Styrelserekrytering - Vad påverkar valet av nya styrelseledamöter Författare: Handledare: Termin: Kurskod: Robert Björklund Kristina Ristic Andreas Jansson VT12 4FE03E
Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare, Andreas Jansson, som har varit engagerad och hjälpsam genom hela våren. Han har bidragit med värdefulla förslag och konstruktiv kritik men även funnits tillgänglig vid frågor och funderingar. Vi vill även passa på att tacka våra familjer och vänner för den hjälp och det stöd vi fått från dem under uppsatsens gång. Växjö Maj 2012 Robert Björklund Kristina Ristic
Abstrakt Titel: Styrelserekrytering vad påverkar valet av nya styrelseledamöter? Författare: Robert Björklund och Kristina Ristic Handledare: Andreas Jansson Kurs: Civilekonomuppsats, 4FE03E, 30 Hp, våren 2012. Nyckelord: Styrelserekrytering, Effektivitet, Valberedning, Sociala nätverk, Homosocial Reproduktion, Legitimitet, Bolagets behov, Etnicitet, Uppkoppling Bakgrund och problem: Det finns begränsad teori och litteratur på området om vilka faktorer som påverkar styrelserekryteringen. Den teori och litteratur som existerade var främst gjord inom rekrytering av företagsledning och VD. Vi identifierade ingen som mer ingående har undersökt vilka faktorer som påverkar rekryteringen av styrelseledamöter. Eftersom att bakomliggande faktorer riskerar att medföra att styrelserekryteringen inte sker ur ett rent effektivitetsperspektiv är det av intresse att undersöka detta. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och ge en insikt i vilka bakomliggande faktorer som påverkar valet av nya styrelseledamöter i stora svenska börsbolag. Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats och utgått från befintlig teori och litteratur för att förklara vilka faktorer som påverkar styrelserekryteringen. Undersökningen var kvantitativ och urvalet bestod av samtliga stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsatser: Undersökningen indikerade att styrelseledamöternas etnicitet och grad av uppkoppling i andra styrelseuppdrag var faktorer som påverkade styrelserekryteringen. Det empiriska resultatet visade att dessa två faktorer hade positiva signifikanta samband i undersökningen och är således faktorer som påverkar att inte styrelserekryteringen riskerar att inte ske ur ett rent effektivitetsperspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan utföra en kvalitativ studie där bakgrunden till den etniska reproduktionen studeras med syfte att identifiera bakomliggande faktorer som kan förklara fenomenet. Framtida forskning kan också utföra undersökningar som kartlägger styrelseledamöternas personliga relationer till varandra för att skapa en förståelse till nätverkens påverkan. En liknande studie för mindre bolag för att undersöka skillnader mellan bolagens storlek och dess styrelserekrytering kan också genomföras.
Abstract Title: Board Recruitment - what influences the selection of new board members? Authors: Robert Björklund and Kristina Ristic Supervisor: Andreas Jansson Course: Dissertation Accounting, 4FE03E, 30 ECTS, Spring 2012. Key Words: Board Recruitment, Efficiency, Nomination committee, Social networks, Homosocial Reproduction, Legitimacy, Company requirement, Ethnicity, Board assignments Background and problem: Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose: The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method: The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions: The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research: Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.
Innehållsförteckning Abstrakt 3 Abstract 4 1. Inledning 9 1.1 Bakgrund 9 1.2 Problemdiskussion 11 1.3 Problemformulering 15 1.4 Syfte 15 1.5 Disposition 16 2. Metod 17 3. Teori 21 3.1 Innehåll 21 3.2 Bolagets behov 25 3.2.1 Kontrollroll oberoende ledamöter 25 3.2.2 Resursberoende rekrytering 27 3.2.2.1 Resursberoendeteorin rekrytering efter företagets situation 27 3.2.2.2 Upper echelon teorin demografi och mångfald 29 3.3 Legitimitet 31 3.3.1 Institutioner och legitimitet 32 3.3.2 Rekrytering med avseende på legitimitet 33 3.4 Nätverk 35 3.4.1 Sociala nätverk och styrelsenätverk 35 3.4.2 Valberedningens nätverk 37 3.4.3 Relationer till bolaget eller dess aktörer 40 3.5 Homosocial reproduktion demografiska likheter 41 3.5.1 Bakgrund - gruppdynamik 41 skapa en styrelse med rätt gruppdynamik. (Björkmo, 2008b s.14) 41 3.5.2 Attraktion till likasinnade 43 3.5.3 Rekrytering av likasinnade styrelsens egenskaper 44 3.5.4 Valberedningens aktörer demografisk reproduktion 46 3.5.4.1 VD och styrelseordförande 46 3.5.4.2 Kvinnor i valberedningen 48
4. Empirisk Metod 50 4.1 Undersökningsstrategi 50 4.3 Undersökningsdesign - tvärsnittsdesign 51 4.4 Datainsamling 52 4.5 Operationalisering 53 4.5.1 Oberoende variabler 55 4.5.1.1 Demografiska egenskaper 55 4.5.1.2 Valberedning 59 4.5.1.3 Styrelsenätverk och relationer 60 4.5.1.4 Ägarstrukturen i bolaget 61 4.5.1.5 Bolagets utbyte med utlandet 61 4.5.1.6 Bolagets storlek 62 4.5.2 Beroende variabel 63 4.7 Bortfall 65 5. Empirisk analys och resultat 66 5.1 Univariata analyser 66 5.2 Bivariata analyser 70 5.2.1 T-test 70 5.2.1.1 Kön 71 5.2.1.2 Etnicitet 71 5.2.1.3 Utbildning 72 5.2.1.4 Beroenderelation 72 5.2.1.5 Aktivitet i bolaget tidigare 72 5.2.2 Chi-2 test 73 5.2.3 Korrelationsanalys 74 5.2.3.1 Ålder 74 5.2.3.2 Uppkoppling i styrelseuppdrag 75 5.2.4 Anova-test 75 5.3 Multivariata tester 77 5.3.1 Logistisk regression 78 5.3.1.1 Kön 78 5.3.1.2 Etnicitet 79 5.3.1.3 Utbildning 80 5.3.1.5 Aktivitet i bolaget tidigare 82 6
5.3.2 Minsta kvadrat regression 83 5.3.2.1 Ålder 83 5.3.2.2 Uppkoppling i styrelseuppdrag 84 5.4 Hypotesanalyser 85 5.5 Diskussion 94 5.5.1 Bolagets behov 94 5.5.2 Legitimitet 96 5.5.4 Homosocial reproduktion 99 5.5.5 Sammanfattning 101 6. Slutsatser och implikationer 104 6.1 Slutsats 104 6.1.1 Studiens resultat 105 6.2 Praktiska implikationer 106 6.3 Teoretiska implikationer 107 6.4 Framtida forskning 107 7. Referenser 110 8. Appendix 120 Figurförteckning Figur 1:Nyrekryterades egenskaper 24 Figur 2: Val av styrelseledamöter 49 Figur 3: Hypotessammanställning 93 Tabellförteckning Tabell 1: Nyrekryterade ledamöter 67 Tabell 2: Bolagets storlek 67 Tabell 3: Styrelsen 68 Tabell 4: Valberedningen 68 Tabell 5: VD 69 Tabell 6: Styrelseordförande 69 Tabell 7: T-test 71 7
