Remissammanställning 2014-10-24, reviderad 2014-11-13 Näringsdepartementet Transport Sandra Johansson Malin Kjellin Åsa Vagland, reviderad version Nationell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS) (TRV 2013/65381, N2013/4071/TE) Remissammanställning Sammanfattning Totalt har 61 remissinstanser svarat på remissen. Majoriteten av remissinstanser anser att en nationell strategi och handlingsplan av ITS ligger i tiden och ställer sig positiva till de möjligheter intelligenta transportsystem kan medföra. Inställningen till ett ökat användande av ITS i samhället är överlag positiv bland instanserna. Över 20 instanser ställer sig positiva till eller har inga synpunkter på de fem strategiska delmålen men anser att de behöver utvecklas vidare och konkretiseras. När det gäller förslag till strategi och handlingsplan påpekar en övervägande majoritet att det behövs tydligare formuleringar och konkreta åtgärder. Flera av instanserna efterfrågar skarpare mål och uppföljningsbara åtgärder anpassade till målen. Kopplat till detta saknas tidsplan med avsatta resurser. En synpunkt som över tio instanser betonar är att ITS ofta betraktas utifrån ett myndighetsperspektiv, där exempelvis resenärsperspektivet eller godsperspektivet inte lyfts fram i så stor utsträckning. Behovet av samverkan mellan aktörer uttrycks av över 20 instanser där olika aktörers roller och ansvar behöver förtydligas. I samband med förslag till utökad användning av ITS i samhället har ett antal kommentarer kring hantering av öppna data, informationssäkerhet och sekretess kommit in. Det är främst Datainspektionen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Post- och Telestyrelsen som anser att förslaget i för liten utsträckning tagit hänsyn till dessa aspekter. Tio instanser lyfter särskilt att förslaget har brister i det trafikslagsövergripande perspektivet där för stort fokus ligger på vägsidan.
2 Bakgrund Regeringen beslutade den 6 september 2013 att ge Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att revidera den nationella strategi och handlingsplan som finns för användningen av Intelligenta Transportsystem, ITS. Trafikverket har samordnat uppdraget och ansvarat för redovisningen av uppdraget till Regeringskansliet. Transportstyrelsen har ansvarat för analyser av behov för förändringar i regelverket som en följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU. Uppdraget redovisades den 5 maj 2014. Förslag till Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS översändes till remissinstanserna från Trafikverket och Transportstyrelsen den 9 juni 2014, med begäran om remissvar senast den 15 september 2014. Regeringsuppdraget Uppdraget att revidera den nationella strategin och handlingsplanen för användningen av ITS (N2013/4071/TE) ska ta sin utgångspunkt i ITSdirektivet och kommissionens handlingsplan från 2008, men även i den tidigare nationella strategin och handlingsplanen för användningen av intelligenta transportsystem från 2010 samt den slutrapportering som gjordes av ITS-rådet (N 2010:06) i december 2012. I uppdraget ska de transportpolitiska, näringspolitiska och it-politiska målen beaktas. I uppdraget ingår att ta fram: En nationell strategi för användningen av ITS och införandet av ITS-direktivet i Sverige. Ett strukturerat sätt att få in strategisk information om ITS till Sverige. En beskrivning av hur Sverige ska kunna påverka den europeiska utvecklingen inom ITS-området. En uppföljningsbar trafikslagsövergripande handlingsplan med tydliga aktiviteter, ansvariga, resurser och tidsplan som kan användas i Sveriges rapportering till EU av införandet av ITSdirektivet i Sverige. Handlingsplanen ska omfatta åren 2001-2020 med utblick mot 2025. En redogörelse för hur strategin och handlingsplanen ska genomföras och hur Trafikverkets samordningsansvar för genomförande och uppföljning av strategin och handlingsplanen ska organiseras men även hur övriga aktörer inom ITS-området ska medverka i arbetet med genomförandet och uppföljningen. En analys av behovet av regelgivning nationellt/internationellt som en följd av genomförandet av ITS-direktivet i Sverige och i förekommande fall ta fram författningsförslag.
