Analysrapport. för Hälso- och sjukvården i Västmanland. Programarbetet för sjukvårdens strukturförändring. Ur ett statistiskt perspektiv

Analysrapport för Hälso- och sjukvården i Västmanland Ur ett statistiskt perspektiv Programarbetet för sjukvårdens strukturförändring 2015-03-16_slutversion

I n n e h å l l FÖRORD BAKGRUND OCH SYFTE INLEDNING OCH AVGRÄNSNING 1. Befolkning Befolkningsutveckling Födda och döda Arbetslöshetsperspektiv Levnadsvanor Västmanlänningarnas hälsa Medellivslängd Dödsorsaker Sammanfattning 2. Hälsa och vård Vanligaste sjukdomarna/besvären i öppen och sluten vård Kvalitet - Medicinska resultat - Kvalitetsregister Vårdkonsumtion Läkemedel 3. Personal Antal anställda Arbetad tid Medelålder Rekrytering Pensionsavgångar Löner 4. Ekonomi Nettokostnad och produktionskostnad Kostnad hälso- och sjukvård KPP 5. Övrigt Hälsoekonomi 2

F ö r o r d Västerås sjukhus Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Landstingshuset För att planera hälso- och sjukvård behövs kunskap om länets förutsättningar, befolkningens hälsoläge, kostnader och andra indikatorer för hälsa. En jämförelse av länet med riket inom ett antal områden ger också vägledning till hur landstingets verksamheter kan utvecklas och förbättras. Allt samlat ger det bra planeringsförutsättningar för styrning och ledning av landstingets verksamhet och resurser. Sala sjukhus Köpings sjukhus Fagersta sjukhus 3

B a k g r u n d o c h s y f t e Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet ges företräde till vården. Därmed ska medborgarnas behov av hälso- och sjukvård vara utgångspunkten för styrning och ledning av landstingets verksamhet och resurser. Behov är inte detsamma som efterfrågan av vård och ofta överensstämmer inte behoven med det utbud som finns. För att bättre kunna planera och prioritera hälso- och sjukvårdens framtida utveckling behövs en helhetsbild av befolkningens behov. Syftet med analysrapporten är att ge ett stöd vid styrning och prioritering av landstingets resurser för att ge befolkningen vård efter behov. En vård som är av god kvalitet och kostnadseffektiv. Utgångspunkten har varit att se hälso- och sjukvården utifrån ett befolkningsperspektiv och inte utifrån landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. Andra användningsområden för rapporten kan vara input till processarbetet, underlag för landstingsplanen och förvaltningsplaner, underlag för planering av personal- och kompetensförsörjningsbehovet. Rapporten har tagits fram inom ramen för Landstingets Programarbete. En arbetsgrupp bestående av representanter från landstingets centrumbildningar och programkontoret har varit drivande i detta arbete. Inspiration har hämtats från Landstinget i Gävleborg och Kalmar län där man tagit fram planeringsunderlag och kunskapsunderlag för planering av Hälso- och sjukvården. En modell och ett arbetssätt för hur landstinget kontinuerligt ska arbeta med statistik och jämförelser är framtagen och resultatet ska användas i landstingets ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Även här har inspiration hämtats från Kalmar där de under många år arbetat strukturerat med att införa ett utvecklat arbetssätt för att ta hand om statistik från Öppna jämförelser. 4

I n l e d n i n g o c h a v g r ä n s n i n g Analysrapporten omfattar jämförelser inom ett antal områden som befolkningsutveckling, vårdkonsumtion, hälsa, medicinska resultat, läkemedel, personal, ekonomi m fl. Rapporten är avgränsad till att gälla hälso- och sjukvård. Uppgifterna är hämtade från statistikkällor hos SKL, Socialstyrelsen, Nysam, Öppna jämförelser, kvalitetsregister m.fl. inom ett antal statistikområden. Jämförelserna har gjorts utifrån ett urval av all tillgänglig statistik med utgångspunkt från områden som avviker eller på annat sätt tydligt utmärker Västmanland från andra jämförande landsting. Jämförelserna har gjorts gentemot andra landsting och anpassats utifrån statistikkällans uppbyggnad vilket förklarar att det finns skillnader i vilka jämförandelandstingen är i de olika avsnitten. I vissa fall är jämförelser gjorda gentemot riket som helhet, där det inte går att jämföra med andra enskilda landsting. Uppgifterna är hämtade ur publicerade och senast tillgängliga källor. Det förklarar också att jämförelsetidpunkterna skiljer sig åt mellan de olika områdena. Målet är att uppgifterna ska uppdateras varje år och användas i uppföljning, utvärdering och planering av landstingets verksamheter. Fullständig revidering av analysrapporten behöver inte göras varje år. Den statistik som levereras till statliga myndigheter används i nationella jämförelser och forskning och utveckling. Samma statistik används internt för planering, ledning och styrning. För att statistiken ska kunna användas som beslutsunderlag såväl internt som externt krävs att den är av god kvalitet. Idag finns kvalitetsbrister som gör att viss statistik kan ifrågasättas. Ett landstingsövergripande ansvar för uppföljning av vårdproduktion behöver tydliggöras. Det är också av stor vikt att det finns ett uttalat ansvar för att registreringen sker korrekt i våra journalsystem och att begrepp och processflöden är standardiserade. Exempel på sådan registrering är diagnossättning, kontaktregistrering och vårddokumentation. Jämförelserna i denna rapport baseras i många fall inte på ett slumpmässigt urval, utan på totala antalet observationer inom en tidsperiod. Detta gäller för alla jämförelser som har Socialstyrelsens hälsodataregister som källa och för flera av de som har kvalitetsregister som källa. Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid på grund av att utfallet måste ses som ett av flera möjliga utfall från en process som innehåller slump. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95% konfidensintervall. Även för rikets värden finns en slumpmässig variation över tid, om än mindre. Också rikets värde redovisas i de flesta fall med konfidensintervall i diagrammen. Observera att konfidensintervallen inte avspeglar annan osäkerhet, till exempel den som beror på att återgivna data inte med säkerhet är representativa, eftersom urvalet kan vara snedfördelat. 5

1. Befolkningen 6

B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g Prognos över befolkningsutvecklingen i Västmanlands län 2009-2030 Antal personer Västmanland har sedan 2008 haft en mycket positiv befolkningstillväxt. Prognosen över befolkningsutvecklingen baseras på in- och utflyttning, fruktsamhet och dödlighet. Arbetsmarknad, kommunikationer, bostadsbyggande, studiemöjligheter med mera används som bakgrundsvariabler i bedömningarna. Tre alternativa utvecklingsmönster presenteras. Låg, medel eller huvudalternativet och hög till växt. Den faktiska tillväxten ligger över den av länsstyrelsen beräknade. Befolkningspyramid för Västmanlands län 31-12-2013 Västmanland har en hög befolkningstillväxt. Landstinget måste planera för dessa variationer och anpassa vården efter befolkningens behov. K ä l l a : L ä n s s t y r e l s e n s r a p p o r t s e r i e 2 0 0 9 : 1 0 7

B e f o l k n i n g e n i V ä s t m a n l a n d s k o m m u n e r Några fakta om kommunerna i Västmanland, år 2014 Kommun Befolkning (antal) 2014 Befolkningförändring 2009-2014 (%) Medelålder (år) 2014 Utrikesfödda (%) 2014 Arboga 13 631 2,5 44,2 12,3 Fagersta 13 133 7,2 42,9 24,1 Hallstahammar 15 596 3,1 43,3 18,5 Kungsör 8 269 1,0 43,8 14,7 Köping 25 376 2,1 43,5 19,0 Norberg 5 719-0,2 45,0 13,3 Sala 21 925 2,9 43,7 10,7 I Västmanland fanns 261 703 invånare den 31 december 2014. Befolkningen ökade med 4,1% mellan åren 2009 och 2013. Medelåldern i Västmanland är något högre (42,3 år) än i riket i helhet (41,2 år). 18,2% av invånarna är födda utomlands, vilket är högre än i riket i helhet (16,5%). Drygt hälften av invånarna bor i Västerås kommun. Befolkningsökningen har procentuellt sett varit störst i Fagersta och Västerås. Medelåldern varierar från 41,0 år i Västerås till 46,6 år i Skinnskatteberg. Andelen utrikesfödda är högst i Fagersta (24,1%) och lägst i Sala (10,7%). Skinnskatteberg 4 434-2,9 46,6 17,5 Surahammar 9 918-0,7 44,3 19,5 Västerås 143 702 5,7 41,0 19,5 Västmanland 261 703 4,1 42,3 18,2 Riket 9 747 355 4,4 41,2 16,5 Det finns stora skillnader i befolkningsstorlek och sammansättning mellan länets kommuner. K ä l l a : S C B 8

B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g i V ä s t m a n l a n d s k o m m u n e r Befolkningen i Västmanlands län har en positiv befolkningsutveckling. Det är framförallt de större kommunerna som har en stark befolkningsökning. De tre av de mindre, Skinnskatteberg, Surahammar och Norberg har dock en svagt minskande befolkning. Västmanland har sedan 2008 haft en mycket positiv befolkningstillväxt. Tillväxten har fortsatt under 2014. Även om befolkningsökningen har avstannat något under 2014 ligger ökningen i snitt på ca 1% på årsbasis under perioden. K ä l l a : S C B 9