Tabell 8: T-test 72 Tabell 9: Chi-2 test 74 Tabell 10: Korrelationsanalys 75 Tabell 11: Anova-test 76 Tabell 12: Anova-test 77 Tabell 13: Logistisk regression 79 Tabell 14: Logistisk regression 79 Tabell 15: Logistisk regresion 80 Tabell 16: Logistisk regression 80 Tabell 17: Logistisk regression 81 Tabell 18: Logistisk regression 81 Tabell 19: Logistisk regression 81 Tabell 20: Logistisk regression 82 Tabell 21: Logistisk regression 82 Tabell 22: Minsta kvadratmetoden 83 Tabell 23:Minsta kvadratmetoden 84 Tabell 24:T-test i appendix 120 Tabell 25: T-test i appendix 120 Tabell 26: T-test i appendix 120 Tabell 27: Chi-två test i appendix 121 Tabell 28: Korrelationsanalys i appendix 121 Tabell 29: Anova-test i appendix 121 Tabell 30: Anova-test i appendix 122 Tabell 31: Minsta kvadratmetoden i appendix 123 Tabell 32: T-test i appendix 123 Tabell 33: Logistisk regression i appendix 123 8
1. Inledning Inledningskapitlet kommer att ge en översiktsbild till bakgrunden av uppsatsens problem och varför vi är intresserade av att undersöka bakomliggande faktorer till valet av nya styrelseledamöter. En bakgrund till problemet mynnar ut i en problemdiskussion, problemformulering och syfte. Uppsatsens fortsatta kapitel kommer att sammanfattas i slutet av kapitlet. 1.1 Bakgrund Bolagsstyrning och dess olika funktioner är ett ämne som debatterats flitigt de senaste åren, både i Sverige och utomlands. Bolagsstyrningens utveckling sägs ha börjat i USA under 1980-talet när företagsledningar och styrelser agerade på ett sätt som gick emot ägarnas och allmänhetens intressen. Utvecklingen i Europa kom som en respons på upprepande företagsskandaler i Storbritannien vilket resulterade i Cadburykoden 1992 (bolagsstyrning.se, 2012). Koden syftade till att förändra bolagsstyrningssystemen som man ansåg inte var tillräckliga. En del i förändringen var att titta närmare på styrelsens roll och sammansättning, dels att öka dess oberoende samt att minska VD:ns inflytande genom ökad kontroll (Larsson-Olaison, 2010). Styrelsen syftar till att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter och bolagets organisation. Styrelsens sammansättning ska sättas samman på ett sätt som passar bolagets verksamhet och utvecklingsskede. Den ska vara präglad av mångsidighet och innehålla en bredd med avseende på kompetens, erfarenhet och bakgrund, enligt Svensk kod för Bolagsstyrning (2010). Koden syftar till att eftersträva en jämn könsfördelning. Majoriteten av ledamöterna som väljs på bolagsstämman ska vara oberoende gentemot bolaget och företagsledningen. Högst en av ledamöterna får vara aktiv i bolagsledningen eller arbeta som VD (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Styrelsen ska således vara sammansätt med olika sorters resurser. Hillman och Dalziel (2003) talar om att styrelsen kan sättas samman så att den både kan bidra med en övervakande kontrollfunktion samt en resurstillhandahållande funktion. 9
Svensk kod för bolagsstyrning började gälla den 1 juli 2005 för cirka 100 av de största företagen Stockholmsbörsen (Björkmo, 2008b). Syftet med koden är att självförtroendet för svenska börsbolag ska stärkas, att en positiv utveckling av bolagsstyrningen i bolagen ska främjas samt att säkerställa att bolaget sköts på ett så effektivt sätt som möjligt utifrån aktieägarnas perspektiv (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Koden syftar med andra ord till att öka ägarinflytandet i svenska börsbolag (Björkmo, 2008b). Svensk kod för bolagsstyrning är inte av tvingande form utan innehåller en följ eller förklara princip, som innebär att man kan välja att inte följa koden om man förklarar anledningen till detta. Anledningen till att inte koden är tvingande är för att Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning anser att självreglering är ett bättre sätt att reglera än tvingande lag (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Det är upp till marknaden att granska huruvida anledningen till att man avstår att följa koden är tillräcklig eller inte (Larsson-Olaison, 2010). Kodens målgrupp är svenska aktiebolag på de reglerade marknaderna NASDAQ OMX Stockholm och NGM Equity (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Uppmaningen till att öka styrelsens oberoende resulterade i att nomineringskommittén, valberedningen infördes, en underkommitté till styrelsen som valdes ut av oberoende styrelseledamöter. Valberedningens införande medförde ett nytt sätt att rekrytera styrelseledamöter. Grundtanken var att öka styrelsens roll som kontrollfunktion genom att välja ut ledamöter genom en mindre grad av personlig relationspåverkan och inflytande från företagsledning och VD (Larsson-Olaison, 2010). Nomineringskommittén avspeglas av agentteoretiska värderingar. Ägaren måste kontrollera den självmaximerade och opportunistiska företagsledningen och VD genom en oberoende styrelse när ägandet är separerat från kontroll (Larsson-Olaison, 2010; Fama 1980). Valberedningen fungerar som ett förberedande organ som ska ta fram förslag på nya styrelseledamöter, revisorer och arvoden till dessa inför årsstämman. Ett huvudsyfte med kodens regler är att genom valberedningar skapa en strukturerad och transparent ägarstyrd process för revisors- och styrelsenominering. Valberedningen väljs i Sverige ut av bolagets ägare på bolagsstämman (Björkmo, 2008b; Larsson-Olaison, 2010). Ägarna får genom sitt ägande en möjlighet att påverka och övervaka sin ägarandel i bolaget genom att ha starkt inflytande i styrelsens sammansättning (Alchian & Demsetz, 1972). Den implementerade ursprungsmodellen av nomineringskommittén skiljer sig således betydligt från Sveriges valberedningar. Cadburykodens nomineringskommitté består av ledamöter som är oberoende gentemot både 10