3 En redogörelse av vilka möjligheter som finns för att verka för förändringar i internationella regler för att möjliggöra användningen av ny ITS-teknik. En redovisning av hur processen med framtagandet av strategin och handlingsplanen har fungerat. Förslag till Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS Den remitterade nationella strategin och handlingsplanen har i uppdraget fokuserat på centrala processer för infrastrukturplanering och investering. Även forskning och utveckling betonas som ett viktigt område, men att det tydligt måste kopplas till pågående verksamhet inom Trafikverket och kommuner likväl som transport- och fordonsindustri jämte det övriga samhällets behov. Särskild betoning har lagts på att engagera grupper som nödvändigtvis inte har varit nära knutna till ITSområdet tidigare, genom seminarier, intervjuer och workshops. Tre huvudsakliga områden av särskild strukturell betydelse för uppdraget har presenterats, inom vilka fokus har lagts på att utreda och föreslå strategiska förbättringar: Processer kopplade till EU:s ITS-direktiv. Processer och nätverk kopplade till forskning och innovation av ITS. Processer kopplade till införandet och användandet av ITS. Baserat på det sammanlagda underlaget i ovanstående tre utpekade områden, samt från en inledande beskrivning av aktuella områden och trender inom ITS, har därefter en nationell strategi för användningen av ITS och införandet av ITS-direktivet i Sverige utarbetats. Det övergripande målet med ITS på nationell nivå är att uppnå de transportpolitiska målen. I den remitterade nationella strategin och handlingsplanen presenteras följande fem strategiska delmål, vilka måste vara uppfyllda för att ITS ska bli en naturlig del av transportsystemet i Sverige: 1. ITS ska vara en självklar del av planerings- och investeringsprocessen. 2. Ta initiativ inom internationellt policyarbete. 3. Samordna ITS-relaterad forskning och innovation nationellt och internationellt. 4. Regelgivningsprocesserna anpassas till den snabba teknikutvecklingen. 5. ITS ska i första hand utvecklas genom att utnyttja befintlig digital infrastruktur och lösningar nationellt och internationellt. De strategiska målen ska möta centrala utmaningar inom EU-process, forskning och innovation samt införande. Vidare har ett antal aktiviteter och initiativ kopplats till varje strategiskt delmål, uttryckta som åtgärder
4 i en handlingsplan. För varje åtgärd har ansvaring aktör utsetts samt i vissa fall deltagande aktörsgrupper. Vidare har status för varje åtgärd beskrivits kortfattat. Remissinstanser Totalt har 126 instanser fått förslaget till Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS. Av dessa har 58 instanser svarat. Ytterligare tre remissvar har inkommit utöver dessa. Tolv stycken har inga synpunkter och tre stycken avstår från att yttra sig. Se bilaga 1 för en lista över instanser som inte har synpunkter på förslaget, avstår från att yttra sig eller som inte har svarat. Följande har lämnat yttranden: Boverket Datainspektionen Elsäkerhetsverket Energimyndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Folkhälsomyndigheten Konsumentverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och Telestyrelsen (PTS) Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) Tillväxtanalys Tillväxtverket Trafikanalys (TRAFA) Transportstyrelsen Vinnova VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Karolinska institutet Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet
5 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Stockholms län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Region Blekinge Region Skåne Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län BIL Sweden Branschorganisationen Tågoperatörerna Carmenta Ericsson AB Göteborgs stad ITS Sweden Jernhusen Motormännens riksförbund NetPort Science Park Näringslivets transportråd Samtrafiken Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen Stockholms stad Svensk kollektivtrafik Sveriges Bussföretag i Transportgruppen inom Svenskt Näringsliv Sveriges Hamnar Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sveriges Åkeriföretag X2AB Sveriges MotorCyklister Kommentarer angående fakta och bakgrundskapitel De inledande kapitlen i förslaget har rubrikerna; Bakgrund, EUprocessen, Forskning och innovation samt Införande. Vissa instanser, som exempelvis Vinnova, nämner speciellt att bakgrundsdelen ger en bra bild av nuläge och de processer som behandlar ITS i samhället. Figur 1 (s.9), som visar en översikt över ITS-relaterade processer och intressenter, kan upplevas svårtolkad enligt Göteborgs universitet. En analys av hur de trender och processer som beskrivs ska involveras i implementeringen av ITS-strategin efterfrågas av flera instanser. Kopplingen mellan förslagets inledande del och strategi och handlingsplan bör förstärkas, vilket framhålls av bland andra Transportstyrelsen och Vinnova. En bred definition av ITS, vilken ges i det första kapitlet, är: Informations- och kommunikationsteknologi applicerat för att uppnå mål på individuell, organisatorisk eller samhällelig nivå inom transportsystemet.
