RAPPORT U2009:06. Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092

RAPPORT U2009:06 Klimatpåverkan från import av brännbart avfall ISSN 1103-4092

Förord Import av brännbart avfall är ett kontroversiellt ämne som ofta är utsatt för en känslomässig debatt i media. Tidigare har den framförallt varit driven av bristen på behandlingskapacitet i svenska avfallsförbränningsanläggningar men på senare tid lika mycket beroende på minskade avfallsmängder. Importen av brännbart avfall kan i vissa avseenden komma att utgöra ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. Det är därför viktigt att fakta om eventuell miljöpåverkan lyfts fram i debatten. Denna studie, som har finansierats av Avfall Sverige och Svensk Fjärrvärme, avser att bidra med en faktabaserad bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Studien har gjorts av Mårten Haraldsson och Johan Sundberg, båda från Profu. Malmö april 2009 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

Sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. I denna rapport görs därför en bedömning av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning. Rapporten visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar 2007 minskar med 500 000 ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen från 300 000 svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år 2020. Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Orsakerna till reduktionen är att det importerade avfallsbränslet ersätter annan värme- och elproduktionen, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. Transporten av avfallet som sker till följd av importen ger ett marginellt tillskott av växthusgaser, jämfört mot den utsläppsreduktion som beskrivits ovan.

Utförlig sammanfattning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. Bedömningen av klimatpåverkan av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser ur klimatperspektiv: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar uppgick år 2007 till knappt 400 000 ton. Cirka 2/3 av detta avfall hämtades från Norge och knappt hälften av den totala mängden utgjordes av RT-flis (returträflis). Importen bestod också av hushålls- och industriavfall samt av utsorterade avfallsbränslen.

Studien visar att utsläppet av växthusgaser till följd av importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar år 2007 minskar med 500 000 ton koldioxidekvivalenter (se figur S1). Detta motsvarar utsläppen från 300 000 svenskars bilresor under ett år, eller 2,5 % av den totala utsläppsreduktionen som regeringen har satt som mål för den icke handlande sektorn fram till år 2020 1. Importen av RT-flis står för den största reduktionen, men studien visar att även importen av övriga avfallsslag ger en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Figur S1 Reduktion i utsläpp av växthusgaser till följd av den svenska importen av avfallsbränslen till fjärrvärmeanläggningar år 2007 Varför minskar utsläppen när avfall importeras? Importen av avfall till svenska fjärrvärmeanläggningar beräknas alltså minska utsläppen av växthusgaser med 500 000 ton koldioxidekvivalenter. Varifrån kommer denna utsläppsreduktion? Svaret på frågan beskrivs här med hjälp av figur S2 som visar beräkningsresultatet för import av ett ton hushållsavfall till ett svenskt kraftvärmeverk. Av figuren framgår att utsläppen visserligen ökar till följd av förbränningen och transporten av avfallet. Samtidigt ersätter värme- och elproduktionen från kraftvärmeverket annan värme- och elproduktion, vilket som konsekvens ger att utsläpp undviks. Den största utsläppsreduktionen erhålls dock genom att man vid importen av hushållsavfallet ersätter alternativ avfallsbehandling av motsvarande avfallsmängd i ursprungslandet. I de länder varifrån importen av avfall idag sker har man en brist på behandlingskapacitet för organiskt avfall. Den alternativa behandlingen som står till förfogande är då i första hand deponering. Denna behandling ger betydande utsläpp av metan, vilket är en mycket kraftig växthusgas. Att genom import av avfall till Sverige undvika deponering, och därigenom utsläpp av metan, innebär då en tydlig reduktion i utsläppet av växthusgaser. 1 En svensk färdas i genomsnitt 700 mil per år med bil (SCB, 2008 Körsträcka per bil och person) vilket med bensinbil ger ett utsläpp motsvarande ca 1,6 ton CO 2 -ekv. Enligt Regeringens klimatproposition skall utsläppen från den icke handlande sektorn minska med 40 %, eller 20 miljoner ton mellan åren 1990-2020 (Regeringen, 2009 Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid)