företagsledning, VD och ägare för att motverka all form av inflytande. I Sverige är det istället ägarna som styr styrelserekryteringsprocessen (Björkmo, 2008b; Larsson-Olaison, 2010). Valberedningen ska minst ha tre ledamöter. Personer från bolagsledningen och VD får inte ingå. Styrelseledamöter får enligt koden ingå i valberedningen så länge som de inte utgör en majoritet. Styrelseordföranden får inte vara valberedningens ordförande. Minst en person i valberedningen måste vara oberoende bolagets röstmässigt största aktieägare (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Inför stämman 2010 bestod valberedningarna i genomsnitt av 4,06 personer hos Stockholmsbörsens samtliga bolag (Valberedningsarbete i svenska börsbolag, 2010). 1.2 Problemdiskussion Styrelsens ansvar är att ansvara för bolagets organisation och förvalta dess angelägenheter (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Styrelsens sammansättning blir således oerhört viktig, att styrelsen sätts samman på ett så bra sätt som möjligt både vad gäller mångfald, kompetens och erfarenhet för att främja möjligheten att bolaget presterar och utvecklas på ett optimalt sätt. Styrelsen kan anses vara en väldigt homogen grupp. 2008 var genomsnittsåldern i styrelserna 55 år och nästan 70 % av alla aktiva styrelseledamöter var födda på 1940 eller 1950-talet och inför vårens årsstämmor 2010 så representerades svenska styrelser av 22,2 % kvinnor (Björkmo 2008a; Valberedningsarbete i svenska börsbolag, 2010). Ruigrok et al (2005) gjorde en undersökning i Schweiz för att se om nomineringskommittéer medför en ökad heterogenitet i en styrelse. Koden för nomineringskommittéer var likt den svenska av comply or explain struktur. Undersökningen visade att den agentteoretiska grundprincipen i att öka styrelsens oberoende infriades. Även andelen utländska styrelseledamöter ökade. Kunskapsmångfald och kvinnors representants ökade dock inte vid införandet av nomineringskommittéerna (Ruigrok et al, 2005). Styrelsesammansättningen idag är en väldigt homogen grupp där 11
medelålders män med tidigare erfarenhet inom näringslivet dominerar (Björkmo, 2008b). Vi vill förstå vad det är som påverkar valet av nya styrelseledamöter då vi ställer oss tveksamma till att den homogena sammansättningen skapats av en slump och har därför ett intresse att studera bakomliggande faktorer till val av nya ledamöter. Vi har valt att studera aktörer och faktorer som vi tror kan påverka styrelserekryteringen för att försöka få insikt i vad som påverkar beslutet. Det blir ännu mer intressant eftersom att det sen tidigare inte finns så mycket forskning om vad som påverkar valet av nya styrelseledamöter. Vårt teoretiska bidrag med uppsatsen är att förbättra den teoretiska förståelsen inom området genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar rekryteringsbeslutet av nya styrelseledamöter och i vilken utsträckning. Vårt mål är att utveckla litteraturen på området om styrelserekrytering och ge en ökad insikt i faktorers påverkan, som kan leda till att rekryteringen inte sker ur ett rent effektivitetsperspektiv. Valberedningarna väljs idag ut av ägarna på bolagsstämman (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Ägarna har makt över rekryteringen av valberedningen samt att de ofta tenderar att själva sitta med (Björkmo, 2008b). Ägarnas inflytande över styrelserekryteringen medför att rekryteringen inte kan anses vara en helt oberoende process. En risk som kan uppkomma är att de inflytelserika ägarna använder sin makt genom att välja in representanter som inte är tillräckligt kompetenta inom området. Björkmo (2008b) visar i en intervjustudie att 70 procent av valberedningens ledamöter menade på att den viktigaste rekryteringskällan var genom valberedningens egna nätverk. Majoriteten av de intervjuade i studien lyfte fram tidigare aktiva valberedningsledamöter som ansåg att det varit bristande kompetens i de valberedningar de suttit i, en av många faktorer som kan leda till att styrelsen inte sätts samman på ett, för företaget, så bra sätt som möjligt. Sinani et al (2008) talar om utbredningen av sociala nätverk inom svenska företagsvärlden, både mellan ägare, styrelser och företag i stort. Styrelseledamöterna i svenska bolag sitter överlag i flera styrelser och en anledning till att rekrytera en sådan rekryt kan vara att man vill stärka företagens nätverk. Mycket forskning har gjorts kring kvinnors vara eller icke vara i företagsvärlden. Den norska professorn Øyvind Bøhren uttalade sig i Dagens Industri (2005): 12
"Lönsamheten sjunker när företaget går från en mansdominerad styrelse till en större blandning mellan kvinnor och män. Vår studie går emot den allmänna uppfattningen att mångfald skulle vara bra". Debatten idag är dock desto mer enig om att dagens förhållanden inte är tillfredsställande och att kvinnornas representants i styrelser och företagsledningar måste öka. Norge lagstiftade 2008 om att styrelsen måste representeras av 40 % kvinnor (Schultz, 2008). Vissa studier som gjorts inom ämnet visar att jämställda bolag har en högre lönsamhet och bättre effektivitet i styrelsearbetet (Terjesen et al, 2009; Welbourne, 1999). I vår studie vill vi få en förklaring till varför inte fler kvinnor sitter i styrelser genom att undersöka faktorer som eventuellt försvårar deras väg till styrelserummet. Problemlösningsförmågan och det generella arbetet i styrelsen kan påverka beslutens kvalité. För att arbetet i styrelsen ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt gäller det att den är sammansatt på ett sätt som gynnar deras samarbete (Pelled, 1996). Pelled et al (1999) talar om att faran med att homogena grupper har lika värderingar och uppfattar världen på samma sätt, vilket leder till att de har en gemensam bild på vad som är rätt och fel. Heterogena grupper med olika värderingar, kompetenser och bakgrunder leder till fler perspektiv och således förmodligen till bättre beslut. Forsyth (1999) slog fast att grupper som innehåller individer med olika åsikter skapar mer innovativa lösningar på problem. Pelled et al (1999) talar om emotionella och kognitiva konflikter. Kognitiva konflikter kan gynna arbetet då skilda åsikter i en diskussion kan leda till att man tar hänsyn till fler perspektiv, något som medför en bättre problemlösningsförmåga samt att personer i större utsträckning vågar ifrågasätta. Emotionella konflikter innefattar negativa personliga värderingar om motparten, något som leder till både sämre beslut och lägre förtroende mellan gruppmedlemmarna. De emotionella konflikterna minskar inom homogena grupper eftersom de ofta har samma värderingar och verklighetsuppfattning (Pelled et al, 1999; Björkmo 2008a). Det finns både argument på fördelar och nackdelar med en homogent sammansatt styrelse. Vi anser att det är viktigt att undersöka om det finns faktorer som tenderar att främja en homogen sammansättning då det missgynnar styrelsens mångsidighet och kompetensbredd. 13
