Ur innehållet. Ljuspunkter. Tema LSS. Hur har det gått för Britta? Skrattyoga - bra för mycket. Det här är Hjärnkrafts förbundsstyrelse.

Transkript

1 Ur innehållet 4 Tema LSS 10 Hur har det gått för Britta? 16 Skrattyoga - bra för mycket 18 Det här är Hjärnkrafts förbundsstyrelse 18 Landet runt Ljuspunkter Britta från Luleå och Mikael från Stockholm blev båda brutalt av med sin personliga assistans. Försäkringskassan bedömde att behoven inte var tillräckligt stora trots att ingenting ändrats i deras livssituation. Vi har tidigare skrivit om både Britta och Mikael. Britta fick tillbaka sin assistans efter överklagan till länsrätten och med hjälp av bland andra LSS-handläggare på landstinget. En glädjande helomvändning från Försäkringskassan. Mikael har fått ett så kallat inhibitionsbeslut från länsrätten som innebär att han tills vidare får behålla sin dygnetruntassistans. Länsrätten uppmanar Försäkringskassan att noggrant och på nytt utreda Mikaels behov. En liten framgång även där. Slutligt beslut kommer senare. Det som ändå bekymrar är på vilka grunder man får eller inte får assistans. Det är ofta godtyckliga beslut baserade på bristfälliga underlag och beroende av vilka kunskaper handläggaren har. I Mikaels fall gick FK inte ens hem till honom för att med egna ögon se hur han har det i vardagen. Något som borde vara en regel. Försäkringskassan säger att grundläggande behov ska vara av speciell karaktär. Vem bestämmer vad som är speciellt? Försäkringskassans obegripliga beslut och kovändningar måste få ett slut. LSS-kommitténs förslag är inte genomfört ännu. Därför får Försäkringskassan faktiskt hålla sig till de regler som gäller så att lagen kan fungera som den är tänkt. Britta och Mikael är ändå ljuspunkter i den dystra tillvaro som kan bli verklighet för många svårt hjärnskadade när deras assistans naggas i kanten eller försvinner helt. Låt oss hoppas att den trenden fortsätter. 2 Ann Turlock Redaktören

2 >>Debatt>> I huvudet på en assistansanordnare! För några veckor sedan kom LSS kommittén med sitt slutbetänkande. Vi är många som lagt mycket tid de senaste veckorna på att tränga in i det ganska mastiga materialet. Foto: Niklas Ehlén Det är alldeles uppenbart att politiken är bekymrad över de 42 miljarder kronor som LSS insatserna idag kostar. 42 miljarder fördelat på personer. Mycket pengar är inte detsamma som dyrt. Mätt som andel av bruttonationalprodukten (BNP) motsvarar det 4,7 %. I Danmark är motsvarande siffror någon tiondels procent lägre och i Norge faktiskt lite högre. Då skall man inte glömma att i våra nordiska grannländer finns ingen motsvarighet till den rättighetslagstiftning som vi har i Sverige sedan När man tittar på kostnadsutvecklingen för exempelvis personlig assistans som fördubblats sedan 2002 tar man inte hänsyn till att andra kostnader sannolikt minskat och heller inte på hur mycket samhället fått tillbaka genom de arbetstillfällen som skapats. Ca personer har idag anställning som personliga assistenter. De betalar inkomstskatt och arbetsgivaren betalar sociala avgifter. Säkert kommer % tillbaka den vägen. Kommittén lägger mycket möda på att komma med förslag som syftar till att dämpa kostnadsutvecklingen utan att egentligen veta om kostnaderna är ett problem samtidigt som man vill förmedla budskapet att besparingar inte är lika med försämringar. Resultatet har blivit ett slutbetänkande med mycket text och en del förslag som lite elakt skulle kunna kallas indiska reptrick. Man identifierar en besparing genom att strama upp Försäkringskassans biståndsbedömning och på det viset vill man sänka det genomsnittliga antalet timmar per vecka från 108 till 100. En besparing på papperet men hur blir det faktiska utfallet = indiskt reptrick nr 1. Man höjer ribban när det gäller vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att få rätt till personlig assistans. Detta innebär ju inte att dessa personer plötsligt klarar sig utan stöd. Konsekvensen blir väl att stödet istället kommer via en SoL insats eller kanske från landstinget. Man tar pengarna från en annan plånbok helt enkelt = indiskt reptrick nr 2. En annan punkt som finns på min gnäll lista är att man vill man sänka den del av timbeloppet som avser att täcka administrationskostnaderna för utförd assistans. Det kan knappast kallas ett reptrick utan snarare ett förslag mot bättre vetande. På flera ställen i