B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g f l y t t n i n g a r o c h i n v a n d r i n g Flyttningar till och från Västmanland 1997-2014 Västmanland har ett ökat antal personer som flyttar till länet. Tendensen har sedan 2010 varit en kraftigt ökande inflyttning. Den trenden verkar bestå även under de närmast åren med en ännu kraftigare ökning av inflyttningen. Invandringsöverskott 1997-2013 Västmanland precis som övriga län i Sverige har en ökad invandring under senare år. Ökningen kommer att bestå under de närmaste åren. Historiskt sätt så har återvändande svenskar varit den största gruppen invandrare till Sverige. Västmanland har både inflyttningsöverskott och invandringsöverskott. Invandring Utvandring 10

F ö d d a o c h d ö d a Födelseöverskott Länet har sedan 2008 ett födelseöverskott, dvs fler levande födda barn än döda personer. Antalet födda barn beräknas att plana ut under den nästa tio års perioden, innan nästa baby-boom kommer. Antal levande födda och antal döda i Västmanland under 2007-2014 i absoluta tal Fler föds än dör i länet. K ä l l a : S C B 11

A r b e t s l ö s h e t s p e r s p e k t i v Andel (%) arbetslösa i Västmanland och riket 2003-2014, 16-64 år, 12-mån medelvärde % Arbetslöshet utgör en påfrestning på individens hälsa. Arbetslösa har till exempel sämre självskattad hälsa och högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än förvärvsarbetande. Andelen arbetslösa har varit något högre i Västmanland än i riket under 2000-talet. Det syns en tydlig ökning av andelen arbetslösa mellan åren 2008 och 2009 då en internationell lågkonjunktur nådde Sverige. Därefter har andelen stabiliserats på en något högre nivå än tidigare. Andelen arbetslösa är högre i Västmanland än i riket K ä l l a : A r b e t s f ö r m e d l i n g e n 12

R ö k n i n g Andel (%) dagligrökare i åldersgruppen 18-79 år i Västmanland år 2000, 2004, 2008 och 2012 uppdelat på kön. % Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna. Tobaksrökning mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar och många sjukdomar antingen orsakas eller förvärras av rökning. Detta gäller bland annat lungcancer, hjärtinfarkt, slaganfall, benskörhet, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och tandlossning. Omkring 7 000 personer dör årligen i Sverige till följd av rökning. Totalt är det 12% av västmanlänningarna i åldern 16-84 år som uppger att de röker dagligen. Detta motsvarar närmare 24 000 personer i länet. Andelen är något högre (13%) bland kvinnor än bland män (10%). Rökning är vanligast i åldern 50-64 år. Rökning har tidigare minskat i den vuxna befolkningen. I Västmanland minskade andelen dagligrökare från 16% till 12% i åldersgruppen 18-79 år mellan åren 2000 och 2008. Däremot har andelen inte minskat mellan åren 2008 och 2012. Rökning är ungefär lika vanligt i Västmanland som i riket i helhet. Sju av tio dagligrökare i länet anger att de vill sluta röka. Närmare hälften av dem anger att de behöver stöd för att sluta röka. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 3 13

Ö v e r v i k t o c h f e t m a % Andelen vuxna med fetma i länet är högre än i riket och fetman har ökat. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i många andra länder i västvärlden. Övervikt ökar risken för hjärt- kärlsjukdom, stroke och diabetes, speciellt om övervikten är koncentrerad som bukfetma. Kraftigt överviktiga har dessutom betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Övervikt definieras med hjälp av BMI (body mass index). BMI beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilo med den kvadrerade längden i meter (kg/m2). Enligt Världshälsoorganisationen definieras övervikt som BMI >25 kg/m2 och fetma (kraftig övervikt) som BMI >30 kg/m2. Drygt hälften (60%) av männen 16-84 år i Västmanland och nästan hälften av kvinnorna (47%) har övervikt eller fetma. Andelen med fetma är 17% både bland män och kvinnor i länet. Fetma är vanligare i Västmanland än i riket i helhet, där 14% av personer 16-84 år har fetma. Andelen med fetma har ökat i länet. Från år 2000 har andelen ökat med 7 procentenheter till år 2012. Detta innebär att det fanns cirka 14 000 fler vuxna med fetma i länet år 2012 jämfört med år 2000. Övervikt och fetma är inte alls lika stort problem bland barn och ungdomar som bland vuxna. Bland ungdomar hade var femte pojke (20%) och var tionde flicka (11%) i årskurs 9 övervikt eller fetma år 2014. Andelen ökade bland pojkar mellan åren 2004 och 2012, men har inte ökat sen dess. Bland flickor har andelen varit oförändrad under tiden. K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 3 14

V ä s t m a n l ä n n i n g a r n a s h ä l s a Andelen (%) med bra hälsa, värk i skuldror, nacke eller axlar, högt blodtryck, nedsatt psykiskt välbefinnande eller fetma bland kvinnor och män 16-84 år i Västmanland jämfört med riket. % Fetma och högt blodtryck är vanligare i Västmanland än i riket. Detsamma gäller för värk i rörelseorganen bland kvinnor. Har västmanlänningar sämre eller bättre hälsa än riket i genomsnitt? Västmanlänningarnas hälsa är på många sätt jämförbar med riket som helhet. Hjärtinfarktdödligheten och medellivslängden ligger på samma nivå i Västmanland som i riket. Vad gäller hälsa, så visar bland annat ohälsotalet att hälsan är något sämre i länet än i riket i helhet. Skillnaden mot riket är större bland kvinnor än bland män. Eftersom undersökningen Hälsa på lika villkor genomfördes på samma sätt i Västmanland som nationellt år 2012 kan förekomsten av vissa hälsobesvär hos vuxna i länet jämföras med riket. Enligt resultaten ligger den självskattade hälsan i länet på samma nivå som i riket bland män, medan västmanländska kvinnor rapporterar något sämre hälsa än kvinnor i riket. Detsamma gäller för värk i rörelseorganen. Både bland män och kvinnor är högt blodtryck och fetma vanligare i Västmanland än i riket. Däremot ligger andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande på samma nivå som i riket i helhet. K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 15

V ä s t m a n l ä n n i n g a r n a s h ä l s a Ohälsotalet för kvinnor och män i Västmanland jämfört med riket åren 2003-2013 % Psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen står tillsammans för närmare 60% av utbetalda dagar i sjukförsäkringen. Ohälsotal Antalet sjukskrivningar ökade kraftigt i slutet av 1990- talet. Detta berodde till stor del på en ökning i sjukskrivningar för psykiska besvär. Även antalet förtidspensionerade ökade. För att mäta sjukskrivningar och förtidspensioner används måttet ohälsotal. Ohälsotal anger antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Ohälsotalet är högre i Västmanland (29,4 år 2013) än i riket (26,8). Skillnaden mot riket är större bland kvinnor än bland män. Ohälsotalet har minskat både i riket och i länet de senaste åren, speciellt efter regelförändringen som infördes år 2008. I Västmanland minskade ohälsotalet från 40,8 år 2008 till 30,1 år 2012. De två vanligaste sjukdomsgrupperna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning är psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen. Dessa diagnosgrupper står tillsammans för närmare 60% av utbetalda dagar i sjukförsäkringen. Kvinnor har ett högre ohälsotal än män, vilket förklaras av att dessa sjukdomar är vanligare bland kvinnor än bland män. Västmanland har högre ohälsotal än riket, speciellt bland kvinnor. K ä l l a : F ö r s ä k r i n g s k a s s a n 16

U t b i l d n i n g s n i v å o c h m e d e l l i v s l ä n g d k v i n n o r Medellivslängd vid födseln 2009-2013 Andel med eftergymnasial utbildning minst 3 år 2013, 16 år och äldre Västernorrland Gävleborg Gotland Västerbotten Södermanland Örebro Värmland Norrbotten Jämtland Dalarna Kalmar Östergötland Västmanland Västra Götaland Riket Skåne Blekinge Jönköping Uppsala Stockholm Kronoberg Halland Medellivslängden är 83,5 år hos kvinnor i Västmanland. 81,5 82 82,5 83 83,5 84 84,5 85 Medellivslängden är ett samlat mått på dödlighet i befolkningen. Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består. Under åren 2009-2013 var den förväntade medellivslängden 83,6 år för kvinnor i riket. I Västmanland var den förväntade medellivslängden nästan densamma: 83,5 år för kvinnor. Medellivslängden är längst i länen med hög socioekonomisk status/ utbildningsnivå och kortast i länen med låg socioekonomisk status/utbildningsnivå. Medellivslängden har ökat med 6,6 år för kvinnor i riket sedan 1970. Ökningen har fortsatt även de senaste åren. En stor del av ökningen beror på minskad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar. K ä l l a : S C B 17

U t b i l d n i n g s n i v å o c h m e d e l l i v s l ä n g d m ä n Medellivslängd vid födseln 2009-2013 Andel med eftergymnasial utbildning minst 3 år 2013, 16 år och äldre Norrbotten Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Södermanland Jämtland Kalmar Västerbotten Blekinge Gotland Västmanland Riket Skåne Västra Götaland Dalarna Östergötland Stockholm Jönköping Kronoberg Halland Uppsala Medellivslängden är 79,6 år hos män i Västmanland. 77 77,5 78 78,5 79 79,5 80 80,5 81 Medellivslängden är ett samlat mått på dödlighet i befolkningen. Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består. Under åren 2009-2013 var den förväntade medellivslängden 79,7 år för män i riket. I Västmanland var den förväntade medellivslängden nästan densamma: 79,6 år för män. Medellivslängden är längst i länen med hög socioekonomisk status/ utbildningsnivå och kortast i länen med låg socioekonomisk status/utbildningsnivå. K ä l l a : S C B 18

