan användas för alla gymnasieutbildningarna. Inom exempelvis vårdutbildningen är det vanligt både med skolbaserad utbildning och läroavtalsutbildning. Kraven är att lärlingen ska ha fyllt 15 år och ha fullgjort läroplikten. Man kan fullgöra läroplikten antingen genom att genomgå grundskolan, vilket innebär att ha erhållit ett godkänt avgångsbetyg eller efter 10 år. Om man inte klarar utbildningen i grundskolan med godkända vitsord fullgör man läroplikten det år när man fyller 17 år. Utbildningsformen passar både unga och vuxna, men är mest vanligt förekommande bland vuxna. Utbildningen är likvärdig den som sker i skolbaserad utbildning på skolorna. Även på Åland har de konstaterat hur viktigt det är med en bra handledare, som är väl insatt i vad utbildningen ska innehålla. Handledaren på arbetsplatsen ansvarar för att var 4:e månad göra en skriftlig utvärdering av lärlingens utbildning på arbetsplatsen. Efter varje examensdel ska lärlingen erbjudas ett examenstillfälle. Det är handledaren som ger slutomdömet, men den studerande får också ett betyg från examenskommissionen. Examinationen sker oftast i form av fristående examen via examenskommissionen. Ålands gymnasium betalar för den teoretiska utbildningen, för resor med billigaste färdsätt, logi och övriga kostnader. De teoretiska delarna av utbildningarna är ofta förlagda till det finska fastlandet. 4

Yrkesutbildning för studerande med särskilda behov På Åland finns även en yrkesinriktad specialundervisning för studerande med särskilda behov. Den finns inom programmen Hotell, restaurang och café Fastighetsskötsel Yrkesträningsprogrammet I alla programmen ingår lärande på arbetsplats, men bara med några veckor per år. De studerande har alltid en assistent med sig på arbetsplatsen. Zenita Gustavsson, lärare på Ålands yrkesgymnasium, konstaterade att det är svårt att hitta praktikplatser för de studerande under så korta tider. De har även sett att det är lättare för studerande att få praktik på ett företag de haft kontakt med tidigare. Att det åländska näringslivet består av så många fåmansföretag är ett särskilt problem för studerande med särskilda behov. Fåmansföretagen vågar ofta inte ta emot dem. De frågar om de kan arbeta självständigt, annars vill de ha en lärare med på arbetsplatsen. Under utbildningen utvecklas de studerandes självförtroende och assistentens närvaro trappas ner under det tredje året. Ofta har arbetsgivaren insett att problemen inte är så stora som befarades. En norsk deltagare berättade att vissa arbetsplatser säger att de kan ta emot lärlingar med särskilda behov, medan andra arbetsplatser har så höga krav på sina lärlingar att de inte kan ta emot någon. Samme norske deltagare konstaterade också att dessa elever har svårt att få jobb efter sin gymnasieexamen, vilket gör att problemet kanske är ett annat än att de inte får sin examen. Bedömning av lärande i arbetet Yrkeslärarna Anita Karlsson och Annika Måtar pratade om bedömning av lärande i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen. Ålands yrkesgymnasium har nyligen infört ett nytt system för att bedöma studerandes yrkeskunskaper genom ett antal yrkesprov. De studerande på varje program får göra ett yrkesprov inom varje examensdel. Studerande inom social- och hälsovårdsprogrammen gör tre prov under de första två åren, då alla läser samma kurser. Sedan gör de ytterligare två prov under det sista året, när de har valt någon av de nio specialiseringar som finns att välja på. Yrkesproven är enbart praktiska och innehåller ingen teori. Ett stort skäl till yrkesproven är ett önskemål från arbetslivet att få vara med och bedöma de studerande, berättade Anita Karlsson. De olika utbildningarna har också yrkesråd som består av representanter för arbetsgivare, skolan och de studerande. Yrkesråden granskar bland annat yrkesprov och utser examinatorer. Andra program har ett liknande system med yrkesprov. Men många utbildningar har fortfarande proven på skolan. Det är något den åländska skolan måste jobba med, sa Anita Karlsson. Proven bedöms av handledaren, läraren och den studerande. Proven har givna mål som den studerande ska uppfylla och det finns flera betygsgrader. Handledaren, läraren och den studerande bedömer tillsammans den studerandes praktiska kunnande. Där ingår att ta hänsyn till hur komplex situation varit och hur självständig den studerande varit. Situationen kan påverka bedömningen av vad den studerande faktiskt gjorde. Det gäller särskilt inom utbildningen Social- och hälsovård. En viktig funktion för läraren är att göra det tydligt för den studerande vad hon eller han ska visa. Den studerande kan egentligen inte påverka sitt eget betyg, men att den deltar gör att det går att få en bild av hur bra den studerande är på att reflektera över sitt eget arbete, vilket i sin tur