6 Det kan handla om att rädda liv, minska miljöpåverkan eller öka effektiviteten. Bleking tekniska högskola visar på otydligheter kring vad som faller inom begreppet ITS, vilket speglar otydligheten i vilka utmaningar, delområden och problem som anses centrala enligt uppdragstagaren. Ericsson är inne på samma spår där de efterfrågar visioner, mål och strategier kring vad man vill, kan och ska uppnå med ITS. Uppkopplad samverkande trafiksäkerhet och uppkopplad trafikledning är områden där nyttan med ITS kan lyftas fram ytterligare, enligt Ericsson. Flera andra instanser önskar konkreta förslag och exempel på hur ITS kan användas som verktyg och menar att behovsbilden behöver förtydligas. Fler än 20 instanser belyser särskilt att samverkan mellan olika aktörer är viktig för att få en helhetssyn på ITS. Internationella jämförelser är också något som efterfrågas av vissa. Förslaget bygger på ett behov av att revidera den tidigare ITS-strategin, men vissa instanser, som exempelvis Energimyndigheten, nämner att de saknar ett förhållningssätt i förslaget till den tidigare strategin. Omkring tio instanser anser att de trender som redovisas i förslaget fokuserar för mycket kring fordonet och vägtransportområdet istället för att i högre grad ta upp trafikslagsövergripande exempel och miljöfrämjande nyttor med ITS. Över tio instanser betonar att myndighetsperspektivet är det dominerande synsättet. Resenärs- och kollektivtrafikperspektivet på ITS-lösningar tas upp som ett område som bör utvecklas. Även godsperspektivet på ITS efterfrågas. Sveriges Åkeriföretag påpekar risken för suboptimerad användning av ITS, på myndigheters och forskningens villkor mer än på användarens, trafikanters och transportnäringens villkor. Återkommande kommentarer rör vikten av öppna data, vilket leder oss in på aspekter kring personlig integritet, sekretess, informationssäkerhet och radiomiljö som främst tas upp av instanserna Datainspektionen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Post- och Telestyrelsen, vilka efterfrågar ett större fokus på dessa frågor. Totalförsvarets forskningsinstitut saknar analyser kring säkerhet och robusthet. Totalförsvarets forskningsinstitut och Trafikanalys ställer sig positiva till att tillämpa innovationsupphandlingar för att utveckla ITSlösningar. Angående förslagets struktur anser Boverket och Transportstyrelsen att strategin och handlingsplanen bör introduceras tidigare i dokumentet.
