Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna 2007 2010

RAPPORT Datum: 2011-05-30 Vår referens: SSM2011-153- 33 Författare: Dan Persson Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna 2007 2010 Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser och synpunkter som presenteras i rapporten är författarens/ författarnas och överensstämmer inte nödvändigtvis med myndighetens.

2011-05-30 Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna 2007-2010 Västerås som ovan Dan Persson

- 1 - Sammanfattning Kärnkraftsproducenternas har totalansvaret för att på ett säkert sätt ta hand om det avfall som kärnkraften förorsakar. Det planeras ske enligt det s.k. KBS-3-programmet. Ansvaret omfattar bl. a. upprättandet av erforderliga kalkyler som sedan ligger till grund för lagstadgad fondering av medel för framtida behov den s.k. Kärnavfallsfonden. Med hjälp av kalkylerna fastställs även nivån på de säkerheter som kärnkraftsindustrin skall ställa. Det gemensamägda företaget SKB svarar för beräkningarna. Staten står den slutliga risken om någon av kärnkraftsproducenterna inte klarar att fullgöra sina åtaganden. Det är således viktigt att ansvarig myndighet, SSM, fortlöpande granskar de kalkyler som görs. Innevarande utredning är ett led i detta arbete. Granskningen är inriktad på de tre senaste kalkylerna då projektets grundförutsättningar varit likvärdiga. Speciell har kalkylernas förändring i tiden undersökts. Både i diagramform, rörande årliga utbetalningar, och i tabellform rörande totalkostnaden för projektets olika objekt. På övergripande nivå har även SKB:s osäkerhetsmodell och prognoser över framtida kostnader studerats. Härvidlag har jämförande studier gjorts över återstående kostnader, det s.k. grundbeloppet, och ställd säkerhet, i form av det s.k. kompletteringsbeloppet Som ett sista led har även de uttag från fonden som gjorts jämförts med tidigare kalkyler. Slutomdömet om SKB:s kalkyler är att de är svårgenomträngliga och komplicerade. Kalkylen har mellan de senaste tre planerna, d.v.s. fyra år, totalt ökat med ca: 30 %. Jämför man endast avvecklingen av kärnkraftverken är ökningen 40 %. Ökningarna är speciellt anmärkningsvärda eftersom de kostnadstunga delarna av projektet inte ens har nått projekteringsstadiet. Ökningarna är varierande men i stort sett genomgående d.v.s. de berör i princip samtliga ingående objekt. Ett systematiskt fel då det gäller behandlingen av kostnaderna kan därför befaras. Den återstående grundkostnaden inklusive kompletteringsbelopp för år 2007 är mindre än motsvarande kalkyl exklusive kompletteringsbelopp för år 2010. Osäkerhetspåslagens tillräcklighet kan därför diskuteras. Vissa objekt hamnar utanför ställda sannolikhetsintervall redan efter ett år. Nivån på kompletteringsbeloppet - såsom det föreslås av SKB - har kraftigt varierat under 2000-talet, viket stärker osäkerhetskänslan angående beloppets nödvändiga storlek. Studier beträffande effekterna av SKB:s prognoser (s.k. EEF) har endast gjorts översiktligt. På totalnivå är inverkan av prognoserna liten. Som SKB tidigare har sett på bl.a. rivningen känns inverkan av EEF alltför låg. De har dessutom ändrats genom åren, varför vissa skillnader på detaljerad nivå kan konstateras. Uttaget från fonden, jämfört med tidigare års kalkyler visar på en underskattning av kalkylerna åtminstone i närtid. Det kan naturligtvis både bero på brister i planeringen såväl som felaktigheter beträffande kostnaderna. Tidsperioderna som har studerats är relativt små men avvikelserna är tämligen markanta.

- 2 - Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Tillgängligt material... 3 1.3 Syfte - avgränsningar... 4 1.4 Disposition... 5 2. Grundläggande kalkyler... 7 2.1 De senaste kalkylerna på aggregerad nivå... 7 2.2 SKB:s interna kostnader och FUD... 9 2.3 Transportsystemet... 11 2.4 Clab... 12 2.5 Inkapslingen... 14 2.6 Slutförvar för använt kärnbränsle... 16 2.7 Anläggningar inom LOMA-programmet... 18 2.8 Avveckling av kärnkraftverken... 21 3. Grundkostnad och säkerhetsbelopp... 23 3.1 Osäkerhetsberäkningar... 23 3.2 Återstående grundkostnad och kompletteringsbelopp... 24 4. Hittillsvarande kostnader... 28 4.1 Uttag på total nivå... 28 4.2 Uttag för central administration och FUD... 28 4.3 Uttag för transportsystem... 29 4.4 Uttag för Clab... 30 4.5 Uttag för inkapsling... 31 4.6 Uttag för slutförvar för använt bränsle... 31 4.7 Uttag för LOMA-programmet... 32 5. Kommentarer och slutsatser... 33 5.1 Grundkalkylernas utveckling... 33 5.2 Tillämpning av osäkerhetsmodellen... 34 5.3 Kompletteringsbelopp och osäkerhetspåslag... 35 5.4 Framtida kostnadsutveckling... 36 5.5 Kalkylernas tillförlitlighet... 36 5.6 Sammanfattande slutomdöme... 37 6. Referenser... 40 Bilaga 1... 41

- 3-1 Inledning 1.1 Bakgrund Innehavarna av kärnkraftsreaktorerna har, enligt gällande regelverk, ansvaret för att på ett säkert sätt ta hand om och slutförvara de restprodukter som kärnkraften ger upphov till. Nödvändiga aktiviteter planeras att ske enligt det s.k. KBS 3-programmet 1. Hur finansieringen, i form av fonderade medel och säkerheter, skall ske regleras i den s.k. finansieringslagen (Lag 2006:647) och i förordningen till denna (2008:715). 2 Principen är att kostnaderna skall betalas av de som använder kärnkraften och inte belasta kommande generationer. Kapital fonderas därför i den s.k. Kärnavfallsfonden för att täcka nuvarande och kommande behov. För att säkerställa tillgången av nödvändiga medel omfattar Reaktorinnehavarnas uppdrag bl.a. att utföra beräkningar över de kostnader som deras åtaganden kräver. Det gemensamt ägda bolaget, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har uppdraget att återkommande 3 upprätta dessa kalkyler. Beräkningarna utmynnar i avgifter på elproduktionen. Förslag på lämplig avgiftsnivå lämnas, till Regeringen, av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), efter granskning av SKB:s material. Syftet med beräkningarna är även att fasställa säkerhetsbelopp som Kärnkraftsproducenterna är skyldiga att ställa. Om inte fonden täcker kommande kostnader och en eller flera kärnkraftsproducenter av olika skäl inte klarar att fullgöra sina åtaganden löper Staten den slutliga risken Det är därför viktigt att ansvarig myndighet fortlöpande granskar riktighet och rimlighet i de kalkyler som beräknas. Innevarande rapport är ett led i denna granskning. 1.2 Tillgängligt material SKB presenterar sina kostnadsberäkningar i sitt återkommande planarbete. Resultat och tillvägagångssätt dokumenteras i tre dokument: planrapporten, supplement till planrapporten samt en underlagspärm för kostnadsberäkningar. Enligt regelsystemet 4 krävs redovisning enligt vissa förutsättningar. Dessa finns beskrivna i SKB:s planrapporter varför det endast sker en översiktlig beskrivning i föreliggande rapport. Kalkylerna utgår från ett referensscenario som baseras på SKB:s egen planering (50- respek- 1 Beskrivs i SKB:s återkommande planrapporter 2 Se vidare Plan 2010, SKB december 2010 3 Enligt nuvarande regelverk var tredje år. Tidigare presenterades nya kalkyler varje år, varför i ett övergångsskede tidsintervallet vart annat år har valts. 4 Finansieringslag och finansieringsförordning.