D ö d s o r s a k e r Dödsorsaker i Västmanland 2012, andel (%) 13,5 4,8 4,9 38,9 5,1 7 Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Andningsorganens sjukdomar Nervsystemets sjukdomar Skador Psykiska sjukdomar Övriga Cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer är de vanligaste dödsorsakerna och svarar tillsammans för ca 65% av alla dödsfall. 25,8 Under år 2012 avled 2 640 personer i Västmanland (under 2013 avled 2 509 personer i Västmanland). I Socialstyrelsens Dödsorsaksregister kategoriseras samtliga döda efter den underliggande dödsorsaken. Dödsorsakerna redovisas samlad till aktuellt huvudkapitel där gruppen övriga består av flertal huvudkapitel enligt ICD-10. Den vanligaste dödsorsaken totalt sett är cirkulationsorganens sjukdomar, främst ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar. Tumörer är den näst vanligaste dödsorsaken. Cirkulationsorganens sjukdomar och tumörer svarar tillsammans för ca 65% av alla dödsfall både i riket och länet. Dödligheten i psykiska sjukdomar innefattar främst olika typer av demens samt beteendestörningar orsakade av missbruk. Kvinnor har något större andel som dör av psykiska sjukdomar, medan män har en större andel som dör av skador. K ä l l a : D ö d s o r s a k s r e g i s t r e t, S o c i a l s t y r e l s e n 19

S a m m a n f a t t n i n g Västmanland har sedan 2008 haft en mycket positiv befolkningstillväxt. Befolkningen ökar mestadels på grund av att fler personer flyttar in än ut ur länet, men även på grund av födelseöverskott. Befolkningen har högre medelålder och något lägre utbildningsnivå än riket i helhet. Det finns stora skillnader i befolkningsstorlek och sammansättning mellan länets kommuner. Hälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer så som på individ-, grupp- och samhällsnivå (se figur 1). En del är påverkbara t.ex. via politiska beslut, medan andra handlar mer om individens egna val. Även om individens egna val har stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg att politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val, är faktorer som till stor del ligger på samhälls- och strukturnivå. Att se på hälsa ur ett livscykelperspektiv har gett ny kunskap om betydelsen av barndom och uppväxtvillkor för hälsan i befolkningen. Under vuxenperioden står arbets- och familjelivet i centrum, medan tillvaron förändras på ålderns höst. Dessa perioder uttrycker sig bland annat i att hälsan skiljer sig mellan olika åldrar. Västmanlänningarnas hälsa är på många sätt jämförbar med riket som helhet. Kvinnor i Västmanland har dock något sämre självskattad hälsa och mer värk i rörelseorganen än kvinnor i riket i genomsnitt. För både män och kvinnor gäller att fetma och högt blodtryck är vanligare i länet än i riket. Andelen med sjuk- och aktivitetsersättning är högre i länet än i riket, i synnerhet bland kvinnor. Källa: Västmanlänningarnas hälsa 2014, www.ltv.se/halsa2014 20

2. Hälsa och vård 21

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a / b e s v ä r e n i ö p p e n v å r d Högt blodtryck Värk i rörelseorganen Psykiska besvär Astma och allergier Högt blodtryck är den oftast förekommande orsaken till läkarkontakt i öppen vård. Högt blodtryck är den oftast förekommande orsaken till läkarkontakt i öppen vård i riket. Andelen med högt blodtryck ökar med ålder. I Västmanland har en tredjedel i åldersgruppen 50-64 år och hälften i åldersgruppen 65-84 år högt blodtryck. Rörelseorganens sjukdomar är den sjukdomsgrupp som tillsammans med psykisk ohälsa orsakar mest sjukfrånvaro och flest sjuk- och aktivitets-ersättningar i Sverige. Över hälften av kvinnor och en tredjedel av män i länet rapporterar värk i skuldror, nacke eller axlar (lätta eller svåra besvär). Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är 20% bland kvinnor och 15% bland män. Värk i rörelseorganen är vanligast bland kvinnor i övre medelåldern medan psykiska besvär förekommer oftare bland unga kvinnor. En tredjedel av vuxna har någon form av allergi. Astma och allergier är också det vanligaste hälsobesväret bland barn. Astma tillhör de fem oftast före-kommande orsakerna till läkarkontakter i öppen vård i Sverige. Det finns ingen tillgänglig statistik på hur många besök dessa åkommor orsakar i Västmanland. Dessa sjukdomar och besvär har inte blivit mindre vanliga i befolkningen mellan åren 2000 och 2012 i länet och andelen med högt blodtryck har till och med ökat. Eftersom högt blodtryck är vanligare i länet än i riket kan det antas orsaka fler besök i länet än i riket i genomsnitt. Detsamma gäller värk i rörelseorgan bland kvinnor. För psykiska besvär samt astma och allergier finns ingen större skillnad i förekomsten mellan länet och riket. K ä l l o r : D i a g n o s - o c h r e c e p t u n d e r s ö k n i n g e n, L I F F a k t a 2 0 0 3, F o l k h ä l s o r a p p o r t 2 0 0 5 s a m t L i v o c h h ä l s a 2 0 0 0 o c h H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 22

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a / b e s v ä r e n i ö p p e n v å r d Värk i rörelseorganen Andel (%) som har värk i skuldror, nacke eller axlar (lätta eller svåra besvär) i Västmanland och riket år 2012 uppdelat på ålder och kön. Värk i rörelseorganen är ofta arbetsrelaterad och symtom på fysisk överbelastning. Även psykologiska faktorer såsom stress och oro bidrar till värk i rörelseorganen. Värk i rörelseorganen blir vanligare med stigande ålder. I alla åldrar är det vanligare bland kvinnor än bland män. Personer med förgymnasial utbildning har värk i rörelseorganen i större utsträckning än personer med eftergymnasial utbildning. Värk i skuldror, nacke eller axlar är det mest förekommande symtomet i rörelseorganen. Drygt hälften av kvinnorna och drygt en tredjedel av männen i Västmanland anger att de har värk i skuldror, nacke eller axlar (lätta eller svåra besvär). Andelen ökar upp till pensionsåldern men minskar därefter. Värk i skuldror, nacke eller axlar är vanligast bland kvinnor 50-64 år K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 23

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a / b e s v ä r e n i ö p p e n v å r d Psykiska besvär Psykiska besvär blev vanligare i Sverige under 1990- talet. Ökningen av ängslan, oro, ångest och sömnsvårigheter har skett i åldrarna upp till pensionsåldern. Den största ökningen skedde bland yngre kvinnor (16-34 år), där andelen i stort sett fördubblats sedan Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande i Västmanland och riket år 2012 uppdelat på ålder och kön. 1980-talet. Under 2000-talet har andelen inte ökat. I undersökningen Hälsa på lika villkor användes en välkänd metod, General Health Questionnaire (GHQ-12), för att mäta det psykiska välbefinnandet i befolkningen. Totalt uppskattas 20% av kvinnorna och 15% av männen i åldern 16-84 år i Västmanland ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Detta motsvarar förekomsten i riket. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligast i den yngsta åldersgruppen. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är högst bland arbetslösa och personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Även bland långtidssjukskrivna är detta vanligt. Mellan åren 2000 och 2012 har det inte skett någon förändring i andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande, varken för män eller för kvinnor. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland yngre kvinnor än bland män och äldre kvinnor. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande skiljer sig inte mellan länet och riket. K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 24

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a / b e s v ä r e n i ö p p e n v å r d Högt blodtryck Andel (%) som anger att de har högt blodtryck i Västmanland och riket år 2012 uppdelat på ålder och kön. Högt blodtryck är den oftast förekommande orsaken till läkarkontakt i öppen vård och en av de mest kända riskfaktorerna för cirkulationsorganens sjukdomar. I Västmanland anger 24% av vuxna att de har högt blodtryck. Högt blodtryck är lika vanligt bland kvinnor som bland män, däremot är andelen med högt blodtryck högre i Västmanland än i riket (20%). Andelen med högt blodtryck ökar kraftigt med stigande ålder. En tredjedel i åldersgruppen 50-64 år och nästan hälften i åldersgruppen 65-84 år anger att de har högt blodtryck. I länet anger 23% av vuxna att de använder blodtrycksmedicin. Användning av blodtrycksmedicin ökade kraftigt mellan åren 2000 och 2008, från 12% till 19% i åldersgruppen 18-79 år. År 2012 var formuleringen av frågan inte exakt densamma, men resultatet pekar på att andelen ökat ytterligare. En tredjedel i åldersgruppen 50-64 år och nästan hälften av äldre anger att de har högt blodtryck. Högt blodtryck är den oftast förekommande orsaken till läkarkontakt i öppen vård. K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 25

