Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77)
uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från riksdagspartierna och experter från myndigheter och organisationer Tillsattes 2004 för en översyn av personlig assistans (kallades då Assistanskommittén) Uppdraget utvidgades 2006 till en översyn av LSS som redskap för att uppnå de handikappolitiska målen Därefter ytterligare direktiv om bl.a. sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar Ordförande: Kenneth Johansson (c)
LSS en bakgrund LSS ger sedan 1994 personer med omfattande funktionsnedsättningar rättigheter till tio stöd- och serviceinsatser de flesta genom kommunerna LASS reglerar statens ansvar för att finansiera en del av den personliga assistansen genom assistansersättningen I dag har 58 000 insatser enligt LSS vanligast är daglig verksamhet, kontaktperson och gruppbostad/servicebostad för vuxna 15 000 personer har personlig assistans enligt LASS Allt stöd enligt LSS och LASS kostade omkring 40 miljarder kronor år 2007 personlig assistans svarade för halva kostnaden
Varför översyn av LSS och personlig assistans? Mer omfattande insatser än förväntat till färre personer, men snabb ökning nu av äldre inom personlig assistans och ungdomar när det gäller flera andra LSS-insatser Större kostnader än beräknat särskilt för personlig assistans där kostnaderna ökar med omkring 2 miljarder kronor per år Huvudmannaskapet har diskuterats och ifrågasatts Oklarheter om tillämpning och utförande, inte minst när det gäller det snabbt ökande antalet enskilda anordnare av personlig assistans En huvuduppgift att se till att LSS är ett effektivt redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken
Bevarad rättighetslag Rättighetslagstiftningen har varit viktig som garant för stöd och service till personer med omfattande och långvariga behov Den har också stärkt den enskildes ställning i förhållande till huvudmän och myndigheter LSS ska bestå som rättighetslag för sociala tjänster men den måste kompletteras, förtydligas och tillämpas med hjälp av bra metoder för behovsbedömning och kvalitet i utförandet Det ska bli lättare för medborgarna att överblicka rättigheter och skyldigheter genom att LASS upphör att gälla som egen lag och inarbetas i LSS
Ett barnperspektiv i LSS Ett barnperspektiv måste föras in i LSS barn ska ha rätt att få relevant information och att komma till tals om åtgärder som rör dem Obligatorisk registerkontroll av alla som arbetar med att utföra stöd och service enligt LSS åt barn och unga Utveckling av metoder som behövs för att barnperspektivet ska förverkligas även viktig uppgift för tillsynen att följa detta
Nya, utvidgade och preciserade insatser i LSS Personlig service med boendestöd ny insats för de som behöver stöd i ordinärt boende i dag saknas en sådan insats mellan grupp- eller servicebostad och personlig assistans Även personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS om de ingår i lagens personkrets Insatsen bostad för vuxna delas upp i gruppbostad och annan bostad med särskild service för att det tydligare ska framgå vad den enskilde har rätt till Samma ålderskrav för alla insatser som redan gäller för personlig assistans med undantag för daglig verksamhet som är avsedd för personer i yrkesverksam ålder
Förbättrad tillämpning Insatserna i LSS ska vara medel för att människor med funktionsnedsättningar får möjlighet att leva som andra de får inte bli mål i sig själva och inte heller den enda möjligheten att leva som andra för de som har rätt till dem Flera förslag som handlar om systematisk kunskapsutveckling, utarbetande av riktlinjer, utredning av förutsättningarna för nationella kunskapscenter m.m. Kompetens är en nyckelfråga viktigt att regeringen går vidare med samlade utvecklingsinsatser Oroande signaler om att tillsynen är eftersatt förstärkningar och ökad tydlighet behövs, inte minst när det gäller personlig assistans
Bättre sammanhang med andra lagar och samhällsområden LSS ska inte vara en lag för skyddsåtgärder som kan inskränka den enskildes frihet regeringen bör utreda om dessa ska regleras i en särskild lag Regeringen bör utreda hur människor med funktionsnedsättningar ska slippa merkostnader till följd av hyror för gemensamma utrymmen i gruppbostäder/servicebostäder enligt LSS innan frågan är löst bör de som berörs få samma särskilda bostadstillägg som ålderspensionärer Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska följas upp år 2010 regeringen bör då se över balansen mellan individuella och generella insatser och förutsättningarna för samverkan och individuell planering
Samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans Goda resultat av dagens lösning med ett tydligt lokalt ansvar för planering och långsiktigt stöd, men också problem med bl.a. det dubbla huvudmannaskapet med personlig assistans Staten ska ha ett samlat ansvar för personlig assistans för att undvika dubbelarbete och öka tydligheten om kvalitet och ekonomiskt ansvar i och med det ska LASS upphävas och inarbetas i en ny LSS Kommunernas ansvar för andra insatser bibehålls eftersom dessa kräver långsiktigt lokalt ansvar och planering landstingen har ansvar för särskilt expertstöd Det ändrade huvudmannaskapet för personlig assistans bör följas upp och utvärderas
Tydligare krav för rätten till personlig assistans En mer likvärdig bedömning av behovet av personlig assistans är viktig både för rättssäkerheten och kostnadsutvecklingen Mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka för rätt till personlig assistans för vuxna ska det också krävas andra behov för att ha rätt till personlig assistans Det grundläggande behov som avser ingående kunskap om den funktionshindrade ska tas bort när det finns en lösning för skydds- och begränsningsåtgärder Dubbel assistans ska bara beviljas om behoven inte kan tillgodoses genom hjälpmedel och bostadsanpassningar Samtliga behov ska utredas och beräknas efter en modell som minskar skillnaderna i landet
Tydligare förutsättningar för utförandet av personlig assistans Alla assistansanordnare ska ha ett tydligt ansvar för kvalitet och redovisning av hur utbetalad ersättning använts Tillsynen av assistansanordnare ska förstärkas och bli mer aktiv Enskilda assistansanordnare ska ha tillstånd från tillsynsmyndigheten Ersättning för personlig assistans ska bara användas till kostnader för personlig assistans ökade förutsättningar för detta genom att timbeloppet som betalas ut anpassas efter när assistansen utförs (högre nivå på kvällar, nätter och helger)
Genomförande och konsekvenser Den nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning kan tidigast träda i kraft år 2010, därefter uppföljning och utvärdering Sammantaget förbättrar lagen möjligheterna att leva som andra för de som har rätt till insatser, men effekterna varierar beroende på vilket stöd man har i dag Stegvis kompensation till kommunerna för den utvidgade rätten till daglig verksamhet efter tre år beräknas merkostnaden till omkring 500 miljoner kr per år Dämpad och stabil kostnadsutveckling behövs för långsiktigt hållbar assistansreform den årliga statliga kostnaden för personlig assistans minskas under perioden 2010 2013 med omkring 3 miljarder kronor
Kommitténs sammansättning Ordförande: Kenneth Johansson (c) Ledamöter från riksdagspartierna: Gunnar Björk (c) Anne-Marie Brodén (m) Linnea Darell (fp) Helen Edlund (kd) Paul Lindquist (m) Lars U Granberg (s) Hans Hoff (s) Magnus Johansson (mp) Margreth Johnson (s) Monalisa Norrman (v) Sakkunniga och experter från Regeringskansliet, myndigheter och intresseorganisationer
Tidigare delbetänkanden om personlig assistans På den assistansberättigades uppdrag (SOU 2005:100) om tillsyn, tillstånd och ekonomisk uppföljning av ersättning för personlig assistans Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) om skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning assistansanordnare ska konkurrera med kvalitet och inte med ekonomiska förmåner för assistansberättigade
Kostnader för LSS och LASS 2000 2006 (löpande priser) Mkr 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Kommuner Staten Totalt 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Kommunernas kostnader för olika LSSinsatser 2000 2006 (löpande priser) MKr 30 000 Boende Personlig assistans Daglig verksamhet Övrigt 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Kostnader för assistansersättning 1995 2007 (löpande priser) MKr Totalt Stat Kommun 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Sammanställning av ekonomiska effekter av kommitténs förslag. MKr. Förslag som medför sänkta kostnader 2010 2011 2012 2013 Totalt Enhetlig modell för bedömning av behov 700 700 700 2 100 Det femte grundläggande behovet för personlig assistanstas bort 75 75 100 250 Begränsa rätten till dubbel assistans 50 100 100 250 Införande differentierad schablon beroende på brukarens behov av service på ob-tid 180 180 Sänkning av påslag för administration i schablon 165 165 170 500 Förändring av statens bidrag till råd och stöd 80 80 Summa 1175 1040 1045 100 3 360 Avdrag för överlappning mellan förslag 200-300 Nettobesparing ca 3 100 Förslag som medför ökade kostnader Rätt till daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade i personkrets 3 165 165 165 495 Höjning av gräns för bostadsbidrag i boende enligt LSS 50 50 Förstärkt tillsyn 13 13 Uppföljning och uppdrag 7 5 5 5 22 Summa 235 170 170 5 580 Totala ekonomiska effekter 940 870 875 95 2 520