- 4 - tive 60- års drift av kkv) och som inte omfattas av regelverket utan är en utvidgning av detta. I finansieringsförordningen förutsätts 40 års drift av kärnkraftverken med ett tillägg om 6 år för de reaktorer där 40 årsgränsen passerats. Referenskalkylen (utgångskalkylen) är en traditionell deterministisk kalkyl som utgår från en förvaringsmängd om 6 000 kopparkapslar. Vid kärnkraftdrift enlig finansieringslagen ryms planerad avfallsmängd i ca: 4 500 kapslar. Det exakta antalet har varierat något med tiden. Enligt plan 2007 är det exakta kapselantalet 4 687 st. Enligt plan 2008 har en minskning skett till 4 522 st. Enligt plan 2010 är det exakta antalet kapslar 4 500 st. Då SKB:s referenskalkyl skiljer sig från vad som stipuleras i regelsystemet, presenteras grundläggande kalkyler 5 för båda scenarierna. Beträffande kalkylerna enligt finansieringsförordningen, både med och utan EEF (externa ekonomiska faktorer). EEF är SKB:s korrigering av utgångskostnaderna beroende på framtida bedömd prisutveckling. Korrigering sker genom extrapolering av vissa historiska trender. Tidsperspektivet nödvändiggör någon form av prognostisering. Resultatet av de alternativa beräkningarna presenteras av SKB, i underlagspärmen, i tablåform, som årligt kalkylerade (inplanerade) kostnader i respektive plans prisläge (nuvärde). Eftersom KBS-3-projektet är ett projekt med stora riskmoment är även hanteringen av osäkerheterna av central betydelse. Det sker med hjälp av en variant av successiv 6 kalkylering. Med hjälp av riskmodell och EEF beräknas sedan de tre belopp som SKB är ålagda att redovisa. De består av: den återstående grundkostnaden, underlag för finansieringsbelopp samt kompletteringsbeloppet. Beloppen beskrivs närmare i SKB:s planarbete. 1.3 Syfte - avgränsningar Syftet med denna rapport är att utvärdera SKB:s kalkyler och hanteringen av dessa. Belysa och bedöma eventuella brister i redovisningen. Granska SKB:s tre plandokument och lyfta fram tveksamheter i dessa samt peka på behov av förtydliganden och förklaringar. Fokuseringen ligger på SKB:s siffermässiga redovisning. Ambitionsnivån är att analysen skall ske på en så detaljerad nivå som är meningsfullt och som underlaget medger. Förutsättningarna för kärnkraftsdrift och avveckling har förändrats med åren och planerna är därför inte helt jämförbara. De senaste planerna har dock likvärdiga grundförutsättningar Huvudinriktningen är därför att granska och jämföra kostnadsutveckling i de tre senaste rap- 5 Konventionella deterministiska kalkyler. 6 Lichtenberg Steen, Proactive Mnaegement of Uncertaity using the Successive Principle, Polyteknisk Press, Danmark.

- 5 - porterna och att studera ingående kalkylers variation i tiden. Det är framförallt de kalkyler som regelverket föreskriver, som är av intresse. 1.4 Disposition I kapitel 2 beskrivs KBS-3-programmets kalkylerade kostnadsutveckling, för de angivna planerna, nedbrutna på de kostnadsslag (objekt) som SKB använder. Kalkylerna beskrivs både som årliga kostnader i diagramform och som totalkostnad i tabellform. Kostnaderna utgör grundläggande kostnader utan osäkerhetspåslag. Kapitlet handlar med nödvändighet till stor del om sifferexercis där kalkylmässiga siffermässiga skillnader mellan planerna lyfts fram. Med kostnader avses kalkylerade kostnader. Även om huvudinriktningen för granskningen är de kostnader och kostnadstablåer som behandlar kostnaderna enligt finansieringslagen, används SKB:s referensscenario till viss del i jämförande syfte. Planerna har förutom olika prislägen även olika tidsmässiga utgångspunkter. Eftersom kostnaderna i den senaste planen, plan 2010, börjar med år 2012 har detta år fått utgöra starttidpunkt i så gott som samtliga diagram. Undantaget är när planeringsförutsättningar har ändrats på ett sätt som gör det mer överskådligt med ett tidigare startår. Kostnaderna i diagrammen är inklusive EEF eftersom det är dessa kostnader som ligger till grund för senare bearbetning, enligt SKB:s kalkylmodell. Tabellerna med totalkostnad innehåller hela kostnaden som den redovisas i respektive plan. Det innebär att plan 2007 omfattar kostnader från 2008, plan 2008 kostnader från 2010 samt plan 2010 kostnader från år 2012. I tabellerna redovisas kostnaderna för samtliga tidigare beskrivna kalkylvarianter. Alltså redovisas referenskalkylens kostnad tillsammans med kostnaden enligt finansieringsförordningen. I det sistnämnda fallet både med och utan EEF vilket möjliggör beräkning av de externa ekonomiska faktorernas inverkan på kalkylen. Bedömningen av inverkan av EEF ligger därför av praktiska skäl på detta kapitel. Som redan beskrivits redovisas samtliga kostnader i respektive plans prisnivå som nuvärden. Någon uppräkning med index har således ej skett. Eftersom utgångspunkten för beräkningarna utgörs av SKB:s kostnadstablåer kan smärre avvikelser jämfört med tabellerna i planrapporterna förekomma. Mestadels beror detta på avrundningsfel. I kapitel 3 analyseras på ett övergripande sätt SKB:s osäkerhetspåslag och ställda säkerheter i form av det s.k. kompletteringsbeloppet. I det avseendet har skillnaden mellan beräkningarna för olika år en central roll. Eftersom KBS-3-projektet är pågående har vissa uttag från fonden gjorts. För att bedöma träffsäkerheten i kalkylerna är det av intresse att jamföra de årliga uttagen med vad som tidigare kalkylerats. SKB redogör för vad som hittills belastat fonden, objektsvis i varje plan. Det

