Riskinventering för del av fastigheten Kirseberg 14:93 (kv Carl Florman), Malmö

Riskinventering för del av fastigheten Kirseberg 14:93 (kv Carl Florman), Malmö Uppdragsgivare: Kontaktperson: Tyréns Uppdragsansvarig: Malmö Stad, Fastighetskontoret Christina Andréasson Cecilia Sandström Tyréns uppdragsnummer: 219927 Datum: 2009-02-03 Tidigare version daterad: 2006-07-03 (ØSA uppdrag 02656) Tyréns AB Upprättad av: Kvalitetsgranskad av: Cecilia Sandström Martin Kylefors Tyréns AB Tel: 040 698 16 00 ØSA Brand & Risk Fax: 040 698 16 05 205 19 Malmö www.tyrens.se Isbergs gata 15 Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Uppdragsbeskrivning 3 1.2 Tillgängligt underlag 3 1.3 Omfattning 3 1.4 Avgränsning 3 1.5 Revideringar 4 1.6 Metod 4 2 Förutsättningar 5 2.1 Planområdet 5 2.2 Riskobjekt 5 2.3 Acceptanskriterier 7 3 Analys 8 3.1 Stanly Plåt 8 3.2 Inre Ringvägen 8 3.3 Förändrad riskbild 9 4 Slutsatser 10 5 Referenser 11 Bilaga A Bilaga B Värdering Transport av farligt gods Sidan 2(21) 2009-02-03 Tyréns AB

1 Inledning Øresund Safety Advisers AB har på uppdrag av Malmö Stad studerat risker för säkerhet i del av Kirseberg 14:93 (kvarteret Carl Florman) i Malmö där flerbostadshus planeras. Studien klargör vilka risker som finns i området, genom att undersöka störningsnivåer och jämföra dem med acceptabla värden. Risker som omfattas av studien är olyckor. År 2009 uppdaterades riskinventeringen av Tyréns AB Avdelning ØSA Brand och Risk (f.d Øresund Safety Advisers AB ). Inventeringen har genomförts av Cecilia Sandström (civilingenjör i riskhantering) och kvalitetsgranskats av Fredrik Nystedt (tekn lic & brandingenjör). Uppdateringen har granskats av Martin Kylefors (tekn lic & brandingenjör). 1.1 Uppdragsbeskrivning Inventeringen undersöker vilka risker som påverkar planområdet med fokus på olyckor. Studien utvärderar om befintligt planförslag visar tillräcklig riskhänsyn. Vid utformning av program för översiktsplaner och detaljplaner är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och byggnadslagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut från början beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. 1.2 Tillgängligt underlag Studien har utförts utifrån följande tillgängliga underlag. 1. Tillstånd för närliggande verksamheter, 2006 samt 2009 (Stadsbyggnadskontoret). 2. Underlag för offert (Fastighetskontoret). 3. Platsbesök av Cecilia Sandström, 2005-05-22 samt 2009-01-22. 1.3 Omfattning Riskinventeringen besvarar följande centrala frågeställningar. Vilka riskobjekt finns i omgivningen? Visas riskhänsyn genom att de rekommendationer som värderingsdokument anger följs? Störningar som behandlas i studien kommer från olyckor. 1.4 Avgränsning Studien omfattar inte buller, vibrationer, luft- eller markföroreningar. Analysen berör befintliga och kända verksamheter. I anslutande område finns verksamheter som bedömts vara sådana att de uppenbart inte påverkar det aktuella planarbetet (t ex kontor, butiker och lager - utan hantering av farliga produkter och utan speciella tillstånd), och de har därför inte ingått i analysen. Det förutsätts att alla former av ändringar (bygglov, tillstånd att utöka/bedriva verksamhet mm) i dessa områden, och som skulle kunna komma att beröra planområdet, hanteras i respektive tillståndsprocess. Det förutsätts vidare att verksamhet som kan bedrivas utan tillstånd inte kan utgöra en störning för hälsa eller säkerhet. Sidan 3(21) 2009-02-03 Tyréns AB