En valberedningsledamot som intervjuades i Björkmos (2008b) studie menade på att oerfarna valberedningar tenderade att föreslå personer med speciella kompetenser och att de inte förstod vikten av att sätta samman en styrelse med bra gruppdynamik. Stafsudd (2003) bekräftade hypotesen om homogenitet i svenska företagsledningar då det är tydligt att vissa typer av individer verkligen dominerar över andra. Studien stödjer även hypotesen om homosocial reproduktion då det visade sig vara så att man rekryterar demografiskt lika med förmodade lika värderingar och personer som man har förtroende för. Slutsatsen var att det visade sig att det är minst lika viktigt att passa in i företaget som vilken kompetens och liknande man har, att individer verkar vara mest trygga när de omges av andra individer som liknar de själva (Stafsudd, 2003). Det finns många faktorer och förklaringar till valet av styrelseledamot, många faktorer som konkurrerar med varandra. En styrelseledamot kan väljas utifrån vad som är bäst för bolaget, genom krav från omgivningen samt att personen som väljs ut är den mest kompetenta av kandidaterna. En styrelserekrytering kan istället till exempel påverkas av attraktionen till likasinnade eller baseras på personliga relationer i så stor grad att en annan styrelseledamot väljs in. Det finns således potentiella faktorer som riskerar att påverka att den effektivaste rekryteringen för bolaget då enskilda individers värderingar istället tillgodoses, något som riskerar att påverka bolagets optimala, mest effektiva styrelserekrytering i negativ riktning. Forskningen kring rekrytering av styrelseledamöter och bakomliggande faktorer som påverkar valen är relativt outforskat. Vi vill undersöka styrelserekryteringen utifrån liknande forskning som behandlat rekrytering inom företag, företagsledning och VD. Den visar att vi tenderar att välja in demografiskt lika personer som rekryteraren själv och som även liknar de övriga personerna i företagsledningen (Byrne, 1971; Schlenker & Weigold, 1989). Forskningen om styrelsenätverk är relativt välutvecklad och visar att när man är medlem av styrelsenätverket eller om man arbetat i bolaget tidigare så är chansen att bli invald i andra styrelser större (Useem, 1984; Hillman et al, 2002). Dessa slutsatser tyder då således på att en individ som är uppkopplad i många styrelseuppdrag bör rekryteras i högre utsträckning, trots att individen kanske inte är det effektivaste valet för bolaget. Eftersom att styrelserekryteringen är en oerhört viktig del i bolaget då styrelsen påverkar dess utveckling och prestation så anser vi att de är viktigt att ta reda på hur 14
rekryteringsarbetet fungerar samt att försöka ge en insikt om vilka faktorer som påverkar rekryteringen och således kan leda till att rekryteringen riskerar att avvika ifrån det effektivaste valet av ledamot för bolaget. Ett syfte med uppsatsen är att kunna förklara vilka faktorer som förklarar reproduktionen av den homogena sammansättningen och således vilka faktorer som bör förändras för att en ökad heterogenitet ska uppkomma. Uppsatsens praktiska bidrag blir en utvecklad insikt om huruvida styrelserekryteringen i stora svenska börsbolag påverkas av bakomliggande faktorer i processen och att man genom studiens underlag kan förändra styrelserekryteringens förutsättningar till att skapa en ultimat styrelsesammansättning. 1.3 Problemformulering Vilka faktorer påverkar valet av nya styrelseledamöter i stora svenska börsbolag? 1.4 Syfte Vår undersökning och dess resultat syftar till att ge en insikt i vilka bakomliggande faktorer som påverkar valet av nya styrelseledamöter i stora svenska börsbolag. 15
1.5 Disposition Kapitel 2 Metod Här kommer uppsatsens metod att beskrivas närmare. Den kommer att beskrivas utifrån hur vi gått tillväga när vi samlade in teori och vilken ansats som valts. Vårt val av metod kommer att motiveras och beskrivas. Kapitel 3 Teori Vårt teorikapitel kommer att behandla grundläggande teorier för att ge en bred kunskapsbas. Delen kommer även att behandla teori och empiriska underlag för att förklara bakomliggande faktorer till styrelserekryteringen. Vår beroende variabel som vi förklarar är tillsättning av nya styrelseledamöter. Bakomliggande faktorer kommer presenteras och hypoteser kommer att formuleras till varje förmodad faktor. Kapitel 4 Empirisk metod I den empiriska metoden kommer vi att redogöra för undersökningens tillvägagångssätt. Vilket underlag vi använder till vår undersökning och hur vi bearbetat materialet kommer att förklaras. Vi kommer att redogöra för undersökningsmetod, undersökningsdesign, urval, datainsamling, bortfall och operationalisering. Kapitel 5 Empirisk analys och resultat Vi kommer här att redogöra för hur vi hanterat, bearbetat och analyserat data samt presentera och sammanfatta det empiriska materialet. Det insamlade materialet kommer att analyseras och presenteras. Hypoteserna analyseras en och en och eventuella samband Kapitel 6 Slutsatser och implikationer Här kommer de viktigaste slutsatserna från analyskapitlet att presenteras och diskuteras utifrån den teoretiska referensramen. Vad våra slutsatser och resultat har för teoretiska och praktiska implikationer kommer att framställas. Avslutningsvis kommer förslag till framtida forskning att presenteras. 16
2. Metod Här kommer uppsatsens metod att beskrivas närmare. Den kommer att beskrivas utifrån hur vi gått tillväga när vi samlade in teori och vilken ansats som valts. Vårt val av metod kommer att motiveras och beskrivas. 