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a / b e s v ä r e n i ö p p e n v å r d Astma och allergier Andel (%) som rapporterar att de har någon allergi i Västmanland och riket år 2012 uppdelat på ålder och kön. Allergisjukdomar är mycket vanligt förekommande i den svenska befolkningen. En tredjedel av vuxna i Sverige anger att de har någon allergi. Astma, hösnuva, eksem och nässelfeber är några vanliga allergier. I Västmanland anger 11% av vuxna att de har astma. Detta motsvarar närmare 22 000 personer i länet. Kvinnor (12%) rapporterar astma i något större utsträckning än män (9%). Det finns inga större skillnader i förekomsten av astma mellan åldersgrupperna. Västmanland skiljer sig inte heller från riket vad gäller förekomsten av astma. 35% av kvinnorna och 30% av männen i länet rapporterar att de har någon form av allergi. Allergier är vanligast i åldrarna 16-49 år och avtar med ökande ålder. Andelen med allergier är densamma i Västmanland såsom i riket. En tredjedel av vuxna i länet har någon form av allergi. K ä l l a : H ä l s a p å l i k a v i l l k o r 2 0 1 2 26

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a i s l u t e n v å r d Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Skador Vad gäller sluten vård så ser sjukdomspanoramat annorlunda ut jämfört med öppen vård. De fyra stora sjukdomsgrupperna är psykiska sjukdomar, cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador, som tillsammans står för 53% av alla vårddagar i Västmanland. I riket är motsvarande andel 55%. Medelvårdtiden varierar dock för olika sjukdomar och därmed även antalet patienter. Cirkulationsorganens sjukdomar och skador står för största antalet patienter totalt. Bland kvinnor var dock antalet patienter för graviditet, förlossning och barnsängstid 2 900 år 2012 och utgör därmed den största gruppen patienter. Medelvårdtiden för samtliga diagnoser är 5,4 dagar i länet och 5,2 dagar i riket. Vårdtid i sluten vård för de fyra största sjukdomsgrupperna i Västmanland år 2012. Sjukdomsgrupp * Vårdtid (dagar) Antal patienter Vårdtillfällen Medelvårdtid (dagar) Psykiska sjukdomar 38 800 2 000 1 300 19,0 Cirkulationsorganens 34 700 6 300 4 300 5,5 sjukdomar Tumörer 24 700 3 600 2 100 6,9 Skador 19 400 4 200 3 400 4,7 Samtliga diagnoser 223 200 41 400 25 690 5,4 * Inkluderar rättspsykiatrin K ä l l a : S o c i a l s t y r e l s e n s s t a t i s t i k d a t a b a s e r 27

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a i s l u t e n v å r d Psykiska sjukdomar Antal vårdtillfällen för psykiska sjukdomar ( inkl. rättspsykiatrin) i sluten vård per 100 000 invånare bland kvinnor och män i Västmanland och riket 2003-2012. Psykiska störningar medför omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för individen. De utgör också en stor belastning på sjukvård, socialtjänst och sjukförsäkring. De vanligaste formerna av psykiska störningar är för kvinnor depression och ångesttillstånd och för män alkoholberoende. Omkring 1,5% av befolkningen lider av allvarliga psykiska störningar i form av psykoser, varav en tredjedel utgörs av sjukdomen schizofreni. Andelen med allvarliga psykiska sjukdomar har inte ökat. Förekomsten av demens bland personer 65 år och äldre uppskattas till cirka 8%. Risken att insjukna i demens ökar kraftigt i höga åldrar, var tredje person över 90 år uppskattas ha demens. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Förekomsten av psykiska sjukdomar totalt i befolkningen är svårt att uppskatta. Konsumtionen av sluten vård för dessa sjukdomar har ökat under 2000-talet i riket men minskat i Västmanland de senaste åren. På grund av omstruktureringar inom vården ger vårdstatistiken ingen bra bild av sjukdomsförekomsten. Psykiska sjukdomar orsakar flest vårddagar i sluten vård i länet. K ä l l a : S o c i a l s t y r e l s e n s s t a t i s t i k d a t a b a s e r 28

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a i s l u t e n v å r d Cirkulationsorganens sjukdomar Antal nya fall i akut hjärtinfarkt per 100 000 män och kvinnor i Västmanland och i riket, åren 2003-2012 (åldersstandardiserade värden, 20-85+ år). Cirkulationsorganens sjukdomar är ett av de absolut största folkhälsoproblemen i Sverige. Under de senaste årtiondena har dödligheten i hjärtinfarkt i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat en tredjedel. Det beror på att färre insjuknar och att fler överlever en infarkt eller stroke. Minskad rökning och lägre blodfettsnivåer anses ha bidragit till den minskande risken för cirkulationsorganens sjukdomar. Bättre behandlingsmetoder har haft stor betydelse för att dödligheten i hjärtinfarkt sjunkit kraftigare än risken att insjukna. Män har en betydligt större risk att insjukna i hjärtinfarkt än kvinnor. Sociala skillnader i risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt är stora. Personer med låg utbildning har nästan dubbelt så stor risk att få hjärtinfarkt än personer med hög utbildning. År 2012 diagnostiserades 961 nya fall av hjärtinfarkt i Västmanland. Antalet nya fall per 100 000 personer i Västmanland ligger på ungefär samma nivå som i riket. Insjuknande i hjärtinfarkt minskar i riket och länet. K ä l l a : S o c i a l s t y r e l s e n s s t a t i s t i k d a t a b a s e r 29

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a i s l u t e n v å r d Tumörer Antal nya cancerfall per 100 000 män och kvinnor i Västmanland och i riket, åren 2003-2012 (åldersstandardiserade värden). Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdom för både män och kvinnor. Två fall av tre inträffar efter 65 års ålder. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos i dag förväntas dock leva lika länge som sina jämnåriga. Framförallt tidigare upptäckt, men också förbättrade behandlingsmetoder, ökar överlevnaden. Allt fler lever med cancer. Detta beror dels på en ökning av nya cancerfall, förbättrad överlevnad samt att det blir allt fler äldre i befolkningen. Närmare 25% av alla cancerfall orsakas av tobaksrökning. Lungcancer är den tredje vanligaste cancertypen och en av dem som har sämst prognos. Årligen insjuknar 100-120 personer i länet i lungcancer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. År 2012 diagnostiserades totalt 1614 nya cancerfall i Västmanland. Sedan år 2004 har cancerinsjuknande legat på något lägre nivå i Västmanland än i riket. Dödligheten i cancer har legat på samma nivå i Västmanland såsom i riket men varierar något de senaste åren. Cancer drabbar framförallt äldre. K ä l l a : S o c i a l s t y r e l s e n s s t a t i s t i k d a t a b a s e r 30

V a n l i g a s t e s j u k d o m a r n a i s l u t e n v å r d Skador Antal vårdtillfällen för skador i sluten vård bland kvinnor och män i Västmanland år 2012 uppdelat på ålder. Skador bidrar till en stor belastning av hälso- och sjukvården. Ofta leder skadorna till långvarigt lidande och nedsatt funktionsförmåga hos den enskilde. Dödligheten i skador har minskat de senaste decennierna. Skador är fortfarande den främsta dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna i Sverige. Bland äldre i befolkningen utgör skador ett stort hälsoproblem. Risken för fallskador ökar dramatiskt med stigande ålder och frakturer till följd av fallskador är den vanligaste typen av skador bland äldre personer. Kvinnor drabbas oftare än män. Huvuddelen av fallskadorna bland personer över 85 år inträffar inomhus, i hemmiljön eller på sjukhem eller äldreboende. Bland de yngre pensionärerna sker däremot hälften av skadorna utomhus. Benskörhet, fysisk inaktivitet, näringsbrist och rökning är riskfaktorer för höftfrakturer. Drygt 3 400 personer vårdades för skador i sluten vård i Västmanland år 2012, varav 46% var 65 år eller äldre. Antalet vårdtillfällen för skador är högre bland män än bland kvinnor upp till 70-års ålder, men efter 80-års ålder mycket högre bland kvinnor än bland män. Skador drabbar mest kvinnor över 80 år. K ä l l a : S o c i a l s t y r e l s e n s s t a t i s t i k d a t a b a s e r 31

Ö p p n a j ä m f ö r e l s e r Rapportserien Öppna jämförelser redovisas årligen indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. 2014 års rapport är den nionde rapporten med jämförelser mellan landsting av medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Öppna jämförelser baseras på nationellt tillgänglig statistik om hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är gemensamt ansvariga för arbetet. Ett av syftena med öppna jämförelser är att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn. Allmänheten, både som medborgare och patienter, har rätt att få information om verksamhetens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser ger underlag för den offentliga och politiska debatten om hälso- och sjukvården och förbättrar därmed även förutsättningarna för ansvarsutkrävande. Ett annat syfte är att bidra till hälso- och sjukvårdens ledning och styrning. Jämförelserna ska sporra landstingen till fördjupande analyser och uppföljningar samt bidra till lärande mellan dem. Lokala förbättringsarbeten kan initieras utifrån resultat i öppna jämförelser. Öppna jämförelser har sin främsta betydelse som underlag för förbättringsarbete på verksamhetsnivå. Då är det de enskilda indikatorerna inom relevanta områden som står i centrum. Det är dock viktigt att lyfta fram att det finns områden med mycket bra resultat, exempel är hjärtsjukvården, strokesjukvården, reumatisk sjukvård, bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. I detta avsnitt har vi valt att tydliggöra viktiga områden för hälso- och sjukvården i Västmanland där förbättringar är nödvändiga. 32