1.5 Revideringar Föreliggande rapport har reviderats avseende nya riktlinjer avseende avstånd till transportled för farligt gods (fastställande av RIKTSAM) och analys i enlighet med riktlinjerna, nya trafikföreskrifter i Malmö samt utökats med kompletterande utredning avseende Stanly Plåt. 1.6 Metod Arbetet har bedrivits i följande steg: 1. Analys av förutsättningar; beskrivning över befintliga förhållanden, omgivningar etc. 2. Identifiering av riskobjekt; baseras på identifiering med hjälp av besök på plats. 3. Informationsinhämtning; tillstånd, besök, telefonsamtal mm samlas in för att kunna genomföra värdering av riskerna. 4. Riskvärdering; påverkan på planområdet fastställs. 5. Förslag till riskhänsyn i planens utformning. Sidan 4(21) 2009-02-03 Tyréns AB

2 Förutsättningar I detta kapitel anges de förutsättningar som ligger till grund för analysen. En beskrivning av planområdet, industrierna i dess närhet och riskkriterier redovisas. 2.1 Planområdet Området är beläget i Johanneslust mellan den fd Hangarbyggnaden från 1925 (utmärkt som Hangar 2) och Flygfältsparken, se Figur 2.1. Området gränsar till både verksamhets- och bostadsområden och karaktäriseras idag av grönytor utom i nordväst där en betongplatta finns kvar framför den kvarvarande hangarbyggnaden, som är av kulturhistoriskt värde. 2.2 Riskobjekt I planområdets närhet finns flera befintliga störningskällor i form av industrier och vägar. Riskobjekten är identifierade vid platsbesök samt med hjälp av Stadsbyggnadskontorets register över tillstånd för brandfarlig vara. En sammanställning av verksamheter och deras potentiella konflikt med planområdet presenteras i Tabell 2.1, och en närmare genomgång sker i de följande avsnitten av de som bedömts vara potentiella riskkällor. Mängder i verksamheternas tillstånd anges i de fall det finns något. Carl Florman Figur 2.1 Potentiella riskobjekt i anslutning till planområdet (utmärkt) Carl Florman (utmärkt ovan) Hangar 2 Malakiten samt Onyxen Bostadsbebyggelse Akvamarinen 1 = Kedjeteknik, 2 = Stanly Plåt. Sidan 5(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Heliotropen 11= Stanly Plåt, 10= Bil och motordelar i Malmö samt Jade trade, 9= Sparrholms, 4 = Elanders Skogs Grafiska (utanför bild), 6= Snickeri Noshjulet 4= JME Data, 7= ABA Systems Dataprodukter samt Uddmo Tabell 2.1 Företag (fastighet) Hangar 2 (Carl Florman) Kedjeteknik (Akvamarinen 1) Stanly Plåt (Akvamarinen 2, Heliotropen 11) Sammanställning över inventerade företag och potentiella riskkällor i närområdet. Elanders Skogs Grafiska (Heliotropen 4) Din Bil i Malmö (Dykbromsen 8, utanför kartan) Sparrholms (Heliotropen 9) Jade Trade (Heliotropen 10) Bil- & Motordelar i Malmö/ Bildelsspecialisten (Heliotropen 10) JME Data (Noshjulet 4) ABA Systems Dataprodukter (Noshjulet 7) Uddmo (Noshjulet 7) Sallerupsvägen Inre Ringvägen Verksamhet och potentiell inverkan (störning) avseende Säkerhet. Aktuellt område för nybebyggelse. Även en äldre industrilokal, utan verksamhet, som planeras vara kvar. Planeras eventuellt att bli museum. Ingen störning, utreds ej vidare. Försäljning av kedjor, kugghjul, kedjeremmar mm. Ingen störning, utreds ej vidare. Brandfarliga gaser, dock ej i tillståndspliktiga mängder. Brandfarlig vara. Brandfarlig vara. Båtmotorreparationer, vinterförvaring av båtar mm. Ingen störning, utreds ej vidare. Partiförsäljning, tillverkning och import av smycken mm. Ingen störning, utreds ej vidare. Försäljning av bildelar och tillbehör samt bilvårdsprodukter. Ingen störning, utreds ej vidare. Försäljning av datorer och tillbehör. Ingen störning, utreds ej vidare. Lagerlokal. Ingen störning, utreds ej vidare. Försäljning av trädgårdsprodukter. Ingen störning, utreds ej vidare. Generellt förbud mot farligt gods råder på Sallerupsvägen (liksom på de flesta vägar