Figur S2 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall Ger inte ökade avfallstransporter ökade utsläpp av växthusgaser? Om avfall istället för att deponeras skickas till Sverige för energiutvinning ökar transporten av avfallet, och därigenom ökar också utsläppet av växthusgaser. De vinster som görs genom energiutvinningen och genom att man undviker utsläpp av metangas från deponering är dock mycket större än de emissioner som uppstår vid transporten av avfallet. Detta framgår tydligt av resultatet i figur S2 där transportsträckan för avfallet uppskattats till 30 mil, en transport som sker med lastbil. Faktum är att emissionerna från transporterna är så pass små att transportsträckan för avfallet kan vara mycket lång innan en reduktion av växthusgasemissioner uteblir. Beräkningarna visar att så länge det avfall som importeras till Sverige transporteras kortare än 1500 mil så ger detta en reduktion av växthusgasemissioner. Det betyder att man får minskad klimatpåverkan även om avfallet transporteras med lastbil hela vägen från Sydafrika eller från Kina. Långt innan dess sätter naturligtvis de ekonomiska begränsningarna stopp för denna långväga transport. Man bör här även poängtera att transporter i sig är en stor utsläppskälla i samhället då det gäller fossilt CO 2 och man bör sträva efter att hålla nere transporterna även då vi diskuterar import av brännbart avfall. Det finns dessutom stora mängder brännbart avfall som deponeras på betydligt kortare avstånd som man istället kan välja. Att man ändå kan räkna hem lastbilstransporter hela vägen från Sydafrika visar hur viktigt det är ur klimatsynpunkt att ersätta deponering med material- eller energiåtervinning. Man bör dessutom påpeka att det även finns andra problem relaterade till lastbilstransporter vilka inte har ingått i beräkningarna ovan. Detta gäller exempelvis andra emissioner utöver växthusgaser, trafikolyckor, slitage av vägbanor, buller m.m. Är det inte bättre att elda med skogsbränslen? Genom att importera avfall och producera fjärrvärme undviker man utsläpp från alternativ fjärrvärmeproduktion. I figur S2 framgår att de utsläpp som undviks i fjärrvärmesystemet när man importerar hushållsavfall uppgår till cirka 150 kg koldioxidekvivalenter per ton avfall. Anledningen till att utsläppen minskar är att man undviker att nyttja sig av fossilbaserade energikällor för sin fjärrvärmeproduktion. Resultaten är baserade på genomsnittliga data för dagens svenska fjärrvärmesystem. Om man tittar på specifika system så varierar den alternativa värmeproduktionen från ett system till ett annat. I vissa system är andelen fossila bränslen större, vilket leder till att man undviker ytterligare utsläpp av växthusgaser, och vice versa. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle

stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Idag finns inget fjärrvärmesystem i Sverige där en sådan anläggning utgör alternativ till avfallsförbränning under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller importerat avfall. Jämförelsen framgår av figur S3 där import av hushållsavfall till ett avfallskraftvärmeverk ställs mot ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Observera att vi i bägge fallen studerar effekterna av att bygga ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk, skillnaden mellan fallen ligger i den alternativa fjärrvärmeproduktionen. I fjärrvärmeproduktionen ingår även elproduktion eftersom det delvis är annan kraftvärme som ersätts. Detta syns tydligt då den alternativa fjärrvärmeproduktionen är ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Trots att biobränsle är förnyelsebart och därmed inte bidrar med utsläpp av fossilt CO 2 så får vi ändå en klar förändring av utsläppen. Anledningen är att det biobränsleeldade kraftvärmeverket som avfallskraftvärmeverket ersätter producerar mer el jämfört med avfallspannan vilket här ökar utsläppen med 750 kg CO 2 /ton. Den el som produceras med avfallspannan ska även den tas med i beräkningen och den krediteringen visas i nästa stapelpar. Utsläppsreduktionen, från den alternativa elproduktionen, skiljer sig åt något då mängden el som genereras från avfallsförbränningen antas till något högre för en nyinvestering gentemot dagens befintliga anläggningar, som nyttjats i grundfallet. Figur S3 Utsläpp av växthusgaser vid import av hushållsavfall med varierande värdering av utsläpp från alternativ värmeproduktion Totalt sett visar resultatet att import av hushållsavfall för fjärrvärmeproduktion är ungefär jämförligt med samma värmeproduktion i ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Resultatet blir liknande för övriga avfallsslag som studeras. För import av industriavfall visar resultatet, på samma sätt som för hushållsavfall, en liten minskning i utsläppet av växthusgaser vid import. För utsorterade avfallsbränslen och RT-flis minskar utsläppet av växthusgaser något mer. Avgörande för resultatet är elverkningsgraden för avfalls- respektive biobränslekraftvärmeverket. Att biobränsleeldad kraftvärme står sig väl mot import av avfall i dessa beräkningar beror på antagandet om en klart högre elverkningsgrad för den biobränsleeldade anläggningen.

