BESTRÅLAT SPECIALKISEL nischprodukt med framtid

NEWS En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Maj/juni 2004 Miljödomstolen gav Studsvik nya tillstånd Studsvik har som första kärntekniska anläggning i landet fått sin befintliga verksamhet prövad och godkänd enligt Miljöbalken. Därmed är en omfattande genomlysning av verksamheten avslutad, en genomlysning som bland annat omfattat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånden som lämnats är inte tidsbegränsade. SIDAN 8 Stororder på behandling av lågaktivt skrot Studsvik RadWaste har nyligen fått ett av sina största smältningsuppdrag. Uppdraget från Forsmark omfattar cirka 1600 ton och tar tre år. Då är komponenterna friklassade, smälta och återvunna till industrimetall. SIDAN 3 Ny vår för kärnkraften Samtidigt som opinionen tycks svänga till kärnkraftens fördel, investerar kraftverksägarna flera miljarder kronor de närmaste åren för att ersätta komponenter och system för att förlänga livslängden för kärnkraftverken. BESTRÅLAT SPECIALKISEL nischprodukt med framtid SIDAN 4 SIDAN 5 OECD-projekt lockar många deltagare Hittills har deltagare från elva olika länder, totalt trettio olika kraftbolag, myndigheter och leverantörer inom kärnteknikområdet, anmält sitt intresse för Studsviks OECDprojekt SCIP (Studsvik Cladding Integrity Project). I juni hålls det sista informationsmötet om bränsletestprogrammet innan det drar igång på allvar efter sommaren. SCIPprojektet kommer att knyta deltagarna nära samman i ett femårigt erfarenhetsutbyte. SIDAN 6 FOTO: JANNE HÖGLUND En ny bestrålningsutrustning och en ny anläggning vid R2-0-reaktorn väntar bestrålningsservicen på Studsvik. Studsvik NEWS maj/juni 2004

Vi möter en ny vår Försommaren närmar sig med snabba steg när det här skrivs och vi vill gärna skicka Er en sommarhälsning innan semestern står för dörren. En hel del arbete återstår innan vi kan lägga oss i hängmattan, en del av det kan ni läsa om i denna utgåva av Studsvik News. Närmast i tiden ligger bland annat ett informationsmöte om OECD-projektet SCIP (Studsvik Cladding Integrity Project) som vi ska driva de närmaste fem åren. Ett stort antal deltagare från olika länder har redan anmält sitt intresse och samlas nu i juni till ett sista möte inför den officiella starten under sensommaren. Vi är mycket glada över att detta projekt kommit till stånd. SCIP har stort symbolvärde för Studsvik i och med att det bekräftar vår kompetens och internationella ställning på kärnbränsleområdet. Att fördjupa kunskapen om bränsleinkapslingens hållbarhet är en stor och viktig uppgift. Ni kan också läsa om den vår kärnkraften i Sverige tycks gå till mötes. Opinionen i Sverige har svängt, fler är nu FÖR att utnyttja kärnkraften som energikälla jämfört med resultatet av folkomröstningen 1986. Det visar bland annat den undersökning KSU, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB gjort i samarbete med Temo samt undersökningar av Demoskop och Temo som gjorts vid andra tillfällen. Även i södra Sverige och runt Köpenhamn har attityden till kärnkraft förändrats. Resultatet är intressant eftersom Barsebäcksverket ska miljöprövas och regeringen beslutat att riva Barsebäck 1. Även eftermarknaden har en framtid. När kärnkraftverken går in i avvecklingsfas måste det kontaminerade metallskrotet behandlas på ett säkert sätt för att friklassas eller återvinnas. Det betyder ökade behov av den typ av tjänster som Studsvik erbjuder. Det exemplifieras bland annat av artikeln på sidan intill. Studsvik fick nyligen en order på behandling och smältning av lågtrycksturbiner från Forsmark. Vår anläggning byggdes om för några år sedan just för att kunna ta emot den typen av stora komponenter. Vårt största bolag SINA, med över 700 anställda i Tyskland, befäster sin ledande position på den tyska marknaden för kärnteknikservice. Bolaget satsar stort på rivning och avveckling av kärntekniska anläggningar och arrangerar