Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta



Relevanta dokument
IT-strategiska frågor för folkbildningen

Demokrati och digital delaktighet. Delrapport 2007

Folkbildningens flexibla lärande

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

FOLKBILDNING 1997/98:115

Strategi för digitalisering

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Förslag VERKSAMHET OCH EKONOMI Västra Götalands Bildningsförbund

Regional biblioteksplan

Enkät till folkhögskola

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

IT-policy för Växjö kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/ Kn 5 1 Kf 83/ ändring

Biblioteksverksamhet

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Regional biblioteksplan Kalmar län

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för digital utveckling

Tänk om allt var svart

Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Digital delaktighet - En inspirationsbok

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Projektmedel till lokal och regional utveckling av flexibelt lärande

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Indelningskommitténs betänkande

regional biblioteksplan förkortad version

Strategiska planen

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Hur ska folkbildningen se ut år 2010?

Diarienr 309,2018,07 1 (9)

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Studieförbundens remissvar på Digitaliseringskommissionens delbetänkande Digitaliseringens transformerande kraft Diarienummer: N2015/08335/ITP

viljan finns Vad svensk folkbildning gör nu och vill göra i framtiden

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Centerpartiets svar på remissversion av Landstinget Dalarnas kultur- och bildningsplan

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Datum Dnr Nya kanaler för medborgerlig delaktighet

Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Digitaliseringen av skolan

Plattform för Strategi 2020

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Ann Wiklund, nationell samordnare projekt IKT-lyftet

Biblioteksplan Alingsås kommun

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod

Rådslag mellan politiker och medborgare Motion av Lennart Johansson och Rebwar Hassan (båda mp) (2006:36)

Skolans digitala infrastruktur

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Göteborgs universitets IT-strategiska plan

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

1. Förslaget om förändring av HSL 1 (4)

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

Sammanfattning. 1. Inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Riktlinjer för landstingets bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Yttrande över betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83)

Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 28 september 2018

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Transkript:

2003-10-15 Dnr: 119u,2003,07,BG Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss SOU 2003:55 Digitala tjänster hur då? En IT-politik för resultat och nytta 1. Sammanfattning av Folkbildningsrådets synpunkter Folkbildningsrådet delar IT-kommissionens uppfattning att det behövs ett bredare ITbegrepp, som utöver teknik också innefattar digitala informationsresurser och digitala tjänster. Det är angeläget att användarnyttan sätts i fokus. Detta innebär även ett instämmande i att det krävs utveckling av policy och infrastruktur inom områdena teknik, gemensamma informationsresurser och digitala tjänster. Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen i betänkandet att det finns behov av kompetensutveckling i arbetslivet för att stimulera utvecklingen av digitala tjänster. Om tjänsterna ska användas av medborgarna, t ex initiativ i en kommun kring e-tjänster, är det enligt rådet angeläget att man redan på ett tidigt stadium säkrar medborgarinflytande över tjänsternas innehåll och utformning. Pågående initiativ i Botkyrka kommun, där kommun och folkbildning samarbetar kring medborgardialog och kompetenslyft, är ett positivt exempel som bör få spridning. Detsamma gäller för projektet Aktivt medborgarskap i Kalmar läns landsting, där folkbildningen medverkar för att implementera nytänkande i sjukvården. I betänkandet anges företrädare för studieförbund och folkhögskolor bland de parter som kan ingå i en nationell styrgrupp för kompetenslyftet Folkbildningsrådet är berett att pröva förutsättningarna för folkbildningens deltagande utifrån inriktning på den föreslagna kompetenskampanjen. Det digitala tjänstesamhället i ett demokratiskt perspektiv: Folkbildningsrådet stöder - med tillägg av rådets principiella utgångspunkter och preciseringar - förslagen i avsnitt 12 i betänkandet - att regeringen bör stimulera en demokratisk debatt om det framväxande digitala samhället och främja framtagandet av underlag för en sådan debatt - att möjligheterna att utnyttja IT som verktyg för debatt bör tas tillvara - att folkbildningsorganisationerna bör i samarbete med övriga folkrörelser ta initiativ till en bred folkbildningsinsats som stöd för den demokratiska debatten - att olika former av virtuella Framtidsforum bör stimuleras och stödjas - att myndigheters initiativ till servicedialoger bör stödjas Ett av folkbildningens samhällsuppdrag är att stärka och utveckla demokratin. Det framväxande digitala samhället präglas av möjligheter men också risker, t ex av marginalisering. Målet är ett informationssamhälle för alla. Därför vill Folkbildningsrådet 101 34 Stockholm 08-4124800 08-218826 fbr@folkbildning.se 758140-8 5771-7290 802015-8690