Hur påverkas resultaten av de antaganden som görs i studien? För att kunna genomföra en systemanalys över importen av avfall krävs att ett antal antaganden görs. Dessa gäller bland annat anläggningen som avfallet levereras till, hur transporten har gått till samt hur avfallsförbränningen påverkar det omgivande avfalls- och energisystemet. Beroende på vilka antaganden som görs så erhålls olika resultat. I studien har vi tagit fram ett grundfall vilket baseras på de antaganden vi anser vara riktiga utifrån de förutsättningar som idag gäller. För att visa på hur resultaten förändras givet andra antaganden har ett antal känslighetsanalyser genomförts. Resultaten för dessa presenteras i tabell S1 nedan. Av tabellen framgår att resultatet är känsligt för vissa antaganden och mindre känsligt för andra. De antaganden som har störst påverkan enligt känslighetsanalysen är vilken typ av avfallsförbränningsanläggning som tar emot det importerade avfallet samt vilka antaganden som görs kring den alternativa avfallsbehandlingen. Gemensamt för alla resultat är dock att de för alla beräkningsfall visar på att import av hushållsavfall till energiutvinning resulterar i minskade utsläpp av växthusgaser. Samma slutsats gäller för de övriga avfallsslagen, industriavfall, utsorterade avfallsbränsle och RT-flis som ingår i studien. Tabell S1 Utsläpp av växthusgaser vid import av ett ton hushållsavfall givet ett antal olika antaganden Faktor [Utsläpp av koldioxidekv. per ton hushållsavfall som importeras] Grundfall Alternativ 1 Alternativ 2 Typ av avfallsförbränningsanläggning -800-500 -1050 Transport -800-750 -800 * Alternativ elproduktion -800-750 - Alternativ avfallshantering -800-300 -1250 Beaktande av kolsänka för deponi -800-600 - *Resultatet vid antagande om transporter enligt alternativ 2 ger totalt sett något större reduktion av växthusgaser jämfört mot grundfallet. Avrundade värden visar dock på samma resultat

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Metodik och antaganden 2 2.1 Avfallsslag som studeras 3 2.2 Import av avfallsbränsle till Sverige 3 2.3 Utsläpp från avfallsförbränning 4 2.4 Energi från avfallsförbränning 4 2.5 Utsläpp från alternativ elproduktion 5 2.6 Utsläpp från alternativ värmeproduktion 6 2.7 Utsläpp från alternativ avfallshantering 8 2.8 Transporter 11 3. Resultat 12 3.1 Emissioner av SO 2 och NO x vid import av avfall 14 3.2 Import av avfall till rötning 16 4. Känslighetsanalyser 17 4.1 Energi från avfallsförbränning 17 4.2 Alternativ elproduktion 18 4.3 Alternativ värmeproduktion 19 4.4 Alternativ avfallsbehandling 22 4.5 Transporter 24 5. Referenser 26