ett symposium i rivningsteknik. Att behandla, smälta, friklassa och återvinna handlar egentligen om sunt miljötänkande. En eftersträvansvärt arbete som borde vara självklart för alla företag. Vi försöker ständigt utveckla och förbättra miljöarbetet och ibland uppmärksammas vi för det, som till exempel när Folksam, i samband med offentliggörandet av Miljöindex för svenska företag, omnämnde oss som ett gott exempel. Detta är ett mycket gott betyg till våra medarbetare som dagligen anstränger sig för att uppnå företagets mål. Dessutom har Studsvik som första kärntekniska anläggning i landet fått sin befintliga verksamhet prövad och godkänd enligt Miljöbalken. Vi önskar er en trevlig sommar! Jan Barchan ny i Studsviks styrelse Entreprenören Jan Barchan invaldes som ny medlem av styrelsen vid Studsviks senaste bolagsstämma. Barchan är Studsviks näst största aktieägare med 10,7 procents ägarandel i bolaget. Han har tidigare arbetat som finanschef i Trelleborg och inom IKEA-gruppen. Det är framförallt genom framgångssagan med företaget AudioDev som Jan Barchan blivit känd för de stora massorna. 1991, några år efter att han lämnat IKEAgruppen, köpte Jan Barchan det lilla förlustbolaget med en omsättning på fyra miljoner kronor. År 2000 hade han börsnoterat företaget och sålde därefter aktierna successivt men är fortfarande hälftenägare. När han förra året klev av VD-stolen i AudioDev var det bl a för att gå vidare och hitta nya utmaningar. Visste inget om Studsvik Jag började aktivt analysera olika Jan Barchan är ny i Studsviks styrelse. företag på börsen och fann Studsvik som jag då inte visste så mycket om. Det var undervärderat och jag tycker det har en mycket stor potential. Det finns ett intressant och motsägelsefullt förhållande i Studsvik eftersom verksamheterna är kommersiellt inriktade mot såväl utveckling som avveckling av kärnkraften. Hur det än går med kärnkraften som energikälla så är det av intresse för koncernen. Barchan beskriver sig själv som finansiell och industriell affärsman med stort intresse för tekniska frågor. Dessutom är jag affärsinriktad och hoppas kunna bidra till att Studsvik når ytterligare framgångar. De senaste åren har ju varit mycket framgångsrika. Hans-Bertil Håkansson, Koncernchef Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 2

FOTO: JANNE HÖGLUND Studsvik byggde för några år sedan om smältoch friklassningsanläggningen för att kunna ta emot stora komponenter för att möta kärnkraftverkens framtida behov. Marknaden för smältning av stora komponenter allt hetare Marknaden för hantering och behandling av låg- och medelaktivt metalliskt material från kärnkraftverk växer. Den order Studsvik RadWaste tecknade i mars med Forsmarks Kraftgrupp är ett tydligt exempel. Ordern löper under tre år och avser behandling och smältning av material från lågtrycksturbiner på 1600 ton skrot med option på ytterligare 600 ton. Ordern, som betraktas som mycket stor inom Studsvik RadWaste, har tecknats i samarbete med Kraftdragarna AB i Västerås som svarar för samordning och transport av de tunga komponenterna. Orderns värde motsvarar totalt 40 miljoner kronor vilket för Studsviks del innebär cirka 28 miljoner. Den första leveransen från Forsmark sker under hösten 2004 varvid cirka 1000 ton levereras. Under förra året behandlade Studsvik RadWaste totalt 1200 ton som en jämförelse. Den här ordern är en milstolpe i vår strävan att erbjuda kärnkraftsmarknaden ett koncept där vi kan ta hand om stora komponenter, säger Leif Andersson, VD på Studsvik RadWaste. Med måste det kontaminerade metallskrotet vår teknik kombinerad med hög säkerhet, kan behandlas på ett säkert sätt för att friklassas de stora mängderna metallskrot återvinnas och/eller återvinnas. Därmed ökar behoven av istället för att avfallsdeponeras. Det är ekonomiskt attraktivt för kunderna samtidigt som erbjuder. den typ av tjänster som Studsvik RadWaste återvinningen är en