7 Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS Flertalet remissinstanser instämmer i de fem strategiska delmålen, men saknar övergripande mål och anser att strategin och handlingsplanen bör förtydligas. Strategi för användning av ITS Energimyndigheten önskar tydligare formuleringar av de strategiska delmålen och Sjöfartsverket kommenterar att en tydligare strategisk koppling mellan trafikslagen saknas. Vinnova menar att en gemensam målbild bland transportsystemets aktörer saknas i strategin och att en koppling till stora infrastrukturprojekt hade stärkt förslaget. Blekinge tekniska högskola med flera tycker att den otydliga definitionen av ITS speglas i de strategiska delmålen med respektive åtgärder och skulle önska en tydligare omfattning och koppling mellan trender samt behovsbild. Boverket betonar vikten av att strategin kopplas till all fysisk samhällsplanering och ställer frågan om vem eller vilken målgrupp som är mottagare av strategin. Vidare önskar Svensk Kollektivtrafik en konkretisering av hur diverse lagar behöver förändras för att införa ITSdirektivet och underlätta för att uppnå de strategiska målen. Chalmers tekniska högskola önskar en tydligare koppling till Trafikverkets strategiska utmaningar och anser vidare att strategiskt delmål fyra och fem delvis står i konflikt till varandra. Totalförsvarets forskningsinstitut kommenterar att delmål fem särskilt saknar säkerhetsaspekten, vilket är viktigt att komplettera. Det finns en god ambition att förbättra centrala processer enligt Ericsson, men det saknas dock, som tidigare nämnts, tydliga egna visioner, mål och strategier kring vad man vill, kan och ska uppnå med ITS. Förslagsvis kan ITS-införandet ges egen riktning och kraft genom tydliga mål för hur ITS ska användas för förbättrad trafiksäkerhet, transporteffektivitet, miljö och andra verksamhetsmål. Detta skulle även underlätta när prioriteringar ska göras samt ge ökad tydlighet i kontakter med externa samarbetsparter enligt Ericsson. Samtrafiken efterlyser också en mer övergripande strategi, med ett tydligt syfte att överbrygga klyftor mellan transportslag samt mellan privata och kollektiva transporter, där kopplingen mellan strategin och åtgärdspaketet samt områden som angränsar till vägtransportområdet behöver tydliggöras. Sveriges Bussföretag menar att de transportpolitiska målen torde vara utgångspunkten för strategin. Sveriges Åkeriföretag anser att rapportens fem strategiska delmål i större omfattning bör lyfta fram faktabaserade beslut och behovet av kostnadsnyttoanalyser samt konsekvenser för de som berörs.
8 Handlingsplan för användning av ITS En övervägande majoritet av remissinstanserna önskar en mer konkret handlingsplan med tidsatta åtgärder, där ansvaret är fördelat bland olika aktörer. Flertalet av dessa instanser anser att åtgärderna är kopplade till de strategiska delmålen på ett bra sätt, men att effekter och konsekvenser saknas. Vidare ställer sig en majoritet av instanserna positiva till ansatsen med centrala processer, men önskar samtidigt en mer konkret handlingsplan för att kunna bedöma konsekvenser för andra aktörer samt hur dessa parter kan bidra. Över 20 instanser betonar särskilt att samverkan mellan aktörer, både nationellt och internationellt, bör beskrivas tydligare. Handlingsplanen behöver förtydligas Transportstyrelsen med flera menar att åtgärderna behöver förtydligas och i vissa fall även konkretiseras för att vara uppföljningsbara. Vidare bör resurser och tidplan framgå tydligt för respektive åtgärd. Svensk Kollektivtrafik menar att mål och aktiviteter bör tidsättas för hela planperioden, eller åtminstone fram till 2020. Uppsala universitet har gett utförliga kommentarer på samtliga strategiska delmål och anser att det för åtgärderna till delmål 1 krävs en strategisk informationsplanering som innefattar hur den stora informationsmängd som genereras med hjälp av ITS ska hanteras. Branschföreningen Tågoperatörerna ställer sig bakom att åtgärd 1.4 genomförs, men är samtidigt kritiska till att detta arbete inte redan har inletts. Regionförbundet Sörmland framhäver betydelsen av åtgärd 1.6. Sjöfartsverket saknar konkreta åtgärder för trafikslagsövergripande ITS, Göteborgs stad önskar ett förtydligande angående ITS i kollektivtrafiken samt ITS i åtgärdsvalstudier och Örebro universitet saknar åtgärder för hur ITS integreras i planeringen av hållbara städer. Vidare är Örebro universitet positiv till inriktningen att undvika parallella utvecklingsspår (åtgärd 5.1), vilket Svensk Kollektivtrafik däremot är tveksamma till med motiveringen att olika lösningar måste ges chans att tävla mot varandra. Tydligare beskrivning av ansvar och samverkan mellan aktörer önskas Göteborgs universitet uppfattar handlingsplanen som att Trafikverket ska kontrollera kontaktytor mellan aktörer, vilket universitetet tycker är olyckligt. Ytterligare fem instanser instämmer i att ansvar ska delas mellan fler aktörer. SKL önskar mer information om hur Trafikverket vill arbeta med införandet i praktiken samt vilka konsekvenser det ger för kommuner och landsting. Göteborgs stad önskar komplettering av storstädernas roll. Vinnova anser också att det saknas ett strategiskt förhållningssätt till samverkan mellan aktörer. ITS Sweden efterlyser samarbete enligt Triple Helix modellen.
