Aluminium gör livet lite lättare

Aluminium gör livet lite lättare Återvinning av aluminiumförpackningar utan pant Svenska MetallKretsen driver ett insamlings- och återvinningssystem för de aluminiumförpackningar som inte är pantbelagda. MetallKretsen ägs av tillverkare av metallförpackningar, fyllare (livsmedel, färg, djurmat, kosmetika) samt Svensk Handel. Alla dessa grupper är producenter och har ansvar för att förpackningar samlas in och återvinns. Insamlingssystemet består av Återvinningsstationer för konsumenter ca en station per 1200 invånare, och Återvinningscentraler för företag och konsumenter, minst en i varje kommun. Dessutom förekommer fastighetsnära insamling i en del större fastigheter. Metallförpackningarna består av aluminium eller stål. Med hjälp av en magnet separerar man aluminium och stål. Båda metallerna smälts sedan ner till nytt aluminium respektive stål och är då tillbaka i kretsloppet och har sparat mycket energi. Erfarenheterna från insamlingen hitintills är att konsumenterna kastar små aluminiumförpackningar och folie i soporna och kastar därmed energi och resurser. Aluminiumförpackningarna är ofta små och kan vara svåra att rengöra men är ändå utmärkta att återvinna. Kasta inte bort energi källsortera alla aluminiumförpackningar tänk på barnen och morgondagen. Tryckt på Arctic silk. 100% klorfri blekt massa. Tredje tryckningen 2001. Aluminium vår vanligaste metall MetallKretsen AB, HTB 121, SE-101 52 STOCKHOLM, Telefon: 08-566 144 60 E-mail: info@metallkretsen.se www.metallkretsen.se

Aluminium vår vanligaste metall Aluminium finns överallt omkring oss, i marken, i växter och i vår föda. Om du fyller en skottkärra med 100 kg jord så innehåller den (i genomsnitt) näst intill 8 kg aluminium. Tillgången på aluminium kan betraktas som obegränsad. Aluminium finns naturligt i vår föda i t ex grönsaker och te och varje dag intar vi ca 12 mg. Endast en liten del, ca tre procent, beräknas komma från kokkärl och förpackningar. Allt liv på jorden är sedan årtusenden anpassat till aluminiumhaltig miljö. Den försurning av luft, mark och vatten som skett under det senaste seklet beror nästan helt på förbränning av kol och olja. Denna försurning har stört den naturliga balansen och lakat ut en del av det naturliga aluminium som finns i marken. All den aluminiummetall som finns i olika produkter jorden över kommer förr eller senare att återföras till marken. På grund av den rika förekomsten i jorden kommer detta tillskott vara så litet att ökningen knappt blir mätbar. 2

Skonsam råvaruförsörjning Råvara 1 oxid för nytillverkning av aluminium Råvaran till aluminium finns i jordskorpan över hela världen och utgörs av oxidmineralet bauxit. De bästa fyndigheterna finns i subtropiska och tropiska områden i ett 5-20 meter tjockt skikt strax under markytan och innehåller 25-30 procent aluminium. Australien, Brasilien, Jamaica, Guinea och Surinam är stora producentländer. För hela världens aluminiumbehov tas per år 16 km 2 markyta i anspråk. Ca tio procent av denna yta utgörs av regnskog. Detta motsvarar ca en hundratusendel av den varje år avverkade regnskogsytan. På nästan alla platser där bauxit bryts finns lagar om hur marken skall återställas på ett miljöriktigt sätt. Efter 10-15 år är såväl växt- som djurliv i stort sett återställt. Råvara 2 aluminiummetall från uttjänta produkter Användningen av aluminium i Sverige har mer än femdubblats sedan andra världskriget. Aluminiumskrot är en viktig råvara och utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen. Energibehov och miljöpåverkan vid omsmältning är endast ca fem procent jämfört med nytillverkning, vilket gör aluminium till den kanske mest kretsloppsanpassade metallen. För Sveriges aluminiumbehov bryts årligen ca 180 000 m 3 aluminiumråvara (bauxit). Svensk torvproduktion är ca 4 500 000 m 3 per år dvs. 25 gånger så stor volym. 3

Aluminium sparar energi med lätthet Energibehovet vid nytillverkning av aluminium är förhållandevis högt. För att tillverka ett kilo aluminium går det åt samma mängd energi som finns i tre liter bensin. Men energibehovet vid återvinning av ett kilo aluminium motsvarar inte mer än 0,15 liter bensin. Allt aluminium som samlas in kan återvinnas. Kvaliteten hos återvunnet material är lika hög som hos nytillverkat. Ett kilo aluminium räcker till mycket. Som förpackningsmaterial till mer än 100 meter hushållsfolie eller till mer än 70 läskburkar. I en enliters juicekartong ingår 1,4 gram folie. Energibehovet för tillverkning av folien motsvarar energimängden i 0,004 liter bensin. Vid användning av aluminium i produkter sparas stora mängder energi tack vare att aluminium är så lätt. Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen mer än tre miljoner liter dieselolja tack vare den lätta returburken jämfört med om dryckerna varit fyllda på returglas. Om personbilar görs 100 kg lättare genom en högre aluminiumandel uppskattas besparingen i bensin i Sverige till cirka 300 miljoner liter per år. Konstruktioner i aluminium väger normalt ca hälften så mycket som motsvarande i andra bruksmetaller (stål, rostfritt eller koppar/mässing). 4