2.1 Uppsatsens metod Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan bakomliggande faktorer och valet av nya styrelseledamöter. Det finns en del teori och forskning om nomineringskommittéer men få studier som kan appliceras över till svensk kontext då regler och koder skiljer sig mellan länderna (Larsson-Olaison, 2010). Tidigare forskning har behandlat faktorer som påverkar rekrytering av VD och företagsledningar, teorier som vi valt applicera för att förklara bakomliggande faktorer till rekrytering av styrelseledamöter. Forskning angående styrelsens sammansättning är relativt omfattande men det finns ingen studie som fokuserat på de faktorer som vi tror påverkar sammansättningen. Den teoretiska delen i vår studie innefattar både grundläggande teorier för att förklara de grundläggande tankesätten vid val av styrelseledamöter för att ge en bred grund och förståelse om styrelsesammansättningen, men även empiriska underlag och tidigare forskning. Vi har använt oss av källor som vi överlag anser vara korrekta och tillförlitliga. Underlaget har samlats in genom vetenskapliga artiklar, tidigare forskning, befintlig litteratur och tidningsartiklar. Tidningsartiklarna är inte lika tillförlitliga som informationen från empiriska studier, vi har dock funnit det relevant att använda oss av dem ändå då de ger en insikt i den allmänna debatten. Vi har utifrån en kvantitativ metod undersökt årsredovisningar hos stora noterade bolag på OMX Stockholm Large Cap och genom det tagit fram data som kan användas för hypotesprövning. Vi har valt att fokusera på stora svenska noterade bolag då informationen i deras årsredovisningar är mer utförlig samt för att styrelserekryteringsprocessen är mer jämförbar mellan bolagen då de svarar under samma bolagsstyrningskod (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Data om de nyrekryterade styrelseledamöterna, andra aktörer i 17
bolaget och om bolaget i sig inhämtas ifrån bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter och görs om till operationaliserade variabler (Bryman & Bell, 2005). Vi kommer sedan att kunna göra en statistisk generalisering efter att all data hämtats in och bearbetats (Johannesson & Tufte 2003). Vi hade velat göra en kvalitativ studie för att komplettera den kvantitativa studien vi genomför, att genom den skapa en ökad förståelse till de bakomliggande faktorerna som påverkar styrelserekryteringen. Vi valde dock att istället genomföra en större kvantitativ studie, med en större datainsamling för att få en mer korrekt bild av verkligheten. Vi har som komplement till den kvantitativa undersökningen använt oss av tidigare intervjustudier för att få en ökad inblick i valberedningens arbete och dess aktörers åsikter angående rekrytering av styrelseledamöter. Det negativa med sådant material är att eftersom att det är personliga åsikter från valberedningens ledamöter samt att materialet är tolkat och presenterat av någon annan så vet man inte riktigt om informationen är helt korrekt. 2.1.1 Deduktiv metod Undersökningen kommer att utgå från befintlig teori som berör vårt problem. Vi kommer därför att använda oss av en deduktiv metod i vår studie, där vi använder teori som berör vårt problem och bakomliggande faktorer som underlag till undersökningen. Utifrån lämpliga teorier så har vi utformat hypoteser. Hypoteserna prövar vi empiriskt genom underlag från årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter. Vårt mål med undersökningen är att genom hypotesprövningarna kunna förklara om det finns några samband som kan påvisa att de bakomliggande faktorerna påverkar valet av nya styrelseledamöter, dvs. om hypoteserna kommer att förkastas eller inte förkastas. Teoriavsnittet och hypoteserna ligger till grund till datainsamlingen, vilken data som krävs för att genomföra undersökningen (Bryman & Bell 2005, Johannessen & Tufte, 2003). Vi väljer således en deduktiv metod för att pröva om den befintliga teorin stämmer överens med verkligheten, genom att testa härledande hypoteser och således se om vi kan förklara rekryteringen av styrelseledamöter genom de faktorerna vi undersöker. Ett alternativ till den deduktiva metoden är den induktiva som innebär att undersökningen utgår från empiriskt material för att utforma teori (Bryman & Bell, 2005). Den induktiva 18
ansatsen är mindre lämplig för vår undersökning eftersom det redan finns befintlig teori och kunskap inom vårt problem som vi vill testa genom utformning av nya hypoteser. Vid genomförande av en induktiv metod finns även risken att arbetet påverkas av våra egna förväntningar (Patel & Davidsson, 2003). 2.1.2 Teorier i arbetet Vi har valt att använda oss av teorier som vi anser är väsentliga för vår undersökning. Vi har använt oss av grundläggande teorier, teorier från empiriska studier och befintlig litteratur samt tidigare forskning. De grundläggande teorierna som vi valt att använda oss av är agentteorin, äganderättsteorin, legitimitetsteorier, upper echelon teorin och resursberoendeteorin. Vi har även använt oss av teorier och studier som behandlar gruppdynamik, sociala nätverk och homosocial reproduktion. Vi har valt att använda oss av agentteorin och äganderättsteorin eftersom att de anses vara en av de större grundpelarna till bolagsstyrning. En god förståelse av agentteorin och äganderättsteorin underlättar till förståelsen till varför bolagsstyrning uppkommit. Vi väljer att fokusera på ägarstrukturen i bolagen i stor utsträckning och teorierna ger insikt i hur rollerna och agerandet hos bolagens ägare ser ut vid olika ägarstrukturer, något som i sin tur kan påverka valet av styrelseledamöter. Fama (1980) och Alchian och Demsetz (1972) talar om att bolagens ägarstruktur ger incitament till agenterna att agera opportunistiskt, i egenintresse, och att bolagsstyrningen skapats för att skydda ägarna från sådant agerande. Ägare kan således agera på egen hand i bolaget, eller rekrytera in styrelseledamöter som skyddar mot det opportunistiska beteendet. En annan grundläggande teori är legitimitetsteorin. Legitimitetsteorin förklarar inte orsaker till det mänskliga beteendet utan istället hur aktörer och bolag påverkas av viljan att framstå som legitima (Peffer & Salancik, 1978; Lynall et al, 2003; DiMaggio & Powell, 1983). Vi har valt att använda oss av den här teorin för att styrelserekryteringen således kan påverkas av bolagets vilja att framstå som legitim gentemot andra bolag och omgivningen. Vi har valt att använda oss av upper echelon teorin och resursberoendeteorin eftersom att de är teorier som förespråkar mångfald och vikten av att rekrytera in resurser i styrelsen som 19