i Malmö) men vissa transporter kan fortfarande vara tillåtna, enligt särskilda regler. Tillåten väg för transport av farligt gods. Verksamheter med kommentarer (se även Tabell 2.3): Stanly Plåt (Akvamarinen 2, Heliotropen 11) Stanly Plåt är ett plåtslageri med verksamheter såsom ytbehandling, blästring och pulvermålning. Processen är datorstyrd från den elektroniska ritningen till färdig produkt. Företaget hanterar nitrogen, acetylen och oxygen, men inte i tillståndspliktiga mängder. Det kortaste avståndet från Stanly Plåts fastighetsgräns till bostäder är 10 m och från den plats (utomhus) där nitrogen Sidan 6(21) 2009-02-03 Tyréns AB

förvaras i tank och övriga gaser i flaskor är det ca 20 m. Verksamheten utreds vidare. Elanders Skogs Grafiska (Heliotropen 4) Företaget tillhör Elanderskoncernen, som är verksamma inom infomedia. Tillstånd finns för 450 liter brandfarlig vara klass 1, 450 liter klass 2b samt 400 liter klass 3. All förvaring sker inomhus. Avstånd till planområdet är minst 200 m. Verksamheten bedöms ej utgöra en störning och utreds ej vidare. Din Bil i Malmö (Dykbromsen 8) Din Bil är en bilåterförsäljare. Verksamheten har gatuadress Pilotgatan 2. Tillstånd finns för brandfarlig vara klass 1: 4 300 liter i cistern, ovan jord, samt 125 liter i behållare, brandfarlig vara klass 3: 100 liter och brandfarlig gas: 21 liter. Avstånd till planområdet är minst 150 m. Verksamheten bedöms ej utgöra en störning och utreds ej vidare. Sallerupssvägen Sallerupsvägen tillhör inte de vägar som är undantagna för förbud mot farligt gods enligt de lokala trafikföreskrifterna i Malmö, antagna 2008-05-26. Detta innebär att transport av farligt gods endast kan förekomma om Sallerupsvägen är den kortaste och lämpligaste vägen till/från en avsändare. Antalet transporter är därför mycket få och med hänsyn till aktuellt avstånd (ca 130 m) så bedöms transporterna ej utgöra en störning för planområdet. Verksamheten bedöms ej utgöra en störning och utreds ej vidare. Inre Ringvägen Vägen är rekommenderad väg för transporter av farligt gods, som kan ge olyckor i form av bränder, utsläpp och explosioner. Avståndet från Inre Ringvägen till planområdet är ca 130 m. Verksamheten utreds vidare. Av tidigare identifierade verksamheter kan således alla utom Stanly Plåt och Inre Ringvägen avskrivas från listan över verksamheter som skulle kunna utgöra en störning. Dessa återstår följaktligen för närmare utredning/analys. 2.3 Acceptanskriterier Enligt den metod som presenterats i avsnitt 1.6 används acceptanskriterier från generella riktlinjer, förutsatt att det finns sådana och att de bedöms vara giltiga för det aktuella fallet. Acceptanskriterierna redovisas i Bilaga B och används för att bedöma om riskhänsyn visas i planförslaget eller inte. Om något acceptanskriterium ej uppfylls kan man ibland vidta åtgärder för att reducera störningen till en acceptabel nivå. Sidan 7(21) 2009-02-03 Tyréns AB

3 Analys I detta kapitel utreds och analyseras de två verksamheter som eventuellt skulle kunna innebära en störning avseende olycksrisker. 3.1 Stanly Plåt Störningar från plåtbearbetning utgörs nästan uteslutande av buller och i viss mån av vibrationer. Bättre plats för arbete anger inte någon störning avseende olycksrisk. Verksamheten hanterar kvävgas samt svetsgaserna oxygen (syrgas) och acetylen. De avstånd som rekommenderas till förvaring av brandfarlig gas överstigs (Allmänna Råd, SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lös behållare). Acetylen Acetylen är en brandfarlig och explosionsfarlig gas. Tillstånd krävs för mängder över 1000 liter för icke publik hantering med förvaring