Ekodesign och energimärkning - så arbetar Energimyndigheten Tillväxtverket 21 november 2013 Peter Bennich, Energimyndigheten
Innehåll Bakgrund om ekodesign och energimärkning som styrmedel Processen från förhandling till tillsyn Exempel belysning
Bakgrund Klimatfrågan Energieffektivisering står för halva potentialen EU:s 2020-mål Ekodesign och energimärkning främjar energieffektiva produkter Många produkter stor sparpotential
Varför? CO 2 -halt i atmosfären CO 2 : 1800: ca 280 ppm. Maj 2013: 400 ppm!
Vad ska vi göra? Vanligt svar: mera av Kärnkraft? Vind? Sol?
Men IEA -> den största potentialen utgörs av ökad energieffektivitet!
Mål satta av EU till år 2020: De så kallade 20-20-20 målen Produktionssidan: Förnybar energi ska utgöra minst 20 % av primärenergin Användarsidan: Energieffektivisering ska göra att primärenergi-användningen minskar med 20% (ej bindande mål) Utsläpp av klimatgaser: Ska minskas med 20 % (upp till 30 % diskuteras)
Mål satta av EU till år 2020: De så kallade 20-20-20 målen (forts) Flera fördelar: Minska miljöbelastningen förutom klimat även annan påverkan som NO x, kvicksilver mm Spara pengar - lägre driftskostnader Minska beroendet av importerad energi Stimulera produktinnovation - företag i framkant slipper lida av konkurrens från lågkvalitetsföretag
Styrmedel är instrument för att uppnå målen. Två av dessa är: Direktiven om ekodesign respektive energimärkning Främjar utvecklingen av energieffektiva produkter Tidig uppskattning: leder till besparing på ca 1116 TWh, eller ca 5 % av EU:s primär-energianvändning år 2020
Antal produkter 1. Ekodesignkrav: Tar bort de sämsta produkterna 2. Energimärkning: Sätter betyg på resten ingen vill ha dåligt betyg 3. Upphandling, Forskning & Utveckling -> Spjutspetsprodukter Energieffektivitet
Ekodesign och energimärkning hänger ihop Ekodesign: Minimikrav Producent Energimärkning: Betyg A-G Marknad Konsument
Besparingar inom EU läget 2013 Totalt 484 TWh/a elenergi (=484 mdr kr om 1 kr /kwh)
Processen: Från EU-förhandling till tillsyn i SE Avstämningar: Andra medlemsstater Andra myndigheter Företag Konsumenter
Ekodesign och Energimärkning (de blåa ska även energimärkas) Förstudie Consultation Forum Kommitté omröstning Förordning antas av KOM Tillsyn Furnaces industrial ovens UPS Andra pumpar Motorer + system Kompressorer mm Från WP 2012-1014 Fönster Vatten-relaterade produkter Sep 2013 Central kyla & värme Okt 2013 Prof. Disk&tvättmaskiner Kommersiell kyla Ångpannor (< 50MW) Elkablar Servers, datalagring mm Smarta appliances & mättare Conditional: Isoleringsmaterial Sep. 2013 Fastbränslepannor Rumsvärmare, inkl. kaminer Dec. 2013 Central ventilation Transformatorer Professionell kyla Rev. TV & bildskärmar Revidering: Revidering: - Nätaggregat - Kyl&frys - Tvätt och disk - Belysning - mm Enkla digitalboxar Stand-by Kontorsbelysning Hembelysning I Nätaggregat Elmotorer Kyl&Frys TV Cirkulatorer Fläktar Tvättmaskiner Diskmaskiner Lufkonditionering - LLVP Pumpar Torktumlare Reflektorlampor, LED Dammsugare Network standby Datorer Pannor (gas/olja/el) Varmvattenberedare Köksprodukter: ugnar, spisar, hällar, köksfläktar
Avstämningar inför omröstning Arbetsdokument/förslag inkommer ca 3-5 veckor innan mötet Information: Uppdatering av webb; nyhetsbrev; Identifiering av aktörer och utskick; kontakt med berörda myndigheter om specifika frågor Analys, inkl. konsekvenser för Sverige (notera att en Impact assessment utförs av kommissionen): Teknisk och allmän analys ev. med extern teknisk konsult Branschmöte med aktörer, dvs företag, myndigheter och NGO Arbetsgrupp och styrgrupp ekodesign med myndigheter Konsekvensutredning (extern konsult) inför omröstning Förslag instrux + Svenska kommentarer Beredning: internt, arbetsgrupp, RK Ev. allians byggande med andra MS 15
Exempel: belysning Ekodesign och energimärkning snabbar på utveckling och spridning av effektiv belysning Flera lagrum - samordning mellan ansvariga myndigheter nödvändigt gentemot alla aktörer
1. Ekodesignkrav: 2. Energimärkning: 3. Spjutspetsprodukter Energieffektivitet
Försäljning inom EU uppmätt och prognoser
Många praktiska utföranden finns det BILD: LED!!