kommitténs förslag pekar man på vikten av kvalitet i assistansen där kompetens, handledning och arbetsledning är de viktigaste ingredienserna. Då kan man inte pruta på den delen av timbeloppet som gör just detta viktiga kvalitetsarbete möjligt. Lista på synpunkter kan göras lång. Jag vill ändå slå fast att det finns mycket i förslaget som är bra, exempelvis förslaget om krav på tillstånd och ökade kontrollmöjligheter. Jag saknar dock förslag som syftar till att förbättra och öka innehållet i de tjänster som omfattas av LSS. Att få mer för pengarna är också ett sätt att spara. Det skulle sannolikt ge positiva effekter på andra kostnader. Branschen besitter mycket kunskap och erfarenhet. Den kan användas för att utveckla och förbättra och på sikt även spara pengar. Göran Fredriksson VD Frösundagruppen Hjärnkraft Nr 3 oktober 2008 Ansvarig utgivare Gun-Britt Kristianson Redaktör Redaktionskommitté Marie-Jeanette Bergvall Pia Delin Stadig Wellamo Ericsson Gun-Britt Kristianson Grafisk form & Layout Omslagsbild Matton Adress Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Nybohovsgränd 12, 1 tr Stockholm Telefon: E-post: info@hjarnkraft.nu Hemsida: Tidningen utkommer med 4 nummer per år Prenumerationspris 190 kronor per år Kopiera gärna artiklar och citera ur tidningen, men ange alltid källa. Medlemsavgift: Enskild 180 kronor/år Familj (på samma adress) 280 kronor/år Postgiro: Hjärnskadefonden, plusgiro för insamling: Tryck GL-tryck, Kristianstad 2008 ISSN

3 TEMALSS Otydlig LSS-utredning oroar Hjärnkraft Många behöver assistans för att förmå sig att äta, även om de klarar det fysiskt! LSS-kommittén lämnade nyligen sitt betänkande till regeringen. LSS och LASS började gälla 1994 och den statligt tillsatta LSS-kommittén har under fyra år gjort en översyn för att bland annat se hur lagen fungerat och hur man kan dämpa kostnadsutvecklingen. Hjärnkraft är oroliga för hur förändringarna kommer att påverka personer med förvärvade hjärnskador som ofta har behov av personlig assistans. 4

4 Utgångspunkten i kommitténs förslag är att LSS ska fi nnas kvar och ge rättigheter till de personer som har de största och mest långvariga behoven. Det kommittén säger att man nu vill åstadkomma är att lagen ska fungera bättre och mer likvärdigt över landet, hålla en god kvalitet och en stabil kostnadsutveckling. Med sitt förslag hoppas kommittén också att kostnaderna för personlig assistans ska kunna minskas med 3,3 miljarder kronor per år. Ambitionerna är goda men hur kommer det att bli i verkligheten? Efter fyra år har LSS-kommittén nu har slutfört sitt uppdrag och överlämnat sitt betänkande till regeringen. Det är ett omfattande betänkande med många förslag. Man får en känsla av att utredningen försökt vända på alla stenar och få till ett bra förslag kring stöd och service för de som behöver det allra mest. Men till slut är det ekonomin som är i fokus. Vilket är lika med den statliga finansieringen av personlig assistans. Tyvärr innebär det att utredningen i sin helhet förstärker den tendens i samhället som finns att se allt enbart inom sitt eget stuprör utan att ta ett helhetsgrepp. Dämpar kostnaderna Kommittén har kommit med ett förslag som mycket riktigt dämpar statens kostnader för personlig assistans. Men samtidigt ökar man samhällets totala kostnader för insatser till personer med stora behov av stöd och service. Hur kan vi påstå det? Kommittén föreslår ett golv på 20 timmars grundläggande behov för att få personlig assistans. Samtidigt föreslår man en skärpt bedömning av vad som ska vara grundläggande behov. Detta innebär att många riskerar att inte längre kunna få personlig assistans om förslaget går igenom. Här minskar man de statliga kostnaderna just för personlig assistans. Ny LSS-insats Istället införs en ny kommunal LSS-insats, Personlig service med boendestöd, som ska vara en utvecklad hemtjänst. En timme personlig assistans koster enligt schablonen 237 kronor per timme. En hemtjänsttimme upp till 70 procent mer enligt Socialstyrelsen. Insatsen innebär inte en rätt att välja vem som ska ge stödet även om kommittén uttalar att den enskilde ska tillförsäkras kontinuitet, inflytande och medbestämmande. Den ger bara den enskilde rätt till ett beslut som avser direkt stödtid, max 40 timmar per vecka. En fråga som inte går att besvara idag är vad som händer om en person har större vårdbehov än 40 timmar per