- 6 - är således möjligt att beräkna uttaget för varje objekt för varje år. Denna jämförelse görs i kapitel 4. Siffrorna i kapitlet bör tolkas med en viss försiktighet. Kostnader kan glida i tiden mellan olika budgetår av godtagbara skäl. Dessutom utgör kostnaden för 2010 en prognostiserad siffra. Denna borde vara relativt säker då planen gavs ut, vilket historiska jämförelser med tidigare planer visar. Siffran för 2011 utgör däremot en budgeterad siffra från 2010. Eftersom den förmodas vara den senaste kända uppskattningen - säkrare än de kalkylerade har den tagits med. Jämförelser görs på både total- och objektsnivå. Tre olika kostnadsberäkningar har jämförts (åren 2005, 2007 och 2008). Kostnadsberäkningarna för 2007 och 2008 för att de ligger nära i tiden. Kostnadsberäkningen för 2005 för att den ligger några år bort och därför ger en förhållandevis lång sekvens. Siffrorna är inte helt jämförbara eftersom uttagen är i löpande penningvärde och kalkylerna i respektive plans kostnadsläge. Eftersom det rör sig om förhållandevis korta tidsperioder är dock skillnaderna med anledning av detta relativt liten. I kapitlen 1 till 4 är inriktningen att presentera fakta såsom tillgängligt material tolkas. I dessa kapitel har avsikten varit att begränsa de egna synpunkterna. Dessa kommer i kapitel 5, där egna slutsatser av föregående kapitel dras.

- 7-2 Grundläggande kalkyler 2.1 De senaste kalkylerna på aggregerad nivå SKB skiljer mellan samkostnader och särkostnader. Särkostnaderna är kostnader för avveckling, där varje reaktorägare skall betala sina egna kostnader. Samkostnader är kostnader för övriga delprojekt där kärnkraftsproducenterna betalar gemensamt efter en särskild fördelning. Den sammanlagda kostnaden i de senaste planerna, fördelad per år, framgår av nedanstående diagram. Diagram 2.1.1: KBS-3-projektets årligt kalkylerade sam- och särkostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 2500 2000 1500 1000 500 0 Samkostnader Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 2012 2020 2030 2040 2050 2060 2069 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Särkostnader 2012 2020 2030 2040 2050 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 Generellt kan sägas att de årliga samkostnaderna ökar från plan till plan. Det faktum att det rör sig om olika prislägen påverkar i mindre utsträckning och ändrar definitivt inte kurvornas inbördes förhållanden. I plan 2007 förutsätts ett snabbare genomförande än i de båda andra planerna. Plan 2008 och plan 2010 har en relativt stor samstämmighet. Kostnaderna i den senare ligger dock genomgående högre fram till ungefär år 2050. En ny förutsättningslös kalkyl för hela programmet utförs inte inför varje plan. Delar av kalkylen har indexuppräknats under vissa tidsperioder. Ibland har dessa perioder varit tämligen långa. Det har speciellt gällt särkostnaderna. Orsaken till att kurvorna för plan 2007 och plan 2008, för särkostnaderna, i princip sammanfaller är troligtvis att de bygger på samma kalkyl. En ny studie har offentliggjorts, sedan plan 2008, och andra håller på att tas fram. I plan 2010 hävdas att detta lett till nya kunskaper som

- 8 - väsentligt förhöjer kostnaderna 7. Någon tidsmässig förändring har inte skett i planerna vilket medför att kurvan rörande plan 2010 följer de övriga fast på en högre nivå. Av diagrammen går inte att utläsa totalkostnadens storlek i de olika planerna. I nedanstående tabell presenteras därför totalsummorna för SKB:s olika kalkyler på den aggregerade nivån. Tabell 2.1.2: Totala sam- och särkostnaderna för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Samkostnader totalt Plan 2007 51 570 41 627 42 060 1,0% Plan 2008 62 216 49 720 50 423 1,4% Plan 2010 69 695 54 768 55 948 2,2% Särkostnader totalt Plan 2007 15 780 15 475 15 120-2,3% Plan 2008 15 924 15 543 15 437-0,7% Plan 2010 22 304 21 719 22 063 1,6% De totala kostnadernas ökning i tiden framgår tydligt. Ökningen är störst för särkostnaderna. Intressant är även den relativt ringa inverkan som EEF har på både de totala samkostnaderna och särkostnaderna. Det har skett en viss ändring mellan planerna. Denna är mest markant för särkostnaderna där skillnaden, beträffande EEF, mellan plan 2007 och plan 2010 är närmare 4 %. Referensscenariot beräknas utan EEF. Skillnaden mellan de båda första kolumnerna för samkostnadernas är proportionellt något mindre än antalet kapslar för de båda alternativen. Det beror på att en del av kostnaderna är av fast karaktär. Procentuellt är ökningstakten för referensscenariot något större än den för scenariot enligt finansieringsförordningen. Det beror till övervägande delen på att antalet kapslar för det sistnämnda alternativet minskat något mellan planerna. Omräkning med hänsyn till prisläge och uttag från fond har som sagt ej gjorts. SKB säger sig använda konsumentprisindex (KPI) vid uppräkning av kalkylerna för samkostnaderna. (Beträffande särkostnaderna belyses uppräkningsmetoden senare.) KPI för januari mellan åren 2007 och 2011 presenteras i nedanstående tabell. Tabell 2.1.3: KPI för januari respektive år Årtal 2007 2008 2009 2010 2011 KPI jan 100,0 103,2 104,5 105,2 107,4 7 Plan 2010, supplementet sid 26.

- 9 - Skillnaden mellan plan 2007 och plan 2010, p.g.a. kostnadsläget, är alltså ca: 5 %. Med 2007 års kalkyl som utgångspunkt ger uppräkning med KPI ett tillskott om 1 330 MSEK för samkostnaderna år 2008 och 2 180 MSEK för år 2010. Uttag från kärnkraftsfonden 8 har varit och beräknas bli 9 : 2 611 MSEK mellan plan 2007 och 2008 samt 5 417 MSEK mellan plan 2007 och 2010. Uttaget från fonden är således större än vad tillskottet från en indexuppräkning med KPI skulle ge. Kostnaderna kommenteras utförligare under respektive objekt. 2.2 SKB: s interna kostnader och FUD I diagram 2.2.1 presenteras hur SKB:s interna kostnader förväntas att utvecklas i tiden enligt kalkylerna i de olika planerna. SKB skiljer mellan sina direkt administrativa kostnader och kostnader för forskning, utveckling och demonstration (FUD). Diagram 2.2.1: SKB:s interna kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 300 250 200 150 100 50 0 SKB administration Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 2 012 2 020 2 030 2 040 2 050 2 060 2 069 400 350 300 250 200 150 100 50 0 FUD Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 2012 2020 2030 2040 2050 2060 Både för den interna administrationen och för FUD har de årliga kostnaderna ökat för varje plan som presenterats. De stora skillnaderna ligger i närtid. Det är viktigt att återigen påpeka att prislägena är olika för varje plan. För de närmaste åren, där de stora kostnaderna ligger, är skillnaderna mellan planerna markanta. De totala kostnaderna för de båda objekten framgår av tabellen nedan. 8 Se vidare kapitel 4. 9 Kalkylen i plan 2010 börjar år 2012 varför siffran för 2011 bygger på en är prognos.