Folkbildningsrådet 2003-10-15, sid 2 understryka vikten av att kommissionens förslag kan genomföras på ett sådant sätt att insatserna blir av långsiktig och uthållig karaktär. Folkbildningsrådet vill betona att folkbildningens karaktär av fri och frivillig verksamhet får konsekvenser för genomförandet av betänkandets förslag. Det är av avgörande betydelse för resultatet att en riktad folkbildningsinsats som genomförs med särskilda medel kan genomföras på ett sådant sätt att folkbildningens kvaliteter tas tillvara och att satsningen inte får karaktären av eller upplevs som en kampanj med ett uppifrån-perspektiv. Folkbildningsrådet menar att erfarenheterna från tidigare riktade folkbildningsinsatser som genomförts på statligt initiativ och finansierats med särskilda medel bör tas tillvara inför utformningen av förslagen om villkoren för riktade folkbildningsinsatser. Rådet vill understryka förslaget i betänkandet att en riktad folkbildningsinsats bör växa fram i en dialog mellan folkbildningsorganisationer och folkbildnings- och demokratiansvariga i regeringen. Insatsen bör vara uthållig för att kunna genomsyra olika nivåer i organisationerna och ge praktiska resultat för deras olika målgrupper. Den bör också utformas så att dess olika aktiviteter, kunskaper och material kan integreras i den löpande bildningsverksamheten på ett naturligt sätt. Folkbildningsrådet är berett att delta i en dialog med regeringen kring den konkreta utformningen av förslag och insatser med de utgångspunkter och preciseringar som anges. 2. Folkbildningsrådets principiella utgångspunkter Den snabba utvecklingen mot ett samhälle där informationstekniken får allt större genomslag innebär både möjligheter och risker. Informationstekniken gör att avstånden krymper och att kunskap och information blir tillgänglig för fler. Den öppnar också nya möjligheter för medborgarna att bilda opinion och påverka samhällsutvecklingen. Snabba samhällsförändringar kan medföra att människor marginaliseras och klyftorna i samhället kan också öka mellan dem som har och inte har tillgång till ny kunskap och teknik. Detta kan i förlängningen innebära att demokratin försvagas. Denna samhällsomvandling kommer i ökad utsträckning att påverka folkbildningen och dess organisationer. Folkbildningsrådet har i arbetet med de IT-strategiska frågorna tagit fram ett samlat strategidokument som identifierar ett antal centrala områden för folkbildningen (IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003-2005, biläggs). Fokus ligger på demokrati vuxnas lärande tillgång och tillgänglighet till IT Regeringens IT-politiska mål att skapa ett informationssamhälle för alla är en betydelsefull utgångspunkt för de konkreta åtgärder som ska bidra till att uppfylla målet. Folkbildande insatser av långsiktig karaktär utgör nödvändiga beståndsdelar i processen för att förverkliga ett demokratiskt informationssamhälle för alla. 3. Folkbildningsrådets synpunkter på betänkandet Här följer Folkbildningsrådets synpunkter på betänkandet, där vi valt att fokusera på de avsnitt som mer direkt har beröring med folkbildningsverksamheten. Avsnitt 2: Den nya, nyttoinriktade och praktiska IT-politiken Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen att det krävs ett bredare IT-begrepp som utöver teknik också innefattar digitala informationsresurser och digitala tjänster. Det är angeläget att användarnyttan (samhälle, medborgare och företagande) sätts i fokus. Detta innebär även ett instämmande i att det krävs utveckling av policy och