vecka? Kommer resterande tid att vara ren LSS betyder lagen om hemtjänst? stöd och service till Inget helhetstänkande Genom att dela in insatserna på stat och kommun finns heller inget som stimulerar till helhetstänkande. Vilket morot finns för kommuner att satsa på boende till exempel för personer med förvärvad hjärnskada om man kan få staten att ta kostnader för personlig assistans? Om detta förslag går igenom kommer ett att blir ett stort arbete för Hjärnkraft att bevaka utvecklingen av LSS i hela landet. Marie-Jeanette Bergvall vissa funktionshindrade. Det är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar, till exempel rätt till bostad med service, rätt till daglig verksamhet, rätt till kontaktperson och rätt till personlig assistans. Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen gäller också för dem som har rättigheter enligt LSS. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. LASS är lagen om assistansersättning som ger personer rätt till statlig ersättning för personlig assistans för den tid som överstiger 20 timmar per vecka. 5

5 Otydlig utredning oroar Hjärnkraft Kommittén har goda ambitioner. Om de ska bli verklighet förutsätter det att regeringen också ser över annan lagstiftning vid sidan av LSS, till exempel Socialtjänstlagen. Det krävs också att olika myndigheter tar fram metoder och modeller för handläggning som ligger i linje med kommitténs goda ambitioner för stödet till personer med funktionsnedsättning. Låt oss hoppas att det blir så! Personlig assistans förstatligas Personlig assistans blir statlig. LASS försvinner och läggs in i LSS. Det innebär att Försäkringskassan både bedömer behoven av insatser och sköter utbetalning av assistansersättning. Ett golv införs på 20 timmars grundläggande behov per vecka för att få assistans. Man skärper bedömningsgrunderna för grundläggande behov. Samtliga behov ska utredas och beräknas efter en enhetlig modell. Tillsyn tas bort ur assistansen Det grundläggande behov som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder bland de som ingår i personkretsen i LSS. Detta gäller insatser som till delar handlar om tillsyn, dvs att hindra människor från att skada sig själva eller andra. Kommittén vill att regeringen utreder behovet av en särskild reglering av skyddsåtgärder i verksamheter med stöd, service, omsorg och omvårdnad. Utgångspunkten bör vara att dessa åtgärder inte ska ske med stöd enligt LSS eller SoL, men inte heller i en gråzon där åtgärderna saknar laglig grund. Personlig service med boendestöd En ny kommunal LSS insats införs Personlig service med boendestöd. Insatsen liknar hemtjänst, men ger den enskilde rätt till ett beslut som avser direkt stödtid. Insatsen kan vara högst 40 timmars stöd per vecka. I samband med att den nya insatsen införs tas den nuvarande insatsen ledsagarservice bort ur lagen. Nya utredningar De förslag kommittén lägger bygger på att också andra lagar ses över. För dem som inte längre får assistans utan hänvisas till den kommunala insatsen Personlig service med boendestöd är det viktigt att regeringen uppmärksammar skillnader i syften och målsättningar mellan LSS och SoL. I LSS är målet att uppnå goda levnadsvillkor i SoL skälig levnadsnivå Kommittén anser att regeringen bör göra en översyn av hur SoL fungerar som redskap för att uppnå de nationella målen för handikappolitiken. Det bör då prövas om SoL ska kompletteras med en bestämmelse om att personer med funktionsnedsättning som får bistånd enligt SoL också tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vidare sägs att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, bedöma i vilken utsträckning den behovsbedömningsmodell för personlig assistans som ska vara klar år 2011 kan användas även för andra LSS-insatser och vilka kompletteringar som kan behövas för att detta ska vara möjligt. Diskussion om huvudmannafrågan fortsätter Kommittén skriver Regeringen bör, vid uppföljningen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken år 2010, särskilt uppmärksamma den splittrade ansvarsfördelningen med olika huvudmän inom och utom LSS-området. Hjärnkraft anser Den senaste tiden har vi upplevt att många medlemmar fått sin assistansersättning indragen sedan Försäkringskassan skärpt synen på vad som ska vara grundläggande behov. De fem grundläggande behoven är personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen.