- 10 - Tabell 2.2.2: SKB:s interna kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF SKB:s administration Plan 2007 3 715 4 147 4,0% Plan 2008 6 345 5 285 6 021 13,9% Plan 2010 6 933 5 616 6 166 9,8% FUD Plan 2007 2 483 2 583 4,0% Plan 2008 2 832 2 650 2 823 6,5% Plan 2010 3 499 3 336 3 511 5,3% I plan 2007 presenterar SKB ingen detaljerad beräkning (kostnadstablå) över referensscenariot med 6 000 kapslar 10. Någon uppdelning mellan administration och FUD har, i detta fall, därför ej gått att göra. SKB:s interna kostnader är i viss mån beroende av avfallsmängden och tidshorisonten. FUD - programmet påverkas däremot i mindre utsträckning av kapselantalet. Detta är en inte alltför revolutionerade iakttagelse. Eftersom SKB:s bild över interna utgifter är framtung, blir det faktum att kostnaderna avser respektive plan, extra påtaglig. Tidigare planer innehåller kostnader som redan är förbrukade i senare planer. Plan 2008 innehåller exempelvis kalkylerade administrativa kostnader om drygt 430 MSEK som inte finns i plan 2010. Motsvarande siffra för FUD är i storleksordningen 630 MSEK. Jämfört med totalkalkylen är uttagen relativt sett, ännu större än vad tillskottet från en indexuppräkning skulle ge. Tablåerna i plan 2007 avviker från övriga när det gäller SKB:s redovisning på en mera detaljerad nivå än som speglas i tabellen. Det är därför svårt att utläsa ur tablåerna vad kostnadsskillnaderna mellan plan 2007 och plan 2008 beror på. SKB anger vissa skäl verbalt såsom organisationsförändringar inom områdena säkerhetsanalys och teknikutveckling samt ökad kravbild kring Loma-programmet 11. Mellan plan 2008 och plan 2010 är skillnaden (inkl EEF) för de administrativa kostnaderna relativt sett liten medan den är större beträffande FUD. I det förstnämnda fallet är skillnaden liten beroende på olika inflytande av EEF, mellan planerna. För FUD-programmet är kostnadsskillnaden mellan de två sista planerna fördelad mellan de båda posterna kärnbränsle (ca: 600 MSEK) och LOMA inkl. rivning (ca: 100 MSEK). 10 Tidsskäl beroende på att avfallsmängden för scenariot beslutades sent. 11 Plan 2008, supplementet sid 26.

- 11-2.3 Transportsystemet Nedan visas i olika planernas kalkyler över transportsystemet. Investeringarna ger en orolig bild, med snabba svängningar, beroende på att de ofta är punktvisa. Även kurvorna för drift och underhåll är något ojämn för vissa år. Skillnaden mellan kurvorna är markant. Diagram 2.3.1: Transportsystemets kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). Transortsystemet investering Transportsystemet drift o uh 300 250 200 150 100 50 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 40 35 30 25 20 15 10 5 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 0 2012 2020 2030 2040 0 2012 2020 2030 2040 2050 Från SKB:s sida förutsätter man olika scenarier i sina planer vilket framgår av diagrammet. I plan 2008 anges att man diskuterar möjligheterna att senarelägga inköpet av ersättningsfartyg till m/s Sigun i 10 år 12. Det innebär i stället vissa reinvesteringar. I plan 2010 anger SKB motsatsen, d.v.s. att investeringen av ett nytt fartyg är på gång 13. Kostnader för detta har lagts in under åren 2012 och 2013. Diagrammet visar att plan 2007 har en liknande utveckling som plan 2010 för de närmaste åren. Transportsystemet är i drift varför relativt stora kostnader förbrukats mellan de olika planerna. I plan 2008 är driftkostnaden hög och investeringskostnaden låg. I plan 2010 ökar investeringskostnaden samtidigt som driftkostnaden minskar. Summan av transportsystemets båda kostnadsposter visar ett jämnare resultat över åren. Det kan naturligtvis bero på en inkonsekvens rörande vad som skall räknas som investering och vad som skall behandlas som drift. Det kan också bero på att en klok investering minskar kommande driftkostnader. Totalkostnaderna framgår tydligare av tabell 2.3.2. 12 Plan 2008, supplementet, sid 24. 13 Plan 2010, supplementet, sid 26.

- 12 - Tabell 2.3.2: Kostnader för transportsystemet för olika kalkylalternativ i MSEK Den inverkan EEF har på kostnaderna är intressant. För investeringarna är bilden relativt jämn. För driftkostnaderna varierar däremot inflytandet markant. Eftersom kurvorna ligger på en relativt jämn nivå bör inte betalningarnas läge i tiden påverka inflytandet av EEF nämnvärt. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan 2007 1 540 1 427 1 199-16,0% Plan 2008 1 512 1 135 938-17,4% Plan 2010 1 857 1 368 1 184-13,5% Drift Plan 2007 1 750 1 110 1 080-2,7% Plan 2008 2 047 1 463 1 628 11,3% Plan 2010 1 573 1 198 1 256 4,8% En hopslagning av investering och drift resulterar i att transporternas kalkylerade totalkostnad mellan plan 2007 och plan 2008 ökar med ca: 300 MSEK. Den sammanlagda kostnaden sjunker sedan mellan plan 2008 och plan 2010 med drygt 125 MSEK. 2.4 Clab Kostnadsökningarna för Clab är relativt sett de högsta för hela programmet. De olika kostnadsbilderna framgår av diagram 2.4.1. Diagram 2.4.1: Clab:s kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 120 100 80 60 40 20 0 Clab investeringskostnad 2012 2020 2030 2040 2050 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Clab drift och underhåll 2012 2020 2030 2040 2050 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 Av diagrammet framgår att strategierna för framtida investeringar reviderats mellan varje ny plan. Planeringsförutsättningarna har således fortlöpande ändrats. Även för driften har det