miljöinsats. Studsvik RadWaste gjorde för ett antal år Behovet av att omhänderta, friklassa och sedan en ombyggnad av smält- och friklassningsanläggningen med syfte att bearbeta smälta utbytta komponenter från kärnkraftverk blir allt större, både i Sverige och i utlandet. stora komponenter som turbiner och ånggeneratorer, säger Leif Andersson. Vi förutsåg fram- Stora investeringar pågår på olika kärnkraftverk för att uppgradera verken vilket medför ökade tida behov och diskuterar nu ytterligare mängder material som behöver omhändertas. uppdrag, både i Sverige och utomlands. När kärnkraftverken går in i avvecklingsfas Avfallskonferens lockade 2000 experter På Waste Management-konferensens 30-årsjubileum i USA fanns Studsvik på plats för att representera koncernen och bidra till internationellt erfarenhetsutbyte inom avfallshantering. Samtliga Studsviks i förväg insända föredrag kvalificerade sig i urvalsprocessen och hölls av närvarande Studsvikmedarbetare under konferensen i Tuscon USA. Maria Lindberg, till vardags projektledare på Studsvik RadWaste, var en av de föredragande för den samlade expertisen. Maria Lindberg ingår sedan flera år tillbaka i den programkommitté som bedömer och väljer ut bidrag till den årliga konferensen. Presentationerna brukar följas av frågor och diskussioner av stort värde för det gemensamma erfarenhetsutbytet. Vid detta tillfälle sattes nästan deltagarrekord, närmare 2000 personer från hela världen deltog. I den stora industriutställningen med 160 deltagande företag fanns även Studsvik representerat. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 3

FOTO: JANNE HÖGLUND Studsviks produktion av bestrålat kisel har sedan ett år tillbaka genomgått en betydande utveckling och det är bara början på en storsatsning. På sikt ska det leda till att Studsvik etablerar sig som världens ledande bestrålningsanläggning av specialkisel. Vårt långsiktiga mål är att vara bland de bästa vad gäller kvalitet och leveranssäkerhet och kunna bestråla dimensioner som ingen annan i världen klarar, säger Mikael Karlsson, marknadsansvarig för kiselbestrålningen. Studsvik är den volymmässigt största kiselbestrålaren i världen. Satsningarna på ny utrustning och en ny bestrålningsanläggning vid R2-0-reaktorn gör det möjligt att bestråla dimensioner som ingen annan i världen klarar. Bestrålat kisel nisch med framtid ny anläggning står klar nästa år Vi kommer också att arbeta hårt med vår nogrannhet och med att förebygga skador, säger Ulf Jonsson, gruppchef på bestrålningsservice på Studsvik Nuclear. Vi ska också bli bäst på att klara extremt låga och höga resistivitetsbestrålningar. Neutrondopat kisel från Studsvik som används i halvledarframställning har historiskt sett ganska lite att göra med den konsumtionselektronik som vanligtvis förknippas med halvledarindustrin. Vanligare är att det bestrålade kislet återfinns i transformatorer som omvandlar högspänning till lågspänning. Numer används detta kisel även i mobiltelefoner, DVDspelare, plasmaskärmar och hybridbilar. Ingenting tyder på att industrins behov av bestrålat kisel kommer att minska. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 4 Ny anläggning planeras I slutet av nästa år ska därför den nuvarande bestrålningsutrustningen vid R2-reaktorn vara klar för drift. Det innebär en produktionsanläggning med ännu högre utnyttjandegrad och större kapacitet. Utvecklingsarbetet med existerande utrustning har hittills fokuserat på kvalitet, underhåll och produktionssäkerhet men också på reservutrustning, lager och organisation. Resultaten kan redan avläsas i högre precision och förbättrad leveranssäkerhet. Kislet bestrålas idag (neutrondopas) av Studsvik i form av cylindrar i tre olika dimensioner, 4, 5 och 6 tum med fokus på 5 och 6 tum. Förenklat kan man säga att ju större tumstorlek, desto mer avancerat bestrålningsuppdrag. Dessutom tillkommer en ny bestrålnings- anläggning vid R2-0-reaktorn, vilket betyder en stor potential för kisel med hög resistivitetsbestrålning som ofta används i detektorer för militärt bruk och i hybridbilar. Vi vill också kunna bestråla kisel i dimensionerna 8 och 12 tum, en nisch där mycket få tillverkare finns idag, säger Mikael Karlsson. Den nya anläggningen är planerad att stå färdig under innevarande år. Studsvik bestrålar årligen över 10 ton kisel till Shinetsu, Komatsu och Toshiba Ceramics i Japan samt Siltronic AG i Tyskland och Topsil i Danmark, vilket gör Studsvik till den volymmässigt största bestrålningsanläggningen. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG

Kärnkraften i stark tillväxt de närmaste åren investeras 10 miljarder kr Det är drygt 60 år sedan man vid University of Chicago, USA, lyckades åstadkomma den första självunderhållande och kontrollerade kärnklyvningen. Det var under ledning av kärnfysikern Enrico Fermi som ett forskarlag i ett provisoriskt laboratorium under fotbollsstadion i Chicago lyckades med det konststycket. Bränslet var naturligt uran i form av urandioxid och moderatorn bestod av grafit. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt i takt med att världen blivit alltmer beroende av elkraft. Det finns idag 441 reaktorer i drift i 32 länder och 32 reaktorer håller på att byggas. Enligt officiell statistik från den amerikanska energimyndigheten Department of Energy förväntas världens konsumtion av el att öka med drygt 50 procent fram till 2025. Den framtida tillväxten i antal reaktorer förväntas ske främst i Asien, och redan idag byggs sju reaktorer i Indien, fyra i Kina och tre i Japan. I Västeuropa är Finland igång för fullt med planeringen av sin femte reaktor, som beräknas kosta uppemot 25 miljarder kronor. Parallellt med den stigande efterfrågan på el och utbyggnaden av kärnkraften svänger opinionen, inte minst i Sverige. 1986 ville drygt sju av tio svenskar avveckla kärnkraften. Idag har siffran sjunkit till trettiosex procent enligt en nyligen genomförd undersökning. Stora investeringar väntar Trenden går även mot att ägarna av kärnkraftverk investerar för att förlänga livstiden för kärnkraftverken. I Sverige, där kärnkraften svarar för hälften av elproduktionen, tänker elproducenterna investera cirka 10 miljarder kronor i sina kärnkraftsanläggningar de närmaste åren. Sveriges äldsta kärnkraftverk, Oskarshamn 1, investerar två miljarder kronor och i Sveriges största kärnkraftsanläggning, Ringhals, sker en stor uppgradering. Ringhalsgruppen vill investera över en miljard kronor för att öka kapaciteten i Ringhals 1 och 3. En ansökan om att få höja effekten lämnades i mars till Statens kärnkraftinspektion. Forsmark, med statliga Vattenfall som huvudägare, gör också stora investeringar. Vi kommer fram till slutet av decenniet att investera drygt 4 miljarder kronor, säger Lars Fagerberg, VD Forsmark. Bland annat ska lågtrycksturbinerna bytas i alla tre reaktorerna. Det innebär att vi höjer vår produktionsförmåga med ungefär en TWh per år. Med den här investeringen så kommer vi att kunna producera el i minst 20 år till. Vi ser även över möjligheten att göra ytterligare effekthöjningar i reaktorerna i Forsmark. JOHAN HÄHNEL FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER/HALLANDSBILD Det våras för kärnkraften, visar en undersökning utförd av KSU i samarbete med Temo. Betydligt fler är positivt inställda till kärnkraften idag än vid folkomröstningen 1986. Bilden är från reaktorbassängen i Ringhals. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 5