utomhus (Sprängämnesinspektionens föreskrifter 1995:3 om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor). Dessa mängder överskrids ej och verksamheten har därför inte tillstånd för brandfarlig vara. Kärlsprängning kan ske efter en extern värmepåverkan. Vid kärlsprängning kan flaskor fläkas upp och/eller splittras i mindre bitar. Risk för sprängning föreligger även efter en brand då acetylen kan sönderfalla långt efter upphettning. Flaskorna kan då beskjutas. För flaskor är det framförallt påkörning som kan vara en möjlig orsak till brand. Med aktuell förvaring är exponeringen för trafik begränsad och sannolikheten för påkörning låg. Syrgas och kvävgas Oxygen och kvävgas är ej brandfarliga och ej giftiga gaser. Syrgas är en kondenserad och oxiderande (brandunderstödjande) gas. Närvaron av syrgas förvärrar ett eventuellt brandförlopp. Kvävgas är en färg- och luktlös gas som vid stora utsläpp inomhus kan vara kvävande eftersom den tränger undan luftens syre. Utomhus sker inte detta. Gasen brinner inte men lagras under högt tryck och en gasflaska som utsätts för brand kan explodera på grund av tryckstegring. Vid eventuella utsläpp är dessa normalt ej skadliga, men vid brand kan uppvärmningen leda till kärlsprängning av trycksatta kärl. Sammanfattande bedömning Då rekommenderade skyddsavstånd överstigs och mängderna ej är tillståndspliktiga bedöms hanteringen av syrgas, kvävgas och acetylen ej utgöra en störning ur olycksrisksynpunkt. Någon annan olycksrisk sammanhörande med verksamheten är inte aktuell. 3.2 Inre Ringvägen Riskerna med transport av farligt gods på Inre Ringvägen utreds enligt de riktlinjer som anges i RIKTSAM. Utredningen redovisas i Bilaga A. Sidan 8(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Utredningen visar att riskerna vid uppförande av flerbostadshus ca 130 m avstånd är acceptabla och kriterierna i RIKTSAM uppfylls. Följande åtgärder kan anses vara krav för att risknivån ska bli acceptabel: Fasad till bostadsutrymmen placeras minst 130 m från Inre Ringvägen (mätt från närmaste körfält och ej från avfart). Centralt avstängningsbar ventilation. Knapp bör placeras i allmänt tillgängligt utrymme. Uppehållsytor för långvarig vistelse för människor utomhus (uteservering, balkonger, terrasser etc) placeras längre bort än 130 m från Inre Ringvägen. 3.3 Förändrad riskbild Analysen berör befintliga och kända verksamheter med utgångspunkt i befintliga tillstånd. Givetvis kan verksamheter vilja utöka eller på annat sätt förändra sin verksamhet men det förutsätts att dessa hanteras i respektive tillståndsprocess. Verksamheter som kan bedrivas utan tillstånd bedöms inte kunna utgöra en störning. Sidan 9(21) 2009-02-03 Tyréns AB

4 Slutsatser Stanly Plåt ligger mycket nära den planerade bebyggelsen och dessutom förvaras deras brandfarliga gaser närmast Carl Florman, i princip i fastighetsgräns. Etablerad industri kan komma att vilja utöka sin verksamhet eller ändra sin produktion. Det förutsätts att alla former av ändringar som skulle kunna komma att beröra planområdet, hanteras i respektive tillståndsprocess (bygglov, tillstånd att utöka/bedriva verksamhet mm). I framtida tillståndsärenden måste hänsyn tas till nyetablering och detta kan påverka redan etablerad industriverksamhets möjlighet att utöka eller förändra sin produktion. Under förutsättning att restriktioner enligt nedan införs i planen för att hantera olycksriskerna enligt ovan visar planförslaget således riskhänsyn, då störningar för hälsa och säkerhet hålls på en nivå som ger en god bebyggd miljö. Följande förutsättningar kan anses vara krav för att risknivån ska bli acceptabel: Fasad till bostadsutrymmen placeras minst 130 m från Inre Ringvägen (mätt från närmaste körfält och ej från avfart). Följande åtgärder rekommenderas (men är inte ett krav), för att ytterligare förbättra risksituation: Centralt avstängningsbar ventilation. Knapp bör placeras i allmänt tillgängligt utrymme. Uppehållsytor för långvarig vistelse för människor utomhus (uteservering, balkonger, terrasser etc) placeras längre bort än 130 m från Inre Ringvägen. Ungefärligt avstånd för placering av fasad Figur 2 Avstånd från Inre Ringvägen vid vilket fasad kan placeras (ungefärlig bild) Sidan 10(21) 2009-02-03 Tyréns AB

5 Referenser Boverket, Bättre plats för arbete, Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet, Boverket, 1995. Länsstyrelsen i Skåne Län, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län. Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, 1996. Räddningsverket, Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Rapport B20-209/98, Statens Räddningsverk, Karlstad, 1998. Sidan 11(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Bilaga A Tyréns AB Tel: 040 698 16 00 ØSA Brand & Risk Fax: 040 698 16 05 205 19 Malmö www.tyrens.se Isbergs gata 15 Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

1. Värdering I första delen av analysen jämförs verksamheters lokalisering i förhållande till bostäder i aktuellt planförslag med generella riktlinjer (värderingsdokument). I första hand avses nationella riktlinjer. En förutsättning för att använda en generell riktlinje är att den är konservativt utformad och beaktar samtliga olika störningar eller olägenheter som kan uppstå. Generella riktlinjers användningsområde och tillämpbarhet beror på hur de är utformade och i vilket syfte de är framtagna. I Tabell 2.3 presenteras en översikt av olika värderingsdokument och deras skyddsavstånd för olika verksamheter som är relevanta i denna utredning. I Boverkets allmänna råd (1995:5) kallat Bättre plats för arbete, presenterar ett flertal myndigheter (Naturvårdsverket, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Boverket) sin gemensamma syn på miljö, hälsa och säkerhet i arbetsplatsplanering. Där tas hänsyn till ett stort antal olika sorters påverkan. Räddningsverket (numera MSB-myndigheten) ger ut allmänna råd som ger skyddsavstånd för olika verksamheter där brandfarliga varor hanteras anges. Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i maj/juni 2007 en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM, lst rapport 2007:6). Förslaget är delvis utarbetat av Øresund Safety Advisers AB (numera Tyréns AB) på Länsstyrelsens uppdrag. RIKTSAM anger att: Flerbostadshus kan normalt accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 150 meter från transportleden. På närmare avstånd krävs en utredning enligt Vägledning 3, RIKTSAM (omfattande riskanalys). Enligt vägledning 3 bör situationen kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Samhällsrisken avser 1 km 2 med den tillkommande bebyggelsen placerad i mittpunkt och beräknas med frekvenser för 1 km transportled. Samhällsrisken skall presenteras i sin helhet i F/N diagram. Sidan 13(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Tabell 1.1 Verksamhet Plåtslagning inomhus Förvaring av brandfarlig gas Översikt över olika värderingsdokuments riktlinjer för några av verksamheterna Företags som bedriver verksamheten Stanly Plåt Stanly Plåt Fastighetsbeteckning Akvamarinen 2, Heliotropen 11 Akvamarinen 2, Heliotropen 11 Boverket (Bättre plats för arbete) Bilverkstad Din Bil Dykbromsen 8 100 m med omlackeringsverksamhet, 50 m utan. Förvaring av brandfarlig vara Dagstidningstryckeri