1. Inledning Import av brännbart avfall har ökat under de senaste åren och importerat avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i de svenska fjärrvärmesystemen. Bedömningar för de närmaste åren visar att importen kan komma att öka betydligt, dels på grund av minskade avfallsmängder i spåren av konjunkturnedgången i världsekonomin, dels på grund av att flera nya förbränningsanläggningar kommer att tas i drift. Från att varit en marginell företeelse kan importen framöver bli ett betydelsefullt bränsletillskott för svensk fjärrvärmeproduktion. I ett miljöperspektiv är importen kontroversiell och många har debatterat för att importen bör begränsas. Med tanke på att importen ökar och att det finns en oro i samhället för eventuell miljöpåverkan är det väsentligt att göra en genomgripande analys av miljöeffekterna av import av avfall till energiutvinning. I denna rapport studeras klimatpåverkan från import av avfall i ett systemperspektiv. Detta innebär att all relevant påverkan inkluderas i studien, dvs inte bara den som hänförs till avfallshanteringen. Ett exempel är att den energi som nyttiggörs vid förbränningen och som kan ersätta förbränning (och därmed miljöpåverkan) från andra bränslen. Uppbyggnaden av systemanalysen med beskrivningar om vilka antaganden som gjorts vid beräkningarna beskrivs i kapitel 2. Metodik och antaganden. Därefter följer kapitel 3 som beskriver huvudresultatet från studien. I en studie av detta slag krävs att ett flertal antaganden görs, främst avser dessa hur importen av avfall till förbränning påverkar kringliggande system (fjärrvärmesystem, elsystem m.m.). För att beskriva hur resultaten påverkas av dessa olika antaganden inkluderas även en omfattande känslighetsanalys av huvudresultatet. Denna beskrivs i kapitel 4. 1

2. Metodik och antaganden Bedömningen av miljökonsekvenserna av import av avfall till energiutvinning görs i detta projekt genom en systemanalys. Detta innebär att såväl de direkta konsekvenserna av aktiviteten att importera avfall, som de indirekta konsekvenser som sker som en följd av att avfall importeras ingår i studien. De indirekta konsekvenserna sker i system som omger och interagerar med avfallsförbränningen. Dessa omgivande system återfinns som blå cirklar i figur 1. Dessa utgörs av: transporter av avfall, alternativ avfallsbehandling, elproduktion i elsystemet samt el- och värmeproduktion i det fjärrvärmesystem till vilket avfallsförbränningsanläggningen är kopplad. Figur 1 Beskrivning av de system som inkluderas i systemstudien Generellt kan sägas att import av avfall till energiutvinning ger följande konsekvenser: Det importerade avfallet förbränns i avfallsförbränningsanläggningen som genererar värme och eventuellt också el. Vid förbränningen emitteras växthusgaser vilket härrör från avfallets innehåll av material med fossilt ursprung, t ex plast. Ett transportarbete sker genom att avfall hämtas utomlands och transporteras till avfallsförbränningsanläggningen. Transporten ger upphov till växthusgaser. Genom importen undviker man att behandla motsvarande mängd avfall i ursprungslandet. Eventuella emissioner av växthusgaser uteblir då. Elproduktionen och elanvändningen förändras vilket leder till att en förändring av den totala elproduktionen i elsystemen. Exempelvis leder elproduktion vid avfallsförbränningen till att motsvarande mängd el inte behöver genereras vid någon/några andra anläggningar i elsystemet. Därigenom undviks emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar. Den värme som genereras från avfallsförbränningen ersätter annan värmeproduktion i det fjärrvärmesystem som förbränningsanläggningen är kopplat till. Eventuella emissioner av växthusgaser från dessa anläggningar undviks därmed. Det kan också leda till att produktionen av annan kraftvärme minskar, något som i sin tur påverkar elsystemet. 2