- 13 - skett en markant kostnadsökning mellan varje plan. Eftersom anläggningen är i drift sker en kontinuerlig förbrukning. För investering och drift sammanslaget var denna ca: 430 MSEK mellan plan 2007 och plan 2008. Från plan 2007 fram till plan 2010 beräknas den bli över 1 mdr SEK. Denna är information är viktig att ha i åtanke då man läser nedanstående tabell. Tabell 2.4.2: Clab - totala kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK I 2008 års planarbete anges att orsaken för de ökade kostnaderna, i närtid, till stor del beror på uppbyggnad av fysiskt skydd vid befintliga anläggningar. Dessa förändringar hänförs till förändringar med hänsyn till förändrad kravbild. En senareläggning med fem år för start av de- Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan 2007 680 547 531-2,9% Plan 2008 1 413 1 187 941-20,7% Plan 2010 1 999 1 565 1 431-8,6% Drift Plan 2007 2 650 2 006 2 125 5,9% Plan 2008 5 011 3 799 3 895 2,5% Plan 2010 6 975 5 286 5 630 6,5% Rivning Plan 2007 590 594 539-9,3% Plan 2008 618 618 706 14,2% Plan 2010 638 638 764 19,7% Investeringskostnaderna har ökat med 77 % mellan planerna 2007 och 2008. Jämför man plan 2007 med plan 2010 är ökningen nära nog 170 %, d.v.s. 2,7 gånger. Tendenserna för driften är likartade. En ökning med 83 % mellan 2007 och 2008 och 165 % mellan 2007 och 2010. Förutom att kostnaderna ökar radikalt, uppvisar inverkan av EEF en betänklig variation mellan de olika planerna. De största skillnaderna ligger inom rivningen som utan inverkan av EEF förhåller sig på en relativt konstant nivå med hänsyn tagen till kalkylernas olika prislägen. Notabelt är även att kostnaderna i plan 2006 för Clab genomgående är något högre än i plan 2007. Förklaringarna till detta ges i supplementet till plan 2007. Dessa kan i punktform sammanfattas enligt nedan 14 : Behovet av ett utrymme för torr mellanlagring av härdkomponenter. Kostnaderna reduceras genom att lagret flyttas. Översyn av kommande investeringsprogram och driftkostnader har utförts. Vissa kostnader för driften, såsom kostnader för säkerhetsgranskning och centralt stöd, har flyttats över till SKB administration 14 Plan 2007, supplementet sidan 25.

- 14 - ponering och inkapsling anges även som ett skäl för fördyringar i allmänhet. Senareläggningen bör även påverka Clab. Den stora kostnadsförändringen mellan de båda sista planerna förklaras med att inventeringen av framtida investeringsbehov bl.a. med sikte på utbyggnad med inkapslingsanläggningen, fortsätter 15. Insatser som ej var identifierade i plan 2008 har identifierats, bl.a. en del närliggande reinvesteringar. Drift och underhållskostnaderna höjs, enligt SKB, även p.g.a. förlängd drifttid. SKB har, efter förfrågan, approximativt prissatt skillnader mellan de båda sista planerna 16. Nytt första år medför att investering och drift blir 130 respektive 150 MSEK billigare. Av fördyringarna mellan planerna svarar effekterna av en mera systematisk inventering av det framtida investeringsbehovet för 620 MSEK. Underskattning av kostnader för att driva och underhålla anläggningen i egen regi anges som 1 830 MSEK. 2.5 Inkapslingen Kostnaderna för inkapslingsanläggningen inklusive kapselfabrik framgår av diagrammen nedan. Starttidpunkt för när anläggningen skall byggas och tas i drift har flyttats fram varför diagrammet för investeringarna visas med start år 2008. Diagram 2.5.1: Inkapslingens kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 600 500 Inkapsling investering 300 250 Inkapsling drift och underhåll 400 200 300 200 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 150 100 Plan 2007 Plan 2008 100 50 Plan 2010 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 0 2020 2030 2040 2050 I 2007 års plan planeras att investeringsdelen för projektet skall starta år 2008 och att 180 MSEK redan har förbrukats fram till år 2012. I plan 2008 förutsätts 57 MSEK vara upparbetade till år 2012 17. I övrigt tycks byggtiderna i de båda senaste planerna sammanfalla medan anläggningens driftsstart senareläggs för varje ny plan. 15 Planrapport 2010, supplementet, sid 28. 16 SKB dokument id 1275346. 17 Se vidare senare i kapitel 4.

- 15 - Tabell 2.5.2: Inkapslingen totala kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan 2007 2 360 2 364 2 329-1,5% Plan 2008 2 551 2 530 2 598 2,7% Plan 2010 2 983 2 927 2 959 1,1% Drift Plan 2007 9 580 7 129 6 912-3,0% Plan 2008 10 448 7 555 6 912-8,5% Plan 2010 10 569 7 631 7 508-1,6% Rivning Plan 2007 190 194 178-8,2% Plan 2008 193 193 231 19,7% Plan 2010 199 199 237 19,1% Anmärkning: Tabellerna bygger på redovisade tablåer. Avvikelser har konstaterats jäntemot tabellerna i huvudrapporterna, plan 2008 och plan 2010. Dessa rör kostnadsfördelningar enl finansieringslagen, inkl. EEF. I huvudrapporterna angess investeringarna vara 2 480 MSEK (plan 2008) och 2 910 MSEK (plan 2010). Motsvarande siffror för driften är 6 700 MSEK respektive 7 590 MSEK. Tabellen visar att den beräknade totalkostnaden för investeringen har ökat i storleksordningen 25-30 % mellan planerna 2007 och 2010. Ungefär halva denna summa härrör från skillnader mellan de senaste planerna. EEF:s påverkan på investeringarna skiljer drygt 4 % mellan de två första planerna för att därefter sjunka något. Driften förutsätts både starta och sluta vid olika tidpunkter, efter år 2012. För de totala driftkostnaderna, är det speciellt olika inverkan av EEF som påverkar totalkostnaderna. Det är framförallt plan 2008 som sticker ut. Bortsett från denna påverkan kan en stor del av kostnadsskillnaderna förklaras med olika prislägen. Den bedömda rivningskostnaden är, genom åren, relativt konstant bortsett från inverkan av EEF. Mellan de två första planerna är inverkan denna inverkan påtaglig. I de tablåer som redovisas av SKB i plan 2007 har man sammanfört investering och rivning. Kostnader strax före nedläggningen av anläggningen har tolkats som rivning. Anmärkningsvärt är att driftkostnaden (tillverkningskostnaden) per enhet blir något mindre om man tillverkar 4 500 kapslar jämfört med 6 000. Skillnaderna i kapselkostnad är relativt små, strax under 4 %. Eftersom fenomenet är genomgående för alla planer kan driften innehålla vissa kostnader av trappstegskaraktär för reinvesteringarna, system som behöver bytas etc.

- 16-2.6 Slutförvar för använt kärnbränsle Slutförvaret för använt kärnbränsle är vid sidan av rivningen kärnkraftverken det mest kostnadstunga objektet i programmet. Förvaret består av en ovanjordsdel och en underjordsdel. Diagram 2.6.1: Kärnbränsleförvaret kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 700 600 500 SFK ovan jord investering 250 200 SFK ovan jord drift och underhåll Plan 2007 400 300 200 100 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 150 100 50 Plan 2008 Plan 2010 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 2069 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 2069 700 600 500 400 300 200 100 0 SFK underjordsarbeten investering 2012 2020 2030 2040 2050 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 SFK underjordsarbeten drift 120 Plan 2007 100 Plan 2008 80 Plan 2010 60 40 20 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 I diagram 2.6.1 syns utvecklingen för slutförvarets olika delar och moment exkl. återfyllning. Av diagrammet framgår att i plan 2007 förutsätts en tidigare byggstart än i övriga planer. De olika tablåerna bygger på olika förutsättningar. Ojämnheten i kurvorna för driften i de första planerna indikerar att vissa reinvesteringar sannolikt räknas som drift i dessa planer. Det framgår att SKB inte är konsekvent i sin redovisning. I plan 2010 har driften försvunnit från underjordsdelen och i princip redovisas all drift ovan mark. Vidare verkar investeringarna vara mer spridda i tiden i den sista planen, åtminstone i den bemärkelsen att fler kostnadstunga investeringar ligger längre fram i tiden. Inkonsekvensen i redovisningen innebär att diagrammen blir svårtolkade och det endast går att göra jämförelser på den totala kostnaden för hela anläggningen. Nedanstående diagram omfattar därför samtliga kostnader alltså även de för återfyllning.