Förvaring av brandfarlig Transport av farligt gods MSB-myndigheten, tidigare Räddningsverket och/eller Sprängämnesinspektionen (allmänna råd) * Allmänna Råd, SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lös behållare med ändringar i SÄIFS 2000:3 ** Allmänna Råd, SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5 Tyréns AB Tel: 040 698 16 00 ØSA Brand & Risk Fax: 040 698 16 05 205 19 Malmö www.tyrens.se Isbergs gata 15 Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 RIKTSAM (avstånd till flerbostadshus) Reellt avstånd 50 m - - 10 m (gräns), 20 m - 3 m (60-1000 liter) respektive 6 m (1000-4000 liter) * Överstiger reellt avstånd det rekommenderade? Nej - Se ovan Ja - - 150 m Ja Din Bil Dykbromsen 8-9 m för de aktuella mängderna klass 1, 25 m för klass 3, 3 m för brandfarlig gas. Elanders Grafiska Elanders Grafiska - 150 m Ja Heliotropen 4 200 m - - 200 m Ja Heliotropen 4-50 m för de aktuella mängderna av klass 1, 25 m för klass 2 b och 3. ** - 200 m Ja Inre Ringvägen - - - 150 m 130 m Nej

Bilaga B Tyréns AB Tel: 040 698 16 00 ØSA Brand & Risk Fax: 040 698 16 05 205 19 Malmö www.tyrens.se Isbergs gata 15 Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

1 Transport av farligt gods Inre Ringvägen tillhör det rekommenderade vägnätet för tranport av farligt gods och befinner sig på ett sådant avstånd att riskerna måste utredas vidare, se följande avsnitt. 1.1 Farligt gods på Inre Ringvägen Årdygnstrafiken på Inre Ringvägen är ca 45 000 fordon men antalet transporter av farligt gods är inte känt. Ca 1700 ton transporteras per dag och brandfarlig vätska dominerar bland klasserna av farligt gods, enligt Räddningsverkets undersökning av september år 2006. Andelen gods av olika ADR-klasser presenteras i Tabell 1, där även den genomsnittliga fördelning som används i RIKTSAM presenteras. Inre Ringvägen (SRV:s undersökning september ADR-klass Ämne RIKTSAM 2006) 1 Explosiva ämnen och föremål 0,9-2 Gaser 12,0-3 Brandfarliga vätskor 76,9 96 4 Brandfarliga fasta ämnen 0,9-5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 1,2-6 Giftiga ämnen 0,6-7 Radioaktiva ämnen 0,1-8 Frätande ämnen 7,2 2 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0,3 1 Tabell 1 Fördelning mellan de olika ADR-klasserna Fördelningen som redovisas i RIKTSAM är mycket mindre gynnsam än den som fåtts för den aktuella vägsträckan för september 2006. Fördelningen kan dock variera så RIKTSAM:s fördelning har ändock använts i den fortsatta analysen. 1.2 Sannolikhet för olycka Sannolikheten för en farligtgodsolycka, definierad som en olycka med ett fordon lastat med farligt gods där det farliga godset läcker ut, beräknas enligt VTI-modellen, redovisad i Räddningsverket (1996). Sannolikheten för olycka är relaterad till vägens utformning och hastighet samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägavsnittet per dag. Antalet förväntade olyckor med fordon skyltade med farligt gods N, beräknas enligt nedanstående uttryck. N = O Y X + Y X X där I O 2 (( ) (1 ) (2 )) = Index för farligtgodsolycka = Olyckor (antal/år på vägdelen) Sidan 16(21) 2009-02-03 Tyréns AB