6 Därför känner vi oro eftersom vi tycker att utredningen är otydlig när det gäller den grupp av personer som på grund av sin hjärnskada har behov som inte är av fysisk art utan har sin grund i de kognitiva funktionsnedsättningarna. Till exempel att någon behöver motiveras och aktiveras för att förmå sig att äta. Kommittén förutsätter att en rad andra utredningar genomförs och det är därför svårt att ta ställning till vad som egentligen kommer ut av LSS-kommitténs förslag. Till exempel när det gäller det grundläggande behov som gäller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade som ska tas bort när det finns en samlad lösning för skydds och begränsningsåtgärder, dvs insatser som har karaktären av bevakning. En snävare bedömning av grundläggande behov innebär förmodligen att många med förvärvad hjärnskada inte får personlig assistans utan hänvisas till den nya insatsen Personlig service med boendestöd. Den ligger kvar på kommunen och omfattar max 40 timmar per vecka. Den ger inte den enskilde en entydig rätt att välja vem som ska utföra insatsen, men utredningen trycker på att den enskilde ska tillförsäkras kontinuitet, inflytande och medbestämmande och föreslår fortsatt utvecklingsarbete inom Socialtjänsten. En hjärnskada kräver att stödet ges av ett fåtal personer som känner den skadade väl, som kan tolka och förmedla vad den enskilde vill och förstå hans/ hennes behov. Vi känner en stor oro för om detta kommer att tillgodoses inom ramen för den nya insats som utredningen nu föreslår. Även goda förslag Det är dock positivt att LSS-kommittén har fastslagit att LSS behövs för att värna de personer som har de största behoven av stöd och service. Man har fastslagit att det behövs tydliga regler för handläggning och bedömning av behoven samt att kraven på kvalitet i insatserna och hur de utförs måste stärkas. Man har också infört regler om rätt till företräde inför nämnden och att det ska finnas en tydlig plan för dem som har daglig verksamhet. Sammantaget ser vi att det kommer att krävas ett omfattande arbete för Hjärnkraft med att informera om konsekvenserna av förvärvad hjärnskada och med att bevaka utvecklingen av LSS under kommande år. Betänkandet Möjlighet att leva som andra kan köpas från Fritzez, eller e-post: order. fritzes@nj.se Förslaget kommer i dagarna på remiss. Vi vill nu gärna ha dina synpunkter innan remisstiden går ut vid årsskiftet cirka. E-post: hjarnkraft@ info.nu. Marie-Jeanette Bergvall Andra viktiga förslag LSS ska gälla samma personer som tidigare. Man behåller i princip de nuvarande personkretsarna. Ingen som har fyllt 65 år ska kunna få stöd enligt LSS om han eller hon inte haft det innan. De som har stöd när de fyller 65 år har rätt att ha kvar stödet. Men de som har rätt till daglig verksamhet har det tills de fyller 67 år. Barnens ställning ska stärkas och de ska ha rätt att tala om vilket stöd de vill ha. Alla personliga assistenter för barn och unga ska kontrolleras i olika register. Det gäller inte om en förälder också är assistent åt barnet. De som söker jobb för att ge LSS-stöd ska också kontrolleras i register. Företag som inte kontrollerar sin personal kan förlora sitt tillstånd. Större krav ska ställas på assistansanordnaren. Staten ska kontrollera personlig assistans på samma sätt som den kontrollerar kommunernas stöd enligt LSS och Socialtjänstlagen. Socialstyrelsen ska undersöka hur LSS-stöd kan bli bättre. Den egna kommunen ska ha kvar ansvaret för LSS-stöd till en person som bor i en bostad med service i en annan kommun. Bostad för vuxna ska vara gruppbostad, bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad. De som bor i en gruppbostad eller bostad med särskild service ska inte kunna få personlig assistent. Regeringen ska undersöka hur personer i gruppbostäder ska slippa betala för rummet alla har tillsammans och inte behöva betala högre hyra än andra för samma bostad. För att kunna beviljas daglig verksamhet ska den enskilde vara beviljad aktivitets- eller sjukersättning av Försäkringskassan. Personer som beviljas daglig verksamhet enligt LSS ska ha rätt att genomgå en inledande kartläggning för att fastställa hur den dagliga verksamheten bör utformas för att passa den enskilde. Denne ska ha rätt till en aktivitetsplan som ska innehålla en beskrivning av syftet med den dagliga verksamheten. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet. Socialstyrelsen ska undersöka om andra som har rätt till LSS också har behov av daglig verksamhet. Den nya lagen kan börja gälla tidigast år 2010.