Så detta är vad lagstiftningen måste tänka på Ljusets kvalitet: Färgåtergivning (Ra) 100 motsvarar dagsljus, glödlampa Färgtemperatur (Kelvin) Varmt till kallt Möjlighet att ändra ljusflöde ( dimmer ) Möjlighet att variera spektrum Hälsoaspekter: blått ljus stänger av melatonin -> biologiska klockan nollställs; rött ljus varvar ner Ljuskällans tekniska kvalitet: Livslängd Förmåga att behålla ljusegenskaper över tid Starttid Antal tänd- och släckcykler Ljuskällans ekonomiska och miljömässiga egenskaper Effektivitet hur mycket ljus per instoppad enhet energi? Inköpspris och livscykelkostnad Användning av resurser och påverkan på miljön, särskilt klimatet
Energimyndighetens tillsynsuppdrag Ekodesign och energi-märkning: Tillsynsprovning (klarar lamporna kraven?) Dokumentation och energimärkning: finns information tillgänglig, stämmer den? Dokumentkontroll Butikskontroll (även webbutiker) Reklam
Men inte bara ekodesign-lagstiftning: STEM samarbetar därför med andra myndigheter Elsäkerhetsverket ansvarar för elsäkerhet: LVD-direktivet Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för krav på elektromagnetiska fält: EMC-direktivet Konsumentverket ansvarar för marknadsföring Naturvårdsverket ansvarar för återvinningsfrågor: WEE Kemikalieinspektionen ansvarar för kvicksilverkrav via RoHS samt annan miljölagstiftning som REACH Trafikverket ansvarar för viss lagstiftning om belysning på vägar (säkerhet, trygghet) med mera. Miljöstyrningsrådet ansvarar för framtagande av krav vid offentlig upphandling
SUMMERING 1. Ekodesign och energimärkning: styrmedel för klimat och innovation 2. Process från förhandling till tillsyn med många avstämningar 3. Belysning är ett bra exempel 4. Flera myndigheter samarbetar
Tack! Anmäl er till nyhetsbrevet: http://www.energimyndigheten.se/sv/press/prenumerera/nyhetsbrev/ www.energimyndigheten.se/sv/foretag/ekodesign/ www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energimarkning/ anders.hallberg@energimyndigheten.se anna.carlen@energimyndigheten.se carlos.lopes@energimyndigheten.se emma.hagmanrang@energimyndigheten.se (tillsyn) Lina.kinning@energimyndigheten.se karolina.petersson@energimyndigheten.se (tillsyn) Glenn.widerstrom@energimyndigheten.se lovisa.blomqvist@energimyndigheten.se nils.ahlén@energimyndigheten.se (tillsyn) peter.bennich@energimyndigheten.se (belysning) Christofer.silfvenius@energimyndigheten.se (belysning)