Förutsättningarna för hur avfallsförbränningen och förändringarna i de omgivande systemen har modellerats beskrivs nedan. 2.1 Avfallsslag som studeras I studien studeras totalt fyra olika avfallsslag. Dessa är: Hushållsavfall (säck- och kärlavfall) Industriavfall RT-flis Utsorterade avfallsbränslen (innehållande främst papper, trä och plast) Valet av avfallsslag baseras främst på uppdelningen i den nationella importstatistiken. När dessa avfallsslag har valts ut är det möjligt att uppskatta de totala effekterna av dagens import av avfall till Sverige. RT-flis bedöms utgöras helt och håller av trä medan de övriga avfallsslagens sammansättningar baseras på analyser av bränslen som idag levereras till svenska avfallspannor. 2.2 Import av avfallsbränsle till Sverige In- och utförsel av avfall till och från Sverige skall rapporteras till Naturvårdsverket. Därigenom kan myndigheten årligen följa upp utvecklingen av avfallsimporten till Sverige. År 2007 uppgick mängden importerat avfall till fjärrvärmeanläggningar till knappt 400 000 ton (ytterligare cirka 100 000 ton avfall importerades under året som bränsle till olika industrier, vilka inte inkluderats i denna studie). I figur 2 framgår hur importen fördelades mellan de fyra olika avfallsslagen hushålls- och industriavfall, utsorterat avfallsbränsle samt RT-flis. Figur 2 Import av avfall som bränsle till svenska fjärrvärmeanläggningar år 2007. Källa: Naturvårdsverket (2008) Cirka 2/3 av avfallet som importerades under 2007 hämtades ifrån Norge. Avfall importerat från Holland stod för cirka 20 % av den totala importen medan avfall från Tyskland stod för cirka 10 %. Under den senaste 10års-perioden har importen av avfall som bränsle fördubblats. Ökningen har i första hand utgjorts av RT-flis men även importen av hushålls- och industriavfall har gradvis ökat. Även om ökningen varit relativt kraftig så utgör importerat avfallsbränsle fortfarande en liten andel av den totala 3

mängden avfall som nyttjas som bränsle i Sverige idag. Förbränningen av avfall inklusive RT-flis uppgick år 2007 till omkring 5,2 miljoner ton avfall, importerat avfall utgjorde därmed knappt 8 % av den totala mängden tillfört bränsle. 2.3 Utsläpp från avfallsförbränning Tre av de fyra avfallsslagen som ingår i studien innehåller fraktioner av fossilt ursprung. Undantaget är RT-flis som helt och hållet utgörs av förnybart material. För övriga avfallsslag innebär detta att förbränning ger upphov till att fossil koldioxid släpps ut. De fossila fraktionerna består främst av olika typer av plast och storleken på utsläppen av fossil koldioxid bestäms därför av hur stor andel av avfallet som utgörs av dessa plastfraktioner. Plockanalyser har nyttjats för att bestämma andelen fossilt kol i avfallet. För hushållsavfall har denna andel beräknats till 11 %, för industriavfall beräknas andelen till 12 % och för utsorterade avfallsbränslen till 9 %. I figur 3 anges de resulterande utsläppen av fossil koldioxid från de fyra avfallsslagen, baserat på innehåller av fossilt kol. Figur 3 Utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning av de fyra avfallsslag som ingår i studien 2.4 Energi från avfallsförbränning Avfallet som importeras till Sverige nyttjas som bränsle i ett flertal olika typer av fjärrvärmeanläggningar, allt från rena hetvattenpannor (förkortat HVP) som endast genererar fjärrvärme till kraftvärmeverk (förkortat KVV) med hög elverkningsgrad. Beroende på vilken typ av anläggning som nyttjar det importerade avfallet så ges olika utfall vid beräkningen av utsläppet av växthusgaser. I figur 4 anges vilka olika typer av anläggningar som har ingått i beräkningarna för denna rapport. Som grundfall har nyttjats den anläggning som betecknas som KVV befintligt, övriga anläggningar studeras i en känslighetsanalys. Grundfallet motsvarar ett befintligt kraftvärmeverk som byggts med måttliga prestanda med avseende på elproduktion. KVV modernt motsvarar en mer modern anläggning där man lagt ned ytterligare investeringskostnader för att uppnå en hög elverkningsgrad och hög totalverkningsgrad. KVV avancerat är en typanläggning med mycket hög elverkningsgrad. I dagsläget finns ingen sådan anläggning i landet som eldar hushålls- eller industriavfall. Anledningen är att mycket höga investeringskostnader lett till att denna typ inte kunnat uppvisa lönsamhet. Denna prestanda är dock idag fullt rimlig för en anläggning som eldar utsorterade avfallsbränslen eller RT-flis. 4