Prestigefyllt OECD-projekt väntar de närmaste fem åren Snart startar Studsviks internationella prestigeprojekt, bränsletestprogrammet SCIP (Studsvik Cladding Integrity Project). Hittills har deltagare från elva olika länder, totalt trettio olika kraftbolag, myndigheter och leverantörer inom kärnteknikområdet, anmält sitt intresse. I juni håller Studsvik ett sista informationsmöte för intresserade innan projektet startar på riktigt. FOTO: JANNE HÖGLUND Dr Carlo Vitanza, från OECD-NEA och tidigare chef för den norska kärntekniska anläggningen i Halden, har fungerat som ambassadör för Studsvikprojektet inom OECD-länderna. Hans engagemang, liksom engagemanget hos David Schrire som ansvarat för kundkontakterna och projektledare Anna-Maria Alvarez arbete, har varit av stort värde för SCIP-projektets start, säger Hans Johansson, chef för bränsletestverksamheten på Studsvik Nuclear. Erfarenheter måste säkras Det är första gången ett liknande internationellt testprogram arrangeras av Studsvik Nuclear. Med det femåriga projektet följer en ny möjlighet till profilering inom det internationella bränsletestområdet. En effekt av arbetet är att deltagarna i projektet knyts samman i ett närmare samarbete. Kunskaps- och erfarenhetsöverföringen har en central betydelse inom projektet. Studsvik har ansvaret att föra ny information vidare samtidigt som Studsvik i form av operating agent garanterar att gammal kunskap och information inte dör ut. En stor risk annars med anledning av de stora pensionsavgångar branschen står inför världen över. Värdefullt för framtiden Projektet är en stor satsning från vår sida, säger Hans Johansson. Det kräver en egen organisation och speciella resurser, men det är det värt. Arbetet, erfarenhetsutbytet och Carolina Losin, David Schrire, Anna-Maria Alvarez och Hans Johansson, chef för bränsletestverksamheten på Studsvik Nuclear, är några av dem som arbetat intensivt med OECD-projektet; bränsletestprogrammet SCIP, som knyter många deltagare till Studsvik. resultatet av de kommande fem åren kommer att visa det. Vi skaffar oss mycket värdefulla erfarenheter för framtiden. Några andra OECD-projekt pågår för närvarande inom kärnkraftsindustrin, alla är olika till sitt innehåll. Cadarache i Frankrike och Halden i Norge driver också OECD-projekt vars syfte och innehåll Studsvik Nuclear satsat på att komplettera rent tekniskt. Deltagandet varierar SCIP fokuserar på mekanismer som ger kapslingsskador och drivs på fyra nivåer; experiment, studier av grundläggande mekanismer, utveckling av lämpliga testmetoder samt kunskapsöverföring. Vissa av medlemmarna i projektet har redan från början uttryckt att de framför allt intresserar sig för projektets resultat medan andra kommer att delta på ett mycket aktivt sätt. Resultaten ska användas till att hjälpa kärnkraftsindustrin att bedöma marginalerna fram till bränsleskador, vilket leder till bättre kärnbränslesäkerhet. Många internationella besökare Efter informationsmötet i juni skrivs alla formella avtal. De deltagande medlemmarna väljer därefter en styrelse och en ordförande. Studsvik Nuclear får rollen som operating agent eller projektledare. De närmaste fem åren kommer Studvik Nuclear att präglas av de nära relationerna till projektdeltagarna, det intensiva kunskapsutbytet om kärnbränslesäkerhet och skademekanismer, den allmänna kompetenshöjningen, samt inte minst, den stadiga besöksströmmen av deltagare från världens alla hörn. Efter sommarsemestrarna startar projektet på allvar. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 6

Rivningssymposium samlar många experter Studsvik SINA i Tyskland planerar sitt första symposium med fokus på rivning av kärntekniska anläggningar till hösten 2004. Fackfolk och experter från Studsvik och industrin fokuserar på följande teman: teknisk planering av rivningsprojekt, praktisk rivning, ingenjörsaspekter inom strålskydd, praktiska strålskyddsaspekter, strålnings- och friklassningsmätning, dekontaminering och avfallshantering. Målet med symposiet är att förmedla kunskap samt att presentera framgångsrika rivningsstrategier och erfarenheter. FOTO: JANNE HÖGLUND Krävande uppdrag dokumentera avfall Studsvik har tillsammans med DBE Technology GmbH fått uppdraget att ta fram slutlagringsdokumentation för 65 000 fat med radioaktivt avfall som nu mellanlagras i Forschungszentrum