X Y = Andel transporter skyltade med farligt gods = Andel singelolyckor Förväntat antal farligt gods olyckor beräknas med följande antaganden och indata: Vägsträckan har en total längd på ca 300 m. Årsdygnstrafik 45 000 fordon/dygn. Antal fordon med farligt gods är c:a 115 per dag. Detta utgår från att en genomsnittlig transport av brandfarlig vätska antas transportera 15 ton farligt gods. Andelen transporter med farligt gods blir således knappt 0,3% av den totala trafiken. Antalet olyckor (totalt) per år (olyckskvoten) antas vara 0,9 (tätort, 70 km/h, ringled) enligt Räddningsverket (1996). Beräkning genomförs för tätort, ringled, 70 km/h (vilket är lämpligast val med tanke på möjlig indata), vilket innebär 0,11 som index för farligtgodsolycka och en andel singelolyckor på 0.25 (hämtat från tabell 2.2 i Räddningsverket, 1996). Resultatet av beräkningarna är att det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods beräknas till 2.3 10-3 per år. 1.3 Konsekvens av olycka Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i ADR-klass 5, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell 1.1. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80 %-percentilen i Sidan 17(21) 2009-02-03 Tyréns AB

beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med 10 000 iterationer); dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 1-1. Tabell 1.1 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 4 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 6 Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd 50 10 Vätska, B, G Giftmoln 110 Avstånd mellan planerad bebyggelse och väg är ej fastställt men mer än 100 m. Av ovanstående scenarier är det främst detonation, BLEVE och giftmoln som bidrar till riskbilden. Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avs tånd,m Detonation UVCE BLEV E Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 1-1 Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt 10 000 iterationer ligger till grund för redovisningen. 1.4 Beräkning av individrisk utomhus Med information om olika olyckors konsekvensområde, fördelningen av transporterat gods i olika klasser, hastigheten samt det förväntade antalet olyckor med fordon som medför farligt gods kan individrisken utomhus beräknas, se Figur 1.2. Sidan 18(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Individrisk på olika avstånd från transportleden 1,00E-04 1,00E-05 Individrisk, per år 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 0 20 40 60 80 100 120 140 Avstånd, m Figur 1-2 Individrisk utomhus i anslutning planområdet Kriterierna anger att situationen bedöms som acceptabel om den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. Individrisken 10-7 per år uppnås ca 130 m bort. 1.5 Beräkning av samhällsrisk Beräkningar har gjorts för att uppskatta nivån på samhällsrisken. Dessa beräkningar baseras på följande antaganden och indata: Antalet personer utomhus antas utgöra i genomsnitt 5 % av det totala antalet personer (kan jämföras med att en person tillbringar 95 % av tiden utomhus). Detta innebär att en person i genomsnitt vistas utomhus lite mer än en timme per dag. Närmast vägen (inom 60 m) antas persontätheten vara 200 personer/km 2. I övrigt antas den vara 2500 personer /km 2. Inga särskilda antaganden görs avseende boende i det planerade flerbostadshuset. För de skadehändelser som kan påverka görs en schablonmässig skattning av konsekvenserna uttryckt i andel av personerna som omkommer, utomhus respektive inomhus, se Tabell 1.2. Skattningen är grov och bygger indirekt på bedömningar av olika scenariers utbredning, hastighet, möjlighet att uppfatta situationer etc. Tabell 1.2 Andel personer som antas omkomma i samhällsriskberäkningarna för de olika skadehändelserna. Skadehändelse Andel omkomna utomhus Andel omkomna inomhus Detonation 50 % 50 % BLEVE 90 % 10 % Giftmoln (större) 90 % 5 % Giftmoln (mindre) 30 % 5 % Pölbrand, fördröjd (brandfarlig) 50% 0% Pölbrand, fördröjd (giftig) 50% 0% Sidan 19(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Beräkningen av samhällsrisk är konservativ i den mening att ingen hänsyn tagits till sannolikheten för olika vindriktningar och de skyddseffekter som byggnaderna har på oskyddade personer. Den beräknade samhällsrisken redovisas i Figur 1-3. 