Figur 4 Energiutvinning från de fem typanläggningar som utvärderas i studien. HVP = hetvattenpanna, KVV = Kraftvärmeverk 2.5 Utsläpp från alternativ elproduktion El både produceras och förbrukas i de olika system som studeras i studien. När en förändring genomförs, som i detta fall innebär att avfall importeras som bränsle, förändras därmed produktionen och användningen av el i de olika systemen. Detta påverkar produktionsmixen i det totala elsystemet, och vi får en förändring av utsläppen av växthusgaser. Hur stor förändringen av utsläppen blir vid en förändrad elanvändning eller elproduktion är en mycket komplex fråga som studerats under de senaste 10-15 åren. Profu har varit delaktiga i flera av dessa studier varav den senaste publicerats av Elforsk under 2008 (Sköldberg och Unger 2008). I rapporten studeras hur utsläppen förändras givet en förändrad elanvändning och elproduktion i Norden. Resultaten grundar sig på ett utvidgat marginalelsynsätt. Detta innebär att en förändrad elanvändning eller produktion inte enbart ger en direkt påverkan på elproduktionsmixen utan förändringen påverkar även framtida investeringar i tillkommande elproduktion. Den direkta påverkan blir på samma sätt som vid ett traditionellt marginalelsynsätt att de dyraste anläggningarna kommer att få en förändrad drifttid. Dessa utgörs vanligen av kolkraftverk. På sikt kommer dock förändringen påverka intresset av att exempelvis bygga vindkraftverk och kraftvärme. Konsekvenserna av en förändrad elanvändning eller elproduktion blir därmed inte bara mer eller mindre kolkraft utan också förändrad elproduktion från vindkraft, kraftvärme etc. Hur utsläppen påverkas till följd av en förändrad elanvändning eller produktion beror alltså delvis på vilka framtida investeringar som kommer att ske i elproduktionssystemet. Detta beror i sin tur på en mängd faktorer som framtida bränslepriser, elpris, investeringskostnader, skatter och styrmedel m.m. I rapporten av Sköldberg och Unger (2008) har ett antal olika scenarier ställts upp för dessa parametrar. Utifrån resultaten från dessa scenarier har vi till denna studie valt att sätta upp ett grundfall och ett alternativt utfall. Förändringen i det nordiska elsystemet samt utsläppskoefficienterna anges i figur 5. Figuren visar den elproduktion som tillkommer när elanvändningen ökar, samt omvänt, vilket elproduktion som ersätts då annan elproduktion tillkommer (exempelvis från ny avfallsförbränning). Här kan sägas att flertalet av de scenarier som tagits fram av Sköldberg och Unger pekar mot en utsläpps- 5

koefficient i paritet med det som vi här benämner som grundfall. Det alternativa fallet, El alternativ, är möjligt att uppnå först när den nya tekniken med koldioxidavskiljning och koldioxidlagring 2 visar sig vara lönsam. Till skillnad från resultaten från Sköldberg och Unger (2008) där endast utsläppen vid användning av fossila bränslen ingår inkluderas här även utsläpp vid produktion och distribution av alla aktuella bränslen. Utsläppskoefficienterna blir därmed något högre här än vad som anges i rapporten från Sköldberg och Unger. Figur 5 Förändrad elproduktion i det nordiska elsystemet till följd av en förändrad elanvändning eller elproduktion. I figuren anges även det resulterande utsläppet av växthusgaser. CCS = Carbon Capture and Storage 2.6 Utsläpp från alternativ värmeproduktion När avfall importeras och nyttjas som bränsle för fjärrvärmeproduktion ersätter detta någon annan form av värmeproduktion. Vad den alternativa värmeproduktionen utgörs av är olika från ett fjärrvärmesystem till ett annat. Alternativet varierar också kraftigt under året. I många system har man idag exempelvis ett överskott på värme sommartid vilket innebär att alternativet är att inte generera någon värme alls. Under vintertid är det vanligen dyrare alternativ som pellets, olje- och elpannor som är alternativet till avfallsbränslet. För att bedöma den alternativa värmeproduktionen och utsläppen från denna nyttjar vi här resultat från ett pågående arbete inom forskningsprojektet Nordic Energy Perspectives (NEP) 3. Här har man studerat vilka bränslen som ligger på marginalen i alla svenska fjärrvärmesystem (dvs de bränslen som direkt påverkas av en förändrad efterfrågan eller produktion av värme). Resultatet har nyttjats för att här beskriva vilket som är den alternativa värmeproduktionen till avfallsbränsle. I och med att avfall idag importeras till ett stort antal olika fjärrvärmesystem i Sverige anser vi att en sammanvägning av alla fjärrvärmesystem i landet är en fullgod approximation för de beräkningar som genomförs här. 2 Koldioxidavskiljning och koldioxidlagring eller Carbon Capture and Storage (CCS) går ut på att man samlar in den koldioxid som uppstår vid förbränning och lagrar denna, exempelvis i berggrunden. Tekniken är under utveckling och man kan idag inte säga när eller om den kommer att visa sig lönsam. 3 För mer information om NEP, se http://www.nordicenergyperspectives.org/ 6