Flera universitet och högskolor instämmer i att forskningen bör samordnas, men anser att akademins ansvar och bidrag saknas på många punkter i handlingsplanen. Det är viktigt att akademin och forskningen tillåts ligga i framkant. Bra samarbete förekommer, men samordningsansvaret är inte tydligt enligt Linköpings universitet. Även ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad betraktas som oklar. Länsstyrelsen Norrbottens län föreslår att ägarskap till åtgärderna bör definieras som ett samordningsansvar. Göteborgs universitet och KTH anser vidare att nyttokostnadsperspektivet saknas och att synkronisering och styrning bör kopplas till processer för nyttoskapande effekter. Till detta behövs preciseringar, ansvar, incitament och mandat. KTH tillägger även att ett resonemang kring ansvarsfördelning stat-industri saknas. Uppsala universitet anser att finansieringen av ITS-satsningar bör lyftas i strategi och handlingsplanen. NetPort Science Park önskar ett formellt samverkansfora för ett förverkligande av handlingsplanen. 9 Fler aktörer behöver delta för att få fram en mer konkret handlingsplan Majoriteten av remissinstanserna har kommentarer kring olika aktörers medverkan i processen av framtagandet av förslaget samt samverkan mellan olika aktörer gällande handlingsplanen och hur ansvarsområden har fördelats för de olika åtgärderna. Flertalet av dessa instanser betonar att fler berörda parter måste få delta för att få fram en mer konkret handlingsplan. Universitet och högskolor anser att akademins ansvar och bidrag saknas på många punkter i handlingsplanen, vilket beskrevs under föregående rubrik. Mittuniversitetet saknar transportbolagen som aktörer. Branschföreningen Tågoperatörerna menar att användarna av produkterna och tjänsterna måste delta, så som tågföretag. Sveriges Bussföretag önskar även busstrafikens perspektiv. Svensk Kollektivtrafik instämmer i att aktörer som företräder beställare och nyttjare bör ges större möjlighet att vara delaktig i ITS-frågor. Cirka tio instanser, vilka består av kollektivtrafikaktörer, regionförbund, kommuner och landsting, betonar att aktörer inom kollektivtrafiken, så som kollektivtrafikföretag, fordonsindustri och regionala kollektivtrafikmyndigheter, bör delta i genomförandet av strategin och ges större inflytande i fortsatt arbete. Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting är en av instanserna som anser att kollektivtrafikhuvudmän och kollektivtrafikutförare bör bli mer delaktiga i arbetet. Resultatspridning anses vara av stor vikt Vikten av resultatspridning betonas särskilt av fem instanser, däribland Näringslivets Transportråd, som något som behöver förbättras och prioriteras. Det är viktigt att resultat från forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom ITS får ökad spridning och tillämpning.
