Riskhänsyn för Solberga, Lomma

Transkript

1 Øresund Safety Advisers AB Rapport Uppdragsgivare: Kontaktperson: ØSA Uppdragsansvarig: SWECO FFNS Arkitekter AB Gunilla Wembe Martin Kylefors ØSA Uppdragsnummer: Datum: Tidigare version daterad: ØRESUND SAFETY ADVISERS AB Upprättad av: Kvalitetsgranskad av: Martin Kylefors Cecilia Sandström Øresund Safety Advisers AB Box Malmö Tel Fax Org.nr Innehar F-skattesedel Bankgiro

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Mål och syfte Omfattning Tillgängligt underlag Metod Avgränsning Revidering 4 2 Förutsättningar Området Järnvägen Riskvärdering 6 3 Analys Riskidentifiering Sannolikhet för skadehändelse olycka med farligt gods Konsekvens av skadehändelse Beräkning av risknivå p g a farligt gods Värdering av risk 15 4 Slutsatser och förslag till åtgärder 17 5 Referenser och litteratur 18 Sidan 2(18) Øresund Safety Advisers AB

3 1 Inledning Øresund Safety Advisers AB har på uppdrag av SWECO FFNS Arkitekter AB upprättat en riskanalys för planområdet Solberga, Lomma, med avseende på områdets lokalisering intill järnvägen och idéer om förändrad markanvändning. Analysen är upprättad av Martin Kylefors (tekn lic, brandingenjör) och kvalitetsgranskad av Cecilia Sandström (civilingenjör riskhantering). 1.1 Mål och syfte Målet med analysen är att beskriva hur stor inverkan järnvägen som riskkälla har på säkerheten avseende förslagen på markanvändning. Syftet med analysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende olycksrisker) i detaljplanen och den vidare projekteringen. 1.2 Omfattning Analysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill järnvägen och då främst transporter av farligt gods. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar. Hur påverkas planområdet av järnvägen? Vilka åtgärder eller begränsningar möjliggör genomförandet? Vid utformning av program för översiktsplaner och detaljplaner är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan- och byggnadslagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut från början beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. 1.3 Tillgängligt underlag Studien har utförts utifrån följande tillgängliga underlag. 1. Planutredning Solberga, skisser på satellitbild, upprättade Uppgifter från Lomma kommun genom Gunilla Wembe (SWECO FFNS). 3. Platsbesök av Martin Kylefors, Metod Analysen arbetar efter följande frågeschema: Vad kan hända? Hur ofta kan det hända? Vilka blir konsekvenserna? Se även avsnitt 2.3 om riskvärdering och krav på innehåll i analysen. 1.5 Avgränsning Studien omfattar inte buller, vibrationer, luft- eller markföroreningar. Sidan 3(18) Øresund Safety Advisers AB

4 1.6 Revidering Revidering av slutrapport. Ändringarna har tillkommit med anledning av att Länsstyrelsen i Skåne län i maj/juni 2007 fastställde en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods; RIKTSAM rapport 2007:06. Vägledningen innebär nya kriterier för riskvärdering och beräkning av risk Slutrapport I föreliggande rapport har samhällsrisken beräknats med den tillkommande bebyggelsen placerad i mitten av en 1 km lång sträcka och individrisk har beräknats för den situation som uppstår efter att en vall uppförs, som en riskreducerande åtgärd. Dessutom har strålningsberäkningar genomförts. Sidan 4(18) Øresund Safety Advisers AB

5 2 Förutsättningar I detta kapitel anges de förutsättningar som ligger till grund för analysen. 2.1 Området Analysen avser planområdet Solberga, beläget i centrala Lomma, alldeles väster om järnvägen, mellan Järnvägsgatan och Vinstorpsvägen, se Figur 2.1. Marken är detaljplanelagd (1988) för bostäder och delvis kontor, och används idag för ett vårdboende som skall flyttas till nya lokaler. Kommunens önskemål är att kunna utnyttja marken för att anlägga en ny skola (årskurs 6-9, ca 300 elever). Kvarteren i omgivningen är villor och flerbostadshus (samt en textilhandel). Söder om Vinstorpsvägen ligger Vinstorpsskolan och kommunhuset. Planområdet Järnvägen Figur 2.1 Planområdets lokalisering i Lomma, och dess läge i förhållande till järnvägen. Sidan 5(18) Øresund Safety Advisers AB