F ö r t r o e n d e f ö r v å r d c e n t r a l e r Här presenteras befolkningens förtroende för vårdcentraler eller motsvarande, oavsett om man under de senaste sex månaderna haft kontakt med en vårdcentral eller inte. Indikatorn visar andelen som uppgett sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för vårdcentral i det egna landstinget av totalt antal som svarat. Totalt: Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarnade, 2013 Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Vårdbarometern 2014 indikerar en viss förbättring Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 33

F ö r t r o e n d e f ö r s j u k v å r d e n Indikatorn är hämtad från befolkningsundersökningen Vårdbarometern och visar andel som har mycket stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i det egna landstinget/ regionen. Totalt: Andel i befolkningen som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver, 2013 Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Vårdbarometern 2014 indikerar en förbättring Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 34

U p p l e v d t e l e f o n t i l l g ä n g l i g h e t 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst och idag är alla Sveriges landsting och regioner anslutna. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. Cirka 6 miljoner ringer 1177 varje år. Tjänsten 1177 ägs av alla landsting och regioner. Indikatorn är hämtad från befolkningsundersökningen Vårdbarometern och speglar andelen patienter som upplever en god tillgänglighet till 1177. Totalt: Andel patienter som upplever en god tillgänglighet till 1177, 2013 Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 35

U n d v i k b a r i n l ä g g n i n g Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter med de utvalda sjukdomstillstånden/diagnoserna får ett optimalt omhändertagande i den öppna vården, så kan man generellt sett påverka vissa inläggningar på sjukhus. Det kan handla om både förebyggande arbete, primärvård och annan öppen vård. Kvinnor: Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen/100 000 invånare, 2013 Män: Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen/100 000 invånare, 2013 Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket för män och i nivå med riket för kvinnor Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 36

Ö v e r b e l ä g g n i n g a r Världen över har det skett en övergång från slutna vårdformer till mer öppenvård, vilket bidragit till bättre medicinska resultat och en effektivisering av vården. Sverige ligger långt fram i denna utvecklingsprocess. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande problem med överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Totalt: Antal överbeläggningar/100 disponibla vårdplatser, okt 2013 sep 2014 Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 37

T r y c k s å r Ett trycksår är en lokal skada i hud eller underliggande vävnad vanligtvis över benutskott och är ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Tryck uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget. Kroppsdelar där ben ligger nära hud, såsom hälar och korsben, är speciellt utsatta. Trycksår innebär onödigt lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. De flesta trycksår går att undvika med förebyggande åtgärder, som till exempel tryckavlastande madrass, hälavlastning, och planerad lägesändring i stol och säng. Totalt: Andel patienter med trycksår, mars 2014. Avser patienter i sluten vård Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 38

V å r d r e l a t e r a d e i n f e k t i o n e r En vårdrelaterad infektion (VRI) definieras i ett kunskapsunderlag från Socialstyrelsen som varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppenvård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Urinvägsinfektioner, lunginflammation och hud- och sårinfektioner är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. Det finns evidens för att en hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler hos vårdpersonalen bidrar till en minskad smittspridning. Totalt: Andel patienter med vårdrelaterad infektion, våren 2014. Avser patienter i sluten vård Västmanland är statistiskt sett i nivå med riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 39

L u n g c a n c e r Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och år 2012 fick sammanlagt 3 621 personer lungcancer, 1 798 kvinnor och 1 823 män. Ungefär hälften av alla som insjuknar är över 70 år och mindre än 1 procent är under 40 år. Varje år dör ungefär 3 500 personer i sjukdomen och lungcancer är därmed den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Den dominerande orsaken är rökning. Totalt: Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer, 2008 2012. Avser patienter 30 89 år vid diagnos Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 40

V å r d i l i v e t s s l u t s k e d e S m ä r t s k a t t n i n g INLEDNING Palliativ vård avser de lindrande åtgärder som kan vidtas när det inte längre finns någon botande behandling att erbjuda. Vissa människor lever med en obotlig sjukdom i åtskilliga år, medan andra är fria från symtomgivande sjukdom ända till det är mycket kort tid kvar att leva. Det är därmed viktigt att konstatera att palliativ vård är mer än vård i livets sista veckor. En procent av befolkningen, eller drygt 90 000 personer, dör i Sverige varje år. Totalt: Andel patienter vars smärta skattats med validerat smärtskattningsinstrument sista levnadsveckan Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Indikatorn visar andelen dödsfall där smärtskattning med smärtskattningsinstrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument använts sista levnadsveckan för döende patienter. Alla diagnoser ingår. Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 41

V å r d i l i v e t s s l u t s k e d e V i d b e h o v s m e d i c i n e r i n g God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patient och närstående informeras om att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där både botande och bromsande behandling avslutas. Då ska vissa medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder vidtas, bland annat ska det finnas lämpliga ordinationer i händelse av smärtgenombrott. Totalt: Andel patienter som hade vidbehovsordination av opioid mot smärta när de avled, juli-december 2013. Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 42

V å r d i l i v e t s s l u t s k e d e B r y t p u n k t s s a m t a l God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patient och närstående informeras om att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks detta i termer av att ge individuellt anpassad information om hälsotillstånd, undersökningsmetoder samt möjligheter till vård och behandling. Totalt: Andel patienter i livets slutskede där brytpunktssamtal genomfördes, juli-december 2013. Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 43

S j ä l v m o r d k v i n n o r o c h m ä n Indikatorn visar antalet självmord per 100 000 invånare under perioden 2011 2013. Totalt är antalet självmord, inklusive de fall där uppsåtet är oklart, under denna period 15,6 per 100 000 invånare. År 2013 tog 366 kvinnor och 861 män sitt liv, totalt 1 229 personer. Därtill fanns det 379 dödsfall med oklart uppsåt, 133 kvinnor och 246 män. För de säkra självmorden innebär de ett dödstal för kvinnor på 7,6 per 100 000 invånare. För män är dödstalet 18,0 per 100 000 invånare. När det gäller de fall där uppsåtet är oklart är dödstalet 2,8 per 100 000 invånare för kvinnor och 5,1 per 100 000 invånare för män. Män har en tydligt högre självmordsdödlighet än kvinnor. Sammanställningen av tre år i diagrammen görs för att få säkrare jämförelsedata mellan landsting. Kvinnor: Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt/100 000 invånare, 2011-2013. Män: Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt/100 000 invånare, 2011-2013. Västmanland är statistiskt säkerställt sämre än riket Not: Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Konfidensintervallet är det svarta streck som finns i diagrammet ovan. K ä l l a : Ö p p n a J ä m f ö r e l s e r 2 0 1 4 44

N y s a m n y c k e l t a l s s a m v e r k a n Nysam är ett nätverk för nyckeltalssamverkan inom hälso- och sjukvård mellan landsting och regioner. Nyckeltalen används som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning samt prioritering av aktiviteter och resurser. Ansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utveckling i verksamheten för att kunna göra nödvändiga förändringar. Varje landsting/region ska också kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting och regioner. Varje år presenterar Nysam nyckeltal för hälso- och sjukvård i en generell huvudrapport, en landstingsspecifik huvudrapport per deltagande landsting samt specialitetsrapporter. Av rapporterna framgår vilka landsting/regioner, kliniker och verksamheter som deltar inom de olika områdena. I materialet beskrivs befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens, psykiatrins och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. I det här avsnittet har vi valt att utgå från det analysmaterial som Västmanlands sjukhus och Primärvård psykiatri och handikappverksamhet tagit fram som en sammanfattning av Nysam 2013 och klinikrapporterna. Ett försök att kortfattat och enkelt plocka ut de data som avviker positivt eller negativt för respektive klinik i de specifika klinikrapporterna. Utfall i mittsegmentet är utelämnat, och fokus är på det som sticker ut. Utgångspunkten är sammanfattningsdiagrammet från varje delrapport. Ligger värdet på 0% så är det samma värde som övriga medverkande landsting. Avvikelser redovisas i %- andel åt vardera hållet. Eventuella skillnader i verksamhetsutbud/inriktning är inte beaktade i jämförelserna. 45

V å r d k o n s u m t i o n O n k o l o g i Nyckeltal 2013 Hud länsnivå, % - avvikelse från Nysam medianvärde -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 VÄSTMANLAND AKTIVITETER Antal behandlade individer/1000 inv Antal VTF/1000 inv Antal VDG/1000 inv Antal besök/1000 inv 16% 28% 62% 16% RESURSER Personalkostnad i kronor/inv Kostnad regionvård i kronor/inv Antal årsarb. Läkare/100 000 inv Antal annan HoS-personal/100 000 inv Antal disponibla VPL/100 000 inv 51% 99% 11% 24% 114% PRODUKTIVITET Antal VTF/disponibel VPL slutenvård -33,3% Antal VDG/disponibel VPL slutenvård Antal läkarbesök ÖV/årsarb. läkare totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare totalt Andel SSK med spec. utbildning inom onkologi -14,9% -3,7% -44,8% 11,0% Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Öppenvård (ÖV) Sjuksköterska/or (SSK) Invånare (inv) Västmanland bedriver mest onkologisk verksamhet för den egna befolkningen, till en mycket högre kostnad än andra landsting. Även köpt regionvård är mest kostsam, detta bör analyseras ytterligare med avseende på organisation etc. Stor skillnad på sammansättningen av vården mellan deltagande kliniker, t.ex. avancerad hemsjukvård (AH), palliativ vård, köpt vård kan påverka. Besök, vårdtillfällen, vårddagar och behandlingar per 1000 invånare ligger mycket över övriga. Höga kostnader per 1000 invånare. Höga kostnader för regionvård. K ä l l a : N y s a m 2013 46