10 Några instanser menar att demonstrationsprojekt har en viktig roll här, till skillnad från andra som inte ser detta som en lösning. Branschföreningen Tågoperatörerna ger i sitt remissvar förslag på åtgärder för ökad resultatspridning som de anser bör genomföras. Genomförande av regeringsuppdrag Remissinstanserna har i sina yttranden inkommit med synpunkter på huruvida det remitterade förslaget uppfyller de krav som ställs på strategin och handlingsplanen utifrån regeringsuppdraget. Regeringsuppdraget finns presenterat i åtta punkter under rubriken Regeringsuppdraget ovan. Nedan följer en sammanfattning av de kommentarer från remissinstanserna som kopplas till regeringsuppdraget. Generellt sett är det otydligheter i strategin och handlingsplanen som enligt en övervägande majoritet behöver förbättras för att bättre uppfylla regeringsuppdraget. Uppsala universitet med flera vill lyfta att Sverige har varit ett framgångsrikt land när det gäller internationellt policyarbete och anser att detta är ett fortsatt viktigt område. Enligt regeringsuppdraget ska förslaget ha sin utgångspunkt i ITSdirektivet och kommissionens handlingsplan från 2008, men också i den tidigare nationella strategin och handlingsplanen från 2010. Flera remissinstanser saknar denna koppling i förslaget. Förhållandet till den tidigare strategin och handlingsplanen är otydligt hävdar exempelvis Energimyndigheten och kopplingen till prioriterade områden och aktiviteter i EU-direktivet är otydlig anser Trafikanalys. Enligt ITSdirektivet ska medlemsstaterna rapportera hur införandet av direktivet utvecklar sig. Strategin och handlingsplanen skall fungera som stöd för denna rapportering. I detta sammanhang saknar en övervägande majoritet handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning, avsatta resurser och tidsplan i det förslag som tagits fram. Ett tillvägagångssätt för uppföljning efterfrågas. Olika aktörers medverkan i genomförande och uppföljning av förslaget beskrivs i för liten utsträckning. Effekter och konsekvenser av delmål och åtgärder är svåra att bedöma påpekar Boverket. Behovet av samverkan mellan aktörer för att ta ett helhetsgrepp och åstadkomma systemsyn när det gäller ITS-lösningar är ett område som särskilt uppmärksammas av fler än 20 instanser och som bör betonas i större utsträckning. Det trafikslagsövergripande synsättet är något som kan utvecklas och som särskilt lyfts upp av tio instanser.
En analys av behovet av regelgivning nationellt och internationellt i och med införandet av ITS-direktivet saknas, vilket är ett utpekat område i regeringsuppdraget och kommenteras av vissa instanser, exempelvis Datainspektionen, Trafikanalys och Svensk kollektivtrafik. 11 Övriga kommentarer Region Skåne ser gärna att Trafikverket tar en mer aktiv roll i att finansiera utveckling och standardisering för gränssnitt och datamodeller. Vidare anser Uppsala universitet att det är viktigt att berörda myndigheter och aktörer vidareutvecklar förmågan inom standardiseringsarbetet i EU. Motormännens Riksförbund betonar vikten av internationell samverkan och erfarenhetsutbyte, där EU bör ta ett övergripande ansvar. Motormännens Riksförbund betonar också möjligheten att anslå särskilda statliga medel för ITS-baserade lösningar samt vikten av en öppen och konkurrensutsatt marknad, grundad på dataskydd samt öppna data och användarnas valfrihet. Svensk kollektivtrafik saknar svar på frågorna huruvida trafikförordningen och järnvägslagen behöver ändras för att möjliggöra nya ITS-lösningar samt om kraven på datoriserade informations- och bokningssystem (CIRSRT) är rätt ställda för att möta framtidens krav på en avreglerad marknad. Sjöfartsverket saknar beskrivning av implementering för EUs regelverk för Inre vattenvägar i Sverige. Lunds universitet anser att rapporten har missat NFITS - nationell forskarskola om ITS. Trafikkontoret i Stockholms stad menar att trafiksignaler får för lite uppmärksamhet i de flesta ITS-diskussioner, inklusive denna strategi och handlingsplan. Swedac anser att det är viktigt att tekniska