7 Hur har det gått för Michael? Liten ljusglimt - Länsrätten ger honom rätt att behålla assistansen tills vidare I förra numret berättade vi om Michael Stahl 32, som skadades i en trafi kolycka för tio år sedan. Han har idag en svår hjärnskada och måste ha personlig assistans dygnet runt. Michaels föräldrar Sten och Kristina Stahl hoppas nu på ett positivt besked i länsrätten. Försäkringskassan drog in assistansen utan att ha besökt honom i hemmet. I brevet står att man företagit en förutsättningslös och individuell prövning av ärendet. Det har av utredningen framgått att en stor del av hjälpbehovet för Michael är kopplat till allmän tillsyn, uppmuntran och stöd. Det räknas inte som grundläggande behov. De flesta av Michaels hjälpbehov kräver inte heller hjälp som förutsätter ingående kunskaper om hans funktionshinder. Hans mor Christina Stahl överklagade till länsrätten med hjälp av juristen Sofia Tedsjö som specialiserat sig på bland annat denna typ av fall. Länsrätten har nu tagit ett s k inhibitionsbeslut som betyder att Michael får behålla sin assistans. De anmodar Försäkringskassan att upphäva beslutet om att dra in assistansen och uppmanar dem också att göra en ny noggrann utredning av Michaels situation. Tomas Sundberg är verksamhetsutredare på Försäkringskassan. I en intervju med Assistanskoll kommenterar han Michaels ärende. Där Michael omnämns som exempel på en person med en förvärvad hjärnskada som fått sin assistans indragen. Personen har i det fallet ingen urskillning om vad han stoppar i munnen när han äter. Även om personen kan äta själv skulle han kunna behöva någon som utövar aktiv tillsyn och som har en ingående kunskap om honom. Detta skulle enligt min mening kunna berättiga till personlig assistans. Länsrätten kan här mycket väl landa i detta och även räkna in tiden för måltiden som ett grundläggande behov, säger Tomas Sundberg. Ännu vet inte Kristina Stahl när Michaels ärende kommer upp i länsrätten. Även om hon inte vill ta ut något i förskott så känns beskeden hittills positiva och ger hopp för framtiden. Hjärnkraft diskuterade assistans med politiker! Maria Lundqvist- Brömster och Desirée Pethrus Engström träffade Hjärnkraft. 8 En sen eftermiddag i september träffade Hjärnkraft två riksdagspolitiker för att diskutera den personliga assistansen och de svårigheter som finns idag runt insatsen och konsekvenserna av LSS-kommitténs förslag Som levande exempel fanns även Mikael Stahls föräldrar med för att på ett påtagligt sätt åskådliggöra vilka konsekvenser Försäkringskassans bedömning kan få för den som är svårt hjärnskadad. Även läkaren Per Hamid Ghatan, Mikaels läkare på Danderyds sjukhus fanns med. Maria Lundqvist-Brömster är bland annat folkpartiets riksdagsledamot från Västerbotten, socionom och ansvarig för frågor kring funktionshinder. - Viljan till att skapa ett rättssäkert system får inte bli överordnad behovet av rimlig individuell bedömning med ett helhetsperspektiv vid behov av personlig assistans, säger hon. Désirée Pethrus Engström sitter i riksdagen för kristdemokraterna, även hon socionom. Har engagerat sig för bl a funktionshindrades möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och sitter i arbetsmarknadsutskottet Alla var överens om vikten av att få ut information om hjärnskadades situation och de konsekvenser som blir följden om Försäkringskassan på sina egna bedömningsgrunder fortsätter att diskriminera svårt hjärnskadade. Maria Lundqvist-Brömster och Desirée Pethrus Engström lovade att ta upp situationen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.