V å r d k o n s u m t i o n K i r u r g i i n k l. k ä r l o c h u r o l o g i Vi gör mycket kirurgisk vård till en kostnad i nivå med medianen. Fler läkarbesök per 1000 invånare än övriga. Antal årsarbetande läkare per 1000 invånare är högt, nästan 10% mer än medianen. Antal vårdtillfällen per disponibel vårdplats är högt, men vi har låg andel disponibla vårdplatser per 1000 invånare. Andelen dagkirurgi är lägre än andra landsting. Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Öppenvård (öv) Slutenvård (sv) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 47

V å r d k o n s u m t i o n Ö r o n, N ä s, H a l s Lägst antal vårddagar och vårdtillfällen per 1000 invånare. Lägst antal läkarbesök per 1000 invånare. Lägst andel slutenvårdsoperationer. Klart högst antal patienter som fått cochleaimplant per 1000 invånare (störst avvik på barn). Lägst antal läkarbesök per årsarabetande läkare. Lägst andel specialister. Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Hälso- och sjukvårdspersonal (HOS) Öppenvård (öv) Slutenvård (sv) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 48

V å r d k o n s u m t i o n O r t o p e d i Stor egen verksamhet med hög andel akuta vårdtillfällen. Öppenvården synes effektivare än slutenvården. Högre personalkostnad än andra landsting. Lägst andel planerade vårdtillfällen och även lägst andel planerade operationer av alla operationer. Högst läkarkostnad per vårdtillfälle. Högt antal läkarbesök per årsarbetande läkare jämfört med övriga. Högre andel slutenvårdsoperationer än övriga. Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Öppenvård (öv) Slutenvård (sv) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 49

V å r d k o n s u m t i o n Hud Nyckeltal 2013 Hud, % - avvikelse från Nysam medianvärde *Endast offentligt driven hudsjukvård, privata avtal/specialister ej medräknade -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 VÄSTMANLAND* AKTIVITETER Antal behandlade individer/1000 inv Läkarbesök STD eget lt per 1000 invånare Antal behandlingar (hud+std) per 100 000 inv. Antal ljusbehandlingar per 100 000 inv Antal lokalbehandling per 100 000 inv. 8% 9% 0% 8% 76% Antal tester svenk basserie per 100 000 inv. -26% RESURSER Personalkostnad i kronor per invånare 19% Antal årsarb. läkare per 100 000 invånare 2% Antal annan HoS-personal per 100 000 invånare 10% Antal annan HoS-personal per årsarb. Läkare -2% PRODUKTIVITET An tal läkarbesök hud+std per årsarb. läkare ÖV -10% Antal hud+std+behandl+tester per årsarb annan HoS personal ÖV -21% VERKSAMHETSPRAXIS Antal läkarbesök hud per inkommen remiss eller egen vårdbegäran till läkare -8% Antal patienter per 100 000 invånare behandlade med biologiska läkemedel UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare totalt Andel ST-läkare av årsarb. läkare totalt Andel SSK av sum ssk+usk+bitr -2% -20% 46% 13% Not: Sexuellt överförbara sjukdomar (STD eng.) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Öppenvård (ÖV) Invånare (inv) Sjuksköterskor (ssk) Undersköterskor (usk) Stort remissinflöde med höga andelar svårare diagnoser till en högre kostnad än övriga Nysam-landsting. Högst antal inkomna remisser per 1000 invånare av samtliga medverkande, också högst antal lokalbehandlingar per 1000 invånare. Högst antal patienter behandlade med biologiska hjälpmedel per 1000 invånare. Lägst andel sjuksköterskor av totalt sjuksköterskor, undersköterskor och biträden. Högst antal diagnostiserade maligna tumörer per 1000 läkarbesök. K ä l l a : N y s a m 2013 50

V å r d k o n s u m t i o n K v i n n o s j u k v å r d Stor verksamhet till en kostnad i nivå med övriga Nysam-landsting. Flest antal vårdtillfällen och vårddagar per 1000 kvinnor över 15 år. Lägst antal besök dagsjukvård per 1000 kvinnor över 15 år. Lägst antal operationstillfällen per 1000 kvinnor över 15 år. Högst antal årsarbetande hälso- och sjukvårdspersonal per 1000 kvinnor över 15 år. Antal läkarbesök per årsarbetande läkare högre än övriga. Lägst andel dagkirurgi av samtliga. Lågt antal vårdplatser på förlossning per 1000 förlossningar. Not: Landstinget (lt) Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Sjuksköterskor (SSK) Öppenvård (öv) Slutenvård (sv) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 51

V å r d k o n s u m t i o n R ö n t g e n o c h m a m m o g r a f i Röntgenverksamheten synes kostnadseffektiv, men producerar mycket per invånare. Mammografin har låg produktivitet i relation till de andra Nysamlandstingen. Lägst antal årsarbetande läkare med 1000 invånare men relativt hög andel specialister, högst antal undersökningar per MRT-kamera, högst antal röntgenpoäng per årsarbetande läkare, högst antal MR-undersökningar ländrygg per 1000 invånare. Hög personalkostnad för mammografi per kvinna 40+ och allra högst personalkostnad annan HoS-personal per kvinna 40+. Näst lägst antal undersökningar per annan HoS personal. Not: Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Invånare (inv) Undersökningar (us) Sjuksköterskor (SSK) Undersköterskor (USK) Röntgen (rtg) Magnetröntgen (MRT) Datortomografi (CT) K ä l l a : N y s a m 2013 52

V å r d k o n s u m t i o n O p e r a t i o n / A n e s t e s i Dyrast av samtliga landsting. Näst lägst antal timmar operationstid per 1000 invånare, näst högst personalkostnad (exkl. IVAläkare) per invånare, näst högst personalkostnad (exkl. IVA-läkare) per operationstimme, varav sjuksköterskor och undersköterskor den hösta kostnaden per operationstimme. Högst andel timmar för arbetande chefer av arbetad tid totalt, högst antal arbetade timmar för varje operationstimme, lägst antal timmar operationstid per årsarbetande (exkl. IVAläkare). Not: Sjuksköterskor (SSK) Invånare (inv) Operationstid (op.tid) Operatör/anestesiolog (op/an) Intensivvårdsavdelning (IVA) K ä l l a : N y s a m 2013 53

V å r d k o n s u m t i o n I V A, U V A Liten och kostnadseffektiv verksamhet. Näst lägst antal vårdtimmar per 1000 invånare, näst lägst personalkostnad per invånare, lägst personalkostnad läkare per invånare, näst lägst antal årsarbetande läkare IVA per 1000 invånare, näst lägst antal bemannade platser per 1000 invånare, högst personalkostnad och arbetade timmar sjuksköterskor/undersköterskor per bemannad vårdplats. Not: Intensivvårdsavdelning (IVA) Uppvakningsavdelning (UVA) Hjärtintensivvårdsavdelning (HIA) Sjuksköterskor (SSK) Undersköterskor (USK) Invånare (inv) Operationstid (op.tid) Operatör/anestesiolog (op/an) K ä l l a : N y s a m 2013 54