Allt aluminium kan återvinnas om och om igen Alla uttjänta aluminiumprodukter kan återvinnas. Eftersom aluminiums kvalitet inte försämras vid återvinningsprocessen kan det återvinnas till nya produkter om och om igen. Återvinning av förpackningar materialåtervinning I Sverige har vi två olika insamlingssystem för använda metallförpackningar. Det ena, för pantburkar för läsk och öl, har vi haft sedan mitten av 80-talet. Det andra, för övriga förpackningar av metall, har tillkommit på senare tid. Returpack svarar för systemet med pantburkar och MetallKretsen för övriga förpackningar av metall. Den totala återvinningsgraden för aluminiumförpackningar är i Sverige 60-65 procent, vilket är bland de högsta i världen. För pantburkar är den ca 90 procent. Alla insamlade aluminiumförpackningar smälts om till nya produkter och ersätter på så sätt nytillverkad metall. Återvinning av förpackningar energiutvinning. En stor del av främst plast- och pappersförpackningar bränns i värmekraftverk som omvandlar materialets energiinnehåll till fjärrvärme och elektricitet. I många förpackningar av sammansatta material ingår aluminiumfolie som en liten (men väsentlig) beståndsdel. En del separeras och aluminiumet materialåtervinns medan andra återvinns genom energiutvinning. I en förbränningsanläggning ger aluminiumfolie lika mycket energi som kol och koks, och dubbelt så mycket energi som papper. Det bildas inga gasformiga förbränningsprodukter utan enbart aska i form av aluminiumoxid. 5

Aluminium den 100-procentiga barriären De oöverträffade barriäregenskaperna hos aluminium gör det möjligt att frakta och förvara livsmedel under lång tid utan energikrävande kylning med bibehållet näringsvärde och fullgod kvalitet. Dessutom utan tillsats av konserveringsmedel. Inget annat förpackningsmaterial kan på motsvarande sätt samtidigt utestänga ljus, luft (syre), fukt, bakterier och främmande smakämnen och samtidigt bevara smak, arom, fukthalt, vitaminer och konsistens. Detta åstadkoms med ett 0.006 mm tunt, hygieniskt aluminiumskikt (fem gånger tunnare än ett hårstrå). Hårstrå Aluminiumfolie För livsmedelsförpackningar är kraven på täthet stora för att innehållet skall behålla sin kvalitet. Många kemiska förändringar beror på att syre tränger in och omvandlar fett till illaluktande fettsyror eller kolesteroler till skadliga kolesteroloxider. Även ljuset har en negativ effekt på vissa produkter. För läkemedel är kraven ännu högre, bland annat för att bibehålla läkemedlets funktion. Ett tunt aluminiumskikt klarar samtidigt alla dessa krav. Något som både barriärplaster och glas har svårt att uppfylla även om de görs betydligt tjockare. Återvunnen kartong eller plast kan användas som förpackningsmaterial för livsmedel, om en aluminiumfolie används som barriär. 6

Aluminium gör livet lite lättare Aluminium är ett lätt material En aluminiumprodukt blir ofta 50 procent lättare än motsvarande i stål. Denna fördel utnyttjas nu mer och mer inom biloch transportindustrin, men även inom andra områden som t ex sjuk- och handikappvården där aluminium förekommer i kryckor, sängar, lyftutrustningar, rullstolar med mera. Lätta förpackningar minskar tung hantering och miljöbelastning Mindre vikt hos förpackningar ger lägre olje- och bensinåtgång och mindre utsläpp vid transporter. Låg vikt gör också hanteringen i butiken enklare och lättare. 1000 tomma 33 cl flaskor väger ca 300 kg. 1000 tomma 33 cl aluminiumburkar väger 14 kg. Glasflaskan väger med andra ord drygt 20 gånger mer. För matkonserver i glas jämfört med aluminium finns liknande viktskillnader. Lätt att konstruera i aluminium Aluminium kan lätt strängpressas i ett oändligt antal profilformer, där man redan från början kan bygga in ett flertal funktioner. Motsvarande profiler i stål kräver ofta efterbearbetning i form av svetsning och fräsning med större energiåtgång som följd. Lätt att bearbeta Praktiskt taget all mekanisk bearbetning t ex formning, fräsning, kapning och pressning är lättare att utföra i aluminium än i många andra material. Lätt att underhålla Aluminium är motståndskraftigt mot korrosion och används i stor utsträckning för byggändamål. Det är därför vanligt att till och med moderna träfönster konstrueras med en yttre båge av aluminium. På så vis slipper man utvändigt underhåll. Aluminium kommer genom sin rikliga förekomst och sina unika resurssparande egenskaper att utgöra en viktig byggsten i framtidens samhälle. 7

8 sanningar om aluminium och miljön 1. 8 procent av jordens yta består av aluminium. Aluminium tillhör därmed en av de få metaller där råvarutillgången inte kan betraktas som begränsad. 2. Den markyta från vilken aluminium hämtas är liten på grund av koncentrerade fyndigheter. Avverkningsytorna återställs. 3. Den relativt höga energiinsatsen vid nytillverkning av aluminium tjänas ofta in många gånger om redan vid användningen. 4. Formning och bearbetning av aluminium till olika produkter sker med låg energiinsats och liten miljöbelastning. 5. Aluminium har unika barriäregenskaper som förpackningsmaterial. Inget annat material kan på motvarande sätt samtidigt utestänga ljus, luft (syre), fukt, bakterier och främmande smakämnen och samtidigt bevara smak, arom, fukthalt, vitaminer och konsistens. 6. Aluminium kan med lätthet återvinnas om och om igen med låg energiinsats och liten miljöpåverkan. 7. Det aluminium som lämnar kretsloppet blir återigen aluminiumoxid, som är en naturlig beståndsdel i vår natur. 8. Vid förbränning (energiutvinning) av aluminiumfolie bildas inga gasformiga förbränningsprodukter utan enbart aska i form av aluminiumoxid. Ett kg aluminiumfolie ger lika mycket energi som ett kg kol. 8