Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008
FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet utgör del 2 av kommunens alkohol- och drogpolicy. Del 1 är myndighetsperspektivet (fastställt av SN 2002-10-31) som innehåller riktlinjer avseende serveringstillstånd. Del 3 är alkohol- och drogpolicy för anställda i Laholms kommun (fastställt av KS 2004-01-27) som också innehåller riktlinjer för rådgivning och handläggning i missbruksfrågor. INLEDNING I Laholms kommuns folkhälsopolicy anges en vision för folkhälsan där vi tillsammans vill skapa en kommun där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå och upprätthålla en god hälsa. Laholms kommun skall skapa ett gemensamt synsätt mot alkohol och andra droger. Denna alkohol- och drogpolicy är därför utgångspunkt för ett långsiktigt utvecklingsarbete kring det förebyggande arbetet i kommunen där grunden är att förhindra att problem överhuvudtaget uppstår. Med droger avses tobak, alkohol, narkotika, narkotikaklassade preparat och icke medicinskt bruk av läkemedel. Policyn skall ligga till grund för att stimulera framtagande av alkohol- och drogpolitiska handlingsplaner inom kommunens olika verksamheter. Laholms kommuns verksamheter skall verka för en bred ansvarskänsla och ett tydligt ställningstagande i alkohol- och drogfrågor. Målen skall vara tydliga och mätbara för senare uppföljning och utvärdering. Arbetsmodeller och metoder skall vara beprövade för att säkra en god effekt. Syftet med policyn är att tydligt ange riktningen för kommunens arbete mot alkohol och andra droger samt att skapa möjligheter för att utveckla Laholm till en bra miljö för kommunens invånare att leva, verka och bo i. BAKGRUND & UTGÅNGSPUNKT Nationellt Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 33 % de senaste tio åren och vi dricker mer alkohol än på 100 år. Andelen högkonsumenter har ökat liksom långtidssjukskrivningarna. Antalet polisanmälda rattfylleribrott har ökat med 25 % och våldet har ökat liksom antalet unga intagna för alkoholförgiftning. Rökning är idag en av de största hälsoriskerna och alltfler missbrukar narkotika. Tillgången till alkohol och narkotika i samhället har ökat och priserna har sänkts. Den ökade konsumtionen leder till att de medicinska, och sociala skadorna/problemen i samhället blir större. Regering och riksdag har tagit krafttag för att minska skador och problem. De nationella folkhälsopolitiska, alkoholpolitiska och narkotikapolitiska handlingsplanerna ligger till grund för det förebyggande arbetet som pågår runt om i Sverige där det lokala arbetet betonas. Syftet med planerna är att minska alkoholskadorna och förebygga narkotikamissbruk, få fler att avstå från att prova narkotika, skjuta upp debutåldern samt att minska berusningsdrickandet. Lokalt Nationella och regionala drogvanestudier år 2004 visar att utvecklingen i Laholms kommuns följer riket i stort. På några punkter inom alkoholområdet finns dock avvikelser att beakta: Laholm hade år 2004: Högre alkoholkonsumtion och fler riskkonsumenter bland män över 19 år än riksgenomsnittet. Oroande hög alkoholkonsumtion bland flickor 15-16 år gamla. Liberalare inställning och attityd till alkoholbruk än riket i övrigt.