Som nämndes ovan varierar den alternativa värmeproduktionen också över året. Därmed krävs antaganden om när under året som det importerade avfallet nyttjas som bränsle. Även detta varierar från anläggning till anläggning, där vissa endast nyttjar bränslet vintertid medan andra anläggningar har en mer jämn ström av inkommande importerat avfall under året. Ett gemensamt snitt ger då att en större andel av avfallet nyttjas vintertid. Här har ett antagande gjorts att 2/3 av allt importerat avfall nyttjas under vinterperioden oktober-mars medan resterande 1/3 nyttjas under perioden april-september. Givet detta ges en mix av den alternativa värmeproduktionen som framgår av figur 6. I botten av stapeln återfinns en liten andel avfall och spillvärme. Detta betyder att under en kortare period sommartid utgörs marginalvärmeproduktionen av avfall och spillvärme. I det läget finns inget behov av värmen från förbränningen av det importerade avfallet vilken därmed kyls bort. Figur 6 Beräknad alternativ värmeproduktion Som framgår av figuren åtgår en viss mängd el för den alternativa produktionen av värme. Vissa delar av den alternativa värmeproduktionen sker i dock kraftvärmeverk och totalt sett genereras mer el än vad som förbrukas. Denna elproduktion värderas utifrån vad som ovan beskrivits kring alternativ elproduktion. Totalt sett beräknas den alternativa värmeproduktionen ge ett utsläpp på 70 kg CO 2 -ekv/mwhvärme, inkluderat elproduktion samt utsläpp från produktion och distribution av de bränslen som nyttjas. Om man skulle studera den alternativa värmeproduktionen för vart och ett av de svenska fjärrvärmesystemen skulle man se att denna kan variera mycket från ett system till ett annat. För ett system där den alternativa värmeproduktionen utgörs av en större andel fossila bränslen och elanvändning eller en lägre elproduktion är det mer gynnsamt att, ur växthus-gassynpunkt, importera avfall som bränsle. I en känslighetsanalys skulle man kunna tänka sig att variera dessa parametrar för att se hur resultatet förändras. Men istället för detta har vi valt att analysera hur import av avfall skulle stå sig gentemot det alternativ som troligen är svårast att konkurrera mot vad gäller utsläpp av växthusgaser, nämligen ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. En sådan anläggning beräknas ha en verkningsgrad på 1,1 (baserat på bränslets effektiva värmevärde) och en elverkningsgrad på 0,35. Idag finns inget system i Sverige där en sådan anläggning utgör marginalvärmeproduktionen under hela året. Jämförelsen dyker dock upp när man står inför ett nytt investeringsbeslut och valet står mellan biobränsle eller avfall. Jämförelsen görs här mot ett modernt avfallskraftvärmeverk med en energiutnyttjningsgrad enligt figur 4 (dvs elverkningsgrad 0,23 och totalverkningsgrad 0,98). 7