Folkbildningsrådet 2003-10-15, sid 3 infrastruktur inom områdena teknik, gemensamma informationsresurser och digitala tjänster. Folkbildningsrådet har tidigare till regeringen uttryckt stöd för IT-kommissionens förslag att åstadkomma en grundläggande teknisk infrastruktur med ett nationellt, finmaskigt fiberoptiskt nät tillgängligt för alla på lika villkor, d v s ett nät med kapacitet att klara både dagens och morgondagens behov. Rådet har också tagit ställning för att samhället måste ta ansvar för bredbandsutbyggnaden så att kraven på samordning och helhetsperspektiv tillgodoses. Tendenser till avstannande utbyggnadstakt och uppdelning av landet ifråga om teknisk kapacitet är oroande inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Avsnitt 3: En bra miljö för tjänsteutveckling Folkbildningsrådet stöder inriktningen på IT-kommissionens förslag att insatser bör göras för att skapa en bra miljö för tjänsteutveckling med både bredd och spets. Rådet vill tillägga att man i det arbetet bör lägga stor vikt vid att upprätta kanaler och finna bra former för dialoger med användarna av tjänsterna redan på ett tidigt stadium. I Botkyrka kommun sker för närvarande ett sådant initiativ genom en dialog med medborgarna om kommunens planer på e-tjänster och e-demokrati, där studieförbund och folkhögskola aktivt medverkar. Avsnitt 4: Informationsresurser och standardiseringsarbete Folkbildningsrådet stöder inriktningen på IT-kommissionens förslag att öka förutsättningarna för informationsutväxling inom och mellan branscher och sektorer. För detta är utvecklingen av gemensamma standarder nödvändig. Utgångspunkten måste enligt Folkbildningsrådets uppfattning vara att underlätta för användaren, t ex en studerande som behöver så allsidig information som möjligt inför studieval. Folkbildningsrådet deltar i arbetet med mjuk infrastruktur för utbildningsområdet som initierats av Skolverket genom Folkhögskolornas Informationstjänst, FIN. Folkhögskolornas Informationstjänst är i sig ett exempel på en uppskattad standardiserad digital informationstjänst för utbildningarna på de 147 folkhögskolorna (www.folkhogskola.nu). Avsnitt 5: Praktikfall: Internet handelsplats eller beslutsstöd för köpare Folkbildningsrådet stöder förslaget om handlingsprogram för att utnyttja Internet som verktyg för ökad transparens och ökat konsumentinflytande i handeln samt som medel att främja ökad konkurrens. Rådet stöder också förslaget att ta in dessa frågor i EU-arbetet och i Nordiska Rådet. Avsnitten 6, 7, 10 och 11 avstår rådet från att kommentera, mer än att konstatera att resonemangen och förslagen är i linje med betänkandets utgångspunkter. Avsnitt 8: Kompetenslyft eller kompetenskris? Folkbildningsrådet delar IT-kommissionens uppfattning att en breddning av ITutbildning med inriktning mot informations- och tjänsteutveckling bör ske som en konsekvens av ett bredare IT-begrepp och ett perspektiv baserat på användarnytta. Rådet stöder inriktningen på förslagen. Avsnitt 9: Kompetenskampanj för tjänsteutveckling i arbetslivet Folkbildningsrådet instämmer i bedömningen i betänkandet att det finns behov av kompetensutveckling i arbetslivet för att stimulera utvecklingen av digitala tjänster. Rådet bedömer att det inom olika verksamheter i samhället är möjligt att stimulera människors förmåga att utveckla idéer på nya sätt att med hjälp av digitala tjänster tillgodose skilda behov inom t ex vården, på företag, i skolor, organisationer o s v, i synnerhet om det sker som en process över tid. I förlängningen finns troligen både kvalitetsvinster och ekonomiska vinster som ett resultat av att olika tjänster tagits fram

Folkbildningsrådet 2003-10-15, sid 4 eller utvecklats vidare. En positiv spiral för fortsatt idéutveckling kan starta på arbetsplatserna. Rådet vill dock peka på att det finns en fara i kampanjer uppifrån, hur vällovligt syftet än må vara. Kompetensutveckling för att stimulera tjänster måste få förutsättningar att knyta an till egna upplevda behov i skilda verksamheter, i synnerhet om kompetensutvecklingen ska få brett genomslag omfatta tjänsteanvändarna, exempelvis vårdpersonal. Detta ställer större krav på utbildningsmaterial och ledare samt på deltagarnas egen aktivitet, men ökar kvaliteten och långsiktigheten jämfört med alltför allmänna upplägg av förmedlande karaktär. Av betänkandet framgår inte helt tydligt på vilket sätt man tänkt sig genomföra insatsen i dessa avseenden. Ytterligare en aspekt är viktig att påpeka. Om tjänsterna ska användas av medborgarna, t ex initiativ i en kommun kring e-tjänster, är det angeläget att man redan på ett tidigt stadium säkrar medborgarinflytande över tjänsternas innehåll och utformning. Pågående initiativ i Botkyrka kommun, där kommun och folkbildning samarbetar kring medborgardialog och kompetenslyft, är ett positivt exempel som bör få spridning. Ett pågående projekt i Kalmar läns landsting visar hur folkbildningen medverkar till att implementera nytänkande i sjukvården. I projektet Aktivt medborgarskap är fokus riktat på patient/anhörig/närstående. Genom att göra den digitala tekniken tillgänglig i väntrummen blir dessa lärcentra som ger patienter och anhöriga ökade kunskaper om förebyggande hälsa, vård, omsorg. Detta ger nya förutsättningar för en utvecklad dialog med professionen. Behov av nya yrkeskompetenser växer fram. Patientens rätt att äga sin egen journal sätter fokus både på demokratifrågor, strategier och teknik. I betänkandet anges företrädare för studieförbund och folkhögskolor bland de parter som kan ingå i en nationell styrgrupp för kompetenslyftet. Folkbildningsrådet är berett att pröva förutsättningarna för folkbildningens deltagande utifrån inriktning på den föreslagna kompetenskampanjen. Avsnitt 12: Det digitala samhället i ett demokratiskt perspektiv Folkbildningsrådet stöder - med de preciseringar och principiella utgångspunkter som rådet här nedan anger - förslagen i betänkandet - att regeringen bör stimulera en demokratisk debatt om det framväxande digitala samhället och främja framtagandet av underlag för en sådan debatt - att möjligheterna att utnyttja IT som verktyg för debatt bör tas tillvara - att folkbildningsorganisationerna bör i samarbete med övriga folkrörelser ta initiativ till en bred folkbildningsinsats som stöd för den demokratiska debatten - att olika former av virtuella Framtidsforum bör stimuleras och stödjas - att myndigheters initiativ till servicedialoger bör stödjas Principiella utgångspunkter och preciseringar Som framgår av avsnittet ovan om Folkbildningsrådets principiella utgångspunkter är demokratin en central IT-strategisk fråga för folkbildningens organisationer. Folkbildningens allmänna samhällsuppdrag - som också är inskrivet i Folkbildningsförordningen - att stärka och utveckla demokratin gör det förhållningssättet naturligt. Därför vill Folkbildningsrådet understryka vikten av att kommissionens förslag kan genomföras på ett sådant sätt att insatserna blir av långsiktig och uthållig karaktär. Folkbildningsverksamheten i studieförbund och folkhögskolor utgår från idén att verksamheten är fri och frivillig, d v s människor söker sig frivilligt till folkbildningen och aktiviteternas innehåll bestäms lokalt utifrån behov och intressen hos deltagarna, inte av centralt fastställda läroplaner. Folkbildningsrådet vill betona att detta grundläggande förhållande får konsekvenser för genomförandet av betänkandets förslag.