ALKOHOL- OCH DROGPOLITISK MÅLSÄTTNING, VÄRDERINGAR OCH GRUNDSYN Samhället förändras och utvecklas och stor uppmärksamhet måste riktas mot den negativa utveckling som förutspås på alkohol- och drogområdet. De olika verksamheternas insatser bör därför präglas av ett gemensamt förhållningssätt gentemot ickemedicinskt bruk av alla typer av droger såsom tobak, alkohol, narkotika och läkemedel. För att nå en framgångsrik alkohol- och drogpolitik krävs en bred samsyn och ett gemensamt ansvarstagande mellan kommunens olika aktörer. Arbetet är ett kommunövergripande utvecklingsarbete som berör flera verksamheter och som även omfattar kommunens samverkan med andra huvudmän, organisationer och medborgare i allmänhet. Syftet med en målbeskrivning är att visa på den politiska viljan samt att ange ett gemensamt förhållningssätt för arbetet med alkohol- och drogfrågorna i kommunen. Policyns uppsatta mål skall följas upp en gång per år. Alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxtmiljö som är fri från alkohol och andra drogers negativa konsekvenser. Barn som lever i utsatta miljöer skall få hjälp och stöd. Vuxnas attityder har stor betydelse för ungdomars förhållningssätt till alkohol och andra droger. Arbete för drogfria uppväxtår och en senare alkoholdebut kan skapa förutsättningar för ett vuxenliv med mer återhållsamma vanor. Alkohol- och drogpolitiken skall bidra till en god folkhälsa för alla i kommunen. VISIONER Tillsammans med andra starka och positiva krafter skall vi erbjuda våra medborgare ett narkotikafritt Laholm och sträva efter att ingen skall använda alkohol och tobak före 18 års ålder. Vi vill att alla elever skall få gå i en hälsofrämjande skola. Vi vill ha en positiv skolutveckling genom samarbete i riktning mot begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för både elever, personal och föräldrar. Vi vill arbeta för att stärka relationer, trivsel, trygghet, ansvar, delaktighet, självkänsla och glädje. Vi vill att alla föräldrar i Laholms kommun skall vinna övertygelse om och agera utifrån, att inga barn och ungdomar under 18 år skall använda alkohol eller tobak. Samma övertygelse och agerande gäller inställningen till ett narkotikafritt samhälle. Laholms kommun skall följa målen ur folkhälsopolicyn för Laholm 2003-2008 om ökad gemenskap och delaktighet, goda uppväxtvillkor, ökad kompetens och sysselsättning, bättre livsmiljöer och hälsosammare levnadsvanor. MÅL Nämnderna skall i nämndsplanearbetet omsätta policyn med utgångspunkt från nedanstående mål: Den totala konsumtionen av alkohol och tobak skall minska. Berusningsgraden skall minska och debutåldern skall höjas. Minska tillgången till och bruket av narkotika i kommunen. Alkohol eller narkotika skall inte förekomma i trafiken eller i arbetslivet. Inga droger skall förekomma under graviditeten.
Målen skall uppfyllas bl a genom att: utveckla det alkohol- och drogförebyggande arbetet inom nämndernas verksamheter. alkoholfria nöjesalternativ och miljöer skall finnas. utbildning i alkohol- och drogförebyggande arbete skall erbjudas berörda yrkesgrupper och föräldrar. samarbete med myndigheter, föräldrar, anhöriga, föreningsliv, organisationer, näringsliv och andra vuxna skall stimuleras. bistå myndigheter i arbetet med att bekämpa den illegala alkoholhanteringen. ANSVAR Det lokala folkhälsorådet tillika styrgruppen för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet mot droger, styr inriktning och följer upp arbetet på en övergripande nivå. Varje berörd nämnd och verksamhet har ansvar för att inriktningen i policyn omsätts och efterföljs. Alla anställda skall ha kännedom om policyns innehåll. En precisering sker i samband med verksamhetsplanering och presenteras i verksamhetsplaner och/eller i särskilda handlingsprogram. UPPFÖLJNING Uppföljning av verksamhetsplaner och/eller handlingsprogram redovisas i de berörda nämndernas interna årsredovisning. Uppföljning av i policyn prioriterade områden genomförs av styrgruppen för förebyggande arbete mot droger och redovisas årligen i en rapport till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ungdom En resultatuppföljning genomförs årligen med hjälp av drogvanundersökningar i årskurs sju till år tre på gymnasiet. Följande indikatorer skall följas upp: Tobak: andel ungdomar som röker eller snusar dagligen eller nästan dagligen Alkoholdebut: genomsnittlig ålder för alkoholdebut Alkoholkonsumtion: andel ungdomar som dricker alkohol regelbundet Narkotika: andel ungdomar som någon gång använt narkotika Uppföljning i övrigt inhämtas från nationella och regionala rapporter. Vuxna Uppföljning för Laholms kommun inhämtas från nationella och regionala rapporter. Nyckeltal Nyckeltal för Laholms kommun inhämtas från polis och primärvård årligen.
Från och med 2006-01-01 har lokala folkhälsorådet tillika styrgruppen för det alkohol- och narkotikaförebyggande utvecklingsarbetet i Laholm följande sammansättning: Kommunstyrelsens ordförande, Primärvårdsnämndens ordförande Socialnämndens ordförande Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kultur- och fritidsnämndens ordförande Kommunchef Verksamhetschef Primärvården Socialchef Barn- och utbildningschef Chef för folkhälsocentrum Närpolischef Samordnare/kontaktperson Utvecklingssekreterare/Samordnare Erling Cronqvist Rosita Wärring Thomas Jönsson Lars-Anders Bengtsson Nils Danred Kerstin Gottfridsson Björn Jingblad Per Jangen Lars Aronsson Carl- Olof Kristoffersson Monica Jacobsson Mats Franzén Utformat och sammanställt 2006-01-03 av: Mats Franzén, Utvecklingssekreterare och Samordnare för det alkohol- och narkotikaförebyggande utvecklingsarbetet.