specifikationer utformas korrekt. Sveriges Åkeriföretag betonar att försiktighetsprinciper bör tillämpas inom trafiksäkerhetsområdet och räknar upp 15 punkter som exempel på områden där en fördjupad analys behövs. Uppsala universitet lyfter i sitt remissvar upp ett antal grundläggande frågeställningar som de anser behöver betonas ytterligare i den strategiska handlingsplanen, så som öppna data och finansiering av ITSsatsningar. Region Skåne identifierar framtida viktiga ITS-funktioner gällande kommunikation mellan fordon samt öppenhet och arkitektur för att kunna kombinera data. Göteborgs stad ger även övriga kommentarer om geofencing samt hur handlingsplanen kan tydliggöras med avseende på trafikinformation och trafikledning. Vidare beskriver Näringslivets Transportråd hur ITS kan ge förbättrad transparens i godsflöden och därmed möjliggöra en ökad grad av samlastning av gods. Samtrafiken ger exempel på områden inom kollektivtrafikbranschen där verksamhet pågår redan idag som har tydliga beroenden mot ITS, så som öppna data, biljett- och betallösningar och reseplanering. Sveriges
12 Bussföretag kommenterar att ITS-lösningar för busstrafiken innebär ett effektivare utnyttjande av vägnätet och gatuutrymmet med busskörfält som en väsentlig faktor för att öka framkomlighet, minska restider och kostnader i kollektivtrafiken. Befintlig vägkapacitet kan därmed utnyttjas mer optimalt. Självstyrande kollektivtrafikfordon har stor potential, förutom framkomlighetsåtgärder och realtidsinformationssystem. Sveriges Bussföretag menar att det är värdefullt att dessa framtidsperspektiv lyfts fram. Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting tycker att även MTR, Nobina, Arriva och Keolis ska vara utsedda som remissinstanser. Sveriges MotorCyklister kommenterar att motorcyklisterna ofta glöms bort i dessa sammanhang och betonar att ITS även är viktigt för motorcyklister. ITS Sweden vill att fortsatt arbete bedrivs genom en opartisk intresseorganisation, så som ITS Sweden. Sveriges Bussföretag menar att det är nödvändigt att Trafikverket och Transportstyrelsen tillförs nödvändiga resurser för att kunna genomföra det omfattande uppdraget att samordna och driva på ITS-relaterad forskning och innovation.
13 Bilaga 1 Följande har inga synpunkter eller har inget att erinra mot förslaget: Elsäkerhetsverket, Konsumentverket, Rikspolisstyrelsen, Tillväxtanalys, Tillväxtverket, Umeå Universitet, Länsstyrelsen, Länsstyrelsen Västernorrland, Regionförbundet Södra Småland, Jernhusen, Sveriges Hamnar, Folkhälsomyndigheten. Följande avstår från att yttra sig Karolinska institutet, Luleå Tekniska Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet. Följande har inte besvarat Luftfartsverket, Socialstyrelsen, Swedavia, Karlstads Universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms Universitet, Gotlands kommun, Region Dalarna, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Halland, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västra Götaland, Regionförbundet Jämtlands län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Örebro, Regionförbundet Östsam, AB Volvo, Actia Nordic AB, Autoliv Development AB, B3IT Management AB, CGI Sweden AB, Eringma AB, Fordonskomponentsgruppen (FKG), Forum för innovationer inom transportsektorn, Hi3G Access (Tre), Hybris konsult AB, Invest in Dalarna Agency, IT- och telecomföretagen, ITS Dalarna, Kista Science Park, Knowit Dalarna AB, Lillinova AB, Lindholmen Science Park, Malmö Stad, Movea Trafikkonsult AB, MTO Säkerhet, Net 1, Q-Free, Saab AB, Safe X System AB, Scania, Security Arena (Lindholmen Science Park), Sjöland&Thyselius, Skånetrafiken, SWECO AB, Svenska taxiförbundet, Svenskt flyg, Svenskt näringsliv, Sveriges byggindustrier, Sveriges redareförening, Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP), Sveriges Transportindustriförbund, Teknikföretagen, Tele2 Sverige, Telematics Valley, Telenor Sverige, TeliaSonera, Trafik Stockholm, Triona AB, Viati Konsult AB, Victoriainstitutet, Volvo Cars, Västtrafik, Öresundskonsortiet (Öresundsbron).