6 2.2 Järnvägen Järnvägen ( Lomma-banan ) som är en del i det s k godsstråket i Skåne löper i nordsydlig riktning ca 20 meter från planområdet. Sträckningen är tämligen rak och utan krökning (kurva) eller lutningar (varken i sida eller körriktning). Mellan järnvägen och planområdet finns ett staket och en lokalgata. Spåret byttes ut 1998 och har betongslipers. Industrigatan och Vinstorpsvägen har bägge plankorsningar med järnvägen (ca 100 meter från planområdet; åt norr respektive söder), försedda med bommar och signalanordning. Trafikprognosen för sträckan år 2020 är enligt Banverket 45 godståg per dygn (en ökning med ca 50 % från prognosen för 2010) och 38 persontåg per dygn (en minskning med ca 25 % från prognosen för 2010). På godstågen transporteras farligt gods. Transporterna är reglerade i bestämmelser (föreskrifter) från Räddningsverket. Farligt gods är ämnen med farliga egenskaper, t ex brandfarliga, frätande eller giftiga. 2.3 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: 1. Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. 2. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. 3. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. 4. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 2.3 beskriver principen för riskvärdering (Davidsson m fl, 1997). Område med oaccptabla risker Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras ej Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 2.3 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997). Sidan 6(18) Øresund Safety Advisers AB

7 Länsstyrelsen i Skåne län fastställde i maj/juni 2007 en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods (RIKTSAM rapport 2007:06). Vägledning bygger på ett underlag utarbetat av Øresund Safety Advisers AB på Länsstyrelsens uppdrag. RIKTSAM anger att: Aktuell verksamhet (skola) kan normalt accepteras utan vidare utredning på ett avstånd av 150 meter från transportleden. På närmare avstånd krävs en utredning enligt Vägledning 3, RIKTSAM (omfattande riskanalys). Enligt vägledning 3 bör situationen kunna bedömas tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-7 per år. Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att samhällsrisken understiger 10-5 per år där N=1 och 10-7 per år där N=100. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. Samhällsrisken avser 1 km 2 med den tillkommande bebyggelsen placerad i mittpunkt och beräknas med frekvenser för 1 km transportled. Samhällsrisken skall presenteras i sin helhet i F/N diagram. Sidan 7(18) Øresund Safety Advisers AB

8 3 Analys 3.1 Riskidentifiering Skadehändelser är de händelser som kan leda till skada. Med de givna förutsättningarna har följande skadehändelser identifierats: Urspårning Olycka med farligt gods på Lommabanan Urspårning Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har hamnat som längst framgår av Tabell 3.1 och Tabell 3.2. Tabell 3.1 Data över hur långt urspårade resandetåg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). 0-1 m 1-5 m 5-15 m m > 25 m Okänt Data (%) Viktad slh (%) Tabell 3.2 Data över hur långt urspårade godståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). 0-1 m 1-5 m 5-15 m m > 25 m Okänt Data (%) Viktad slh (%) Spridningen (avvikelsen från spåret) är beroende av tågets hastighet och spårets läge i förhållande till omgivningen och omgivningens beskaffenhet. I detta specifika fall är hastigheten reglerad till max 100 km/h på en spårsträckning utan kurvor och lutningar. Utrymmet mellan spår och planområde är asfalt (lokalgatan). Tåg som spårar ur har vid en hastighet på 100 km/h en urspårningsvinkel på maximalt 7 grader (Östlund, 1995). De specifika omständigheterna är i detta fall gynnsamma för att en urspårning inte ska få stor spridning. Det är därmed ytterst osannolikt att ett tåg vid en urspårning når längre än 25 m från spåret. Genom att förlägga byggnader minst 25 meter från närmaste spår (räl) så bedöms inte dessa kunna bli berörda av andra urspårningar än de som leder till en farligt gods-olycka. Sidan 8(18) Øresund Safety Advisers AB