V å r d k o n s u m t i o n A k u t m o t t a g n i n g ( K ö p i n g o c h V ä s t e r å s ) Nyckeltal 2013 Akutmottagning enhetsnivå, % - avvikelse från Nysam medianvärde -70-60 -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 KÖPING AKTIVITETER Antal akutmottagningsbesök (32 546) -68,9% Nyckeltal 2013 Akutmottagning enhetsnivå, % - avvikelse från Nysam medianvärde -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 VÄSTERÅS AKTIVITETER Antal akutmottagningsbesök (32 546) 94% RESURSER RESURSER Antal arb. tim. exkl. ITA + läkare/akutmott kontakt (3,1) 62% Antal arb. tim. exkl. ITA + läkare/akutmott kontakt (3,1) 0% Personalkostnad exkl. ITA + läkare/akutmott kontakt (999) 55% Personalkostnad exkl. ITA + läkare/akutmott kontakt (999) 0% Personalkostand exkl. ITA + läkare/unikt patientbesök (1 011) 59% Personalkostand exkl. ITA + läkare/unikt patientbesök (1 011) -1,2% Personalkostnad ssk/usk exkl. ITA/akutmott kontakt (756) 64% Personalkostnad ssk/usk exkl. ITA/akutmott kontakt (756) 13% PRODUKTIVITET PRODUKTIVITET Antal akutmott kontakter/årsarb. personal exkl. ITA + läkare (565) -38,4% Antal akutmott kontakter/årsarb. personal exkl. ITA + läkare (565) 0% VERKSAMHETSPRAXIS VERKSAMHETSPRAXIS Antal akutmott kontakter/unikt patientbesök (1,0) 0% Antal akutmott kontakter/unikt patientbesök (1,0) -3,5% Antal akutmott kontakter/individuell akutmott kontakt (1,5) 3,1% Antal akutmott kontakter/individuell akutmott kontakt (1,5) -1,5% Andel av unika patienbesök som leder till inläggning i SV (31) 83% Andel av unika patienbesök som leder till inläggning i SV (31) -7,9% KVALITET KVALITET Andel patienter med vistelsetid mindre än 4 tim (70) 4,6% Andel patienter med vistelsetid mindre än 4 tim (70) -2,0% Vistelsetid i timmar per unikt patientbesök (3,3) -2,5% Vistelsetid i timmar per unikt patientbesök (3,3) -6,3% Nyckeltal 2013 Akutmottagning länsnivå, % - avvikelse från Nysam medianvärde VÄSTMANLANDS LÄN -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 AKTIVITETER Antal individer till akutmott kontakt/1000 inv. (169) Antal akutmott kontakter/1000 inv. (272) 4,1% 0,1% RESURSER Personalkostnad akutmott exkl. ITA och läkare per inv. (274) Personalkostnad exkl. ITA + läkare/akutmott kontakt (996) Personalkostnad ssk/usk exkl. ITA/akutmott kontakt (767) Antal årsarb. personal exkl. ITA + läkare/100 000 inv. (49) Antal årsarb. ssk/usk exkl. ITA per 100 000 inv. (39) Antal årsarb. reception/läk sekr. exkl ITA/100 000 inv. (8,5) Antal arb. Tim. exkl ITA + läkare/akutmott kontakt (3,2) 6,7% 7,9% 18% 6,6% 9,2% 7,6% 4,3% PRODUKTIVITET Antal akutmott kontakter/årsarb. personal exkl. ITA + läkare (543) -4,3% VERKSAMHETSPRAXIS Andel läkarkontakter av läkarkontakter+ssk-kontakter (97) -0,3% Andel av unika patienbesök som leder till inläggning i SV (32) 0% Verksamheten i Köping är dyrast och har lägst produktivitet av samtliga medverkande landsting. Verksamheten i Västerås ligger i mittenskiktet. Näst högsta personalkostnaden (exkl. läkare och ITA) per invånare, näst högsta personalkostnaden (exkl. läkare och ITA) per besök. Köping har den högsta personalkostnaden (exkl. läkare och ITA) per besök av samtliga 9 sjukhus. Högsta personalkostnaden (exkl. läkare och ITA) per unikt patientbesök. Köping har drygt 5 arbetade timmar per besök, tvåan 4,2 timmar. Västerås 3,1 timmar. Köping har lägst andel akutmottagningskontakter per årsarbetande personal exkl. läkare. Köping har drygt 5 arbetade timmar per besök, tvåan 4,2 timmar. Västerås 3,1 timmar. Köping lägger in 55% av samtliga unika patienter i slutenvård, tvåan 35%. Not: Hjärtintensivvårdsavdelning (HIA), Intagningsavdelning (ITA) Sjuksköterskor (ssk), Undersköterskor (usk), Slutenvård (SV), Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 55

V å r d k o n s u m t i o n M e d i c i n s k a s p e c i a l i t e t e r Stor vårdkonsumtion av både vårddagar och vårdtillfällen ger hög personalkostnad. Näst högst antal vårdtillfällen per 1000 invånare och även näst högst antal vårdtillfällen per 1000 patienter 80+. Högst antal vårddagar per 1000 invånare. Högst antal disponibla vårdplatser per 100 000 invånare. Högst personalkostnad per invånare, flest antal årsarbetande annan hälso- och sjukvårdspersonal per 100 000 invånare, 32% över medianvärde. Lägst antal vårdtillfällen per disponibel vårdplats. Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Sjuksköterskor (SSK) Undersköterskor (USK) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 56

V å r d k o n s u m t i o n I n f e k t i o n Nyckeltal 2013 Infektionsmedicin kliniknivå, % - avvikelse medianvärde övriga kliniker -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 VÄSTERÅS AKTIVITETDATA Antal VTF per 100 000 invånare -8% Antal VDG per 100 000 invånare 2% Antal läkarbesök per 100 000 invånare 27% RESURSDATA Personalkostnad per invånare 6% Antal årsarb. Läkare totalt per 100 000 invånare -24% Annan HoS-personal per 100 000 invånare 10% Antal disponibla VPL per 100 000 invånare 7% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF per disponibel VPL -12% Antal VDG per disponibel VPL -1% Antal VTF per årsarb. läkare 2% Antal läkarbesök per årsarb. läkare 38% MEDICINSK PRAXIS Andel akuta/oplanerade läkarbesök/läkarbesök totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarb. läkare Andel ST-läkare inf. av årsarb. läkare -10% -21% 109% Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Vårdplatser (VPL) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Slimmad verksamhet med något hög bemanning i förhållande till övriga landsting. Bland de med högst antal läkarbesök per årsarbetande läkare. Även högst antal läkarbesök per 1000 invånare. Högst andel ST-läkare av årsarbetande läkare. Nästan lägst andel specialister per 1000 invånare. K ä l l a : N y s a m 2013 57

V å r d k o n s u m t i o n Ö g o n Nyckeltal 2013 Ögonsjukvård, % - avvikelse från Nysam medianvärde -50-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 VÄSTMANLAND (LK) AKTIVITETDATA Antal läkarbesök egna lt per 1000 invånare 0,6% Koagulerande laserbehandl. tillf. pga diabetes per 100 000 invånare 17% Antal besök ortoptist egna lt per 1000 invånare -1,4% Antal besök SSK övrigt (inkl som gör SSK-uppg på del.)/1000 invånare 29% Antal op. tillfällen (sv+öv) exkl laserbeh. egna lt (inkl köpt vård)/100 000 invånare 0% Antal op. tillfällen katarakt egna lt (inkl köpt vård) per 100 000 invånare -11,1% Anti-VEGF-behandl: Antal pat totalt per 1000 inv. 70 år och äldre 67% Anti-VEGF-behandl: Antal behandl totalt per 100 000 inv. 70 år och äldre 89% Antal laserbehandlingar totalt per 100 000 inv. i upptagningsområdet 12% Laserbehandlingstillfällen pga glaukom per 100 000 invånare 142% RESURSDATA Antal årsarb. läkare totalt per 100 000 invånare Antal annan HoS-personal per 100 000 invånare Antal annan HoS-personal per årsarbetande läkare PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök per årsarb. läkare exkl AT-läkare Antal besök SSK/ortoptist/andra som gör SSK-uppgifter på delegation Antal op. Tillfällen (sv+öv) exkl laserbehandl per årsarb. läkare exkl AT-läkare -12,2% 8,8% 30% 18% 24% 20% Not: Landstinget (lt) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Sjuksköterskor (SSK) Endothelial Growth Factor Vascular (VEGF) Invånare (inv) Öppenvård (öv) Slutenvård (sv) Stor egen verksamhet med hög produktivitet. Flest antal besök per 1000 invånare, näst flest operationer per 1000 invånare, näst flest operationstillfällen per årsarbetande läkare. Hög andel annan hälso- och sjukvårdspersonal per läkare. Högt antal läkarbesök, sjuksköterskebesök, operationstillfällen per årsarbetare. K ä l l a : N y s a m 2013 58

V å r d k o n s u m t i o n B a r n - o c h u n g d o m s m e d i c i n Slimmad verksamhet med bra produktivitetsmått. Få vårdtillfällen per vårdplats, bör utredas vidare. Låg bemanningskostnad per vårddygn. Högt antal vårddagar per årsarbetande hälsooch sjukvårdspersonal. Näst högst andel oplanerade läkarbesök av totalt antal läkarbesök. Högt antal läkarbesök per årsarbetande läkare. Låg personalkostnad per 1000 invånare. Not: Landstinget (lt) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Vårdtillfällen (VTF) Vårddagar (VDG) Sjuksköterskor (SSK) Undersköterskor (USK) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 59

V å r d k o n s u m t i o n B a r n - o c h u n g d o m s p s y k i a t r i n Västmanlands BUP har något färre besök och klart färre första besök för de yngre invånarna men klarar av att ge dessa besök inom 30 dagar. Antalet årsarbetare totalt ligger lika med landstingens median medan årsarbetande läkare ligger klart högre. Personalkostnaden för öppenvårdsbesök samt antalet arbetande timmar i öppenvård prestationsbesök ligger något över medianen. I Västmanland har man även ansvar för 1:a linjens barn- och ungdomspsykiatri. Antalet prestationsbesök per årsarbetande läkare i öppenvård är klart lägre än medianen liksom antal prestationsbesök per årsarbetare övriga behandlare som inte är psykolog eller socionom i öppenvård. Antal prestationsbesök för årsarbetande sjuksköterska i öppenvård är något högre än medianen i landstingen. Västmanland har något färre förstabesök i procent av alla besök men tar emot alla inom 30 dagar. Not: Landstinget (lt) Invånare (inv) Öppenvård (öv) Sjuksköterskor (SSK) K ä l l a : N y s a m 2013 60

V å r d k o n s u m t i o n V u x e n p s y k i a t r i n Not: Vårdtillfällen (VTF) Vårdplatser (VPL) Slutenvård (sv) Öppenvård (öv) Hälso- och sjukvårdspersonal (HoS) Invånare (inv) K ä l l a : N y s a m 2013 I jämförelse med de andra landstingen har Västmanland färre resurser gällande årsarbetande läkare. Man ger färre vårdtillfällen och vårddagar än medianen till sin vuxna befolkning. Antalet läkarbesök är något över medianen. Personalkostnaden totalt ligger knappt på medianen medan antal årsarbetare totalt och antal årsarbetande läkare är något under medianen. Antalet vårdtillfällen per årsarbetare i slutenvård är lägre än medianen liksom antal läkarbesök per årsarbetande läkare i öppenvård. Antal besök hos andra personalkategorier i öppenvård ligger något över medianen. Antal vårdtillfällen per vårdplats är något under medianen vilket innebär att man vårdar patienterna något längre än medianlandstingen. En förklaring kan vara att Västmanland har större andel psykospatienter. Antal besök hos annan Hälso- och sjukvårdspersonal i relation till årsarbetande Hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård är något högre än medianen. Andelen specialistläkare totalt ligger över medianen. 61