kan påverka betyget. Det så kallade slutvitsordet för varje prov bestäms efter en diskussion. Det är alltså ingen form av sammanräkning av delarna i provet. En utmaning när det gäller bedömningarna är att bedömarna ofta gått sin egen utbildning för ganska länge sedan och kanske i ett annat land, som Sverige. De brinner också ofta för olika delar av yrket. Miljön de studerande varit i kan också skilja kraftigt. Ändå ska de bedömas för samma saker, på ett likvärdigt sätt. Annika Måtar, som är yrkeslärare inom utbildningen Social- och hälsovård, konstaterade att det för deras studerande exempelvis kan handla om att den studerande gjort sin praktik på ett stort sjukhus, med riktigt sjuka människor och avancerad teknik, eller i hemmet med någon som egentligen inte är särskilt sjuk och nästan utan teknik. Ända ska de visa prov på samma färdigheter och bedömas likvärdigt. Det är inte helt lätt. 5

det [hade] under 2013 varit extra svårt att hitta praktikplatser åt alla. Ett skäl är att den finska handelsflottan minskar. Men genom att förhandla fram att alla landskapets färjor kunde räknas som skolfartyg så löste vi det. lasse selander För att lösa detta inom social- och hälsovård så delade de upp yrkesprovet i två områden, ett kliniskt och ett vårdande. Den kliniska delen rör sjukvårdstekniska färdigheter som är ganska lätta att bocka av. Det provet kan göras där den studerande vill. För det vårdande yrkesprovet ska den studerande agera vårdare för minst tre patienter under tre dagar. De ska då planera och motivera sina vårdinsatser. Resultatet av det nya systemet med yrkesprov har visat att lärarna måste hjälpa de studerande att bli bättre på att visa vad de kan. Flera deltagare tyckte sig se en trend att bedömningen mer och mer flyttar ut på arbetsplatserna och att arbetsgivarna får ett ökande ansvar för detta. Det innebär att det blir allt viktigare ett utbilda arbetsgivarna i utbildningens kompetensmål. Praktiskt kunnande viktigt inom sjöfarten Sjöfarten är Ålands viktigaste näringsgren. Det är också ett yrkesområde där det praktiska kunnandet spelar väldigt stor roll. Därför finns också mycket åländsk erfarenhet om lärande på arbetsplats inom just sjöfartsutbildningen. Lasse Selander från Ålands yrkesgymnasium pratade om Lärande i arbetet inom sjöfartsbranschen. En egenhet för just sjöfartsutbildningen är att all utbildning i hela världen i grunden styrs av samma internationella regler. Det finns också en gemensam bok för dokumentation av de studerandes praktikperioder On board training record book. Färöarna och Norge har också många elever som utbildar sig för fartygsyrken. Men utbildningarna är där organiserade på andra sätt. På Färöarna finns det två skilda utbildningar, en mot navigation och en mot maskinteknik. I Norge är fartygsutbildningarna specialiseringar av de vanliga gymnasieutbildningarna. För att få jobba inom sjöfartsbranschen måste en elev få ett bevis, ett behörighetsbrev. Det räcker inte med ett avgångsbetyg. Många behörighetsbrev är nationella, medan andra är internationella. De som går utbildningen jobbar sedan inte bara på fartyg, utan kan exempelvis också jobba på off shore-plattformar. Det gäller särskilt de som går inriktningen mot fartygselektriker. Andra yrkesområden är sannolikt på väg, som arbete på vindoch vågkraftparker. Sådana förändringar kan också medföra att utbildningen behöver anpassas. Vissa gör praktik i USA Den första delen av den åländska utbildningen är gemensam, den så kallade vaktmansutbildningen. Den pågår 25 studieveckor och då ingår 10 veckor handledd praktik. År två och tre ingår ytterligare praktik, där omfattningen varierar mellan programmen, från ytterligare 10 veckor till ytterligare 28 veckor. Alla studerande har en namngiven handledare på arbetsplatsen. Den officiella handledaren är ett befäl, medan de som sköter den praktiska handledningen kan vara manskap. Lasse Selander berättade att det kan bli kulturkrockar om handledaren har en annan kulturell bakgrund än den studerande, i synnerhet om den studerande är en kvinna. Då kan skolan behöva gå in och stödja den studerande. Men det är ovanligt att det behövs. En del studerande flyger till Medelhavet och några ända till USA för att göra sin praktik. Lasse Selander konstaterade att det är en utmaning att skicka 16 17-åringar på sådana resor. Rederierna sponsrar för det mesta detta. Rederierna i Finland är med och arrangerar praktikplatser via en gemensam organisation. Ålands yrkesgymnasium har också ett mycket gott samarbete med Förbundet Ålands sjöfart, som bland annat hjälper till med rekrytering av nya studerande via diverse projekt. Lasse Selander berättade att det under 2013 varit extra svårt att hitta praktikplatser åt alla. Ett skäl är att den finska handelsflottan minskar. Men genom att förhandla fram att alla landskapets färjor kunde räknas som skolfartyg så löste vi det. 6