9 3.2 Sannolikhet för skadehändelse olycka med farligt gods Skadehändelsen olycka med farligt gods omfattar olyckor där s k farligt gods släpps ut på ett sätt som kan ge olyckor i omgivningen. Den initiala händelsen är i dessa fall tågolyckor (urspårning kollision, plankorsningsolycka). Urspårningar kan i huvudsak bero på rälsbrott, solkurva, spårlägesfel, vagnfel eller andra orsaker (Fredén, 2001). Den kan även bero på kollision, men enligt Fredén är sannolikheten för sammanstötning mellan tåg så låg att den försvinner i de allmänna osäkerheterna avseende urspårning. Urspårningstalen för olika vagnstyper framgår av Tabell 3.3 och relaterar till antalet vagnaxelkilometrar. Tabell 3.3 Urspårningstal för 2-axliga respektive boggivagnar på helsvetsad räl placerad på betongslipers. 2-axlig vagn Boggivagn Spårberoende Ej spårberoende, vagnfel Ej spårberoende, operatörsfel Ej spårberoende, okänt Summa Godstågens storlek antas vara det genomsnittliga värdet på 29 vagnar per tåg och med i genomsnitt en vagn lastad med farligt gods. Andelen vagnar lastade med farligt gods blir således knappt 4 % av den totala godstrafiken. Fördelningen av det farliga godset antas vara det samma som för Södra Stambanan och redovisas i Tabell 3.4. Osäkerheten avseende flödet av farligt gods bedöms och redovisas i Avsnitt Tabell 3.4 Fördelning mellan godsslag vid transport av farligt gods på järnväg; data från Södra Stambanan (Lund-Arlöv). RID-klass Ämne Andel Klass 1 Explosiva ämnen och föremål 1.0% Klass 2 Gaser 15.3% Klass 3 Brandfarliga vätskor 13.9% Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen 3.3% Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 21.0% Klass 6 Giftiga ämnen 4.7% Klass 7 Radioaktiva ämnen 0.0% Klass 8 Frätande ämnen 38.1% Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål 2.7% Sidan 9(18) Øresund Safety Advisers AB

10 Antalet sammanstötningar med tunga vägfordon vid plankorsningar beror på utformningen av korsningen (bommar, ljud/ljus reglerad korsning eller kryssmärke/inget skydd). Frekvensen av olycka som inbegriper en vagn lastad med farligt gods har beräknats enligt VTI-modellen med följande data: tåg/år (motsvarar 45 tåg/dygn enligt Banverkets prognos för 2020). 29 vagnar per (gods)tåg. 1 vagn per tåg lastad med farligt gods (3.6 %). 3.7 vagnaxlar per vagn i genomsnitt. 4 vagnaxlar för vagn lastad med farligt gods. Urspårningstal för boggivagn respektive 2-axlig vagn enligt Tabell km spårlängd. Sannolikhet för läcka sätts konservativt till 0.25 (konservativt viktat medelvärde för alla utsläppsstorlekar avseende tjockväggiga och tunnväggiga tankar). 2 plankorsningar med bommar (frekvens för sammanstötning med tungt vägfordon per korsning per år) Med ovanstående data beräknas frekvensen för farligt gods olycka till per år med 2020 års trafik. 3.3 Konsekvens av skadehändelse Farligt gods utgörs av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande tre konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga och frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en poolbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Vapour Cloud Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en pga värmepåverkan kokande vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i RID-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Brandfarliga fasta ämnen i RID-klass 4, oxiderande ämnen och organiska peroxider i RID-klass 5, radioaktiva ämnen i RID klass 7 och övriga ämnens i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Sidan 10(18) Øresund Safety Advisers AB

11 Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell 3.5. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80 %-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etc (beräkningar genomförda i RIKTSAM med iterationer); dvs ett avstånd som innehålls i 80 % av fallen. Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 3.1. Tabell 3.5 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt, F=Frätande. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka innehålls i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd Vätska, B, G Giftmoln Vätska, G Giftmoln Vätska, F Frätskada 20 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp x, Avs tånd,m Detonation UVCE BLEV E Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 3.1 Fördelning över riskavstånd för olika varierade parametrar. Totalt iterationer ligger till grund för redovisningen. Sidan 11(18) Øresund Safety Advisers AB