Karlsruhe. Arbetet är mycket omfattande och kommer att löpa under flera år. Det krävs en utförlig beskrivning och sammanställning över avfallet och hur det bearbetats. Dessutom kan eventuellt ytterligare produktkontroller vara nödvändiga, exempelvis gasanalyser eller gammaspektrometri. Dokumentationen ska kontrolleras och godkännas av experter från den statliga strålskyddsmyndigheten BfS och den tekniska granskaren TÜV. Inför uppdraget fick leverantörerna först bevisa sina fackkunskaper och erfarenheter i en skriftlig test som pågick under flera timmar. Ny maskin löser nya krav En ny maskin för uppdrag inom dekontaminering av anläggningar har utvecklats hos Studsvik i Tyskland. Den så kallade Wandshavern är en ny modul av BOLERO-systemet som används vid ett avancerat uppdrag i upparbetningsanläggningen WAK i Karlsruhe, Tyskland. Maskinen är konstruerad för dekontaminering av väggar av betong eller sten och är speciellt lämpad för borttagning av epoxybeläggningar. Koji Kitano, Johan Flygare och Robert Jakobsson är Studsviks representanter i Young Generation-nätverket under 2004. Niklas Fjällström, andre man från vänster, är medlem i svenska YG-kommittén. Nätverk för unga medarbetare lockar deltagare i hela världen Tre unga medarbetare från Studsvik ingår i år i det nationella och internationella branschnätverket Young Generation. Under året kommer de att delta i olika seminarier och träffar för att bredda sitt kontaktnät inom branschen och fördjupa sig inom ett ämne inom kärnkraftsområdet. Nätverket Young Generation bildades 1994 på initiativ av Jan Runermark, dåvarande ABB Atoms VD. Sedan dess har nätverket utvecklats till att omfatta de flesta verksamma företag och organisationer inom kärnkraftsområdet, exempelvis Westinghouse Atom, Kärnkraftsäkerhet och Utbildning, Ringhals, Svensk Kärnbränslehantering, Studsvik, Teollisuuden Voima, Forsmarks Kraftgrupp, Oskarshamns Kraftgrupp, Barsebäck och Vattenfall Bränsle samt Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut. Dessa finansierar deltagandet för de egna medarbetare som ansöker om och beviljas deltagande. Det är ett sätt för kärnkraftsområdet att visa att branschen är intressant för unga och att den erbjuder utvecklingsmöjligheter. Numer finns YG-nätverk dessutom i ett 50-tal olika länder som också träffas med viss regelbundenhet. Young Generation är en fantastisk möjlighet för de som är intresserade av att bredda sina kontakter, säger Niklas Fjällström projektledare på Studsvik Nuclear och medlem av svenska YG-kommittén. Det betyder att man i praktiken har en ingång till varje verksamhet inom kärnkraftsområdet i Sverige. Det har varit till stor nytta för mig i de projekt jag deltagit i. Syftet med Young Generation är också att deltagarna ska kunna bredda sin förståelse och kunskap inom kärnkraftsområdet. Erfarenhetsåterföringen mellan äldre och yngre är viktig och flera arbetsgrupper använder sig av resurspersoner/mentorer i sina arbeten. Efter ett år är det roliga slut. Då har ett år fyllt av seminarier, föredrag, studiebesök och nya kontakter i Sverige kulminerat med ett studiebesök som ingår i det projektarbete gruppen valt. Därefter skrivs rapporter som finns att läsa i PDF-format på www.younggeneration.nu. Värdskapet för 2006 års internationella YGsymposium svarar Sverige och Finland för. Det lockar ca 500 personer till Stockholm och Finland där Finland 5 är dragplåstret. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 7