Utöver praktiken jobbar de studerande med många praktiska färdigheter även i skolan. År 3 avslutas med en ganska lång praktikperiod för att öka deras möjlighet till arbete. Lasse Selander konstaterade att de egentligen behöver mer praktik, men det är svårt att åstadkomma. Projekt tillsammans med näringslivet Anna-Lena Groos från Ålands yrkesgymnasium beskrev hur gymnasiet arbetar med praktisk undervisning i företagsekonomi i samarbete med näringslivet. Det handlar inte om traditionell praktik, utan är ett annat sätt för studerande att komma i kontakt med hur det faktiskt är att arbeta med företagsekonomiska yrken. Arbetet sker i projekt, som ska låta de studerande använda de teoretiska kunskaper de skaffat sig. Det kan handla om olika undersökningar, marknadsplaner, kampanjplaner, analyser och utvecklingsförslag. Ofta handlar det om beställningsprojekt åt externa kunder. Lärarna och de studerande märkte att kunderna ganska ofta inte visste riktigt vad de egentligen ville ha. Det ledde till att de studerande fick arbeta mer med kommunikation än skolan ursprungligen räknat med. Anna-Lena Groos berättade att de stött på samma typer av utmaningar som inom mer traditionellt lärande på arbetsplats. Hur ska lärarna bedöma vad de studerande lärt sig under ett projekt hos en extern kund? Hur passar man in långa projekt i den övriga skolplaneringen? Fördelarna för de studerande är att de får värdefulla meriter, bra kontakter, att de lär sig vad som fungerar och inte fungerar med att arbeta i grupp och att de får lära känna sig själva, sina styrkor och svagheter. De studerande får också se hur det fungerar i det verkliga arbetslivet, att det ibland är svårt att veta vad som ska göras och att saker ibland inte blir gjorda även där. De får också se att företagen ibland saknar kompetens och fundera över i vilken utsträckning kunden alltid har rätt. Sammantaget gör det dem mer anställningsbara och bättre rustade för att ge sig in i arbetslivet. 7

De studerande får starta egna företag Ung företagsamhet, UF, är ett annat sätt för studerande att få erfarenheter av att arbeta med arbetslivet. Ung företagsamhet är en del av en enorm organisation, där konceptet grundar sig på idéer från den internationella organisationen Junior Achievement Worldwide, JAW, som har över hundra medlemsländer runt om i världen. År 2013 var cirka 70 000 personer på ett eller annat sätt involverat i UF i Finland. De studerande får starta ett så kallat UF-företag. Oftast har de ett eget företag eller så har två studerande ett företag tillsammans, sällan i större grupp. UF-företagen fungerar som riktiga företag och erbjuder sina kunder produkter och tjänster. Målet är att de studerande under studietiden ska lära sig arbetslivsfärdigheter, en företagsam attityd och ett företagsamt verksamhetssätt. Skolan engagerar sig mycket i att de studerandes företagande ska fungera, men ytterst är det UF-organisationen som står för ansvaret. Daja Rothberg från Ålands yrkesgymnasium berättade att UF-företaget kan betyda väldigt mycket för den studerandes utveckling. Många av de studerande som vinner tävlingar för sina företag trodde inte på sig själva som företagare innan. Det är också en värdefull erfarenhet att ha varit med om att starta, driva och lägga ner ett företag, oavsett om det gått bra eller dåligt med själva företaget. Hon tyckte att UF fungerar jättebra som lärande på arbetsplats. Företagandet är på riktigt och de studerande tycker generellt att det är väldigt roligt och givande. Branschorganisationen Ålands näringsliv har i sin tur startat Ungt entreprenörskap, som är en breddning av Ung företagsamhet. Ungt entreprenörskap riktar sig även till elever i grundskolan och arbetar bland annat med konceptet sommarlovsentreprenörer, som syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Målgruppen är i första hand elever och studerande i åldern 15 19 år. Målet med Ungt entreprenörskap är att skapa en bättre samverkan mellan skolan och näringslivet på Åland, och att utveckla åländska ungdomars kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Ett slutmål är givetvis att skapa nya företag på Åland, hitta nya branscher och nya tillväxtföretag och därmed nya arbetstillfällen. Aktuellt tema bedömning av lärande på arbetsplats I slutet av den första dagen turades länderna om att berätta om hur och med vilken utgångspunkt lärande på arbetsplats bedöms och värderas liksom vilka modeller som används för den slutliga bedömningen av den studerandes kunskaper och färdigheter. Idé- och erfarenhetsutbytet var intensivt. Under mötesplatsens andra dag besökte deltagarna bland annat Ålands yrkesgymnasium och sjöfartsutbildningen. text och bild: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på www.norden.org 8