S K L - V e r k s a m h e t s s t a t i s t i k Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar varje år in och presenterar statistik om verksamhet och ekonomi i landstingen och regionerna. Statistiken i rapporten ger information om hälso- och sjukvård och annan landstings- och regional verksamhet på regional och nationell nivå. Redovisningen av statistiken i rapporten följer Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI2000 som utgår ifrån verksamhetsområden. Så har skett från och med insamlingen år 2002. All landstingsfinansierad verksamhet redovisas oavsett vem som har producerat den. Verksamheten beskrivs såväl i ekonomiska termer som i verksamhets-/ prestationsmått i form av besök och vårdplatser. Statistiken redovisas i absoluta tal och i vissa fall i relation till invånare. Statistiken redovisas per huvudområde och delområde enligt verksamhetsindelningen. Delområdena har bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad bild av utförda prestationer och vad det kostat att utföra dem. Statistiken möjliggör gemensam analys av prestationer och kostnader för ett stort antal verksamheter. Huvudparten av statistiken rapporteras i rapportserien Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling. Nyckeltalen presenteras även i Kommun- och Landstingsdatabasen, Kolada. Den specialiserade vården indelas i färre delområden jämfört med primärvården, trots att största delen av sjukvårdskostnaderna ligger där. Skälet till detta är att patientregistret, vilket Socialstyrelsen ansvarar för, används som kompletterande datakälla. Patientregistret innehåller information om patienter som vårdats i den specialiserade vården. Kvaliteten på statistiken från landstingen och regionerna ökar successivt. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen och regionerna bland annat via de nätverk som är knutna till statistiken. I den här rapporten har vi gjort ett urval av all tillgänglig statistik och presenterar jämförelser inom följande områden; vårdplatser, vårdtillfällen och besök. 62

S p e c i a l i s e r a d v å r d, d i s p o n i b l a v å r d p l a t s e r Antalet disponibla vårdplatser ligger i nivå med riksgenomsnittet både för den somatiska och psykiatriska specialistvården Ligger i nivå med jämförande landsting och riksgenomsnittet, 2,1 vårdplatser/1000 invånare Ligger i nivå med riksgenomsnittet, ca 0,5 vårdplastser/1000 invånare. K ä l l a : S K L s v e r k s a m h e t s s t a t i s t i k 63

V å r d t i l l f ä l l e n, k o n s u m t i o n p e r d e l o m r å d e Landstinget Västmanland ligger i nivå med riket och jämförande landsting för den somatiska korttidsvården. Inom den psykiatriska vården är antalet vårdtillfällen lägre än riket och de flesta jämförande landsting. Endast Östergötland ligger i nivå med Västmanland. K ä l l a : S K L s v e r k s a m h e t s s t a t i s t i k 2 0 1 3 Not: 1) exkl geriatrisk vård. 2) allmänpsykiatri, rättspsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri 64

B e s ö k h o s a n n a n p e r s o n a l k a t e g o r i ä n l ä k a r e Landstinget Västmanland ligger högre än riket och jämförande landsting avseende besök hos annan personalkategori än läkare. Det gäller både för den medicinska och kirurgiska vården. Skillnaden är större för den medicinska än för den kirurgiska vården. Not: 1) inkl psykiatrisk vård K ä l l a : S K L s v e r k s a m h e t s s t a t i s t i k 65

P r i m ä r v å r d, s j u k g y m n a s t i k - o c h a r b e t s t e r a p i k o n t a k t e r p e r i n v å n a r e Antal sjukgymnastik- och arbetsterapikontakter inom primärvården är högst i landet. Landstinget Västmanland har 990 besök per 1000 invånare medan riksgenomsnittet ligger på 850 (Sörmland 730, Östergötland 780, Jönköping 810) K ä l l a : S K L s v e r k s a m h e t s s t a t i s t i k 66

L ä k e m e d e l INTRODUKTION Läkemedel tillhör sjukvårdens viktigaste behandlingsresurser och omfattar för vårt landsting omkring 12% av de totala sjukvårdskostnaderna. Medicinska resultat för de enskilda patienterna men med många nya och dyra läkemedel kommer kostnadsaspekterna ofta i förgrunden. Ny patientlagstiftning gör det allt viktigare med en över landet jämlik behandling. Tillkomsten av många nya läkemedel och ändrad patientlagstiftning gör samverkan mellan landstingen alltmer angelägen. En samverkansmodell som utarbetats av SKL har antagits av samtliga landsting och träder i kraft 1 januari 2016, med syfte att skapa en jämlik läkemedelsbehandling över landet och en samstämmig introduktion av nya och innovativa läkemedel. Till den kopplas också en samverkan med TLV, där trepartsdiskussioner med företagen sker om nya läkemedel i samband med den hälsoekonomiska bedömningen. Hepatit C har varit pilotområde, där avtal tecknats mellan läkemedelsföretag och samtliga landsting i samband med tidsbegränsade förmånsbeslut från TLV. Samverkan mellan landstingen kopplad till TLV:s hälsoekonomiska utvärdering samt rekommendationer från NT-rådet (nya terapier) inom SKL är vägledande för användningen av nya läkemedel. Kvaliteten i läkemedelsbehandlingen kan mätas på flera sätt, t ex genom följsamhet till rekommendationer samt nationella jämförelser i Öppna jämförelser, särskilda regeringssatsningar, utdrag från olika kvalitetsregister eller olika forskningsrapporter. Läkemedelskommittén utformar årligen rekommendationer för god läkemedelsbehandling i form av en basläkemedelslista, som täcker den grundläggande läkemedelsbehandlingen. Med målsättningen att en evidensbaserad och kostnadseffektiv behandling eftersträvas en följsamhet på minst 90% till listan, vilket har uppnåtts de senaste åren. Läkemedel förskrivs antingen på recept eller ordineras på rekvisition. En patient kan få samma läkemedel distribuerat på olika tillfällen och hos olika vårdgivare. Läkemedelsförmånen regleras i lag om läkemedelsförmåner m. m. och reglerar skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel som omfattas av förmånen. En särskild nämnd inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om vilka läkemedel som ska ingå och till vilket pris. Läkemedelskostnader hänför sig till rekvisitionsläkemedel (läkemedel som beställs till sjukhus för behandling av inneliggande patienter) samt receptförskrivna läkemedel. Någon skarp gränsdragning mellan vilka läkemedel som förskrivs på recept eller ordineras på rekvisition finns inte. Flertalet receptförskrivna läkemedel ingår i den statliga läkemedelsförmånen som begränsar kostnaderna för varje enskild patient landstinget betalar i dessa fall läkemedelskostnaden förutom patientens egenavgift. Vissa läkemedel ligger utanför förmånssystemet och betalas till fullo av patienterna. Trender Kostnaderna för läkemedel inom förmånen har sjunkit sedan 2009 i och med ett antal patentutgångar som möjliggjort ett generiskt utbyte. Det är främst inom hjärta/kärl kostnaderna har sjunkit vilket är logiskt då det är den läkemedelsgrupp som används av flest patienter. De totala kostnaderna för hjärt/kärl-läkemedel förväntas dock börja öka igen då de volymmässigt stora preparaten redan förlorat patent och fått generisk konkurrens samtidigt som vi ser en ökad användning, även av nya patenterade preparat. 67

L ä k e m e d e l k o s t n a d s u t v e c k l i n g i n o m f ö r m å n e n Figur 1. Kostnadsutveckling för läkemedelsförmånen, löpande 12 månadstal Kostnaderna för förmånsläkemedel har under de senaste åren minskat pga. patentutgångar, vilket syns tydligast i slutet av 2012 då bl.a. patentet för det fettsänkande läkemedlet Lipitor upphörde och billigare alternativ kom ut på marknaden. De stora volymläkemedlen inom främst hjärta- kärl-området har nu förlorat sina patent, varför sådan prispress inte förväntas fortsättningsvis. Läkemedelskostnaderna förväntas därför öka under de närmaste åren. Tillkomst av nya, verkningsfulla men också dyra läkemedel förväntas framför allt belasta sjukhusens läkemedelskostnader, vilket gäller såväl rekvisitionsläkemedel som läkemedel som skrivs på recept från sjukhus. Figur 2 visar att kostnaderna för läkemedel inom förmånen, förskrivna av familjeläkare i Västmanland, minskat från 2009 fram till slutet 2012 för att därefter vara relativt konstant. Kostnaderna för receptläkemedel (inom och utom förmån) inom primärvården förväntas förbli tämligen oförändrade, med undantag av ökad kostnad från 2016 för blodproppshämmande läkemedel (uppskattningsvis 20 mkr). För läkemedel inom förmånen som förskrivits från den slutna vården sjönk på motsvarande sätt kostnaderna fram till slutet 2012 men har därefter ökat och en fortsatt ökning förväntas. Figur 2. Kostnadsutveckling för läkemedelsförmånen, kvartalsvis, totalkostnad inkl. moms K ä l l a : S K L s a m t e - H ä l s o m y n d i g h e t e n 68