Folkbildningsrådet 2003-10-15, sid 5 Folkbildningen har i olika sammanhang samverkat med regeringen kring olika riktade insatser som skett med särskild finansiering, nu senast inför EMU-omröstningen. Andra exempel är Kunskapslyftet, SAGA-satsningen för långtidsarbetslösa och Mobilisering mot narkotika. Folkbildningsrådet menar att erfarenheterna från dessa aktiviteter bör tas tillvara inför utformningen av förslagen om villkoren för riktade folkbildningsinsatser som finns i betänkandet. När det gäller riktade folkbildningsinsatser som sker med särskilda medel och på särskilda villkor är Folkbildningsrådets principiella hållning att det handlar om ett erbjudande till folkbildningsorganisationen att delta som det går att tacka ja eller nej till. Folkbildningen finns över hela landet. Studieförbundens ca 500 avdelningar och de 147 folkhögskolorna har unikt breda kontaktytor i det svenska samhället. Man når även människor som riskerar utanförskap, som arbetslösa och långtidssjukskrivna. ITanvändningen i folkbildningen har fått allt större genomslag under senare år för kommunikation, information och studier. Tendensen är ökad integration av IT-stöd i verksamheten även om hastigheten i processen självfallet varierar mellan olika organisationer. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna är goda för en bred dialog också med stöd av IT. Beträffande förslaget i betänkandet om att använda IT för debatt samt frågan om studiematerial för folkbildningsinsatserna, förfogar folkbildningen över ett gemensamt IT-nätverk - Folkbildningsnätet - som både innehåller ett konferenssystem för kommunikation och pedagogiska resurssidor på webben för t ex digitalt studiematerial ( www.resurs.folkbildning.net ). Förutsättningarna att använda Folkbildningsnätet inom ramen för satsningen bör prövas. Möjligheten att arbeta med modulbaserade studiematerial som möjliggör lokal materialanpassning bör undersökas särskilt. För närvarande prövas en sådan modell för folkbildningsverksamhet i ett projekt i samarbete med Utbildningsradion och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Det är av avgörande betydelse för resultatet att en riktad folkbildningsinsats kan genomföras på ett sådant sätt att folkbildningens kvaliteter tas tillvara och att satsningen inte får karaktären av eller upplevs som en kampanj med ett uppifrån-perspektiv. Rådet vill understryka förslaget i betänkandet att en riktad folkbildningsinsats bör växa fram i en dialog mellan folkbildningsorganisationer och folkbildnings- och demokratiansvariga i regeringen. Insatsen bör vara uthållig för att kunna genomsyra olika nivåer i organisationerna och ge praktiska resultat för deras olika målgrupper. Den bör också utformas så att dess olika aktiviteter, kunskaper och material kan integreras i den löpande bildningsverksamheten på ett naturligt sätt. (s 93) Folkbildningsrådet är berett att delta i en dialog med regeringen kring den konkreta utformningen av förslag och insatser med ovan nämnda utgångspunkter och preciseringar. För Folkbildningsrådet Anders Ljunggren Ordförande Britten Månsson-Wallin Kanslichef