12 3.4 Beräkning av risknivå p g a farligt gods Individrisk utan riskreducerande åtgärder Individrisken längs Lommabanan för 2020 års trafik återges i Figur 3.2. Beräkningarna bygger på de presenterade skadehändelserna i Tabell 3.5 med variationer i antaganden om hålstorlek, vindar etc i enlighet med Figur 3.1. Figur 3.2 Individrisken som funktion av det vinkelräta avståndet från Lommabanan. Det kan konstateras att individrisknivån inom planområdet ligger under per år, men att risknivån inte sjunker under per år förrän vid ca 45 meter. Eftersom man önskar uppföra skolan närmare än så väljs att reducera risken med hjälp av en vall, se avsnitt Individrisk med vall Individrisken beräknas också för de förhållanden som uppstår då en vall som reducerar risken är uppförd mellan spår och byggnader, se Figur 3.3. Vallen reducerar risken genom att avåkningar inte sker lika långt bort från spåren (i riktning mot skolan) samt att ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska (gäller även giftiga eller frätande vätskor) hindras sprida sig. Vallen antas hindra de godståg som annars hade nått längre än 5 meter från spåren (mindre än-10 % av de godståg som spårar ur kommer längre bort än 5 meter), se Tabell 3.2. Övriga 90 % kommer även utan vall inte längre än 5 m bort från spåren. Urspårningsvinkeln för tåg med hastigheten 100 km/h är maximalt 7 grader (Östlund, 1995) och därför kan en vall verka hindrande. Beräkningarna skiljer sig från Figur 3.3 i två avseenden: Även de ca 10 % av godstågen som annars når längre än 5 m bort från spåren stannar inom 5 m. Detta innebär att startpunkten för exempelvis en explosion, en brand eller ett utsläpp av giftig gas inte sker närmare planområdet än 5 m bort från spåren. Sidan 12(18) Øresund Safety Advisers AB

13 Utsläpp av brandfarlig vätska hindras sprida sig i riktning mot skolan och pölkanten når inte längre bort från spåren än 5 m. Detta påverkar de fördröjda pölbränderna, se scenarier i Tabell 3.5. Beräkningarna för andra pölar än de med brandfarlig vätska tar däremot inte hänsyn till vallens inverkan vid beräkning av olycksutbredningen. Detta är ett konservativt antagande. Figur 3.3 Individrisken som funktion av det vinkelräta avståndet från Lommabanan, med en vall uppförd. Med en vall uppförd sjunker risknivån till per år vid ca 35 meter Samhällsrisk Enligt RIKTSAM ska samhällsrisken beräknas. I beräkningar för samhällsrisken görs följande antaganden och indata: Skolan placeras i mitten av en 1 km lång sträcka och hänsyn tas till såväl den tillkommande skolan, som Vinstorpsskolan, boende samt personer som arbetar i området. Alla skadehändelser enligt Figur 3.1 analyseras. Tågens eventuella avvikelser från spåret justeras genom vallen antas innebära att ett utsläpp inte sker närmare planområdet än 5 m från spåren. Tågets avvikelse påverkar startplatsen för de olika skadehändelserna, såsom var en explosion inträffar, var ett utsläpp av brandfarlig vätska sker etc. Enligt Lomma kommuns planeringschef är antalet boende inom området cirka 1500, Vinstorpsskolans personal består av 40 personer och antalet elever är ca 210. Antalet sysselsatta i övrigt i området är cirka 425. Persontätheten med avseende på boende respektive människor sysselsatta i verksamheter beräknas med utgångspunkt i dessa uppgifter. Boende antas befinna sig dygnet runt i området. Detta är givetvis en överskattning men genom detta antagande så tas hänsyn även till eventuella besökare i området. Persontätheten med avseende på boende antas vara 1000 människor/km 2 inom 60 m från järnvägen och 2000 människor/km 2 i övrigt. Dessa människor antas befinna sig inomhus 90 % av tiden och utomhus 10 % av tiden. Sidan 13(18) Øresund Safety Advisers AB