Folksams miljöbetyg: Väl Godkänt I en debattartikel nyligen skrev Folksams miljöchef Jan Snaar och marknadsdirektören på Folksam Kapitalförvaltning Carina Lundberg om Smarta företag bromsar växthuseffekten och nämner Studsvik som ett föredömligt exempel. Försäkringsbolaget Folksam arbetar sedan flera år med att skapa uppmärksamhet för allvarliga miljöproblem, bland annat vill de att kapitalplacerare tar hänsyn till företagens miljöarbeten innan de beslutar sig för investeringar. Debattartikeln pekar på att den dramatiska ekologiska omställningen måste bromsas genom en minskad användning av olja och kol, eftersom de bidrar till koldioxidutsläppen. Tvärt emot vad man kan förvänta sig med hänsyn till Kyotoavtalet, ökade istället de svenska Studsvik har som första kärntekniska anläggning i landet fått sin befintliga verksamhet prövad och godkänd enligt Miljöbalken. Därmed är en omfattande genomlysning av verksamheten avslutad, en genomlysning som bland annat omfattat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånden som lämnats är inte tidsbegränsade. Miljöbalken stadgar att all miljöfarlig verksamhet skall tillståndsprövas. börsföretagen sina utsläpp med tolv procent (fyra miljoner ton koldioxid) under år 2003. Men det finns undantag. Folksam nämner Studsvik som ett föredöme på området och utdelar betyget Väl Godkänt för bolagets miljöarbete. Studsvik sänkte sina koldioxidutsläpp med sex procent under 2003. Kan påverka en investering Det är oerhört förvånande att inte fler företag arbetar aktivt med miljöförbättringar och att de inte kommunicerar hur bra de är på det, säger Folksams miljöchef Jan Snaar. Vi förstår inte varför företagen är så tysta med dessa uppgifter. Att vi kan ge börsföretag betyget Väl Godkänt är ganska ovanligt och är något man ska vara stolt över. Vi gör allt vi kan för att skapa uppmärksamhet i dessa frågor och använder gärna Studsvik som föredöme. Mot den bakgrunden har Studsvik i likhet med många andra verksamheter i landet genomgått en omfattande ansöknings- och prövningsprocess. Verksamhetens påverkan på miljön skall beskrivas och verifieras. För Studsviks del påbörjades den processen redan 2002 och ansökan om tillstånd inlämnades till Miljödomstolen vid årsskiftet 2002/2003. Ett flertal remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig över ansökningarna och samråd har hållits Folksam, som förvaltar över 100 miljarder kronor, använder Klimatindex som en grund för att bedöma huruvida ett företag skall ingå i bolagets fonder och försäkringsportföljer. Undersökningen omfattar alla företag noterade på Stockholmsbörsens A- och O- listor samt ett tiotal andra svenska storföretag samt ett antal företag med stora koldioxidutsläpp som är noterade på någon av de övriga nordiska börserna. Klimatindex finns tillgängligt via Folksams hemsida www.folksam.se. Skälen att agera i frågan är av dubbelt intresse. Samtidigt som växthuseffekten drabbar människor och miljö resulterar klimatförändringarna i våldsamma oväder som leder till dyra försäkringsersättningar vilket i sin tur leder till högre premier. Inte minst för företagen vars utsläpp bär en del av ansvaret. Tillstånden klara efter Miljödomstolens prövning med närboende och allmänheten. Miljödomstolens förhandlingar genomfördes på Studsvikområdet under tre dagar i mars 2004. Miljötillståndet innehåller inte några villkor som förändrar förutsättningarna för vår verksamhet. Jag ser Miljödomen som en kvittens på att vi bedriver en mycket miljöansvarig verksamhet under god kontroll", säger Karin Brodén, miljöchef i Studsvik. NEWS Studsvik NEWS ges ut av Studsvik AB för fortlöpande information om koncernens verksamhet. Studsvik NEWS maj/juni 2004 sid 8 I koncernen ingår: Studsvik AB (publ) (moderbolag), Studsvik Nuclear AB, Studsvik Scandpowergruppen, Studsvik Partner AB, AB SVAFO, Studsvik RadWaste AB, Studsvik, Inc., WTI, Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd, Studsvik Stensand AB, SINA Industrieservice GmbH, Studsvik Japan Ltd. Studsvik är noterat på Stockholmsbörsens O-lista. Ansvarig utgivare: Hans-Bertil Håkansson Redaktör: Inger Wahlström Produktion: Marianne Rynefeldt-Skog PRIMA VERA Kommunikation Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck AB Adress: Studsvik AB, 611 82 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 vx Fax: 0155-26 30 00 Internet: www.studsvik.se e-post: studsvik@studsvik.se