saknas (Hambrick & Mason, 1984; Peffer & Salancik, 1978). Teorierna kan således förklara varför bolagen väljer att rekrytera in individer med specifika egenskaper, något som gör undersökningen intressant eftersom att de förklarar vilka individer som bör rekryteras in för att skapa en ultimat styrelsesammansättning. Litteratur och empiriska studier som behandlar nätverk ger en inblick i hur personliga relationer och sociala nätverk kan påverka styrelserekrytering och är därför av stort intresse att behandla (Hillman et al, 2002). Vi har genom media tidigare fått en uppfattning om att styrelsenätverk är en homogen grupp där ledamöter representerar flera styrelser. Teorierna om nätverk ger en förståelse för styrelsenätverken och vad som skapar dessa. Slutligen har vi valt att behandla teorier och empiriska studier som behandlar homosocial reproduktion och gruppdynamik. Vi har valt att fokusera på teorierna då vi genom tidigare kurser på universitetet samt att vi genom media skapat oss uppfattningen om att styrelsesammansättningen är en väldigt homogen grupp individer. Vi kan genom de valda teorierna och de empiriska studierna skapa oss en uppfattning om bakgrunden till den homogena sammansättningen, vad förespråkarna av teorierna anser ligga till grund för en fortsatt homogen styrelserekrytering. Vi har således valt att använda oss av en bred ansats där vi istället för att härleda hypoteser ifrån en teori istället fokuserar på flera teorier för att försöka få en insikt om vilka teorier som bäst förklarar de bakomliggande faktorerna som påverkar styrelserekryteringen. Vi väljer att använda oss av teorier från flera områden då tidigare forskning om styrelserekrytering inte är speciellt utvecklad, något som leder till att vissa av våra hypoteser motsäger varandra. 20
3. Teori Vårt teorikapitel kommer att behandla grundläggande teorier för att ge en bred kunskapsbas. Delen kommer även att behandla teori och empiriska underlag för att förklara bakomliggande faktorer till styrelserekryteringen. Vår beroende variabel som vi förklarar är tillsättning av nya styrelseledamöter. Bakomliggande faktorer kommer presenteras och hypoteser kommer att formuleras till varje förmodad faktor. 3.1 Innehåll Vi kommer under det här avsnittet att ge en inblick i teoriavsnittets uppdelning genom att förklara bakgrunden och förklaringen till teoriavsnittets uppdelning. Vi kommer även att sammanfatta vilka egenskaper vi kommer att fokusera på hos den nyrekryterade styrelseledamoten och ge en förklaring till det. 3.1.1 Teoriavsnittets uppdelning Teoriavsnittet är uppdelat i fyra kategorier som behandlar olika typer av faktorer och synsätt som kan påverka styrelserekryteringen. Grundläggande teorier och empiriska studier skapar underlag för nya hypoteser. Hypoteserna presenteras löpande i teoridelen och sammanställs på slutet av avsnittet i sin helhet. Vi kommer inledningsvis att redogöra för teoridelens uppdelning och valda teorier lite kort. Bolag har olika behov och styrelsesammansättningens fokus och styrelsens roll skiljer sig åt mellan bolag. Agentteorin och äganderättsteorin förklarar hur ägares roll och bolagens behov kan se ut i olika situationer. Förespråkare menar att styrelsens roll skiljer sig beroende på ägarens ägande, från att ha stark fokusering på övervakning och kontroll till att främst finnas för att bidra till ökad kompetens och nätverk (Hillman och Dalziel, 2003); Fama, 1980; Alchian & Demsetz, 1972). Resursberoendeteorin och upper echelon teorin menar istället att styrelsens befintliga sammansättning kan påverka bolagets behov och 21
rekryteringens fokus, då man vill tillgodose alla former av resurser och demografiska egenskaper för att styrelsens arbete och resultat ska bli så bra som möjligt (Hambrick & Mason, 1984; Peffer & Salancik, 1978). Enligt legitimitetsteorin kan bolaget agera och rekrytera ledamöter för att öka sitt anseende. En faktor som förespråkare av legitimitetsteorier lyfter fram är att bolag vill ha ett bra rykte och vill att andra aktörer på marknaden och omgivningen ska anse att bolaget är legitimt (Peffer & Salancik, 1978; Lynall et al, 2003; DiMaggio & Powell, 1983). Sökandet av att framstå och agera för att anses vara legitim anses av vissa förespråkare även öka med dess storlek (Dowling. & Pfeffer, 1975). Enligt nätverksteorier så kan styrelserekryteringen påverkas av personliga relationer och sociala nätverk, då det visat sig att sannolikheten för att rekryteras är högre om man är en del av ett styrelsenätverk (Hillman et al, 2002; Useem, 1984; Mizurchi, 1996). Intervjustudier från valberedningens aktörer visar hur valberedningens arbete går till, och hur aktörerna menar att deras arbete och sammansättning kan påverka styrelserekryteringen (Björkmo, 2008b; Valberedningsarbete i svenska börsbolag, 2010). Det har länge varit debatt om styrelsens homogena sammansättning och vi vill, genom teori och empiriska studier, försöka förstå varför sammansättningen fortsätter att vara homogen. Teorier och tidigare forskning om gruppdynamik och homosocial reproduktion fokuserar på hur rekryteringen av nya styrelseledamöter kan påverkas av arbetet i en grupp, personliga värderingar och normer som gynnar en homogen sammansättning och reproduktion. Ett stort fokus i avsnittet ligger på de demografiska egenskaperna hos individer då förespråkare teorier som framhäver vår attraktion till likasinnade, menar att vi människor har svårt att arbeta, attraheras och respektera människor med olika demografiska egenskaper i samma utsträckning som lika (Pelled, 1996; Pelled et al, 1999; Forsyth, 1999), något som leder till att vi tenderar att reproduceras (Schlenker & Weigold, 1989; Byrne, 1971; Vroom, 1964; Kanter, 1977; Schneider, 1987). Utifrån ovanstående text har vi identifierat fyra avsnitt som vi i teoriavsnittet kommer att utveckla och skapa hypoteser utifrån. Avsnitten som identifierats är: bolagets behov, legitimitet, nätverk och homosocial reproduktion. 22
3.1.2 Nyrekryterade ledamoten Det finns många aspekter och anledningar till valet av en ny styrelseledamot. Vi kommer i det här avsnittet att redogöra för vilka egenskaper vi valt att fokusera på hos den nyrekryterade ledamoten och varför vi valt att undersöka det. Det finns otaliga egenskaper hos den nyrekryterade ledamoten som kan undersökas, men vi har utifrån teorier och empiriska studier, som vi under teoriavsnittet går in på djupare, valt att fokusera på egenskaperna som redogörs nedan. Styrelsen idag är en väldigt homogen grupp och vi har därför valt att studera den nyrekryterades demografiska egenskaper kön, ålder, utbildning och etnicitet (Björkmo 2008a; Valberedningsarbete i svenska börsbolag, 2010). Dessa demografiska egenskaper har även undersökts i tidigare studier (Stafsudd, 2003; Pelled, 1996). Det finns många demografiska egenskaper som går att undersöka, men vi har valt ut dessa fyra då vi genom teorin har skapat oss uppfattningen att de är de mest relevanta. Vi har valt att undersöka den nyrekryterades