- 17 - Diagram 2.6.2: Kärnbränsleförvarets kalkylerade totala kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). 1400 1200 Kärnbränsleförvaret samtliga kostnader 1000 800 600 400 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 200 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 2069 Diagrammet över totalkostnaden ger en klarare bild än diagram 2.6.1. Speciellt om man samläser diagrammen. Kostnaden för investeringarna i plan 2010 gör att totalkurvan initialt ligger under övriga planer för att längre fram komma över. I tabell 2.6.3 visas den sammanlagda kostnaden för slutförvaret. Tabell 2.6.3: Slutförvar för använt kärnbränsle - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering, drift o återfyllning Plan 2007 21 020 17 729 18 141 2,3% Plan 2008 23 970 19 885 19 777-0,5% Plan 2010 26 718 20 923 20 903-0,1% Det är notabelt att totalkostnaderna ökar för varje plan. De olika redovisningsprinciperna mellan de två sista planerna försvårar, även vid samläsning av diagrammen, ytterligare detaljstudier. Speciellt avseende driften. I planarbetets huvuddokument presenterar SKB en annan fördelning av kostnaderna (Se senare tabell 3.2.1). Här redovisas all drift och underhåll under samma post 18. Denna kostnad har, i nominella termer, minskat mellan planerna. Enligt redovisningen i tabell 3.2.1 har även kostnaden för rivning och återfyllning minskat något. Kostnadsökningen, mellan de sista två planerna, kan således härledas till investeringarna. Exempelvis visar SKB:s redovisning i tablåerna att investeringskostnaderna 19 för ovanjordsanläggningarna ökar med drygt 3,7 mdr SEK. Samtidigt har investeringskostnaderna för underjordsarbetena minskat med närmare 2 mdr 20 SEK. Av denna skillnad kan drygt 1,3 mdr SEK härledas som investeringar i processen. Det beror på att man redovisar investering i utrustning på olika ställen. 18 Se även tabell 3-3 i plan 2008 och plan 2010. 19 Allt som redovisas som investering. 20 Förstudier om 130 MSEK ingår i plan 2008.

- 18 - På begäran har SKB inkommit med ett förklarande PM 21, bl.a. beträffande slutförvarets kostnadsutveckling. Syftet var bl.a. att likställa redovisningsprinciperna för kalkylen i plan 2010 med 2008 års upplaga. Enligt detta PM är skillnaden mellan de båda planerna framförallt att investeringarna ovan jord ökat med drygt 1,6 mdr SEK och att de under jord minskat med knappa 0,1 mdr SEK-. Drift och underhåll har sammantaget minskat med 350 MSEK. Uppgifterna skiljer sig sålunda från ovanstående beräkning utifrån tablåerna i planerna, vilket åskådliggör de olika redovisningssystemen ytterligare. Anmärkningsvärt är att den procentuella skillnaden mellan referensscenariot och utformningen enligt finansieringslagen, ökar mellan planerna. I plan 2007 är skillnaden 18 % och i plan 2008 20 %. I plan 2010 har differensen ökat till 27 %. Antalet kapslar i scenariot enligt finansieringsförordningen har under perioden minskat med 4 %. Inverkan av EEF har legat på en relativt konstant nivå mellan planerna. I supplementet till plan 2010 22 anges kostnadsskillnaden sedan föregående plan bl.a. bero på en fördjupad studie av installationerna samt att behovet av bergtekniska undersökningar omvärderats. 2.7 Anläggningar inom LOMA- programmet Inom LOMA-programmet finns anläggningar för kort- och långlivat avfall som har låg- och medelaktiv status. Huvudsakligen består dessa av SFR (slutförvar för kortlivat avfall) och SFL (slutförvar för långlivat avfall). LOMA-programmet innehållet även en del anläggningar vid kraftverken för mellanlagring och slutlig lagring. Dessa är av mindre ekonomisk betydelse. För SFR har, som framgår av diagrammet, nedan planeringen och övriga förutsättningar ständigt ändrats. Investeringen av anläggningen planeras i olika delar/etapper. Den första delen, belägen i Forsmark, är i drift sedan 1988. Återstående investering kommer att samlokaliseras med befintlig anläggning Diagram 2.7.1: SFR - kalkylerade årliga kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge januari). 250 SFR investering SFR drift 200 60 150 100 50 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 50 40 30 20 10 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 0 2012 2020 2030 2040 2050 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 21 SKB dokument id 1275346. 22 Sidan 28

- 19 - Diagrammet visar i stort sett bara att förutsättningarna är alltför olika för att jämförande analyser skall vara möjliga. Även tablåerna för plan 2008 och plan 2010 avviker från varandra, varför siffrorna är svåra att spåra. Tabellen nedan ger dock en del information som ej kan utläsas ur diagrammet. Tabell 2.7.2: SFR - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan 2007 846 799-5,6% Plan 2008 1 176 962 987 2,6% Plan 2010 1 512 1 141 1 121-1,7% Drift Plan 2007 260 267 2,7% Plan 2008 2 247 1 437 1 696 18,0% Plan 2010 2 503 1 364 1 562 14,5% Rivning + återfyllning Plan 2007 Ingår i investingår i invest Plan 2008 234 221 250 13,1% Plan 2010 237 225 238 5,6% Plan 2007 avviker radikalt jämfört med de två övriga. För övriga två är skillnaden, som framgår av diagrammet, framförallt planeringen i tiden. Beträffande plan 2007 är den största skillnaden att hänföra till driftkostnaderna. Referensscenariot som det redovisas i SKB:s planrapport 2007 innehåller driftkostnader (840 MSEK) för driftsatt del, SFR 1, som ej skall finansieras av medel från kärnkraftsfonden. Den återstående grundkostnaden enligt finansieringslagen, avseende driften av SFR 1, anges som 0 SEK. 23 Avvikelser mellan scenariona finns även beträffande den ännu ej byggda delen. Förutsättningarna i tabellen känns därför otydliga. Även för SFL har planeringen ändrat genom åren. Diagrammen är därför svårtolkade och kan liksom för SFR innehålla felaktigheter. Även SFL kan komma att samordnas med de andra förvaren i Forsmark. 23 Plan 2007, huvudrapporten sid 50