14 De som är sysselsatta (arbetar) i området antas befinna sig jämnt utspridda inom området och vistas där under en normal arbetsdag (9h per dag samt 5 dagar i veckan, året om). Dessa människor antas befinna sig inomhus 80 % av tiden och utomhus 20 % av tiden. De båda skolorna antas ha terminstid 75 % av året (39 veckor). Under terminstid antas personbelastningen i den nya skolan vara 300 personer (samtliga elever) mellan kl 08 och 14, samt 150 personer (hälften av eleverna) mellan kl 14 och 16. Under terminstid antas kvällsuthyrning förekomma i den nya skolan mellan kl 18 och 21 med en genomsnittlig personbelastning om 100 personer. 10 % av personerna antas befinna sig utomhus. Under skoltid antas, för båda skolorna, lektionstid utgöra 75 %, och rast 25 % av tiden. Vid lektionstid antas 10 % av personerna befinna sig utomhus och vid rast 50 %. För de skadehändelser som kan påverka görs en schablonmässig skattning av konsekvenserna uttryckt i andel av personerna som omkommer, utomhus respektive inomhus, se Tabell 3.6. Skattningen är grov och bygger indirekt på bedömningar av olika scenariers utbredning, hastighet, möjlighet att uppfatta situationer etc. Tabell 3.6 Andel personer som antas omkomma i samhällsriskberäkningarna för de olika skadehändelserna. Skadehändelse Andel omkomna utomhus Andel omkomna inomhus Detonation 50 % 50 % BLEVE 90 % 10 % Giftmoln (större) 90 % 10 % Pölbrand fördröjd 20 % - D:o med giftig vätska 20 % - Giftmoln från vätskepöl 30 % 10 % UVCE 30 % 10 % Jetflamma 50 % - Pölbrand direkt 40 % - D:o med giftig vätska 40 % - Giftmoln (mindre) 30 % 10 % Frätskada 40 % - Den beräknade samhällsrisken redovisas i Figur 3.4. Sidan 14(18) Øresund Safety Advisers AB

15 Figur 3.4 Samhällsrisken för Solberga redovisad som F/N-kurva. På den vertikala axeln redovisas den beräknade frekvensen av scenario med N eller fler omkomna, enligt den horisontella axeln. De streckade linjerna anger övre och nedre gräns för det område inom vilket ALARP tillämpas, fyllda kvadrater anger de punktvärden i F/N-diagrammet som inte får överskridas enligt RIKTSAM. Av F/N-kurvan framgår att risknivån understiger de kriterier som anges i RIKTSAM. 3.5 Värdering av risk Individrisk Individrisknivån per år (kriterium i RIKTSAM) erhålls ca 35 meter från närmaste spår med en vall uppförd Samhällsrisk Enligt beräkningen är samhällsrisknivån acceptabel. Samhällsrisken för N=100 och N=1 understiger den gräns som anges i RIKTSAM. Beräkningarna är genomförda för en 1 km lång sträcka, med den tillkommande skolan placerad i mitten Deterministisk analys Strålningsberäkningar har genomförts för en pöl med brandfarlig vätska (bensin) med arean 400 m 2. Strålningen understiger 15 kw/m 2 först 30 m från pölkanten. Hänsyn har ej tagits till att vinden kan påverka flamman. Eftersom en vall uppförs hindras pölkanten från att komma närmare skolan än 5 m från spårmitt, vilket i sin tur innebär att strålningen understiger 15 kw/m 2 35 m från spårmitt. Detta avstånd för krav på skydd mot brandspridning sammanfaller med det avstånd som innebär acceptabel risknivå utifrån riskmåttet individrisk, se avsnitt Byggnader närmare än så tillåts därför inte och skydd mot brandspridning behövs därför inte. Sidan 15(18) Øresund Safety Advisers AB

16 3.5.4 Utformning Utformning av byggnad och område ska ske med hänsyn till riskerna. I föreliggande fall antas denna hänsyn (utöver skydd mot brandspridning) kunna visas genom: Byggnader uppförs obruten längs planområdets sida mot järnvägen. Placering av parkering (bil såväl som cykel) och entréer på områdets västra sida. Personalparkering tillåts i området mellan järnväg och byggnad. Förläggning av alla ytor som inbjuder till utomhusvistelse (skolgård mm) i skydd av byggnad (i förhållande till järnvägen). Fasaden mot järnvägen utförs tät (ej luftintag). Planområdet utförs med en vall ca 5 m från spårmitt Osäkerhet Det finns osäkerhet i antaganden, indata och modell. Nedan presenteras och kommenteras osäkerheterna i analysen. Antagandet om trafikering är bästa estimat med hänsyn till tillgängligt underlag. Risknivåerna är beräknade för Banverkets prognos för 2020, dvs 45 godståg per dygn. Prognosen för 2010 är 30 godståg/dygn, och kapacitetsgränsen på banan är 55 godståg per dygn. Ytterligare transporter kräver en omfattande utbyggnad typ dubbelspår. Flödet av farligt gods är antaget till 1 vagn per tåg, eller 4 %. Enligt SRV statistik (Räddningsverket, 1997) och tidigare undersökning på Länsstyrelsens uppdrag (Hammar och Magnusson, 2002) så indikerar dessa att omfattningen på transporterna är ca hälften så stor. Individrisken är beräknad med hänsyn tagen till urspårningsfrekvensen för 400 meters spårsträckning och 2 plankorsningar och samhällsrisken för 1 km spårsträcka. Utbredningen av olyckor är därefter beräknad vinkelrätt från spåret mitt för planområdet. Sammantaget är beräkningarna konservativa (en överskattning) i det att många olyckor kan inträffa i enlighet med underlaget utan att egentligen påverka planområdet. Sidan 16(18) Øresund Safety Advisers AB