0,001 0,0001 1E-05 F (per år) 1E-06 1E-07 1E-08 1E-09 Övre ALARP Nedre ALARP RIKTSAM 1 RIKTSAM 2 1E-10 1 10 100 1000 10000 N Figur 1-3 Samhällsrisken för etablering intill Inre Ringvägen redovisad som F/N-kurva. På den vertikala axeln redovisas den beräknade frekvensen av scenario med N eller fler omkomna, enligt den horisontella axeln. De streckade linjerna anger övre och nedre gräns för det område inom vilket ALARP tillämpas. Samhällsrisken är tolerabel eftersom den probabilistiska riskanalysen visar att samhällsrisken inte överstiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Beräkningarna är inte gjorda med hänsyn till eventuell centralt avstängningsbar ventilation. Detta reducerar konsekvensen av ett giftigt utsläpp för de som vistas inomhus. Andelen utsläpp av giftig gas av inträffade olyckor är 0,34% enligt RIKTSAM. 1.6 Osäkerheter Det finns osäkerheter i indata, modell och antaganden. Den största osäkerhetsfaktorn gäller indata, och utgörs av det faktiska antalet transporter med farligt gods. I analysen har en genomsnittlig fördelning av vilka ADR-klasser som transporteras (enligt RIKTSAM) använts för att ge robusthet och ta hänsyn till framtida förändringar av transportflöden. Detta är mycket, mycket konservativt i jämförelse med den fördelning som fåtts i SRV:s månadsundersökning. Vidare är vägsträckans längd en parameter som används i beräkningen av risknivå. I analysen för individrisk har en sträcka längs vägen på 300 m använts. Detta är en överskattning för många av de tänkbara scenarierna, men det finns även scenarier med längre påverkansområde. Sammantaget är användandet av 300 m en konservativ skattning, eftersom majoriteten av scenarierna har kortare påverkansområde. Vid beräkning av samhällsrisk har 1 km 2 använts samt farligt gods olyckor utmed en 1 km lång sträcka. Sidan 20(21) 2009-02-03 Tyréns AB

Antalet personer som kan tänkas vistas på området är också osäkert men persontätheten som används stämmer bra överens med uppgifter om Malmö. Att antaga Osäkerheterna kan påverka den beräknade risknivån både uppåt och nedåt. Det finns skäl som talar för att beräkningen av risken är att betrakta som konservativ och valda indata innebär en förskjutning mot högre risk. 1.7 Värdering I avsnitt 1.4 och 1.5 redovisas de acceptanskriterier för individ- och samhällsrisk som tillämpas vid värdering av olycksrisker. När det gäller individrisken utomhus understiger den 10-7 per år vid närmaste fasad i de utförda beräkningarna. Vid uppförande av flerbostadshus på ca 130 m avstånd uppfylls följaktligen kriterierna i RIKTSAM med avseende på individrisk. Kriterierna avseende samhällsrisk är att den ska understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100, vilket uppfylls. Riskerna vid uppförande av flerbostadshus ca 130 m avstånd är acceptabla. Vid etablering ca 130 m från Inre Ringvägen uppfylls kriterierna i RIKTSAM. 1.8 Behov av riskreducerande åtgärder Följande förutsättningar kan anses vara krav för att risknivån ska bli acceptabel: Fasad till bostadsutrymmen placeras minst 130 m från Inre Ringvägen (mätt från närmaste körfält och ej från avfart). Följande åtgärder rekommenderas (men är inte ett krav), för att ytterligare förbättra risksituation: Centralt avstängningsbar ventilation. Knapp bör placeras i allmänt tillgängligt utrymme. Uppehållsytor för långvarig vistelse för människor utomhus (uteservering, balkonger, terrasser etc) placeras längre bort än 130 m från Inre Ringvägen. Sidan 21(21) 2009-02-03 Tyréns AB