uppkoppling i styrelseuppdrag för att teoretiker och tidigare forskning påtalat styrelsenätverkens utbredning i svenska styrelser, där styrelseledamöter ofta har flera styrelseuppdrag (Sinani et al, 2008). Vi har även valt att studera styrelseledamotens beroenderelation gentemot företagsledningen eftersom att grundläggande teorier som vi tidigare behandlat i utbildningen menar att styrelseledamotens beroenderelation kan vara en påverkande faktor till rekryteringen (Hedlund et al, 1985; Alchian & Demsetz, 1972) samt att tidigare empiriska studier påtalar de egna nätverkens påverkan i styrelserekryteringsprocessen (Björkmo, 2008b). Eftersom att styrelserekryteringen är en komplex process som innefattas av informationsosäkerhet för rekryterna (Stafsudd, 2003), så har vi slutligen valt att undersöka den nyrekryterades aktivitet i bolaget tidigare. En rekrytering av en tidigare aktiv individ kan medföra en minskad osäkerhet gentemot att rekrytera in en individ som man saknar information om. 23
Figur 1:Nyrekryterades egenskaper 24
3.2 Bolagets behov I det här avsnittet så kommer vi att behandla styrelsen och dess rekrytering utifrån bolagets behov. Avsnittet syftar till att förklara vad för styrelse och ledamöter företaget behöver ha utifrån olika teoretiska perspektiv. Syftet med avsnittet är att förklara olika syner på en effektiv styrelserekrytering och sammansättning. Vi behandlar inledningsvis styrelsens roller och dess olika funktioner. Vidare behandlas perspektiv som omfattar styrelsens sammansättning och hur den kan påverkas av utomliggande faktorer. 3.2.1 Kontrollroll oberoende ledamöter Agentteorin är en kontraktsteori som har sin grund i neoklassisk ekonomisk teori (Jansson et al, 2010). Teorin menar att det finns en problematik när principalen delegerar uppgifter till agenten i bolaget eftersom att de kan ha olika syften och mål. Principalen, ägaren, måste då kontrollera agenten, företagsledningen, så de agerar på ett sätt som ägaren vill (Eisenhardt, 1989). Fokus ligger på övervakning av individer eftersom att man antar att varje individ främst vill maximera sin egen nytta. Styrelsens roll i agentteorin blir att kontrollera företagsledningen så de inte får en möjlighet att agera opportunistiskt och gynna dem själva (Eisenhardt, 1989; Fama, 1980). Fokuseringen på kontroll och övervakning får inte lika mycket plats i svenska företag då kontrollägarna inte behöver förlita sig på styrelsens övervakning fullt ut då de ofta engagerar sig själva (Hedlund et al, 1985). Det agentteoretiska synsättet inriktar sig på vikten av oberoende styrelseledamöter då deras arbete med övervakning och kontroll gynnas av att de inte har någon form av relation med någon i företagsledningen (Eisenhardt, 1989; Fama, 1980). Styrelsens roll påverkas således av vilken form av ägande bolaget har och rollen speglas av dess sammansättning. En övervakningsroll är dock ett viktigt inslag i svenska styrelsers arbete men eftersom dess fokusering inte är lika stor som i andra länder så kan styrelsen även fokusera på andra uppgifter (Jansson et al, 2010). Den kan syfta till att stödja bolagets arbete genom att använda sitt sociala nätverk samt hjälpa ledningen i det strategiska arbetet (Zahra & Pearce, 1989). Styrelser har ofta en agenda och sammansättning som innefattar alla dessa roller, i olika stor utsträckning (Johnson et al, 1996). Den strategiska rollen 25
innefattar att styrelsen antas bidra till beslutsfattande genom expertis och goda råd till företagsledningen. Styrelserekryteringen kan således fokusera på att rekrytera individer med expertis inom områden som bolaget och företagsledningen arbetar med. Rekryterar man individer för att stärka styrelsens nätverksroll så fokuserar man istället på individens möjlighet att stärka bolaget genom sina kontakter och nätverk. Rekryteringen syftar till att styrelsen ska få bättre möjlighet att ta in resurser från omgivningen och utöka nätverket med omgivningen (Zahra & Pearce, 1989; Hillman och Dalziel, 2003). En teori som kan förklara situationen i Sverige på ett bra sätt är ägandesättsteorin. Teorin har en grund i att ägaren får rätt till olika former av rättigheter som en följd av deras ägarandel och osäkerheten kring utdelningen. Teorins ståndpunkt är likt agentteorin att man antar att individer i bolaget agerar i egenintresse och bör övervakas. Ägarens huvudsakliga roll i företaget blir då att använda de kontrollrättigheterna som ägandet medför (Alchian & Demsetz, 1972). En av ägarens rättigheter är att avsätta och tillsätta styrelse genom bolagsstämman (Svensk kod för Bolagsstyrning, 2010). Hur styrelsens rekrytering blir påverkas således av vilken roll styrelsen förväntas inta. Ett spritt ägande bör leda till att en högre fokusering på kontroll- och övervakningsrollen och vid ett koncentrerat ägande kan man istället i högre grad rekrytera ledamöter som kan bidra med kompetens och nätverk (Fama och Jensen, 1983; Alchian & Demsetz, 1972; Zahra & Pearce, 1989). Fama och Jensen (1983) behandlar oberoende och beroende styrelseledamöter, och menar att en högre andel oberoende ledamöter förbättrar styrelsens övervakningsroll vilket medför att risken för att företagsledningen får möjlighet att berika sig på ägarnas bekostnad minskar (Fama & Jensen, 1983). Ledamöter som arbetar i företaget vågar ifrågasätta företagsledningens beslut i högre grad, dels för att det förekommer en personlig relation dem emellan. En större andel oberoende ledamöter i styrelsen leder till högre integritet och mod att ifrågasätta samt en förbättrad övervakning och kontroll av företagsledningen (Westphal, 1998). Vi antar att en större ägarspridning leder till att en större andel oberoende ledamöter väljs ut eftersom att en spridd ägarstruktur ofta leder till en högre fokusering på att ha en styrelse med stark kontrollfunktion och bättre övervakning av företagsledningen (Fama, 1980; Eisenhardt, 1989). Ägarna med mindre ägarandelar tenderar inte att engagera sig i företaget i samma utsträckning vilket leder till att de överlåter kontrollen av företagets aktörer till styrelsen (Hedlund et al, 1985). Samt att oberoende ledamöter tenderar att förbättra 26