- 20 - Diagram 2.7.3: SFL - kalkylerade årliga kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge januari). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SFL investering 2012 2020 2030 2040 2050 Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 SFL drift och underhåll Plan 2007 35 30 Plan 2008 Plan 2010 25 20 15 10 5 0 2012 2020 2030 2040 2050 2060 Tabellen nedan avseende anläggningens totalkostnader ger en del ytterligare information. Tabell 2.7.4: SFL - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan 2007 440 406 369-9,1% Plan 2008 494 341 383 12,3% Plan 2010 816 735 768 4,6% Drift Plan 2007 817 861 5,4% Plan 2008 659 185 213 15,1% Plan 2010 323 290 319 9,8% Rivning Plan 2007 Ingår i investingår i invest Plan 2008 353 318 363 14,2% Plan 2010 359 323 389 20,5% Skillnaderna beträffande förutsättningarna framgår tydligt. Investeringskostnaden ökar i plan 2010. Driftkostnaden minskar mellan de första planerna. Tabellen understryker svårigheten avseende relevanta jämförelser. Beträffande plan 2008 är skillnaden för driftkostnaden för de båda scenarierna påtaglig. Referensscenariot innehåller alltså kostnader utanför finansieringsförordningen vilket även framgår av plan 2010, fast i mindre utsträckning.

- 21-2.8 Avveckling av kärnkraftverken Tabell 2.8.1: Rivning av kärnkraftverk kostnader per ort för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Forsmark Plan 2007 4 487 4 347-3,1% Plan 2008 4 631 4 524 4 466-1,3% Plan 2010 6 028 5 877 5 932 0,9% Oskarshamn Plan 2007 3 941 3 841-2,5% Plan 2008 4 057 3 971 3 999 0,7% Plan 2010 5 784 5 653 5 844 3,4% Ringhals Plan 2007 4 513 4 439-1,6% Plan 2008 4 660 4 543 4 525-0,4% Plan 2010 6 468 6 293 6 365 1,1% Barsebäck Plan 2007 2 530 2 493-1,5% Plan 2008 2 503 2 503 2 443-2,4% Plan 2010 3 896 3 896 3 922 0,7% I diagram 2.1.1 visas samtliga särkostnader. Särkostnaderna består i princip endast av avveckling av kärnkraftverken. Något ytterligare diagram känns inte meningsfullt att göra. Däremot ger ovanstående tabell en del information. Skillnaden mellan referensscenariot med 6 000 kapslar och scenariot enligt finanslagen består av byggnadsrivning. Byggnadsrivningen påverkas således av mängden kapslar eller av den ökade drifttiden som den större kapselmängden medför. Några värden för referensscenariot rörande plan 2007 har ej gått få fram. Särkostnaderna inbegriper även vissa smärre kostnader för markförvar och dylikt. Det innebär en liten avvikelse mellan siffrorna för kärnkraftverkens avvecklingskostnader och tidigare redovisade särkostnader. SKB anger att man använder sig av KPI vid uppräkning av de delar av referenskalkylen där det inte bedöms behövas en ny förutsättningslös kalkyl. Beträffande kärnkraftverkens rivningskostnad är emellertid arbetslönerna helt dominerande. Kalkylerna har därför stundtals räknats upp med hjälp av enbart arbetslöner 24. Härvidlag har (arbetskostnadsindex) AKI för tjänstemän och arbetare sammanvägts. Tre åttondelar i det förstnämnda fallet och återstående fem åttondelar i det sistnämnda. Mellan de två sista planerna är ökningarna som, tidigare berörts, anmärkningsvärda. De är även av varierande storlek för olika anläggningar. För Forsmark har kalkylen inkl EEF ökat med drygt 30 %, för Ringhals och Oskarshamn med dryga 40 % medan den för Barsebäck ökat med 60 %. Den sammantagna ökningen ligger på 43 %. Ökningarna är, enligt SKB, som tidigare sagts, föranledda av ny kunskap som lett till nya kalkyler. 24 SKB rapport R-04-44, Teknik och kostnader för rivning av svenska kärnkraftverk, sid 49.

- 22 - Kostnadsökningarna mellan de två första planerna är små men varierande. För Barsebäck har kostnaderna t.o.m. minskat något. Någon slentrianmässig uppräkning med hjälp av index verkar således ej ha skett. En uppräkning med AKI skulle medfört en ökning mellan planerna med drygt 4 %. Med KPI skulle ökningen varit 3,2 %. SKB har alltså använt sig av ett annat uppräkningssätt. Detta föranleder ytterligare jämförelser mellan tänkbara uppräkningssätt.. I tabell 2.8.2 har därför kostnadsökningarna räknats om till ett index och jämförs med uppräkning enligt AKI och med KPI. Samtidigt har tidsperioden utökats något. För beräkningarna av det sammanvägda AKI indexet har löneförhållandena i tillverkningsindustrin använts. Tabell 2.8.2: Jämförelser mellan kalkylmässiga särkostnader och olika uppräkningsalternativ. År Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Utveckling enligt AKI Utveckling enligt KPI 2004 100,0 100,0 100,0 100,0 2005 102,9 101,9 102,9 100,0 2006 106,6 107,4 105,4 100,6 2007 113,2 109,4 108,4 102,5 2008 113,8 111,7 113,0 105,8 2010 159,0 159,6 119,0 107,8 Mellan 2004 och 2005 verkar SKB räknat upp referenskostnaderna med hjälp av AKI. För övriga använder man sig av en annan metod. Särkostnaderna ökar rejält jämfört med de båda indexen mellan åren 2006 och 2007. Enligt plan 2007 innehåller dock kostnaden delar som skall finansieras utanför kärnkraftsföretagens andelar av Kärnavfallsfonden. Om detta är specifikt för plan 2007 så utgör detta förklaringen till kostnadsökningen. Delar av kalkylen kan ha omkalkylerats. Det finns även en möjlighet att SKI har använt olika metoder för uppräkning av kontaminerade och inte kontaminerade byggnader, vilket delar av underlaget kan tolkas som. AKI-metodens ökning visar stor skillnad jämfört med KPI.