17 4 Slutsatser och förslag till åtgärder Analysen avser planområde i centrala Lomma. Kommunens önskemål är att kunna utnyttja marken för att anlägga en ny skola (årskurs 6-9, ca 300 elever). Järnvägen löper i nord-sydlig riktning ca 20 meter från planområdet. På järnvägen förekommer transport av farligt gods. Risknivå Enligt beräkningarna för individrisk så erhålls per år ca 35 meter från närmaste spår, när en vall har uppförts. Samhällsrisken för N=100 har beräknats till ca per år och per år för N=1, vilket är under de gränser som anges i RIKTSAM. Krav avseende åtgärder och utformning Följande åtgärder ska vidtas för att uppfylla de krav som anges i RIKTSAM: Ingen byggnad placeras närmare spårmitt än 35 meter. Planområdet utförs med en vall placerad längs med järnvägen (ca 5 meter från spårmitt). Höjd ca 2 m. Åtgärder mot brandspridning till byggnad behöver inte vidtas eftersom byggnad ändå inte får placeras närmare än 35 m från spårmitt. Övriga rekommendationer avseende åtgärder och utformning Utformning av byggnad och område bör ske med hänsyn till riskerna. I föreliggande fall antas denna hänsyn kunna visas genom: Byggnader uppförs obruten längs planområdets sida mot järnvägen. Placering av parkering (bil såväl som cykel) och entréer på områdets västra sida. Personalparkering och grönområde tillåts mellan järnvägen och byggnaderna. Förläggning av alla ytor som inbjuder till utomhusvistelse för skolbarn (skolgård mm) i skydd av byggnad (i förhållande till järnvägen). Fasaden mot järnvägen utförs tät (ej luftintag). Sidan 17(18) Øresund Safety Advisers AB

18 5 Referenser och litteratur Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, några förenklade typfall, Institutionen för Brandteknik, Lunds universitet, Lund, Banverket (södra banregionen), Sydvästra Skånes järnvägssystem, Dimensionerande tågtrafik, 2002 Boverket, Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, 2002 års revidering, Allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1, 2002 Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, underlag nr 48, Davidsson m fl, Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Räddningsverket, Karlstad, Fischer, S., Forsén, R., Hertzberg, O., Jacobsson, A., Koch., B., Runn, P., Thaning, L., Winter, S., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker. Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm, Fredén, S., Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5, 2001 Hammar, L., Magnusson, K. (2002) Riskstudie av farligt godstransporter på större stråk av väg och järnväg i Skåne Län. Räddningsverkets rapport P22-398/02, Länsstyrelsen i Skåne Län rapport Skåne i utveckling 2001:31. Riskkollegiet, Att jämföra risk, Riskkollegiets skriftserie, Skrift Nr 1, 1991 Räddningsverket, Farligt Gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, Räddningsverket, Flödet av farligt gods på järnväg en översiktlig kartering i GISmiljö, Rapport P21-212/97, Statens Räddningsverk, Karlstad, Östlund, L., Svensson,S., & Thelandersson, S., Dubbelspårsutbyggnad Kävlinge-Lund. Konsekvenser och skyddsåtgärder vid urspårning eller kollision., Rapport TVBK-7048, Avdelningen för bärande konstruktioner, Lunds Tekniska Högskola, Øresund Safety Adviser, RIKTSAM - Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, ØSA Uppdrag 01664, åt Länsstyrelsen i Skåne län. Sidan 18(18) Øresund Safety Advisers AB