kontrollen och övervakningen av företagsledningen (Westphal, 1998, Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983). H1: Det finns ett positivt samband mellan en spridd ägarstruktur och val av oberoende ledamöter. 3.2.2 Resursberoende rekrytering 3.2.2.1 Resursberoendeteorin rekrytering efter företagets situation En teori som är central i fallet styrelserekrytering är resursberoende teorin som grundades av Peffer och Salancik (1978). Teorin grundar sig ur företagsekonomisk teori och syftar till att förklara och skapa en förståelse till hur bolag integreras och påverkas av sin omgivning. Huvudfokus i resursberoendeteorin är att företag rekryterar styrelseledamöter för att tillhandahålla de resurserna de söker (Hillman & Dalziel, 2003; Peffer och Salancik, 1978). En ökar fokusering på att rekrytera expertis och relevant kunskap blir således centralt (Lynall et al, 2003). Styrelsens förmåga kan enligt Cheng et al (2010) mätas genom utbildningsnivån. Styrelsens intellektuella kompetens, som är avgörande för bolagets möjlighet till bra prestationer och styrelsens möjlighet att utvecklas, blir således väldigt viktig (Cheng et al, 2010). Peffer och Salancik (1978) talar om vikten av att skapa ett bra utbyte med omgivningen. Ett utbyte som förbättrar bolagets möjligheter att ta del av expertis, råd och stöd från viktiga och kompetenta aktörer. Att man öppnar upp nya kanaler med omgivningen som medför större informationsutbyte mellan omgivningen och bolaget samt som kan medföra en ökad legitimitet för bolaget (Peffer & Salancik, 1978). Vidare forskning inom området är utbredd för att förklara vilka resurser som är viktigast att tillhandahålla. Hillman et al (2000) ger underlag till att styrelsen bör sättas samman med personer som täcker olika sorters behov. Att styrelsen bör innefatta personer som har bra kunskap om hur arbetet inom bolaget fungerar för att öka styrelsens förståelse av verksamheten. Även personer som har gedigen erfarenhet av näringslivet och som då har 27
bra kontakter och vetskap om näringslivet. Dels för att utveckla styrelsens perspektiv samt för att skapa ökad legitimitet för företaget genom att nätverken till andra bolag och omgivningen stärks. Styrelsen bör spetsas till med experter, personer med väsentliga utbildningar eller tidigare erfarenheter som kan medföra ett bättre beslutsfattande i styrelsen. Slutligen bör styrelsen även innefattas av personer som har någon form av position i inflytelserika organisationer i samhället. Då innefattas även kunskap om hur deras intressen kan tillfredsställas och hjälper även bolaget att öka sin legitimitet (Hillman et al, 2000). Agentteoretiska förespråkare menar att bolag med spritt ägande bör fokusera på att rekrytera oberoende styrelseledamöter för att förbättra övervakningen och kontrollen (Fama, 1980; Eisenhardt, 1989). Ett mer koncentrerat ägande leder till en lägre grad av övervakningsfokus och ökar således möjligheterna för styrelsen att fokusera på andra delar än att förbättra övervakning genom oberoende ledamöter (Westphal, 1998; Hillman & Dalziel, 2003; Fama & Jensen, 1983). Enligt resursberoendeteorin är rekrytering av expertis och kompetens en viktig del. Vi antar således att bolag med koncentrerat ägande leder till en högre grad av fokus på att rekrytera kompetenta aktörer med bra utbildning till styrelsen (Hillman et al, 2000; Peffer & Salancik, 1978; Lynall et al, 2003; Cheng et al, 2010). H2: Det finns ett positivt samband mellan ägarkoncentrationen och val av högutbildade ledamöter. Svenska styrelser idag representeras av 17 procent ledamöter med icke svensk bakgrund, trots att bolag borde kunna använda sig av internationell kompetens då många svenska företag har utbyten med företag i andra länder (Björkmo, 2008a; Oxelheim & Randoy, 2004). Peffer och Salancik (1978) talar om vikten av att skapa ett bra utbyte med omgivningen. Företagen anpassar sig till sin miljö och vill öppna kanaler med sin omgivning. Vissa förespråkare för resursberoendeteorin hävdar att styrelser bör föra samman företagets externa miljö för att minska på osäkerheten gentemot omgivningen (Lynall et al, 2003). Bolag som arbetar mycket med utlandet borde således rekrytera en högre andel ledamöter med utländsk bakgrund för att minska på osäkerheten gentemot omgivningen (Lynall et al, 2003; Hillman et al, 2000). 28
H3: Det finns ett positivt samband mellan bolagens utbyte med utlandet och deras val av styrelseledamöter med icke-svensk bakgrund. 3.2.2.2 Upper echelon teorin demografi och mångfald Styrelserna idag är en väldigt homogen grupp (Björkmo, 2008a). Avsnittet behandlar den homogena sammansättningen idag och upper echelon teorin. En mer kritisk diskussion om gruppdynamik och diversifierad sammansättning förs i avsnitt 3.5.1. Diskussionen kring mångfald och främst kvinnors representants i styrelser och företagsledningar är idag en utbred debatt. En intressant parallell drar Brandinger (2004) till att se likheter med ett fotbollslag. Brandinger (2004) menar att ingen fotbollstränare skulle sätta samman ett fotbollslag bestående av elva målvakter. Gustafsson (2008) menar att det inte finns någon anledning till att ha flera personer med samma kunskap utan att man istället bör söka andra typer av kompetens. Svenska styrelser representerades år 2008 av 17 procent ledamöter med icke svensk bakgrund, trots att företag borde kunna använda sig av internationell kompetens då många svenska företag har utbyten med företag i andra länder (Björkmo, 2008a; Oxelheim & Randoy, 2004). Genomsnittsåldern i svenska börsbolag var år 2008 55 år och 70 procent av alla styrelseledamöter var födda på 40 eller 50-talet (Björkmo, 2008a). Hambrick och Mason (1984) menar att äldre personer är mindre riskbenägna i sina beslut än yngre och att en blandning av olika åldrar är viktigt för att få olika synsätt. Stafsudds (2003) forskning visar att 81 procent av företagsledningen 2003 var mellan 41-55 år. Något som debatteras flitigt är avsaknaden av kvinnor i styrelser. Inför vårens årsstämmor 2010 så representerades svenska styrelser av 22,2 % kvinnor. Kvinnornas representants i valberedningarna hos Stockholmsbörsens samtliga valberedningar var dock endast 11 % (Valberedningsarbete i svenska börsbolag, 2010). Flera företag skriver i sin ägarpolicy och riktlinjer att man eftersträvar en jämn könsfördelning. Frågan är således om anledningen till det är att öka värdet för aktieägare då man tror att företaget presterar bättre eller om de är av legitimitetssträvan ur ett samhällsperspektiv (Björkmo, 2008a). Wellington (2003) 29