- 23-3 Grundkostnad och säkerhetsbelopp 3.1 Osäkerhetsberäkningar Som inledningsvis beskrevs utför SKB osäkerhetsbedömningar med hjälp av den successiva principen. Metoden har tillämpats på en stor mängd projekt och är av många ansedd som den bästa metoden som finns för att hantera osäkerheter. Metoden, såsom den tillämpas av SKB, är komplex och svårgenomtränglig. Viss anpassning som medför avsteg från den ursprungliga idén har gjorts. En mera ingående analys behöver därför göras. I innevarande rapport görs endast några förenklade jämförelser av överslagskaraktär. I bilaga 1 görs en sammanställning 25 över hur SKB successivanalys utfallit på objektsnivå (standardavvikelser och medelvärde efter monte-carlo simulering) och hur den förändrats i tiden. Den intressanta jämförelsen är hur framtida referensvärde har utvecklats i förhållande till tidigare referens- och medelvärde tillsammans med osäkerhetspåslag m.h.a. standardavvikelsen. Hela kalkylen har inom loppet av de analyserade tre planerna ökat radikalt. Med plan 2007 som utgångspunkt har flera objekt utvecklats i en takt så att referensvärdet redan efter ett år hamnar utanför värdet för 80 % konfidens 26, som är SKB:s förslag för kompletteringsbeloppet. Framförallt gäller detta SKB:s interna kostnader, Clab och transportsystemet. Betraktas exempelvis SKB:s administration enskilt så har den beräknats till 4 147 MSEK i plan 20007, och 6 021 MSEK i plan 2008. Den angivna standardavvikelsen i det tidigare fallet är 835 MSEK samtidigt anges medelvärdet vara mindre än referensvärdet. Skillnaden mellan planernas referensvärden utgör 2,25 ggr standardavvikelsen. Det innebär i sin tur att referensvärdet i plan 2008 t.o.m. hamnar utanför intervallet för 95 % konfidens. För särkostnaderna ställer skillnaden i kalkylredovisning mellan de båda sista planerna till problem vid jämförelse. SKB:s referensgrupp har dock ansatt tämligen stora säkerhetspåslag. Intressant är även att jämföra hur värdena har utvecklats för olika objekt. D.v.s. hur pass säker man har bedömt att kalkylen är under olika år. Exempelvis har standardavvikelsen för rivningen beträffande Barsebäck ökat mellan åren 2007 och 2008. Eftersom kostnaden sedan ökar radikalt i nästkommande plan kan det förmodas att SKB har haft tillgång till information år 2008 som saknades år 2007. 25 Sammanställda och beräknade av tabeller i supplementet till planrapporterna. För plan 2007 bil 2, samt för de båda övriga bilaga 3. 26 0,84 * s

- 24 - Även beträffande kärnbränsleförvaret föreligger en del anmärkningsbara skillnader mellan planerna, för olika delar. Framförallt gäller det återfyllningen. Notabelt är även att underjordsarbetena för kärnbränsleförvaret åsätts större osäkerhetsmarginaler (standardavvikelser) än rivningen av kärnkraftverken. Avvikelsen mellan medelvärde och referensvärde är ungefär lika för de båda fallen. 3.2 Återstående grundkostnad och kompletteringsbelopp SKB beräknar den återstående grundkostnaden genom lägga till ett osäkerhetspåslag på de kostnader som behandlades i kapitel 2 (kostnader enl. finansieringslagen inkl. EEF). Tabell 3.2.1 visar de återstående kostnaderna i de senaste tre planerna, på objektsnivå. I viss mån har tabellen kompletterats med uppgifter från tablåerna rörande plan 2007. Tabell 3.2.1: Grundkostnadens utveckling i tiden nominella värden Plan 2007 1) Plan 2008 Plan 2010 Kostnad från och med 2008 2010 2012 SKB centralt och FUD 6 730 8 840 9 680 Transporter investering 1 199 940 1 180 drift och underhåll 1 080 1 630 1 260 Clab investering 531 940 1 430 drift och underhåll 2 125 3 890 5 630 rivning 539 710 760 Inkapslingsanläggning investering 2 298 2 840 2 910 drift och underhåll 7 121 6 700 7 590 rivning ing i inv 200 200 Slutförvar för använt kärnbränsle drift och underhåll 5 800 5 710 5 540 -Yttre anläggningar investering och drift 431 420 230 -Platsundersökningar 396 100 -Driftområden ovan mark investering 2 410 3 120 6 890 rivning ing i inv 140 180 -Anläggningar under mark investering 5 524 6 790 4 820 rivning och återfyllning 3 580 3 490 3 250 Slutförvar för långlivat avfall investering 369 390 770 SFL drift och underhåll 861 210 340 rivning och återfyllning ing i ovan 360 370 Mellanlager för lågt och medelaktivt investering 0 0 avfall - BFA m.fl. drift och rivning 60 0 Slutförvar för kortlivat rivningsavfall investering 799 1 010 1 140 SFR 3 drift och underhåll 267 1 700 1 560 rivning och förslutning ing i inv 230 220 Avveckling av reaktoranläggningar avställningsdrift 2 340 2 700 1 780 rivning 12 780 12 740 20 280 Totalt 57 180 65 860 78 010 Påslag för oförutsett och risk 11 810 9 780 11 800 Total återstående grundkostnad 68 990 75 640 89 810 1) Delvis beräknad med hjälp av SKB:s tablåer

- 25 - Osäkerhetspåslaget utgörs av skillnaden mellan successivprincipens referenskostnad och 50 % konfidens, dvs. medianvärdet. Påslaget görs på totalsumman. Tabellen är en översikt av motsvarande tabell i SKB:s tre senaste planer. Tabellen visar även på ett sammanställt sätt de delar av kapitel 2 som rör kalkylerna enligt finansieringslagen inklusive EEF. Kostnaderna i tabellen redovisas, som i föregående kapitel, i löpande priser, d.v.s. prisläget motsvarar januari månad det år då planen publicerades. Uttagen från fonden är, som beskrivits, större än den totala effekten av de olika kostnadslägena. Uttagen drabbar dock kostnadsslagen olika. SKB är även skyldiga att beräkna det s.k. kompletteringsbeloppet. Det utgör en summa som kärnkraftsindustrin skall garantera genom ställda säkerheter. Vid beräkning av beloppet använder SKB ytterligare ett antal osäkerheter, sådana som inte ryms i referensscenariot. Man får på så sätt en ny fördelningskurva något annorlunda än den ur vilken osäkerhetspåslaget beräknades. Kompletteringsbeloppet, som det förespråkas av SKB, beräknas sedan som skillnaden mellan 80 % konfidens för den sista kurvan och 50 % konfidens enligt den första 27. Varken finansieringslag eller förordning anger några specifika siffror eller beräkningsmetoder för osäkerhetspåslag och kompletteringsbelopp. I regelverket anges endast att beloppen skall vara skäliga. Det finns således utrymme för tolkningar. SKB:s förordar 80 % konfidens i enlighet med föregående stycke medan SSM de sista åren förordat 90 % konfidens. Utöver det säkerhetsbelopp som kompletteringsbeloppet utgör skall ytterligare säkerhet ställas, det s.k. finansieringsbeloppet. Finansieringsbeloppet avser säkerhet för de restprodukter som föreligger det år då kalkylen tar vid. Beloppet behandlas ej närmare här eftersom principerna för beräkningarna överensstämmer med de för grundkostnaden. Under merparten av 2000- talet då förutsättningarna för kalkylen varit relativt lika har även SKB:s beräkningar legat på en relativt konstant nivå. Under tiden 2000-2006 har SKB:s grundbelopp hela tiden grundat sig på 25 års drift av reaktorerna. Förutsättningarna för grundbeloppet ändrades år 2007 till 40 års drift. Totalbeloppet för den återstående grundkostnaden i 2000-talets kalkyler visas i tabellen nedan tillsammans med kompletteringsbeloppet vid 80 % konfidens. 27 Se vidare SKB:s planer.