Känslighetsanalysen ovan utvecklas dessutom för en beskrivning av utfallet under antagandet att biobränsle är en begränsad resurs. Detta innebär att den totala användningen av biobränslen i världen är begränsad på grund av att tillgången är begränsad. En ökad användning av biobränslen i ett system leder därmed automatiskt till att något annat system måste minska sin användning med motsvarande mängd. Denna situation existerar inte idag men man kan närma sig ett sådant läge framöver, givet att efterfrågan på biobränslen ökar till följd av ambitionerna att minska vår klimatpåverkan. Detta resonemang diskuteras idag bland forskare och det finns ännu ingen samstämmighet i hur man ska hantera denna problematik. Många forskare hävdar dock att det inte är möjligt att ersätta all vår användning av fossila bränslen med förnybar energi och all tillgängligt biobränsle kommer därför att utnyttjas som alternativ, dvs biobränsle bör betraktas som en begränsad resurs. Man bör även komma ihåg att produktionen av biobränslen kan konkurrera med framställningen av andra råvaror som sågtimmer, massaved och livsmedelsproduktion. Kravet att tillgodose råvarutillförseln även till andra sektorer begränsar möjligheten att producera biobränslen vilket ytterligare talar för att resursen är begränsad. Beräkningar har utförts för fallet där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk utgör den alternativa värmeproduktionen. När en avfallspanna byggs, istället för en biobränslepanna, friställs biobränsle som kan nyttjas i någon annan anläggning. Den alternativa biobränsleanvändningen har här antagits ske genom samförbränning i en kolkondensanläggning. Biobränslet ersätter därmed kol. Exakt vad som skulle ersättas är en mycket svår fråga och beräkningarna skall därför främst ses som ett räkneexempel. Andra möjliga användningsområden för biobränslet skulle kunna vara i biobränsleeldade kraft(värme)verk eller som råvara för produktion av drivmedel. 2.7 Utsläpp från alternativ avfallshantering Genom att avfall importeras till Sverige undviks en alternativ avfallshantering i avsändarlandet. Bedömningen som görs här är att detta alternativ utgörs av deponering. Detta är något som har diskuteras en hel del inom forskarkretsar och också inom detta projekt. Alla dessa diskussioner har, vad vi har kunnat se, vanligen resulterat i att man slår fast att deponi verkligen är den alternativa behandlingsformen. Detta är dock inte en slutsats som man intuitivt tar till sig och vi ägnar därför lite extra tid här för att diskutera denna problematik. Eftersom det är så pass stora positiva miljöeffekter av att undvika deponering finns det inom Europa starka krafter för att ersätta deponering med bättre behandlingsformer dvs materialåtervinning, energiåtervinning och biologisk behandling. De regler, krav och mål som satts upp är tydliga på detta. Det finns dessvärre fortfarande stora mängder som fortfarande deponeras och deponering är i särklass den största behandlingsformen inom EU och helt dominerande om vi studerar övriga världen (detta har beskrivits i Profus rapport Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv, 2008). Under en lång period framöver kommer de satsningar som görs inom EU på alternativ behandling att successivt fasa ut deponeringen, men med tanke på de förutsättningar som finns i de olika nationerna så får vi acceptera att denna process kommer att ta tid. Sverige tillsammans med några få andra länder har här kommit mycket långt och dessutom på kort tid. En grundförutsättning för att Sverige har lyckats så bra i omställningsarbetet är att vi historiskt har satsat på en utbyggnad av fjärrvärmen vilket är en förutsättning för avfallsförbränning med effektiv energiåtervinning. Men vi ligger också, i ett internationellt perspektiv, långt framme när det gäller materialåtervinning och biologisk behandling. All kapacitet som byggs för material- och energiåtervinning samt biologisk behandling har kunnat förses med avfall och detta är ofta även uppenbart eftersom det är precis detta som vi vill uppnå med styrning från deponi. Men det är inte alltid uppenbart vilket deponerat avfall som är alternativet. Exempelvis så skulle ett ton avfall som förbränts i en anläggning alternativt ha kunnat skickas till en annan förbränningsanläggning istället för en deponi. Men det viktiga i detta sammanhang är att det i så fall finns utrymme i den andra avfallspannan som då i sin tur kan ersätta en deponi någonstans. Dessa dominoeffekter går säkerligen att finna i fall där också materialåtervinning och biologisk behandling ingår. Exempelvis om vi 8